Vi tror på din frihet

Kategori: Europa

Ännu ett konkret besked från landet som vill gå sin egen väg

KOMMENTAR 

Oscar Sanner: Ännu ett konkret besked från landet som vill gå sin egen väg 

Islänningarna säger nej tack till förhandlingar om EU-medlemskap.  

Islands besked är en del i berättelsen om ett land som går sin egen väg – för det är många islänningar som misstror både USA och Europa.  

Historiskt har USA och Island haft ett tätt samarbete. Länge hade USA en militär flygbas i närheten av Islands internationella flygplats Keflavik. I Kalla krigets dagar var flygbasen en strategisk plats för att övervaka Sovjetunionen. Flygbasen stängde 2006. Då motiverades det med att säkerhetsläget inte var allvarligt.  

Island har ända sedan grundandet varit medlem i NATO, men landet har ingen egen militär. I stället har de förlitat sig på att USA ska hjälpa till i händelse av en attack. USA brukade alltid lova att så var fallet. Men det har förändrats. Nu är det nya, tuffa tider.  

I Reykjavik är övervakningskamerorna alltid aktiva utanför USA:s ambassad i Island. Där huserar USA:s nya ambassadör Billy Long. Han har skämtat om att Island skulle bli nästa land för USA att köpa – efter Grönland.  

Det är nog få islänningar som skrattar åt det skämtet. För den växande osäkerheten i Arktis – med ökad kinesisk, rysk och amerikansk närvaro – har gett debatten ett nytt sken. Islands regering är starka förespråkare för EU-medlemskap. Till anledning av dessa omständigheter beslutade de att påskynda folkomröstningen.  

Det är inte bara USA, Kina och Ryssland som oroar islänningarna. Den isländska EU-kritiska rörelsen pekar på att Europa är ett större hot.  

I Europaparlamentet krymper de liberala och socialdemokratiska partigrupperna. Till följd av detta växer ytterhögern. Det tyska invandringskritiska partiet Alternativ för Tyskland skakas av nazistskandaler, Italiens högerpopulistiska premiärminister Georgia Meloni inspirerar sig av Mussolinis fascism och ungerska parlamentariker blockerar stöd till Ukraina.  

Folkomröstningens resultat var jämnt. Men beskedet var tydligt.  

Nej, en majoritet av islänningarna vill inte förhandla med Bryssel om EU-medlemskap. Studier från resultatet visar att ja-sidan var störst i Reykjaviks storstadsregion, medan landsbygdsbor var mer skeptiska. Anledningen till det är att många fiskare på landet oroar sig över vad ett EU-medlemskap skulle innebära. Då talar vi om Islands viktigaste exportvara. Utanför EU kan Island bestämma egna fiskekvoter.  

De isländska politikerna kommer nog fortsätta debattera frågan i många år till, men just nu sätts alltså frågan på paus. Resultatet är inte chockerande. Island är ett land som ofta går sin egen väg. Dessutom kommer Island fortsätta samarbeta med EU på många sätt. Redan i dag tillhör de Schengen och EU:s inre marknad.  

Ändå skickar beskedet svallvågor över Europa.  

För i Bryssel räknar Ursula von der Leyens EU-kommission med att EU är en trygg samarbetspartner i en orolig omvärld, i synnerhet när det gäller utrikespolitiken. Att inte ens ett land som oroas över USA vill gå med väcker frågor om hur attraktiv EU:s dragningskraft egentligen är. 

För gejsern sprutar med sin själsliga kraft från de heta källornas dolda underjord.  

Kategorier: ,

Därför brinner det i Europas skogar

KOMMENTAR 

Oscar Sanner: Därför brinner det i Europas skogar 

När skogsbränder i sommar rusar fram i Europa blottläggs en polariserad debatt. Vänstern menar att det beror på klimatförändringarna, medan debattörer till höger skyller på människan.  

Men det finns bara en sanning. Och den är inte så enkel som opinionsbildarna envisas att tro.  

Det här är en text som kommenterar ett pågående skeende. Skribenten står för eventuella åsikter i texten.  

TÄNNÄS. Det är en självklarhet att tidningar ska ha journalister som bevakar politiker, krig, börsen och forskarvärldens framgångar. Men klimatet ingår inte på den listan. Med årens lopp har allt fler medier sparat in på klimatbevakningen.  

För några år sedan gjorde EU:s klimattjänst en rapport där man kom fram till att Europa är den världsdel som värms upp snabbast på grund av den globala uppvärmningen. Sedan förindustriell tid har det europeiska klimatet värmts upp dubbelt så fort jämfört med det globala genomsnittet. I slutet av vårt århundrande kommer vi leva i ett helt annat klimat. Då beräknas skadorna på byggnader och infrastrukturen till följd av värmeböljor vara 10 gånger större i södra Europa jämfört med dagens extremväder. I norra Europa riskerar vi få ett sibiriskt vinterklimat ifall Golfströmmen kollapsar, ett scenario som allt fler forskare förutspår. 

Den här sommaren är de europeiska länder som drabbats hårdast av skogsbränder Frankrike och Spanien. Där har ett område motsvarande Gotland brunnit i sommar. I övrigt har det brunnit i Italien, Turkiet, Portugal och Grekland. På andra håll har det i stället varit torka. Donaus låga vattennivåer har gjort att gamla fartyg från Nazityskland, som dumpades i floden vid Andra världskrigets slut, har blivit ett nytt turistmål.  

Men vad beror bränderna på? Nyligen kunde SVT berätta att ungefär 20% av svenskarna tvivlar på om det verkligen beror på klimatförändringarna. Brändernas orsak har skapat en ideologisk debatt. Vänstern menar att det naturligtvis beror på klimatförändringarna, medan debattörer till höger skyller på pyromaner, solcellsparker, skogsbruket och kriminella invandrare.  

I grund och botten beror det till största del på mänskliga faktorer. I de flesta fall handlar det om olyckshändelser. Att pyromaner tänder eldar medvetet förekommer, men är ovanligt.  

Till följd av klimatförändringarna har vi den här sommaren i Europa haft torr mark och värmeböljor som kommer allt oftare samtidigt som de varar längre tid. Det har gjort att de tända eldarna sprider sig betydligt fortare. Då är det svårt för brandbekämpningsstyrkor och myndigheter att kartlägga händelseförloppen. Det är även större risk för olyckshändelser.  

Även skogsbruket har ett finger med i spelet. Utanför franska Bordeaux finns västeuropas största planterade skog. Redan på 1800-talet bestämde den franska kejsaren Napoleon III att det skulle planteras träd där. Skogsbranden utanför Bordeaux har skapat en debatt om planterade träd. Experter säger att problemet är att man bara planterar tallar. När många träd av samma sort planteras är de mer sårbara för skogsbränder. Frankrikes president Emmanuel Macron införde 2022 ett tillfälligt statligt bidrag som skulle övertala bönderna att plantera olika trädsorter. Men det har de ändå inte gjort. Det beror på att de tjänar mest pengar på tall. Bönderna känner sig ekonomiskt pressade när torkan – i klimatförändringarnas spår – gör att kornas gräs tar slut.  

För att sammanfatta kan man inte skylla sommarens bränder på varken enbart klimatförändringarna,  oförsiktiga människor som grillar korv eller ekonomiskt pressade bönder som vill tjäna pengar. Alla dessa har ett finger med i spelet.   

Kategorier: , ,

© 2026 Supersanner

Tema av Anders Noren — Upp ↑