REPORTAGE / RIKSDAGSVAL 2026
Pajala i kris när befolkningen blir äldre – ”vi har naturresurser som alla skriker efter”
Publicerad 12 september 2026 kl. 19:17
Riksdagsvalet 2026 riktas blickarna mot Stockholm – men det är kommunerna som har hand om allt från avlopp till förskola.
I Pajala kommun finns mineraler som alla vill ha i den gröna omställningen. Samtidigt är kommunen i kris i takt med att befolkningen blir allt äldre.
Nu kräver kommunstyrelsen ersättning från staten.
Supersanner rapporterar om slaget om mineralerna.
Besparingarna märks i både stort och smått. Kommunen har slopat lärarnas gratis kaffe. I Junosudando, som ligger utanför Pajala, har man blivit tvungen att stänga förskolan. Badhuset i Pajala har stängt på grund av att kommunen inte har råd att renovera badhuset. På lokal nivå diskuteras det att stänga skolan i Tärendö. I så fall skulle eleverna behöva åka skolbuss 4 mil till Pajala.
Pajalas problem beror i grund och botten på deras åldrande befolkning. Barnafödandet minskar samtidigt som invånarna blir allt äldre. Ungefär en tredjedel av kommunens befolkning har passerat 65 års ålder. Pajala kommun har brist på lärare, förskollärare och vårdpersonal.
För det finns en helt annan populär bransch. Drygt 2 mil utanför Pajala ligger dagbrottet Tapuli, där det lokala gruvbolaget Kaunis Iron spränger järnmalm i berget som senare fraktas till Narvik. Kaunis Iron har 400 anställda och konkurrerar med kommunens offentliga jobb. Gruvbolaget betalar ut bättre löner jämfört med kommunens jobb.
I dag får kommunerna ingen direkt ersättning för gruvor. Den ersättningsavgift som gruvbolaget betalar går endast till markägarna och den statliga kassan. Däremot kan gruvkommuner tjäna mycket på gruvor indirekt, men det krävs att nya företag och invånare lockas till kommunen.
Pajala är bland de kommuner i Sverige som har högst kostnad per invånare. Fattiga kommuner är ofta inte lika attraktiva att bo i. Ifall gruvarbetarna pendlar till jobbet från attraktivare kommuner, går kommunalskatten i stället till hemkommunen.
Birgitta Rantatalo, (S), är kommunstyrelsens ordförande i Pajala. Hon konstaterar att Pajala står inför svåra utmaningar. Likt flera andra gruvkommuner i norra Sverige kräver hon att politikerna inför en gruvskatt.
”Staten behöver ta ett större ansvar om vi ska kunna fortsätta att bo i den här landsändan. Förhoppnings tycker de att det är viktigt eftersom vi har naturresurser som alla skriker efter”, säger Birgitta Rantalo i en intervju med DN.
De flesta av riksdagens partier vill att kommuner på något sätt ska få ersättning för gruvor, men de är osäkra på hur det ska genomföras. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill införa en renodlad gruvskatt. Men Liberalerna och Moderaterna oroas över hur gruvskatten slår mot företagen.
Finland införde gruvskatt 2024. Gruvskatten låg från början på blygsamma procent, och regeringen planerar en kraftig höjning av gruvskatten i år. Enligt detta ska 60% av gruvornas intäkter gå till kommunen. Resten ska gå till finländska staten. Men det är långt ifrån alla som ser Finland som ett föredöme.
Det finns en utbredd oro över att investeringsklimatet i metallindustrin försämras. Gruvornas livstid riskerar förkortas. Det innebär inte bara färre mineraler, utan även färre arbetstillfällen och – på sikt – förlorade skatteintäkter.
”De enda vinnarna på detta är de som exporterar metaller med långt högre klimatpåverkan till Europa”, säger Klas Nilsson, kommunikationsdirektör på det svenska gruvbolaget Boliden, i en intervju med Tidningen Näringslivet.
Mineralerna behövs i den gröna omställningen, i allt från vindkraftverk till elbilsbatterier. I dag importerar Europa mycket mineraler Ryssland, Kina, Brasilien och Afrika. Det är osäkert i tider som dessa. Både EU-kommissionen och regeringen är överens om att vi behöver fler europeiska gruvor – Men hur?
I kommunhuset i Pajala hänger gardinerna. Kommunens budget räckte inte till för att köpa de. Gardinerna blev kommunstyrelsens ordförande Birgitta Rantalo tvungen att betala från sin egen kassa.
Korpilombolo ligger 47 km utanför Pajala.
Byinvånarna i Korpilombolo utanför Pajala följer debatten med oro. Badhuset i Korpilombolo ska snart rivas. Det blev för dyrt att hålla igång det. Invånarna oroas över att byskolan, med sina 80 elever, riskerar behöva läggas ned på sikt. Mitt i allt detta har avgifterna för avlopp, sophämtning och vatten blivit dyrare.
Gatlyktorna utanför kyrkan i Korpilombolo lyser med ett gult sken. Men vad händer ifall det blir helt svart?
