Kategori: Klimat (Sida 1 av 3)

KLIMAT / VÄRLDEN 

Oscar Sanner: Världens första konferens om förnybar energi kommer skrivas ner i historieböckerna 

Santa Marta i Colombia.

Publicerad 30 maj 2026 kl. 06:03

För några veckor sedan slogs portarna upp i Colombia till världens första klimatmöte med målet att minska beroendet av icke förnybara energikällor. 

Resultatet på mötet var knapphändigt – men skickar en tydlig kritisk signal till oljeländer som i decennier motarbetat det globala klimatsamarbetet.  

I norra Colombia ligger staden Santa Marta. Santa Marta är en hamnstad med ungefär 600 000 invånare. Historiskt har Santa Marta varit en viktig stad för den colombianska exporten av olja. Men på senare år har staden allt mer börjat ställa om till förnybar energi. Därför är Santa Marta en idealisk stad för klimatkonferensen som hölls i slutet av april.  

Klimattoppmötet har beskrivits med förkortningen TAFF. Det är det första klimattoppmötet någonsin där det uttalade målet är att minska beroendet av gas, olja och kol.  

FN:s årliga klimattoppmöte hålls varje år ungefär i november – december. Men det har genom åren gått trögt. Det beror främst på att oljeproducerande länder som Saudiarabien, Kina och Ryssland har lagt in sitt veto när förslag kommit om att minska beroendet av icke förnybar energi. Därför bestämde sig ett antal länder som närvarade på klimattoppmötet att skapa ett nytt klimattoppmöte där endast länder som verkligen vill ställa om får vara med.  

Under klimatmötet var det 57 länder som närvarade. Där ingår till exempel Sverige, Norge, Storbritannien, Kanada, Australien och Brasilien. Mötet bestod av delegater från de närvarande länderna och framstående forskare från olika delar av världen. En av forskarna som närvarade var den svenska forskaren Johan Rockström.  

Att ställa om till klimatet är en svår uppgift. Många experter är överens om att vi måste anpassa oss genom att stå ut med färre flygresor, högre bensinpriser och mindre kött. Samtidigt kommer klimatomställningen inte äga rum under en natt. Ingen människa är sugen på att flytta in i grottorna och överleva med jakt, fiske och stearinljus.  

Det är skillnad på att prata om klimatet och att agera. Det är också skillnad på klimat och miljö. 

Klimatet står ofta i konflikt med andra intressen. Är det sunt att acceptera samernas rättigheter till sina egna marker och förbjuda ny gruvbrytning, trots att gruvorna innehåller mineraler som används i elbilsbatterier? Är det sunt att ställa om industrin med koldioxidskatter och minskade utsläpp, trots att det riskerar att synas för skattebetalarnas ekonomi?  

Men det räcker inte att prata om Sverige. Klimatet handlar om världen. Uppdelningen mellan U-länderna och I-länderna gjordes på 1990-talet och har med åren blivit föråldrad. Trots det pratar man ofta om att de rika länderna som har råd ska ta ledartröjan. Men det innebär flera kluriga följdfrågor. Innebär det att Kina, som betraktas som ett medelinkomstland, inte ska behöva ställa om?  

Efter mötet uttryckte vissa besvikelse över att de inte kom längre. Det var inga konkreta planer de kom överens om. Men samtidigt så var det inte riktigt det som var syftet med mötet. Syftet med mötet var att hitta lösningar med hjälp av forskning. Den svenska forskaren Johan Rockström ska leda en vetenskapspanel som ska föreslå tekniska lösningar för politiker runt om i världen.  

På mötet diskuterade man hur den hållbara världen ska fungera i praktiken. Det talades om en ny form av kapitalism, där klimatet styr i stället för hur mycket pengar man tjänar. Det fanns förslag på att införa koldioxidskatter för företag. 

“Det är mycket betryggande för oss att ha fått så starkt stöd från ledarskapet här i Santa Marta. Det är inget mindre än överväldigande. Detta är verkligen en språngbräda. Jag har, som forskare aldrig känt mig så uppmuntrad som i detta ögonblick av min yrkesbana”, sade Johan Rockström efteråt i en intervju med miljötidningen Aktuell Hållbarhet.  

Klimatkonferensen blev ingen historisk konferens som när man myntade Parisavtalet. Men samtidigt måste man observera varje steg i klimatets riktning. Därför kommer klimatkonferensen 2026 i Santa Marta skrivas ner i historieböckerna som den första konferensen någonsin där alla länder var överens om att vi i framtiden måste använda förnybar energi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

KLIMAT

Här planeras flytten – Tuvalu ska bli världens första digitala land

En av atollerna vid Tuvalus huvudstad Funafuti.

Publicerad 21 augusti 2025 kl. 18:49 

Tuvalu är ett litet land i Oceanien som i genomsnitt ligger ungefär 2 meter ovanför havsytan. Befolkningen är fattig och beroende av fisk för att överleva. Nu riskerar önationen att hamna under vattnet på grund av klimatförändringar. 

Med hjälp av 3D-modeller ska tuvaluanerna ha kvar sitt land. 

Tuvalu är ett litet land 4 000 kilometer nordöst om Australien. Klimatet är tropiskt, med dagstemperaturer upp till 30 grader under hela året.  Befolkningen här är fattig. De flesta bostäderna ligger i mitten nära bland annat kyrkor, shoppingcentrum, hem och gemenskapslokaler. Landet består av tre korallöar och sex atoller som tillsammans blir 26 kvadratmeter stort. 

Traditionellt sett har de försörjt sig med hjälp av fisk. Utöver det har de använt självhushållning med kokosnötter pulaka. Men klimatförändringarna har helt förändrat spelplanen. De smala kustremsorna har drunknats av vatten, som gör att saltvatten förstör plantagerna.  

Vattnet stiger fort. Om du är här som turist får du säkert höra tuvaluanernas berättelser om hur de stått knädjupt i havsvatten som bubblat upp genom marken. På ön är marken porös. Men turister är ett sällsynt fenomen på Tuvalu. 

Enligt den amerikanska rymdmyndigheten NASA har havsnivån stigit med 0,15 meter ungefär de tre senaste decennierna. Den genomsnittliga takten är 5 millimeter per år, just nu är det mer än hälften så snabbt som det globala genomsnittet. Nivåerna beräknas stiga allt fortare, rättare sagt mer än dubbelt så fort som nu år 2100. Tuvalu är det första landet som beräknas hamna under vattnet.  

Med 5 millimeter per år kommer inte Tuvalu att ligga under vatten i modern tid. Men om man räknar med de nya högvattennivåerna, där ved säga de allt mer vanligare och extrema väderfenomenen som skyfall. Då riskerar det leda till att Tuvalu blir översvämmat av vatten betydligt tidigare. NASA tror att stora delar av ön kommer ligga under vatten före år 2050.  

När en av ministrarna i Tuvalus regering besökte FN:s internationella klimattoppmöte COP26 2021 i Glasgow blev han uppmärksammad för sitt tal. “Vi sjunker”, sade Simon Kofe.  

Skräp som har spolats upp på kustlinjen efter flodvågor.

På klimattoppmötet 2022 presenterade regeringen idén med att ha kvar landet som en digital nation. Sedan dess har de gjort en 3D-version av landet. De har tagit med allt från stränderna, havet, bostäderna och palmerna. De hoppas kunna bevara sitt lands unika kultur.  

Tuvalus medborgare har blivit inbjudna att dela med sig av sina mest värdefulla ägodelar och minnen. Allt från berättelser om deras förfäder, festivaldanser och minnesvärda föremål. Regeringen bestämde det 2023. De skrev att det handlade om att “bevara Tuvalus själ”.  

”Vårt land, vårt hav, vår kultur är våra människors mest värdefulla tillgångar – och för att skydda dem från skada, oavsett vad som händer i den fysiska världen, kommer vi att flytta dem till molnet,” sade Simon Kofe i introduktionsvideon.  

Tuvalus regering försöker skapa digitala pass som lagras på blockkedjan. Med hjälp av dessa bland annat ska de kunna hålla val, anordna folkomröstningar, registrera födslar och registrera äktenskap.  

Tuvalu och Australien har startat ett eget visumprogram. Visumen delas ut i lotterier och ger de samma rättigheter som de vanliga australiensarna. Där ved säga vård, bostad, arbete och skola. Under den första ansökningsomgången som stängde i juli registrerade sig 8 500 personer. Australien har meddelat att 280 tuvaluaner per år har rätt att bosätta sig i Australien.  

En stor del av befolkningen har ansökt om klimatvisum. Men det är inte alla som håller med. The Guardian intervjuade Kelesoma Saloa i juni 2023. “Mitt tredje barn föddes i Nya Zeeland så hon vet ingenting om Tuvalu; hon har förlorat något som är så viktigt. Det gör mig ledsen; hon har förlorat de där vackra tuvaluanska värderingarna som hon borde ha vuxit upp med: respekt, att hjälpa varandra, att arbeta tillsammans – vi har inte det här borta; de lär ut det i skolan men det är helt annorlunda.” 

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

KLIMAT 

“Isen var så tunn att vi knappast behövt en isbrytare” 

Publicerad 19 juli 2025 kl. 06:03 

Texten har tillfogats en rättelse 19 juli klockan 07:53

De senaste decennierna av klimatförändringar har påverkat hela jorden. Men spåren av klimatet är tydligast på Arktis, Nordpolen. 

Nu har forskarna beräknat tidpunkt för ett framtida scenario. 

När kommer den första isfria dagen? 

Norrskenet lyser upp horisonten. Det är 7 grader varmt utomhus. Solen lyser i ett flackande sken i bergens horisont. Vi befinner oss i Svalbard, en ögrupp i Arktis som tillhör Norge.  

I december förra året publicerade ett gäng forskare på Göteborgs universitet en studie över hur isen smälter. För 20 år sedan var isen nära Arktis i genomsnitt 2 – 3 meter tjock i slutet av sommarens avsmältning. När forskarna genomförde en expedition förra sommaren var den i genomsnitt 1 meter tjock. Céline Heuzé var med på expeditionen. “Isen var så tunn och “rutten” att vi knappast hade behövt en isbrytare till den här expeditionen. Faktum är att det blev stressigt att hinna med att samla ihop mätresultaten innan vi kom fram till nästa mätställe. Fartyget kunde enkelt ta sig fram genom istäcket.” 

Den amerikanska rymdmyndigheten Nasa är främst känd för att blicka ut mot stjärnorna i rymden. Men med hjälp av satellitbilder har de följt hur isen smält i snart 25 år. Ett flertal gånger om året mäter de utvecklingen i enheten Gigaton, 1 000 miljarder ton. Istäckets utbredning skiljer sig under olika tider på året, men överlag syns en tydlig nedåtgående trend. Såhär ser det ut på Grönland: I genomsnitt har isen minskat med 245 gigaton per år. Sedan 2002 har den minskat med ungefär 5 500 gigaton.  

För varje 360:e gigaton ökar den gemonsnittliga havsnivån med 1 millimeter. Totalt har havsnivån stigit med 63 millimeter sedan 2002.  

Forskare har kartlagt hur glaciärerna smälter. På sommaren kommer det smältvatten från vattendrag och pooler som rinner genom isen till marken nedanför. Efter det rinner vattnet under glaciären. Tills det når havet. Pågrund av att smältvatten inte innehåller salt, väger det mindre än havsvatten. Det höjer upp den främje delen av glaciären. Det slutar med att det varma vattnet, som finns underst, åker upp mot isen. Resultatet av denna process att isen lossnar, och flyter på vattenytan. Det gör att det kommer is i vattnet och havsnivåerna stiger.  

Nu beräknar forskare att den första isfria dagen på Arktis kommer inträffa inom några år, under perioden 2027 – 2030. En isfri dag definierar forskarna som mindre än 1 miljon kvadratkilometer is. För att det ska hända måste en rad väderfenomen inträffa. Först ska havsisen vara tunnare än normalt i början av hösten. Sedan krävs en värmebölja på vintern, där ved säga temperaturer över -20 grader. Det beräknas leda till att isen blir så ömtålig att en kraftig storm på sommaren kan göra havet isfritt. Enligt forskarnas definition. 

På Göteborgs Universitet har forskarna ännu inte kommit med något besked om, och i så fall när Arktis blir isfritt tillfälligt under längre perioder eller permanent.

Klimatförändringarna har även lett till konsekvenser för djuren. Efter att frusna vattendrag och sjöar har blivit flytande har det lätt till att djur fått det svårare att hitta mat. Enligt WWF har antalet renar i Arktis minskat med mer än hälften de senaste 20 åren. WWF har beräknat att vi kan förlora mer än 30% av alla isbjörnar fram till 2050.  

Klimatet har lett till att späckhuggare kommer tidigare på året till Arktis, och stannar längre än tidigare. Det har lett till att späckhuggarna har axlat rollen som det mäktigaste rovdjuret, i hav där isbjörnar tidigare haft den rollen. 

Klimatförändringarna kommer att förändra det biologiska systemet, med vilka som är toppkonsumenter i näringskedjorna. I skuggan av en för många djur nödvändig isvärld som riskerar att smälta samman. 

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att WWF beräknar att vi kommer förlora 30 % av alla isbjörnar till 2050. Rätt är att WWF beräknar att vi kan förlora mer än 30 % av alla isbjörnar till 2050, om politikerna inte hanterar klimatförändringarna på allvar.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner