Författare: Oscar Sanner (Sida 1 av 11)

Plötsligt blev JD Vance besvärligare än någonsin tidigare

20 april 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Plötsligt blev JD Vance besvärligare än någonsin tidigare

Vicepresident JD Vance deltog på de misslyckade fredssamtalen i Pakistan.

Publicerad 20 april 2026 kl. 16:34

Händelserna i Mellanöstern skapar konvulsioner i Vita huset.

Trumps attacker mot påve Leo XIV blottlägger den interna splittringen i Vita huset – samtidigt som katoliken JD Vance försöker navigera i en föränderlig värld.

Att vara USA:s vicepresident är egentligen ett mycket märkligt uppdrag. Man har inget särskilt område. I alla tider har vicepresident ansetts vara ett marginellt och till viss del ointressant uppdrag.

Vad det innebär att vara USA:s vicepresidenten inte alls samma som förr. När USA grundades på 1700-talet var vicepresidenten inte så aktiv i rikspolitiken. Det hände ett fåtal gånger att vicepresidenten och presidenten tillhörde olika partier. På den tiden var vicepresidentens huvudsakliga arbete att leda Senaten, i rollen som President of Senate. Nuförtiden anses den rollen främst vara ceremoniell.

JD Vance och Trump är inte överens om allt. JD Vance tillhör en falang av MAGA-rörelsen som är mer bokstavlig America first. Han har varit skeptisk mot USA:s militära engagemang i Mellanöstern och bryr sig inte om hur det går för ukrainarna. För honom är det viktigaste USA. På några år har han gått från att vara en Trumpkritisk republikan till att bli en vicepresident som kritiserar etablissemanget.

Tisdagen 7 april besökte JD Vance Ungern inför det kommande parlamentsvalet. Viktor Órban var orolig över opinionssiffrorna. Därför hoppades han att JD Vance skulle finnas till stöd. Under besöket höll JD Vance ett tal där han visade stöd för Viktor Órban. Mötet blev inte lyckat. Söndagen 12 april förlorade Viktor Órban regeringsmakten underlägset.

Samma dag som Órban förlorade träffades den amerikanska och iranska delegationen i Pakistans huvudstad Islamabad. Överklasshotellet Serena var värd för mötet. Den amerikanska delegationen, ledd av vicepresident JD Vance, misslyckades att sluta ett avtal med Iran om kriget. Orsaken stavades Hormuzsundet – där JD Vance gjorde ytterligare en insats utan godtyckligt resultat.

I hela sitt politiska liv har Trump varit en narcissistisk politiker som väljer sina allierade och fiender. Han har inte haft problem att bjuda in gamla motståndare. Det innebär även att han är duktig på att göra sig av med folk som inte uppfyller måttet. Sedan presidentinstallationen har han avskedat flera högt uppsatta personer och bytt ut några ministrar.

Vicepresident JD Vance kan endast avgå på egna initiativ. Trump har enligt konstitutionen inte rätt att avskeda vicepresidenten. Däremot kan han välja att isolera honom.

“Vi har sett att han kan avsätta ministrar och myndighetschefer, men JD Vance är vald av folket och elektorskollegiet. Trump skulle teoretiskt kunna få kongressen att ställa honom inför riksrätt, men mer troligt vore att frysa ut honom. Han har inga problem att släppa folk som blir sänkan för honom”, sade Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, i en intervju med Dagens Nyheter förra veckan.

På sistone har flera opinionsmätningar genomförts som visar att JD Vances förtroende sjunker. Enligt nyhetskanalen CNN:s senaste opinionsmätning har förtroendet sjunkit med 21 procentenheter. Det beskrevs av CNN:s nyhetskommentatorer som “historiskt sämsta”.

Anledningen till att JD Vance tilldelats en nyckelposition i konflikten i Mellanöstern är kanske att Trump vill göra sin vicepresident mer betydelsefull. Men hittills verkar det ha fått motsatt effekt. Det finns källor om att det var Iran som ville att Vance skulle tala vid mötet, men inget är bekräftat.

Nuförtiden är det inte lätt att som vicepresident navigera i en föränderlig och orolig värld. Särskilt inte när man har konverterat till katolicismen och behöver hantera ett bråk mellan USA:s president Trump och påven Leo XIV. På några veckor har JD Vance gått från att vara Trumps lojala medarbetare till att bli ännu en människa som Trump troligtvis helst vill göra sig av med.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

De enda vinnarna på kriget är de islamistiska fanatikerna

15 april 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: De enda vinnarna på kriget är de islamistiska fanatikerna

Attacker i Irans huvudstad Teheran.

Publicerad 15 april 2026 kl. 05:59

Efter helgens misslyckade fredsmöte är oron påtaglig i Mellanöstern. Det finns många förlorare på det här kriget.

Men det är inte USA som betalar det högsta priset.

I flera decennier försökte Israels premiärminister Benjamin Netanyahu övertyga de amerikanska presidenterna att tillsammans med Israel genomföra en militär attack mot Iran. Presidenterna George W Bush, Barack Obama och Joe Biden tackade nej.

Förra veckan avslöjade tidningen The New York Times att Benjamin Netanyahu föreslog attacken under ett hemligt möte med Trump i mitten av februari. Israels premiärminister sade att han ansåg att ett regimskifte var nödvändigt för Iran. Trump gick direkt med på planen, trots intern kritik. Den interna kritiken kom från den amerikanska underrättelsetjänsten CIA och administrationen, däribland vicepresident JD Vance.

Enligt den amerikanska underrättelsetjänsten CIA var Trumps förhoppning att genomföra regimskifte verklighetsfrånvänd. Att döda Irans högsta ledare var möjligt, summerade CIA-chefen John Ratcliffe några veckor före att kriget startade.

Iran har fått en ny ledare. Regimen sitter kvar. Regimen styrs av samma fanatiska islamistiska ideologi som alltid. Enligt många bedömare har Iran ett större politiskt inflytande i Mellanösternregionen jämfört med före kriget. Det gäller bland annat Hormuzsundet. Troligtvis kommer vi i framtiden få leva med avgifter för fartyg som passerar Hormuzsundet. Det skulle bli smärtsamt för oljeshejker, flygbolag och vardagsbilister – och en stor vinst för klimatet.

Så var det det där med kärnvapen. Benjamin Netanyahu hoppades att Iran skulle stoppas från att producera kärnvapen som skulle siktas mot Israel. Men kommer det verkligen bli så?

Om det är något Iran lärt sig är det att kärnvapen är det enda som hindrar USA. Efter att USA tillfångatog Venezuelas president var många experter överens om att diktatorerna i kärnvapenmakterna låg säkert till vid makten. Orsaken är den enorma avskräckande effekt som kärnvapen ger.

Varför misslyckades mötet mellan USA och Iran som hölls i Islamabad, Pakistan, i lördags? Jo, nämligen därför att Iran vägrar lova att aldrig skaffa kärnvapen i framtiden. USA och Iran kommer aldrig bli överens. USA vill sluta en överenskommelse om kärnvapen och att Hormuzsundet öppnas. Iran kommer inte gå med på det så länge de drömmer om kärnvapenavskräckning och kontroll i Mellanöstern.

När Trump attackerade kärnvapenanläggningarna i Iran i juni förra året sade Trump att USA genomförde attacken för att förhindra Iran att skaffa kärnvapen. Något som Trump inte tänkte på var att Iran gömde undan drygt 400 kilo höganrikat uran, som räcker till ungefär 5 – 10 kärnvapen.

Under sin första mandatperiod beslutade Trump att USA skulle lämna det Internationella kärnenergiavtalet, trots att avtalet gjorde det svårare för Iran att tillverka kärnvapen. I stället svarade Trump med att införa sanktioner mot Iran. Vad hände då? Omedelbart meddelade Irans dåvarande president Hassan Rohani att Iran skulle börja anrika mer uran än någonsin tidigare.

Förr eller senare kommer Trump bli tvungen att antingen ge upp eller mäkla seger. Alternativet är att fortsätta kriget och försämra USA:s militära förmåga. Enligt en granskning av tidningen Financial Times är kostnaden under de första drygt fem veckorna kriget pågick mellan 22,3 och 31 miljarder dollar, motsvarande ungefär 210 – 295 miljarder kronor. Man uppskattar att kriget kostar ungefär en halv miljard dollar per dag för USA. Det kommer försvaga USA:s militära förmåga för många år framöver.

De flesta Iranier ogillar regimen. Men inte alla. Här syns hur regimanhängare bränner Israels flagga.

I USA pågår redan en stor diskussion om George W Bush som invaderade Irak på ifrågasatta grunder och terroristerna som inte försvann. I efterhand kunde en granskning av USA:s kongress avslöja hur amerikanska underrättelsetjänsten torterade misstänkta terrorister. Terroristerna låstes in i hemliga fängelser utan rättegång.

Behöver vi veta allt? Trump försöker övertyga amerikanerna om att Gud står på USA:s och Israels sida i kriget. Ingen människa förtjänar att bli kränkt för sin religiösa identitet. Men det är Israel som betalar det högsta priset.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Kriminalitet laddad fråga inför guvernörsvalet i Detroit

10 april 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

Kriminalitet laddad fråga inför guvernörsvalet i Detroit

Detroit.

Publicerad 10 april 2026 kl. 06:12

Detroit i Michigan var länge en otrygg stad med mycket kriminalitet.

Inför guvernörsvalet är alla invånare överens om att kriminaliteten har nått sin vändpunkt – men varför?

Supersanner följer kriminaliteten i landet där vapnen är fler än dess invånare.

Detroit är en stad med fler än 600 000 invånare. Detroit blev en viktig industristad på 1800-talet, strategiskt viktig nära Detroitfloden. På 1920-talet blev Detroit USA:s fjärde största stad till befolkning. Men inte längre. Staden har drabbats hårt av finanskrisen 2008.

Detroit är delstaten Michigans största stad. Michigan brukar räknas som en vågmästardelstat och är viktig i presidentvalen. I städerna röstar majoriteten på Demokraterna och på landsbygden röstar omkring 70% på Republikanerna. Detroit har haft Demokratiska borgmästare sedan 1962.

Gretchen Whitmer är Michigans guvernör sedan 2019. Under sitt guvernörskap har hon reparerat vägar, infört gratis skolmat, sänkt skatterna för medelklassen, utökat HBTQ-personers rättigheter, utökat aborträtten, infört hårdare vapenlagar och sänkt förskoleavgifterna. Det börjar bli ljusa tider för Michigan. Gretchen Whitmer har etablerat Michigan som framgångsrik delstat när det gäller elbilar och tillverkning av batterier. Arbetslösheten har sjunkit till de lägsta nivåerna sedan 1970-talet. Kriminaliteten har minskat.

Michigans guvernör Gretchen Whitmer. Bilden fotograferades i februari.

Att amerikanska städer har problem med kriminalitet och narkotikamissbruk är ganska normalt. I Detroit finns kriminaliteten inte överallt. Den är koncentrerad i vissa områden med dåligt rykte.

De senaste åren har Detroits borgmästares styrelse samarbetat med polisen. Polisen har koncentrerat sitt arbete på vissa platser för att undvika upptrappade gängkonflikter. De har lyckats åtala de flesta. Ett exempel är förra sommaren, när ett gängkrig bröt ut i östra delen av Detroit.

Även det sociala arbetet har utökats. Genom programmet ShotStopper, som lanserades 2023, har särskilda stödpersoner närvarat i oroliga områden för att medla i konflikter mellan gängmedlemmar. Syftet är att förebygga våld. Arbetet har gjort resultat. Statistik visar att kriminaliteten i flera utsatta områden har minskat med 40 – 60%.

I början av januari publicerade lokalpolisen brottsstatistik. Antalet mord har sjunkit till de lägsta nivåerna sedan 1964, det övergripande våldet har minskat med 10%, stölder har minskat med 21%, bilstölder har minskat med 23%, icke-dödliga skjutningar har minskat med 26% och bilkapningar har minskat med 46%.

Som alltid när det är USA blir det diskussioner om vapnen. Vapenlagarna har blivit hårdare de senaste åren. Ifall de hårdare vapenlagarna har gett effekt är svårt att säga. Kanske är trots allt det sociala arbetets samarbete med polisen som gett störst effekt. Michigan har hårdare vapenlagar än genomsnittet för USA:s delstater.

Enligt Every Town Research, en organisation som driver tesen att hårdare vapenlagar är det enda sättet att minska våldet, är antalet vapenrelaterade skjutningar i förhållande till befolkning mindre i delstater med hårdare vapenlagar. Enligt organisationen har delstater med fria vapenlagar drygt 2 gånger fler antalet skjutningar i befolkningsförhållande.

Michigans guvernör Gretchen Whitmer är förbjuden att kandidera för en tredje mandatperiod. Guvernörsvalet i Michigan hålls i november. Kriminalitet kommer bli en viktig och polariserad fråga. Inför guvernörsvalet är alla överens om att kriminaliteten har minskat – men varför?

“Folk kommer att ställa frågan ‘varför, vad gör vi rätt’ och det är en riktigt svår historia att berätta”, sade Todd Bettison, chef för stadspolisen i Detroit, i samband med en presskonferens i januari.

Todd Bettison är chef för stadspolisen i Detroit.

Att kriminaliteten minskar är inte unikt för Detroit. I flera amerikanska storstäder har kriminaliteten minskat de senaste åren. Enligt preliminära siffror från det partipolitiskt oberoende rådet Council of Criminal Justice har antalet mord sjunkit kraftigt. Antalet mord per capita har sjunkit till de lägsta nivåerna sedan början av 1900-talet.

FAKTA. Guvernörsvalet i Michigan

Guvernörsvalet i Michigan hålls 3 november 2026. Demokraterna och Republikanerna har hittills ännu inte utsett guvernörskandidat. Just nu verkar det som att Jocelyn Benson, Michigans nuvarande delstatssekreterare, kommer att ställa upp för Demokraterna. På den Republikanska sidan är den troligaste kandidaten kongressledamoten John James.

Utöver dessa ställer Mike Duggan upp i guvernörsvalet. Han var tidigare Detroits borgmästare. För några år sedan lämnade Mike Duggan Demokraterna. Han kandiderar som partilös.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Om Demokraterna ska vinna behövs en ny Barack Obama

6 april 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Om Demokraterna ska vinna behövs en ny Barack Obama

Kamala Harris återvänder till Detroit för att samtala om hennes självbiografi.

Publicerad 6 april 2026 kl. 15:08

Presidentvalet 2028 närmar sig och Demokraterna debatterar vem som ska bli presidentkandidat 2028. Det finns ingen självklar kandidat och en uppsjö av politiker kommer försöka ställa upp.

Givetvis kan vem som helst bli presidentkandidat – eller?

Enligt opinionsmätningarna inför mellanårsvalet har Demokraterna ett övertag. Trots det visar undersökning efter undersökning att Demokraternas förtroende för partiet sjunkit i många år. Senaste gången Demokraterna hade så här lågt förtroende var år 1990.

Förtroendet har sjunkit fortare sedan presidentvalet 2016. Bristen på ett tydligt ledarskap pekas ut som en av orsakerna. Inte blev det bättre av att Joe Biden kandiderade inför presidentvalet 2024. Redan när han meddelade sin kandidatur hade väljarnas missnöje börjat växa och Biden befann sig i ålderns höst.

I Kamala Harris självbiografi “107 days”, reflekterar hon över hennes korta presidentkampanj. Kamala Harris presidentkampanj präglades av löften om framtidstro och pragmatiska lösningar. Samtidigt fanns det en viss otydlighet om hur det skulle genomföras. Vissa frågor som var viktiga för väljarna lämnade Harris obesvarade.

Kanske var hon inte tillräckligt förberedd. I självbiografin skriver Kamala Harris att hennes relation till Joe Biden var god. Ändå väljer hon att kritisera honom. I boken berättar Harris om hur Biden ringde upp henne inför presidentdebatten mot Trump – för att prata om sig själv. Dessutom anser hon att Biden inte tog tillräckligt avstånd när Högsta domstolen avskaffade det nationella aborttillståndet.

Fortfarande är Demokraterna inte överens om varför Kamala Harris förlorade presidentvalet 2024. Kanske berodde det på väljarnas starka missnöje med Biden. Kamala Harris försökte ta avstånd från Bidens politik så mycket som möjligt. Det blev en svår balansgång. Eller så berodde kanske valförlusten på hennes kön eller hudfärg. Kanske syntes hon inte tillräckligt i medierna.

Kamala Harris i presidentdebatten mot Trump i september 2024.

Presidentvalet 2016 var det Hillary Clinton som förlorade. Hillary Clinton försökte övertyga väljarna att hon var kvalificerad att bli president. Barack Obamas frånvaro märktes och hon hade svårt att bli en samlande kraft. Barack Obamas stabila förtroende under slutet av sin andra mandatperiod var inte tillräckligt.

Två veckor innan presidentvalet 2016 utreddes Hillary Clinton av FBI för sekretesshantering av epostmeddelanden efter en upptäckt läcka. Donald Trump krävde att hon skulle låsas in i fängelse. Den mediala uppmärksamheten ledde till rykten och konspirationsteorier som gynnade Republikanerna.

Republikanerna valde outsidern Donald Trump. Han använde sig av folkets missnöje genom att klaga på det han ansåg var dåliga handelsavtal och en riggad ekonomi. Hillary Clinton tappade greppet om arbetarväljare och fackförbunden i Rostbältet.

“It’s the economy, stupid”, som hennes make Bill Clinton sade inför presidentvalet 1992.

Hillary Clinton fick flest röster. Trump vann. Hans valvinst kom faktiskt till mångas förvåning. Före valdagen visade opinionsmätningarna att Hillary Clinton ledde med ungefär 70% stöd.

Nyligen rapporterade den amerikanska nyhetssidan Axios att det pågår interna diskussioner inom Demokraterna. Enligt källor överväger allt fler Demokrater att välja en ljushyad kristen heterosexuell man som presidentkandidat. Orsaken sägs vara att Demokraterna har förlorat båda gånger de valt kvinnliga presidentkandidater.

Vem som kommer bli Demokraternas presidentkandidat 2028 är svårt att säga. Det finns ingen självklar företrädare och en uppsjö av kandidater tros ställa upp i primärvalen. Det finns ett medialt intresse för vem det blir.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom, tidigare vicepresident Kamala Harris, tidigare transportminister Pete Buttigieg, Arizonasenatorn Mark Kelly, Kentuckys guvernör Andy Beshear och Hawaii:s guvernör Josh Green är några av de som sagt att de överväger att ställa upp i presidentvalet 2028.

Jag tror att det som krävs för att bli en populär karismatisk presidentkandidat är genom realistiska löften som människor tror på, kommunicera medkänsla för vad amerikanerna upplever, komma från en förtroendeingivande bakgrund, acceptera och utreda oegentligheter inom staten och ge bra intryck.

Uppfattningen att Demokraterna måste ha en ljushyad kristen heterosexuell man som presidentkandidat är en intressant reflektion. Men det stämmer inte med verkligheten.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Så har Zohran Mamdanis första månader präglat New York

1 april 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Så har Zohran Mamdanis första månader präglat New York

New Yorks borgmästare Zohran Mamdani.

Publicerad 1 april 2026 kl. 19:11

Zohran Mamdanis borgmästarskap har kantats av optimistiska budskap med viss oklarhet om hur det ska genomföras. Han möter utmaningar och alla står inte vid hans sida. Men sedan årsskiftet har han visat oss att New York inte byggdes på en dag.

Nyårsdagen 2026 installerades Zohran Mamdani som New Yorks borgmästare. När han strax efter tolvslaget svors in som New Yorks 112:e borgmästare höll han handen på islams heliga bok Koranen.

Han vann borgmästarvalet i New York i november förra året. New Yorks dåvarande borgmästare Eric Adams hade avslutat sin omvalskampanj. På konventet sommaren i fjol röstade Demokraterna fram Zohran Mamdani, muslimen som anses vara väldigt vänster för att vara amerikan.

I kampanjen fokuserade han mycket på de levnadskostnader stadens invånare bekymrar sig över. Hyrorna på lägenheter i skyskraporna har skjutit i höjden och oseriösa hyresvärdar är ett utbrett problem. Matpriserna har skenat i höjden och förskoleavgifterna likaså.

Zohran Mamdani vill frysa hyror på bostäder, höja skatten för rika, etablera kommunalt ägda matbutiker, införa gratis barnomsorg och gratis bussar.

Zohran Mamdani vill frysa hyrorna på hyresrätter. Det skulle innebära att 1 miljon människor som bor i reglerade hyresrätter får sin hyra kvar på samma nivå utan att den höjs i framtiden. Hyrorna för de hyresrätterna bestäms av New Yorks bostadsmyndighet NYC rent guidelines board. Om det kommer kunna genomföras bestäms av bostadsmyndighetens råd – där Zohran Mamdani nominerat nya ledamöter som håller med honom. En slutgiltig omröstning hålls i juni.

Hans socialistiska agenda handlar om att beskatta de rika. Zohran Mamdanis löfte att höja inkomstskatten för rika, en förändring med 2 procentenheter, har mött motstånd bland Demokratiska politiker. För att genomföra det måste han få med sig Kathy Hochul, New Yorks guvernör och delstatsparlamentet i Albany. Hittills har guvernören vägrat höja skatten. Hon argumenterar för att det finns risk att rika människor lämnar New York.

Det ligger något i det. Hur Zohran Mamdanis budget ska finansieras har blivit ett hett samtalsämne. Han har ärvt ett högt budgetunderskott från den tidigare borgmästaren. Sedan Mamdani tillträdde har han gjort en ekonomisk besparingsplan för att skära ner på administration och kontrollera skattepengar. Dessutom överväger han att motvilligt höja fastighetsskatten som en sista utväg.

Det är på många sätt häpnadsväckande att en politiker så långt åt vänster valts till borgmästare i USA:s största stad. Avgiftsfri förskola för alla invånare är ett förslag som inte ens Vänsterpartiet i Sverige står bakom. Samtidigt är de rika människorna en viktig del av New Yorks identitet. New York är den stad i världen där det finns flest dollarmiljardärer.

Zohran Mamdanis viktigaste målgrupp är invånare under 30 år. Han håller en hög profil på sociala medier. Senaste gången New York hade en så här ung borgmästare (han är 34 år) var i slutet av 1800-talet.

Zohran Mamdanis muslimska identitet har blivit mycket uppmärksammad. Efter valvinsten oroade sig vissa New Yorkbor för att han skulle underskatta problemen med antisemitism. Zohran Mamdani har däremot inte gjort antisemitiska uttalanden. Han har lovat att arbetet mot antisemitism ska fortsätta.

Zohran Mamdani besöker en moské. Bilden togs i oktober ifjol.

Amerikanska nyhetsmedier brukar kalla honom för Demokraternas stjärnskott. Han är en karismatisk borgmästare. Sin vänsterradikala agenda beräknas leda till en vänstersväng bland Demokraterna i hela USA. Av väljarna möts det med både skepticism och jubel.

Ibland talas det om att det finns två falanger i Demokraterna, en vänsterbetonad och en mittenbetonad. Att den vänsterbetonade falangen blir populär är glädjande för Demokraterna. Samtidigt är uttrycket socialist väldigt känsligt i USA. Hur långt är vänster vågar Demokraterna vara? För vissa väljare är socialism samma sak som kommunism.

Han möter utmaningar på sin väg men han har genomfört saker. I måndags meddelade Zohran Mamdani att hastighetsbegränsningarna ska sänkas vid skolor för att minska antalet trafikolyckor. Enligt statistik orsakas 25% av trafikolyckorna i New York av fortkörning.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Kristna konferensen blir ett test för hur enigt MAGA är

27 mars 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Kristna konferensen blir ett test för hur enigt MAGA är

Människor från hela världen träffas i Texas.

Publicerad 27 mars 2026 kl. 06:23

Politikerna och pastorerna möts under den årliga högerkristna konferensen CPAC i Texas. Det högerkristna inflytandet över Vita huset har sällan varit större.

Men det är inte längre Trump som plockar hem de största rubrikerna.

I veckan arrangeras den årliga konferensen CPAC i en förort till Dallas i Texas. CPAC är en konferens där konservativa kristna träffas varje år. Den konservativa konferens det en gång var har blivit en politisk fest för troende MAGA-anhängare.

Konferensen hålls ungefär en månad efter att kriget i Mellanöstern startade. De flesta evangeliska konservativa församlingarna är för kriget. Men det har även höjts kritiska röster. Katolska kyrkan i USA har krävt att USA och Israel ska lägga ned sina vapen. MAGA-rörelsen är splittrad. Den magatrogna poddaren Joe Rogan har kritiserat kriget för att inte vara “America first”. Vissa MAGA-anhängare har kritiserat honom för hur han hanterat relationen till Jeffrey Epstein.

Nyhetskanalen CNN:s reporter Aaron Blake skriver i sin senaste artikel att konferensen blir ett test om hur politiskt överens MAGA egentligen är. Trumps opinionssiffror har sjunkit kraftigt sedan han tillträdde som president.

Deltagarna på konferensen är en bred koalition. På konferensen syns miljardärer, pastorer och politiker. Reza Pahlavi, Irans tidigare kronprins som är son till Irans sista shah ska hålla ett tal under konferensen. Sedan 1979 bor han i USA.

I måndags meddelade det amerikanska nyhetsmagasinet TIME att Trump i år icke deltar på konferensen. Vi vet inte varför. Kanske hinner han inte.

Det har varit intensiva år för de kristna i USA. Nu för tiden pågår det en gigantisk kamp mellan konservativa och liberala krafter. Israel, HBTQ, abort, utrikespolitik och könsroller är de frågor där värderingarna allra mest går isär. Dessutom skakas USA av skandaler kring religiösa ledare. Katolska kyrkan i USA har haft problem med präster som begått sexuella övergrepp mot minderåriga barn.

Det högerkristna inflytandet över Vita huset har sällan varit större. Men det är inte längre Trump eller JD Vance som är den viktigaste personen för den med en konservativ omvärldssyn. På sistone har blickarna riktats mot USA:s krigsminister Pete Hegseth.

Pete Hegseth är djupt troende kristen. När han under sina framföranden citerar Bibelcitat gör han det med passion. På sociala medier publicerar han bibliska budskap. Sedan han tillträdde som krigsminister har han infört gudstjänster som hålls varje söndag i försvarshögkvarteret Pentagon.

Pete Hegseth är medlem i församlingen Christ Church i Idaho i nordvästra USA. Församlingen leds av den karismatiska pastorn Douglas Wilson. Douglas Wilson har kommit med flera kontroversiella utspel. I slutet av 1990-talet publicerade han en bok där han skrev att slavhandel är tillåtet enligt Bibeln. Många gånger har han sagt att kvinnor inte ska ha rösträtt.

Ordet är “Woke”. Woke är ett skällsord som används av högerprofiler för att kritisera socialistiska och liberala värderingar. Begreppet har med åren blivit allt mer brett. I dag kan allt från HBTQ-rättigheter till att modernisera gammaldags litteratur anses vara “Woke” av konservativa människor.

Den amerikanska högern är inte överens om allt. Vissa på konferensen vill att delar av USA:s lagar ska ersättas med regler från Bibeln. Kritikerna varnar för att den individuella friheten inskränks ifall staten blir religiös. Just nu pågår det även diskussioner om hur politisk kyrkan ska vara och ifall det skulle vara bättre att satsa på traditionell teologi.

Trump är fortfarande omtyckt bland de kristna. Men är han verkligen fortfarande de högerkristnas ledargestalt?

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Trumps retorik om Latinamerika kan göra att Kubakrisen återuppstår

21 mars 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Trumps retorik om Latinamerika kan göra att Kubakrisen återuppstår

Trump håller pressträff med utrikesminister Marco Rubio och krigsminister Pete Hegseth. Bilden togs i december förra året.

Publicerad 21 mars 2026 kl. 11:19

Trump älskar att prata om de latinamerikanska kartellerna som smugglar narkotika till USA. Samtidigt som missiler avfyras i Mellanöstern väljer Donald Trump att hårdna i sin retorik mot Kuba.

Nu stärker Kina sina diplomatiska band till den kommunistiska diktaturen.

I oktober 1962, när John F Kennedy var USA:s president, uppstod den så kallade Kubakrisen. Latinamerikas kommunistdiktatur Kuba var fastklämd mellan två stormakter.

USA genomförde ett misslyckat försök att invadera Kuba, den så kallade Grisbuktsinvasionen. Efter det försökte Sovjetunionen rädda Fidel Castro från att bli störtad. Spänningarna var som allra störst under två veckors tid, i oktober 1962. Då fruktade många starten på Tredje världskriget.

Kubakrisen avslutades med ett avtal mellan USA och Sovjetunionen. Sovjetunionen kapitulerade genom att skicka hem sina robotar. USA:s president John F Kennedy skrev under avtalet med löftet att inte invadera Kuba i framtiden.

I dag, nästan 64 år senare, kan vi se något liknande.

Sedan USA kidnappade Venezuelas president Nicolas Maduro helgen före trettondagen har Venezuelas leveranser av olja till Kuba upphört. Det har varit negativt för Kubas ekonomi. Statliga institutioner har stängt, vissa skolor har inte hållit öppet, bland befolkningen är det ont om bilar och allt fler flygbolag har upphört med sina flyglinjer till Kuba. Där med har alltså charterturismen, Kubas viktigaste inkomstkälla, upphört. För några dagar sedan drabbades hela Kuba av ett strömavbrott.

USA:s president Donald Trump älskar att prata om de latinamerikanska ländernas inblandning med karteller som smugglar narkotika till USA. Däremot är det troligtvis bara ett svepskäl till en geopolitisk bredare plan. Trump vill återinföra Monroedoktrinen från 1800-talet, en plan med målet att USA skulle ta kontroll över den nord- och sydamerikanska kontinenten.

Trump använder i alla fall en retorik som gör hans väljare nöjda. Kuba är ett land som många av hans väljare säkert inte tycker om. Sedan 1960-talet har USA haft ett handelsembargo mot Kuba. Handelsembargot innebär att amerikanska företag och privatpersoner inte får investera i Kubas ekonomi fritt och att amerikanerna behöver tillstånd för att besöka Kuba. Handelsembargot har sedan det infördes slagit hårt mot Kubas ekonomi. Embargot har med åren fått allt fler undantag. Nu för tiden är det tillåtet för amerikanska företag att exportera livsmedel och mediciner.

Men det spelar ingen roll för USA:s president, för nu höjer han tonläget ytterligare mot den kommunistiska diktaturen söder om USA.

I tisdags hotade Trump med att invadera Kuba. “Jag tror att jag kommer få äran att ta Kuba. Jag menar, oavsett om jag befriar det eller tar det – jag tror att jag kan göra vad jag vill”, sade Trump i samband med att han mötte pressen.

Kuba har varit en kommunistisk diktatur i många år och regimen sitter säkert. Bland befolkningen finns det ett utbrett missnöje med regimen. Om USA skulle få för sig att avsätta Kubas president skulle det vara betydligt svårare jämfört med Venezuelas president.

Om det är något Trump kan lyckas med, är det att starta en konflikt med Kina. Kina har sedan 1990-talet haft djupa diplomatiska relationer med Kuba. De senaste åren har kinesiska affärsmän skänkt pengar som används till förnybar energi. I onsdags meddelade Kinas ambassadör i Kuba, Hua Xin, att de ska starta ett nytt projekt om förnybar energi. Enligt honom gör Kina det för att hjälpa Kuba i en komplex maktsituation.

Vi kan beskriva det som en utmärkt situation för Kina att öka sina diplomatiska band till Kuba – eller ännu ett steg mot en ny Kubakris.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Farväl till Kalifornien – de vill flytta gränsen och bli USA:s 51:a delstat

15 mars 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

Farväl till Kalifornien – de vill flytta gränsen och bli USA:s 51:a delstat

Staden Etna i norra Kalifornien.

Publicerad 15 mars 2026 kl. 07:03

Kulturskillnaderna mellan stad och landsbygd blir allt tydligare i USA.

Invånarna i norra Kalifornien bär vapen, kör bensinbilar, har högerkonservativa värderingar och drömmer om låga skatter. Nu vill de rita om kartan för att undgå politikerna i Sacramento.

Välutbildad befolkning, höga skatter, skydd för minoriteter och HBTQ-personer samt stadsliv. Det är många saker Republikanerna avskyr med Kalifornien. Kalifornien har sedan 1990-talet röstat på Demokraterna. De flesta liberala väljarna finns i storstäderna. På landsbygden finns det vissa enskilda republikanska fästen. Ett av dessa finns i norra Kalifornien.

Området i norra Kalifornien skiljer sig mycket från övriga delen. Här lever vilda västernkulturen kvar. Invånarna i norra Kalifornien bär vapen, kör bensinbilar, har högerkristna värderingar och drömmer om mer frihet från staten.

Enligt förslaget ska delstaten heta State of Jefferson, döpt efter grundlagsfadern Thomas Jefferson som är konstitutionens huvudförfattare. Han var USA:s president 1801 – 1809. Jefferson brukade säga att det finns ett socialt kontrakt mellan delstatensregeringen och befolkningen. Rörelsens medlemmar tycker att Kalifornien har brutit det kontraktet.

Mark Bairds bor utanför den lilla staden Etna. Han är inofficiell ledare för rörelsen. Enligt hans vision skulle Jefferson vara en delstat med få statliga regleringar och låga skatter. Det sociala skyddsnätet ska monteras ned. Stöd till fattiga ska till största delen skötas av välgörenhetsorganisationer. Han tycker att den viktigaste frågan är att avskaffa de vattenregleringar som införts av Demokraterna. Här i Kalifornien är de strikta för att minimera risken för torka.

Mark Baird är ranchägare och bor utanför den lilla staden Etna.

I USA är det stor skillnad mellan stad och landsbygd. Om man besöker en storstad förknippar man mycket med Europa. På landsbygden är det en helt annan kultur. Överhuvudtaget har Demokraterna svårt att vinna väljare på landsbygden. Enligt statistikinstitutet Pew Resarch Center röstade 69% av landsbygdsborna på Donald Trump i presidentvalet 2024. Kamala Harris stöd låg på endast 31%.

Förklaringen till varför är främst att landsbygdsborna inte är lika välutbildade som de Demokratiska väljarna i städerna. Traditionellt har Republikanernas politik varit mer vänlig för småföretag och bönder, även om det är något vi kan diskutera. En orsak är även att Demokraterna kampanjar mindre på landsbygden i valrörelserna.

Det finns många berättelser om amerikanerna och staten. Sedan USA grundades på 1700-talet har det funnits en misstro mot politikerna i Washington. Republikanerna har traditionellt varit för mer delstatligt självbestämmande.

Idén om State of Jefferson kom i början av 1940-talet. På den tiden var tanken att invånarna i södra Oregon och norra Kalifornien skulle bilda en ny delstat. Nu förtiden är rörelsen mest populär på den Kaliforniska sidan av delstatsgränsen.

Striden om delstatsgränserna har pågått i många år i nordvästra USA. På 1800-talet fanns det tankar att införa det så kallade Jacksonterritoriet, ett särskilt område för slavhandel i södra Oregon och norra Kalifornien. I Oregon, delstaten som Kalifornien gränsar till norrut, pågår en strid sedan flera år tillbaka. Den Republikanska rörelsen Greater Idaho vill flytta delstatsgränsen för att befolkningen i östra Oregon i stället ska tillhöra Idaho. Utbrytarrörelsen anser att de Demokratiska politikerna i Salem inte lyssnar på deras åsikter.

Rörelsen som vill ha State of Jefferson har en liknande motivering till varför. För deras del riktas missnöjet mot Kaliforniens delstatshuvudstad Sacramento, som ligger 4 timmars bilfärd söderut.

Alla människor i norra Kalifornien stöder inte att bilda en ny delstat. Befolkningen som stöder State of Jefferson utgör en betydande minoritet. Oavsett om Jefferson kommer bli en delstat i framtiden finns den delstaten redan i befolkningens hjärtan. På vägskyltar, restauranger, hotell och affärer är namnet Jefferson vanligt förekommande. Befolkningen här kallar sig för Jeffersonians.

Yreka är en liten stad med ungefär 8 000 invånare. Den staden har utsetts till potentiell delstatshuvudstad i State of Jefferson. Landskapet utanför Yreka består av gräsbevuxna dalar och skogsbeklädda berg. Här finns också berget Mount Shasta, som är ett av de högsta bergen i Kaskadbergen.

Mount Shasta.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Attackerna är en felbedömning av historiska proportioner

8 mars 2026 / Oscar Sanner

USA/KOMMENTAR

Oscar Sanner: Attackerna är en felbedömning av historiska proportioner

Attacker i Iran.

Publicerad 8 mars 2026 kl. 14:53

För 14 månader sedan svor Trump presidenteden med löfte om fred.

Kriget i Mellanöstern sätter decennier av amerikansk utrikespolitik på prov. Attackerna i Iran är startskottet på något större. Trumpkritiska Republikaner kan däremot släcka lampan efter krigsbeskedet.

Nu är den amerikanska bombhögern tillbaka.

Trump blev inte officiellt tilldelad fredspriset och amerikanerna själva börjar bli allt mer krigströtta. Trumps egen MAGA-rörelse har blivit splittrad om vilken sorts utrikespolitik USA egentligen ska bedriva. MAGA-anhängarna är egentligen inte så intresserade av utrikespolitiken. Rörelsen består av patriotiska amerikaner som vill att Trump ska resa inrikes.

Den högerextrema journalisten Tucker Carlson försöker bygga en ny MAGA-rörelse baserad på hat mot Israel. På andra sidan finns det medlemmar som den avhoppade kongressledamoten Marjorie Taylor Greene, som vill att USA ska dra sig ur helt från internationella interventioner. Andra MAGA-anhängare tycker att Trump inte varit tillräckligt israelvänlig och att USA ska ta över Grönland.

I kongressen hölls det i veckan en omröstning om en motion. Enligt motionen, som lämnats in av Demokraterna, föreslogs det att kongressen skulle hindra Trump från att göra fler amerikanska interventioner utan kongressens stöd. Motionen blev nedröstad av nästan alla republikaner och ett fåtal Demokrater som ställde sig på den andra sidan.

Kongressledamöterna debatterar även hur hotfullt Iran är mot USA. I veckan höll Representanthuset en omröstning där en majoritet beslutade att Iran är den överlägset största aktören i Mellanösternregionen vad gäller terrorism. Omröstningen röstades igenom med rösterna 372 – 53, där det endast var Demokrater som röstade nej.

Hur maktdelningen fungerar i militära interventioner är komplicerat. Enligt konstitutionen ska kongressen förklara krig. När det gäller militära interventioner är presidenten militärens överbefälhavare, som innebär att Trump har mycket makt. Gränsen mellan militär intervention och krig är upp till presidenten att bestämma.

Enligt NBC News opinionsmätning är en övervägande del av amerikanerna kritiska till attackerna. Ungefär 44% av väljarna tycker att Trump har skött attackerna på ett dåligt sätt, och ungefär 41% stödjer Trumps handlingar. Bland väljarna säger 52% att det var ett misstag att attackera Iran, 41% säger att det var nödvändigt och resten av väljarna är osäkra. Det mest intressanta som andra opinionsmätningar visat är att oberoende väljare är mest kritiska, alltså väljare som inte identifierar sig som Demokrater och Republikaner.

Jag tror att tiden avgör vad amerikanerna tycker om attackerna. Om situationen bli avblåst inom en ganska kort tid kommer många amerikaner ha glömt bort det här vid mellanårsvalet. Om oroligheterna i Mellanöstern utvecklas till ett regionalt storkrig kommer det bli impopulärt bland väljarna. Det mest avgörande är kanske ifall amerikansk militär kommer bli utplacerad i Mellanöstern. I så fall blir amerikanerna påminda om Irakkriget, kriget som de flesta är missnöjda med.

Om kriget drar ut på tiden kan det bli en stor nackdel för Republikanerna i mellanårsvalet.

Att militära interventioner ska skapa demokrati har testats många gånger sedan Andra världskriget. Det finns lyckade exempel. Listan över misslyckade försök är däremot mycket längre.

Irakkriget är ett exempel. När Irak höll de första demokratiska valen var det brist på långsiktigt fungerande strukturer. Efter att Saddam Hussein störtats blev det ett maktvakuum som innebar ett blodigt inbördeskrig mellan olika religiösa grupper, bildandet av islamistiska terrororganisationer och korruption.

Forskning som genomförts av bland andra Cambridgeuniversitetet i England visar att det behöver finnas politisk stabilitet, fungerande institutioner som kan reformeras, välfungerande nationella aktörer som kämpar för förändring och välmotiverade processer för fredlig samexistens.

USA:s president Donald Trump säger att iranska folket själva ska få chansen att ordna en bra framtid efter attackerna. Men det kan bli svårt. Först och främst är det svårt för de att höja sina röster med tanke på att regimen ännu inte har fallit. Det som USA gjort är en felbedömning av historiska proportioner.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Vi behöver förstå hur de vänsterkristna resonerar

4 mars 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Vi behöver förstå hur de vänsterkristna resonerar

James Talarico.

Publicerad 4 mars 2026 kl. 13:29

I ett decennium har de konservativa opinionsbildarna dominerat debatten om amerikansk religionspolitik.

Texasdemokraten James Talaricos intervju med Stephen Colbert visar att vi behöver förstå hur de vänsterkristna resonerar. Snart kan de vänsterkristna bli mer framträdande i amerikansk politik.

Texas är USA:s näst största delstat till befolkning. Det brukar vara en kassaskåpssäker vinst för Republikanerna i både lokala val, kongressval och presidentval. Därför blev många förvånade när Demokraten Christian Menefee vann ett fyllnadsval till Representanthuset för några veckor sedan.

Nu riktas blickarna mot James Talarico, som är ledamot i Texas delstatskongress. Han har på sistone blivit uppmärksammad i religionsdebatten.

De senaste åren har de högerkristna trumfat i USA. Aborträttigheterna har skärpts i flera delstater, lärare och bibliotekarier har fått klagomål för att låna ut HBTQ-litteratur, HBTQ-lagstiftningen har backat i flera delstater och allt fler lokalpolitiker drömmer om att göra USA till en kristen teokrati. Republikanerna har varit de högerkristnas parti sedan 1980-talet.

Demokraterna är också ett kristet parti, men enligt undersökningar är det inte alls lika många partimedlemmar som identifierar sig kristna. Hur ska man göra för att locka fler kristna väljare? Liberala kristna, som gillar HBTQ och stödjer abort? Det har Demokraterna funderat mycket över.

James Talarico spås nu en lysande framtid av många. På sistone har han i debatter och på kampanjer upprepat att han tycker Republikanerna tolkar Bibeln på fel sätt. James Talarico anser att frågor som sjukvård, rättvisa och kärlek är viktiga enligt Bibeln.

I dag domineras den högerkristna ideologin av en syn på att det är naturligt att alla människor föds med olika förutsättningar och att familjevärderingar är viktiga. James Talarico kontrar den uppfattningen med att han anser att Bibeln innebär att man ska hjälpa de fattiga och att alla människor borde ha samma möjligheter. Flera gånger har han sagt att högerextrem politik inte är kristen.

James Talarico, en 36-årig demokrat från Texas. Kommer han förändra amerikanernas syn på religion?

Förra veckan skulle James Talarico bli intervjuad av Stephen Colbert, som är programledare för talkshowen The Late Show på CBS News. Men intervjun sändes aldrig för tittarna på CBS News. Orsaken var att CBS News var oroliga över att intervjun bryter mot deras krav på opartiskhet.

I bakgrunden finns den amerikanska mediemyndigheten FFC som beslutar vilka kanaler och program som ska ges sändningstillstånd. FFC är en kommitté bestående av politiker från båda partier. Myndigheten ska besluta på ett politiskt oberoende sätt, men det blir ofta diskussioner om det verkligen är så.

Sedan Trump tillträdde som president har han försökt pressa myndigheten i en mer konservativ riktning. I september förra året hotade Trump att stoppa medier som han själv inte tycker om. Vilka medier nämnde han inte, men vi vet att han avskyr medier som The Washington Post, CNN, CBS News och MSNBC News.

Stephen Colberts intervju hade redan spelats in. Därför publicerades intervjun i stället på YouTube, där samma regler inte gäller. Intervjun med Texasdemokraten pågick i en kvart. James Talarico svarade på om hur han konfronterar högerkristna och vad som händer i Texas delstatskongress.

Efter intervjun berättade han stolt att intervjun setts av 23 miljoner tittare på sociala medier och YouTube. Stephen Colbert talkshow brukar ses av ungefär 2 miljoner tittare.

James Talarico ställer upp i mellanårsvalet, som hålls i november. Om han blir invald till Senaten blir han den första Demokraten från Texas att vinna ett senatsval sedan 1988. Hur länge till Texas kommer vara ett starkt Republikanskt fäste återstår att se.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner