Författare: Oscar Sanner (Sida 2 av 14)

Om städerna ska bli attraktiva måste vi bygga för framtiden

9 juli 2026 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Om städerna ska bli attraktiva måste vi bygga för framtiden

Erik Pelling (S) tar med Uppsalaborna på en svindlande resa.

Publicerad 9 juli 2026 kl. 07:21

Supersanners ledarsida är liberal.

I dag har många svenska städer problem med nästan ändlösa bilköer och en kollektivtrafik som inte utnyttjas tillräckligt. Frågan är vad vi gör åt det.

Det finns möjligheter – lär av Uppsala.

För några år sedan genomfördes en undersökning som visade att många svenskar är missnöjda med framkomligheten att köra bil i städerna. Endast ungefär en tredjedel av deltagarna i studien ansåg att det är lätt att ta sig fram med bilen. Missnöjet är som allra störst i Göteborg, där endast 5% upplevde bilen som enkel.

Det är väl knappast något nytt att folk klagar på trafiken. Ända sedan bilen revolutionerade samhället har människor drömt om större vägar. Men när trafiken ökar kan lösningen inte vara att bygga vägar. I så fall kommer de svenska städerna snart ha motorvägssystem som liknar Los Angeles.

En bättre lösning är att bygga ut kollektivtrafiken. Men frågan är bara hur. När bussarna fastnar i bilköerna är lösningen knappast att öka turtätheten på linjerna. I så fall kommer vi snart ha nästan tomma bussar som kommer varje minut. Vi måste hitta en bättre lösning.

Bergen i västra Norge hade länge problem med trafiken. Efter millennieskiftet bestämde lokalpolitikerna att en ny spårväg skulle lösa problemen. Idén var till en början kontroversiell och starkt ifrågasatt – kritikerna grundade en förening som samlade in namnunderskrifter på personer som var emot förslaget. Man var orolig för att det skulle innebära oerhörda kostnader och att människor som inte bodde nära spårvägen skulle få sämre kommunikationer.

Men när spårvägens första linje öppnade 2010 var det många norrmän och norskor som ändrade sig. Spårvagnarna var bekväma och smidiga. Allt fler valde att resa kollektivt. Populariteten växte så mycket att man har byggt ut spårvägen, och det diskuteras att bygga ut ytterligare i framtiden.

I dag förs samma debatt i Uppsala – där kommunens och regionens planerade spårvägsbygge har kantats av förseningar, höga kostnader och osäkerheter. Förra veckan skrev kommunen under ett avtal med det finska företaget Škoda Transtech Oy – som ska tillverka spårvagnarna.

Spårvagnarna kommer vara utrustade med ett säkerhetssystem som varnar övriga trafikanter för att i högsta möjliga mån undvika olyckor. Med sina gröna vagnar kommer de glida fram genom Uppsala utan krängningar. Med den senaste tekniken kommer de vara ganska tysta, ha låg energiförbrukning och ett miljövänligt luftkonditioneringssystem. Spårvagnarna kommer rymma drygt 300 resenärer, med 80 sittplatser. Man beräknar livslängden till åtminstone 30 år.

Det kommer alltid finnas människor som påpekar hur mycket skattepengar som spårvägsprojektet kostar. Bara en meter av Uppsalas spårväg beräknas faktiskt att kosta drygt 700 000 kronor. Men när städerna växer måste vi göra stora investeringar för de framtida generationernas skull. Ifall vi sparar in på kollektivtrafiken – så kommer det leda till kostnader på andra håll. Om några år kommer spårvägens attraktivitet ha tjänat in de gigantiska kostnader som har lagts på projektet.

Det krävs politiker som är beredda att satsa – Vågar de det?

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

När demokratin bleknar måste nya amerikaner kämpa för friheten

4 juli 2026 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: När demokratin bleknar måste nya amerikaner kämpa för friheten

Nattliga utspel och dagligt kaos.

Publicerad 4 juli 2026 kl. 07:21

Supersanners ledarsida är liberal.

“Förändring kommer inte om vi väntar på någon annan eller på en annan tidpunkt. Vi är de vi har väntat på. Vi är den förändring vi söker”, sade Barack Obama.

På 250-årsdagen av USA:s självständighet har hotet mot demokratin sällan varit större.

I Washington finns det en stor pool bredvid Lincolnmonumentet. USA:s president Trump har länge irriterat sig på att vattnet i poolen har dålig färg. Därför bestämde han att renovera poolen. Byggarbetare målade poolens botten i blå färg, som ska efterlikna den amerikanska flaggan. Men på USA:s jubileum är poolen inte längre blå. Färgen håller på att lossna och alger har börjat växa.

Det är väl en bra sammanfattning på Trumps hänsynslösa och maktivriga retorik. I dag är det 250 år sedan grundlagsfäderna undertecknade självständighetsförklaringen, där 13 brittiska kolonier förklarade sig självständiga. Jubileet firas med artistframträdanden och ett storslaget fyrverkeri i Washington. Från början skulle det varit en opolitisk fest, men Trump har försökt kidnappa showen. Presidenten har lovat att han ska dra till sig fler åskådare än Elvis Presley.

USA är ett land fullt av kontraster och polarisering. Det kan vara att man surfar på morgonen, för att på kvällen få hem i brevlådan att man har blivit stämd av sin granne för förtal. Det kan också vara att man tar spårvagnen i San Francisco och träffar liberala stadsbor, för att sedan åka bil till landsbygden med republikanska flaggor och vapen. Kanske hinner man svänga förbi Silicon Valley, där dollarmiljonärerna gör sina affärer, innan man åker tillbaka till San Francisco – som präglas av hemlöshet.

Polariseringen i USA har ökat de senaste åren. Enligt undersökningar är amerikanerna nu lika polariserade som när det amerikanska inbördeskriget bröt ut på 1800-talet. Många experter menar att orsaken är eftermälet av terrorattackerna 11 september 2001. Även coronapandemin beskrivs som en bidragande orsak. Amerikanerna är i dag mer misstänksamma än någonsin tidigare. Då är det enkelt för Trump att hjärntvätta sina väljare.

Tidningen The Washington Post har i decennier anlitat trovärdiga journalister som faktagranskar politikers utspel. När Trump tillträdde som president 2017 presenterade The Washington Post sin nya slogan, “democracy dies in darkness”, demokratin dör i mörkret. I en demokrati behövs det journalister som vågar säga sanningen. Det är när makthavare tystar medier, forskare, medborgare och minoriteter som demokratin dör.

Trump klagar på medierna. Han har flera gånger stämt medierna med framgång. Under sina presskonferenser, som hålls i Vita huset, använder han elaka jargonger mot kvinnliga journalister. Allt fler journalister känner sig tvungna att på sig MAGA-kepsar för att bli respekterade av presidenten. Nästan alla journalister får stå upp, utom några hedersgäster som sitter på stolarna längst fram. En av hedersgästerna är reportern på Fox News – en konservativ TV-kanal som spred lögner om valfusk presidentvalet 2020. Tidigare var nyhetsbyrån Associated Press hedersgäst – som blev förbjuden att beträda Vita huset efter att de sade “Mexikanska golfen”.

Den demokrati som grundlagsfäderna skissade upp hade förtjänat ett bättre 250-årsfirande.

Kategorier: Demokrati, USA

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Sverige har ett system – Island har vulkaner

29 juni 2026 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Sverige har ett system – Island har vulkaner

Isländska klippor och berg. Foto: Oscar Sanner

Publicerad 29 juni 2026 kl. 06:23 isländsk tid kl. 08:23 svensk tid

Supersanners ledarsida är liberal.

Sverige är ett väldigt bra land, men vi är också väldigt självgoda.

Neutralitetspolitiken under Andra världskriget, euroomröstningen som slutade med ett nej och Systembolagets alkoholmonopol visar att Sverige måste bli bättre på att ta lärdom av andra länders prestationer.

När Sverige år 1995 gick med i EU uttryckte de europeiska handelspartnerna skepsis mot Sveriges alkoholmonopol och hur Sverige gick med i EU på villkoret att få dispens från det europeiska snusförbudet.

I en ledarartikel skriver DN:s före detta EU-korrespondent Annika Ström Melin om hur Sverige tenderar att gå sin egen väg i det europeiska samarbetet. “Det är dessvärre inget skämt att många inlägg på EU-konferenser fortfarande inleds med ett uppfordrande. ‘In Sweden we have a system’”, skriver hon.

Ännu ett land som går sin egen väg är Island. Island ligger ju på sitt eget hörn av europakartan. Efter finanskrisen 2008 slösade EU-länderna skattepengarna på att rädda bankerna från att kollapsa, när Island valde att stänga bankerna. Islands strategi visade sig vara lyckad. De undgick krislånen och nedskärningarna på det offentliga.

Island är ett litet land med bara 400 000 invånare, men det finns exempel där landet har förändrat mycket på den utrikespolitiska kartan. Den isländska vulkanen Lakis vulkanutbrott på 1700-talet var en av orsakerna till att missnöjet blev så stort i Frankrike att befolkningen gjorde revolution. Det isländska parlamentet Alltinget, som är världens äldsta existerande parlament, lärde de europeiska länderna hur demokratin fungerar.

Islands tidigare statsminister Sigurður Ingi Jóhansson insåg att även ett litet land kan göra avtryck. “Islands befolkning är tusentals gånger mindre än USA. Vad vi saknar i arbetskraft – tar vi igen i vulkaner. Vi funderar fortfarande på hur vi ska rikta dem”, sade han under en middag i Vita huset med Barack Obama.

Barack Obama och Michelle Obama välkomnar det isländska statsministerparet i maj 2016. Källa: Vita huset

Det var de norska vikingarna som på 800-talet efter Kristus slog sig ner i Reykjavik. Den norska vikingahövdingen Ingólfur Arnarson var trött på den norska kungens envälde. Reykjavik var en bra plats med fiske, bete och geotermiska källor. Namnet Reykjavik kommer från fornnordiskan, där det betyder “rökarnas vik”.

Island har varit duktiga på att bevara sin historia. I dag besöker turisterna gejsrarna och de heta källorna med samma fascination och spänning som dess förfäder. Det isländska språket innehåller än i dag många gamla ord från fornnordiskan. Isländskan har nästan inga engelska låneord.

Samtidigt är Island ett land som blickar framåt. När Vigdís Finnbogadottir blev Islands president i augusti 1980 blev hon världens första kvinnliga statschef. När Island skrev ner i lagboken att kvinnor och mäns löner måste vara jämställda år 2017 var det ett historiskt kliv för jämställdheten. När den isländska glaciären Okjökull smälte till följd av klimatförändringarna invigde den isländska författaren Andri Snær Magnason ett minnesmärke med ett brev till framtiden, om hur viktigt det är att vi agerar för klimatet. I Reykjavik har man målat en gata i HBTQ-rörelsens färger.

Vi svenskar åker runt i världen och stoltserar över IKEA, Carl Bildt, H&M, Spotify och Zlatan – trots att han av den brittiska tidningen The Telegraph utsetts till en av tidernas mest överskattade fotbollsspelare. Ifall man har en stark självbild riskerar man att bli bländad.

Sverige måste bli bättre på att lära av Island – och andra länders framgångar.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Kategorier: Island, Sveriges internationella anseende

Magdalena Andersson borde inte gå till val med V och MP

22 juni 2026 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Magdalena Andersson borde inte gå till val med V och MP

Det finns alternativ.

Publicerad 22 juni 2026 kl. 10:47

Supersanners ledarsida är liberal.

Efter riksdagsvalet i höst kommer Sverige kanske ha en regering med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – Har vi förstått vad det skulle innebära?

Efter riksdagsvalet behöver Sverige en regering som tar hand om stora problem. Men ifall Socialdemokraterna vinner valet riskerar det bli mycket snack och lite verkstad.

Så här är läget inför riksdagsvalet 2026: Arbetslösheten ligger på 6,4%, unga har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden och vi lever i en orolig omvärld.

Det återstår frågetecken om hur Socialdemokraterna ska förhålla sig till regeringsfrågan. Men det verkar inte vara uteslutet att Socialdemokraterna bildar regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet – utan Centerpartiet.

Om man tittar på opinionsmätningarna är det inte uteslutet att S, V och MP bildar egen riksdagsmajoritet efter valet. I så fall kommer troligtvis Vänsterpartiet att för första gången någonsin få ministerposter i regeringen. Men det innebär också, dessvärre, att vi för första gången på länge kommer få en regering utan samarbete med liberala partier. Det bådar inte gott för Sverige.

Gång efter gång skakas Vänsterpartiet av skandaler om partimedlemmar som spridit antisemitiska budskap, i synnerhet kring konflikten vid Israel och Palestina. Förra året blev Vänsterpartiets riksdagsledamot Lorena Delgado Varas polisanmäld av Judiska Centralrådet efter att hon delade en antisemitisk bild på sociala medier. Det slutade med att hon blev utesluten.

Vänsterpartiet har många svagheter. Men det är nog ändå oförmågan att ta hand om skandaler som tar hem det största priset. Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar har svårt att navigera för sina partikollegor och medier. Visserligen saknar Vänsterpartiets partiprogram antisemitiska åsikter. Men det har ändå väckts kritik inifrån Vänsterpartiet om att partiledningen har uteslutit för många – trots att det handlar om antisemitism.

Vänsterpartiet har alltid varit vänsterns fanatiker. Detsamma gäller utrikespolitiken. Vänsterpartiet fortsätter prata om NATO som en livsfarlig kärnvapenallians som riskerar dra in Sverige i oönskade konflikter. De går till val på att Sverige ska lämna NATO i framtiden.

Sverige är i ett allvarligt säkerhetsläge. Då krävs en enad regering som är samarbetsvilliga med både europeiska och nordamerikanska länder. Därför riskerar Vänsterpartiet, och kanske även MP, göra att Sveriges utrikespolitiska linje blir svag och oförutsägbar.

Socialdemokraterna pratar mycket om riktade insatser mot yngre människor. Nu för tiden har den yngre generationen nämligen problem att komma in på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Det är långa bostadsköer och ungdomsarbetslösheten har stigit i höjden.

Finland införde marknadshyror på 1990-talet, alltså att hyresrätternas hyror sätts fritt av marknaden. Det blev mycket lyckat. Sedan dess har Finland kortat bostadskön till en dag och hemlösheten har minskat med 90%, en förändring som skett i kombination med bostadsbidrag. Men marknadshyror envisas vänstern att klaga på. Socialdemokraterna går i stället till val på att återinföra det statliga investeringsstödet för nybyggnation – som har visat sig vara dyrt och ineffektivt.

Socialdemokraterna, MP och V pratar mycket om jämlikhet och minskade inkomstklyftor. Men när arbetslösheten stiger kan lösningen inte vara att höja skatter. Oppositionen är tyvärr ovilliga att sänka arbetsgivaravgifter för småföretag och privata jobbförmedlare som kan avlasta arbetsförmedlingen.

Socialdemokraterna har medvind i opinionen och Magdalena Andersson är sugen på att bli statsminister igen. Men innan hon tar plats i Rosenbad, måste hon skaffa sig bättre samarbetspartier.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Socialdemokraterna har visioner – Var är pengarna?

18 juni 2026 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Socialdemokraterna har visioner – var är pengarna?

Hur realistisk är Lawen Redars (S) plan?

Publicerad 18 juni 2026 kl. 14:46

Den här artikeln har publicerats på Supersanners ledarsida.

Befolkningen ska blandas – men ingen människa ska behöva flytta. Det kommer krävas massiva investeringar, men av allt att döma rustar Socialdemokraterna för något helt annat.

Hur ska det här genomföras i praktiken?

Den nuvarande regeringens integrationspolitik är att införa högre krav för att bli svensk medborgare och att minska antalet invandrare som kommer till Sverige med asyl. Välintegrerade utländska människor som jobbar i sjukvården ska utvisas till sina hemländer – trots att de bidrar till samhället.

Nej, det här kan inte vara rätt väg att gå.

I skuggan av regeringens åtaganden har en arbetsgrupp under ledning av Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson Lawen Redar gjort en lista på 90 punkter som ska ingå i Socialdemokraternas plan för att bryta segregationen. Det uttalade målet är att befolkningen ska blandas.

Socialdemokraternas plan innebär att man ska riva slitna hyresrätter i utsatta områden och bygga nya bostäder i utsatta områden där välintegrerade människor med god socioekonomisk status ska kunna bo. Människorna i de utsatta områdena som flyttar ska bosätta sig i nya billiga hyresrätter i rika kommuner. Till det ska tilläggas att staten ska se till att nyanlända till Sverige inte ska bosätta sig i utsatta områden. Man ska alltså blanda bostadsformer med syftet att minska klyftorna mellan olika områden. Dessutom ska man besluta om språkkrav och att förskolan ska bli obligatorisk från tre års ålder.

Socialdemokraternas arbetsgrupp hade skrivit med radikala förslag. Där ingick till exempel att införa inkomstkrav för att flytta in i utsatta områden. De mest kontroversiella förslagen röstades inte igenom under partikongressen och resultatet blev en nedbantad integrationsplan – men målet att befolkningen ska blandas kvarstår.

Socialdemokraterna har svårt att navigera med sin nya plan – och den har blivit kontroversiell. I en minidokumentär som gjordes av SVT Nyheter i vintras lovade Lawen Redar att ingen ska behöva flytta, trots att befolkningen ska blandas. När Magdalena Andersson höll sitt Almedalstal förra året nämnde hon inte ens integrationsplanen. När Expressen frågade Magdalena Andersson ifall hon själv skulle kunna tänka sig att flytta till ett utsatt område – ville hon inte svara på den frågan.

Vad kommer resultatet av den här planen egentligen bli vid ett maktskifte? Några punkter på ett papper som inte genomförs? Under mandatperioden har Socialdemokraterna i sina budgetförslag, så kallade “skuggbudgetar”, bara medfört extra småpengar till barn- och ungdomspsykiatrin, skolan, socialtjänsten och fritidsföreningar. Precis som Mats Engström skriver i sin debattartikel i Dagens Arena är Socialdemokraternas budgetförslag otillräckliga.

Ordet är integration. Att få flytta till billiga hyresrätter i rika kommuner är alla invandrares dröm, men vilka välmående svenskar vill flytta till områden med sprängningar, skjutningar och narkotikahandel? Det avslöjar problemet med integrationsplanen.

Det finns forskning som visar att integration är något som byggs upp under flera decennier. Ifall Socialdemokraterna vinner valet och genomför planen, är det bara en tidsfråga innan de borgerliga partierna stoppar planen vid ett maktskifte. För att bryta segregationen krävs därför satsningar där politikerna kan komma överens över blockgränserna.

Det handlar inte om att vinna politiska poäng – utan om att visa handlingskraft och ett stabilt ledarskap.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Här är fighten som de seriösa partierna måste vinna

15 juni 2026 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Här är fighten som de seriösa partierna måste vinna

Vem ska man ringa om man vill prata om klimatet?

Publicerad 15 juni 2026 kl. 07:23

Den här artikeln har publicerats på Supersanners ledarsida.

Varför kan svenska politiker aldrig tänka långsiktigt?

Det är frågan som står på agendan under ännu en valrörelse som präglas av ekonomisk populism.

I slutet av maj slutfördes en rapport som överlämnades till regeringen. Rapporten kom med ett tydligt budskap. Bränslepriserna måste öka.

Enligt regeringens utredare Svante Mandell behöver bränslepriserna stiga med ungefär 3 kronor per liter för att Sverige ska klara klimatmålen. Sverige har hamnat på efterkälken jämfört med de nordiska länderna. Nu för tiden har Sverige billigaste bränslepriser i Norden. Det kan jämföras med Norge, som har 27 kronor per liter. Sverige har 17 kronor per liter för 95-oktanig bensin.

I en intervju med finansminister Elisabeth Svantesson (M) efteråt motiverade hon regeringens vägran att höja bensinpriserna med oroligheterna i Mellanöstern.

Nu för tiden tycks det av allt fler vara en självklarhet att staten ska hjälpa till när priser stiger. Valrörelsen 2022 var det Jimmie Åkesson som pratade om “priset vid pump” och KD:s partiledare Ebba Busch som kampanjade om inflationen med falukorven i hand.

“Statlig styrning i ekonomin tillhör socialisternas djungel”

Det är förståeligt att det väcks reaktioner när bensinpriserna stiger och inflationen fortsätter. Kan man ändå inte säga att staten har en skyldighet att kompensera när världsmarknaden förändras? Att det är en åsikt som alla politiker måste vara överens om?

Svaret på det är enkelt. Att staten mixtrar med skatter och stödpengar till medelklassen tillhör socialisternas djungel. Det finns många historiska exempel på länder där politikerna överöst befolkningen i ekonomisk populism. Det har sällan slutat väl. I en demokrati är det mycket viktigt att företagen och ekonomin styrs av konsumtion och popularitet. Det är mycket vansinnigt när staten går in och hjälper till. Det riskerar leda till en situation där politikerna röstar i riksdagen efter deras egen vinning och konsumtion – i stället för väljarnas.

Det verkar alltså som att politikerna vill att de rika länderna ska köpa billiga falukorvar samtidigt som de fattiga länderna ska drabbas av översvämningar. Men den rika världen, som har råd, ska inte göra något. Vi kan festa på bensin tills klimatets undergång.

“Om vi inte agerar för klimatet kommer det synas i svenskarnas plånböcker”

Man kan diskutera hur höga bensinpriser som behövs för att klara klimatmålen – men vi kan inte diskutera ifall klimatförändringarna kommer synas i svenskarnas plånböcker. Något som sällan uppmärksammas är att klimatförändringarna är en bidragande orsak till inflationen. Där kan priset på kaffe nämnas, på grund av att kaffeplantagerna i Sydamerika kämpar med skyfall och torka.

Partierna som drivs av bränslepopulism älskar att prata om hur deras motståndare vill göra svenskarna fattigare. Men det är skillnad på framtid och nutid. Det handlar inte om hur mycket pengar svenskarna har i dag. Det handlar om att fatta långsiktiga beslut. Ifall vi inte agerar för klimatet i dag, kommer vi behöva betala en nota i framtiden – en nota som är betydligt saftigare än tre kronor dyrare bensin.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Trump skulle mäkla fred i Kongo – nu gömmer han sig bakom floskler

11 juni 2026 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Trump skulle mäkla fred i Kongo – nu gömmer han sig bakom floskler

Kriget rasar i Kongo.

Publicerad 11 juni 2026 kl. 18:13

Den här artikeln har publicerats på Supersanners ledarsida.

Efter presidentvalet skulle Donald Trump vara en fredsmäklare. Han lovade att försöka avsluta kriget i Kongo, vars oroligheter pågått sedan 1990-talet.

Resultatet? Vaga formuleringar som snedvrider sanningen och militärgrupper som inte böjer sig för Trumps krav.

Det är över 125 år sedan Joseph Konrads kortroman “Mörkrets hjärta” kom ut i novellform. I boken skildras de grymheter som den belgiske kungen Leopold II använde mot civilbefolkningen i sin privata koloni. Det som utspelade sig i Kongo må vara hemskt, men boken blev ett viktigt steg mot kolonialismen och för de centralafrikanska ländernas självständighet.

I dag, 125 år senare, pågår oroligheterna fortfarande. Allt började redan år 1994, när den rwandiska regeringen tillsammans med milisgrupper genomförde Folkmordet i Rwanda. Det markerade starten på årtionden av strider och konflikter mellan olika rebellgrupper och folkgrupper.

I januari förra året blossade konflikten upp på nytt efter att rebellgruppen M23 invaderat staden Goma i östra Kongo. Målet var väl valt. Goma fungerar som en regional huvudstad i östra delen av Demokratiska Republiken Kongo, där det finns gott om naturresurser. Rebellgruppen M23 är ute efter mineraler som guld och coltan. Rebellgruppen M23, vars namn är en förkortning av March 23, får hjälp av Rwanda och ett antal olika militärgrupper och gerillaförband.

Kriget rasar i Kongo, och regeringen är orolig för att tappa kontrollen över östra Kongo. I februari förra året rapporterade tidningen Financial Times om hur Kongos president Félix Tshisekedi vädjade om att få hjälp av USA. Han ville göra en överenskommelse med USA. Enligt överenskommelsen skulle USA bistå den kongolesiska armén med krigsutrustning och träning – mot att Kongo lämnar över mineralerna till USA.

Det var i slutet av juni förra året som Rwanda och Demokratiska Republiken Kongo undertecknade fredsavtalet under en ceremoni i Vita huset. Några veckor senare slöts en överenskommelse mellan Demokratiska Republiken Kongo och M23 om vapenvila under en ceremoni i Qatar. Men fredsförsöken möttes med skepsis från båda parter, och alla inblandade har brutit mot vapenvilan.

USA:s president Donald Trump, som felaktigt hävdat att kriget är avslutat, vill att USA ska få tillgång till mineralerna. Trots att Kongo vill ha kontroll så vill den amerikanska presidenten att Rwanda ska hjälpa till att exportera mineralerna.

“Svagheten med fredsplanen är att Rwanda får större inflytande”

Problemet med Trumps plan är att den riskerar göra att Rwanda får större inflytande över mineralerna och ökad export som kan tas in olagligt från grannlandet. Det är den rwandastödda militärgruppen M23 som har tagit beslag på gruvorna med mineralerna. De transporteras av rwandiska företag till USA.

Efter att avtalet slöts i Washington anklagade människorättsaktivister honom för att försköna Rwandas inblandning i konflikten, genom att inte nämna M23:s civila och sexuella våld i avtalet. Efteråt gjorde FN en utredning där man kom fram till att M23 kan vara skyldiga till krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Ingen av parterna är entydig vinnare vid förhandlingsbordet. Även Kongo måste vara beredd att uppoffra saker vid förhandlingsbordet. Men att USA förnekar sanningen ökar inte förståelsen.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

DN har fel – vi behöver inte färre domstolar

7 juni 2026 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: DN har fel – vi behöver inte färre domstolar

Nedläggningshotad?

Publicerad 7 juni 2026 kl. 11:31

Den här texten har publicerats på Supersanners ledarsida.

Nu säger sig allt fler vilja centralisera och stänga domstolar för att åtgärda bristen på domare som slår hårt mot rättsstaten. Men det är att försöka lösa ett problem med en lösning som gör saken värre.

Innebär det att domarna i Karlskrona, Eksjö och Haparanda ska flytta till storstäderna?

Tänk dig att i flera månaders tid jobba som ensam domare på en tingsrätt. Gång efter gång försöker domstolen söka nya domare, men ingen söker.

Så var fallet i Härnösand, som uppmärksammades i ett reportage av Svenska Dagbladet i våras. Just nu råder det nämligen en stor brist på domare i Sverige. Bristen på domare är värst hos tingsrätten, men även andra instanser har rapporterat problem.

“Det är naturligtvis väldigt, väldigt allvarligt. Jag kan bara konstatera att det under för lång tid fick rulla på utan att åtgärder sattes in, i alla fall inte tillräckligt kraftfulla åtgärder”, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i Svenska Dagbladet.

På grund av domarbristen har allt fler börjat tycka att vi måste stänga tingsrätter. Grundtanken bakom idén är att tingsrätterna i mindre städer ska stänga och att fler domare i stället ska rekryteras i större domstolar. Det förslaget har rekommenderats av DN:s ledarsida och Aftonbladets ledarsida.

Aftonbladets ledarskribent Oisín Cantwell menar att idén om att domstolarna ska vara representerade över hela landet är föråldrad, på grund av att vi har stora möjligheter digitalt. Han nämner i sin ledarartikel att antalet tingsrätter en gång i tiden var 100, jämfört med dagens 48. “Behåll de i de större städerna, städer där det är attraktivt för domare och deras familjer att bo”, skriver han.

Det är väl lika bra att argumentera rakt på sak. Innebär det att domarna i Karlskrona, Haparanda och Eksjö ska flytta till storstäderna? Är det verkligen attraktivt för domarnas familjer att omedelbart behöva flytta? Alla domare vill inte bo i storstäder med koldioxidutsläpp, kriminalitet, brist på grönområden i närheten och dyra bostäder. Om domare ska vara ett attraktivt jobb måste man själv kunna välja var man ska bo.

Orsaken till bristen på domare är att lönerna har stigit för liknande juristyrken i den privata sektorn. Nu för tiden kan jurister med höga meriter strunta i domarutbildningen för att i stället jobba på advokatbyråer, banker och företag. Där är lönerna högre. Dessutom menar vissa att politikerna har gett polisen så mycket resurser att domstolarna inte har hängt med. Då ökar arbetsbelastningen på domstolarna.

Domaryrket kommer inte bli ett attraktivt yrke ifall lönerna ligger kvar på samma nivåer och domstolarna är nedläggningshotade. Ifall vi börjar lägga ner domstolar riskerar det bli en ond cirkel, där allt fler domstolar behöver läggas ned. I så fall kan vi frukta en domstolsdöd.

Om domaryrket ska bli ett attraktivt yrke måste det finnas domstolar på ett rimligt avstånd från där man bor. Tingsrätternas existens i mindre städer är viktigt för att invånarna ska trivas i sin stad. Det är särskilt viktigt att tänka på i tider som dessa, när avståndet mellan politikernas strategier och väljarna sällan varit större.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Debatten om spårvägen är inte unik för Uppsala

4 juni 2026 / Oscar Sanner

SVERIGE

Debatten om spårvägen är inte unik för Uppsala

Publicerad 4 juni 2026 kl. 07:56

Precis som Supersanner skrivit tidigare pågår det mycket turbulens kring spårvägen i Uppsala. Det finns både anhängare och kritik – men spårvagnsdebatten är långt ifrån unik för just Uppsala.

Supersanner listar hur diskussionerna om kollektivtrafiken ser ut i svenska städer inför höstens val.

I Jönköping vågar ingen politiker lyfta spårvagnsfrågan

I Jönköping har Vänsterpartiet föreslagit att införa spårvagnar. När motionen togs upp i kommunfullmäktige för några år sedan blev det inget beslut, men de flesta politiker uttryckte entusiasm för spårvagnar. Jönköpings kommun har gjort en utredning där man kommit fram till att bostäderna som ligger nära spårvägen skulle öka i värde.

Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet verkar vara mest positiva för spårvagn, men just nu finns det inga spårvagnsplaner i Jönköping. Kristdemokraterna, som är stora i Jönköping, anser att antalet resande i kollektivtrafiken behöver öka med 66% för att spårvagn ska vara lönsam. Ingen politiker vågar göra spårvägen till en valfråga på grund av att det skulle kräva massiva investeringar.

Oavsett vad man tycker så måste man nog göra något i Jönköping på sikt. För i Jönköping, där priserna på kollektivtrafik är bland de dyraste i Sverige, blir trafiken bara värre och värre.

Lund införde spårvagn – blev succé

Redan på 1990-talet började man diskutera ifall spårvagnar skulle vara bra för Lund. Sedan dess följde nästan tre årtionden av olika besked och diskussioner innan man 2017 tog det första spadtaget för att bygga spårvägen. Det var länge oklart om Lund skulle ges statligt stöd, men efter många om och men fick de statligt stöd.

Lunds spårväg består av en linje som går mellan Lunds järnvägsstation och den nybyggda forskningsanläggningen ESS, som ligger i utkanten av Lund. Trots kritik så har spårvägen blivit lyckad. Sedan spårvägen öppnade har det kollektiva resandet ökat kraftigt i Lund.

Umeå kan bli världens nordligaste spårvagnsstad

I Umeå, där det bor ungefär 95 000 invånare, är busstrafiken överbelastad. De två linjerna med flest resenärer trafikeras inte av tillräckligt många bussar. Det har funnits diskussioner om att införa spårvagn. I Umeå kommuns senaste utvecklingsplan står det att man ska se till att möjliggöra för spårvagnar i framtiden, men det finns ingen plan.

Oppositionen i Umeå har kritiserat förslaget. Moderaternas ledamot Anders Ågren säger i en intervju med SVT Västerbotten att projektet skulle kosta “astronomiska summor.”

Ifall Umeå skulle införa spårvagn skulle Umeå bli världens nordligaste spårvagnsstad.

Örebro satsar på bussar “kostar mindre”

Redan på 1860-talet föreslog Örebros dåvarande trafikchef att man skulle införa en hästdragen spårvagnslinje. Historiskt sett har det funnits förslag om spårvagnar, men man har ansett att spårvagn är för dyrt. Örebro är en av de få städer som aldrig haft spårvagnar.

Örebro har de senaste åren storsatsat på snabbussar, så kallade BRT-bussar. BRT-bussar innebär att bussarna har egna körfält och företräde vid trafikljusen. Systemet med BRT kommer ursprungligen från Brasilien, och har på senare tid blivit allt vanligare i Norden.

“Konceptet kan liknas vid spårvagnar eftersom de har hög turtäthet, egna filer och anpassade hållplatser där de inte behöver svänga ut och in från vägen”, sade Nina Höijer (S), regionråd i Örebro, i en intervju med Nerikes Allehanda 2019.

Politikerna i Göteborg vill ha färre olyckor

Göteborg har Nordens största spårvägsnät, och spårvagnarna är en viktig del av stadens identitet.

Spårvagnarna leder upprepade gånger till olyckor. På senare tid har allt fler politiker diskuterat att bygga om spårvägen så att den går antingen under jorden eller på broar i Göteborgs centrala delar. Men det är oklart hur det blir. Att bygga en traditionell tunnelbana är det däremot inte tal om.

Göteborg växer. Det mest omskrivna projektet är Västlänken, en järnvägstunnel under centrala Göteborg för pendel- och regionaltåg. Västlänken kommer enligt plan vara färdigbyggd år 2030.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Världens första konferens om förnybar energi kommer skrivas ner i historieböckerna

30 maj 2026 / Oscar Sanner

KLIMAT / VÄRLDEN

Oscar Sanner: Världens första konferens om förnybar energi kommer skrivas ner i historieböckerna

Santa Marta i Colombia.

Publicerad 30 maj 2026 kl. 06:03

För några veckor sedan slogs portarna upp i Colombia till världens första klimatmöte med målet att minska beroendet av icke förnybara energikällor.

Resultatet på mötet var knapphändigt – men skickar en tydlig kritisk signal till oljeländer som i decennier motarbetat det globala klimatsamarbetet.

I norra Colombia ligger staden Santa Marta. Santa Marta är en hamnstad med ungefär 600 000 invånare. Historiskt har Santa Marta varit en viktig stad för den colombianska exporten av olja. Men på senare år har staden allt mer börjat ställa om till förnybar energi. Därför är Santa Marta en idealisk stad för klimatkonferensen som hölls i slutet av april.

Klimattoppmötet har beskrivits med förkortningen TAFF. Det är det första klimattoppmötet någonsin där det uttalade målet är att minska beroendet av gas, olja och kol.

FN:s årliga klimattoppmöte hålls varje år ungefär i november – december. Men det har genom åren gått trögt. Det beror främst på att oljeproducerande länder som Saudiarabien, Kina och Ryssland har lagt in sitt veto när förslag kommit om att minska beroendet av icke förnybar energi. Därför bestämde sig ett antal länder som närvarade på klimattoppmötet att skapa ett nytt klimattoppmöte där endast länder som verkligen vill ställa om får vara med.

Under klimatmötet var det 57 länder som närvarade. Där ingår till exempel Sverige, Norge, Storbritannien, Kanada, Australien och Brasilien. Mötet bestod av delegater från de närvarande länderna och framstående forskare från olika delar av världen. En av forskarna som närvarade var den svenska forskaren Johan Rockström.

Att ställa om till klimatet är en svår uppgift. Många experter är överens om att vi måste anpassa oss genom att stå ut med färre flygresor, högre bensinpriser och mindre kött. Samtidigt kommer klimatomställningen inte äga rum under en natt. Ingen människa är sugen på att flytta in i grottorna och överleva med jakt, fiske och stearinljus.

Det är skillnad på att prata om klimatet och att agera. Det är också skillnad på klimat och miljö.

Klimatet står ofta i konflikt med andra intressen. Är det sunt att acceptera samernas rättigheter till sina egna marker och förbjuda ny gruvbrytning, trots att gruvorna innehåller mineraler som används i elbilsbatterier? Är det sunt att ställa om industrin med koldioxidskatter och minskade utsläpp, trots att det riskerar att synas för skattebetalarnas ekonomi?

Men det räcker inte att prata om Sverige. Klimatet handlar om världen. Uppdelningen mellan U-länderna och I-länderna gjordes på 1990-talet och har med åren blivit föråldrad. Trots det pratar man ofta om att de rika länderna som har råd ska ta ledartröjan. Men det innebär flera kluriga följdfrågor. Innebär det att Kina, som betraktas som ett medelinkomstland, inte ska behöva ställa om?

Efter mötet uttryckte vissa besvikelse över att de inte kom längre. Det var inga konkreta planer de kom överens om. Men samtidigt så var det inte riktigt det som var syftet med mötet. Syftet med mötet var att hitta lösningar med hjälp av forskning. Den svenska forskaren Johan Rockström ska leda en vetenskapspanel som ska föreslå tekniska lösningar för politiker runt om i världen.

På mötet diskuterade man hur den hållbara världen ska fungera i praktiken. Det talades om en ny form av kapitalism, där klimatet styr i stället för hur mycket pengar man tjänar. Det fanns förslag på att införa koldioxidskatter för företag.

“Det är mycket betryggande för oss att ha fått så starkt stöd från ledarskapet här i Santa Marta. Det är inget mindre än överväldigande. Detta är verkligen en språngbräda. Jag har, som forskare aldrig känt mig så uppmuntrad som i detta ögonblick av min yrkesbana”, sade Johan Rockström efteråt i en intervju med miljötidningen Aktuell Hållbarhet.

Klimatkonferensen blev ingen historisk konferens som när man myntade Parisavtalet. Men samtidigt måste man observera varje steg i klimatets riktning. Därför kommer klimatkonferensen 2026 i Santa Marta skrivas ner i historieböckerna som den första konferensen någonsin där alla länder var överens om att vi i framtiden måste använda förnybar energi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner