Kategori: Klimat (Sida 1 av 3)

Därför brinner det i Europas skogar

11 augusti 2026 / Oscar Sanner

KOMMENTAR

Oscar Sanner: Därför brinner det i Europas skogar

Skogsbränder i Kreta.

Publicerad 11 augusti 2026 kl. 15:49

När skogsbränder i sommar rusar fram i Europa blottläggs en polariserad debatt. Vänstern menar att det beror på klimatförändringarna, medan debattörer till höger skyller på människan.

Men det finns bara en sanning. Och den är inte så enkel som opinionsbildarna envisas att tro.

Det här är en text som kommenterar ett pågående skeende. Skribenten står för eventuella åsikter i texten.

TÄNNÄS. Det är en självklarhet att tidningar ska ha journalister som bevakar politiker, krig, börsen och forskarvärldens framgångar. Men klimatet ingår inte på den listan. Med årens lopp har allt fler medier sparat in på klimatbevakningen.

För några år sedan gjorde EU:s klimattjänst en rapport där man kom fram till att Europa är den världsdel som värms upp snabbast på grund av den globala uppvärmningen. Sedan förindustriell tid har det europeiska klimatet värmts upp dubbelt så fort jämfört med det globala genomsnittet. I slutet av vårt århundrande kommer vi leva i ett helt annat klimat. Då beräknas skadorna på byggnader och infrastrukturen till följd av värmeböljor vara 10 gånger större i södra Europa jämfört med dagens extremväder. I norra Europa riskerar vi få ett sibiriskt vinterklimat ifall Golfströmmen kollapsar, ett scenario som allt fler forskare förutspår.

Den här sommaren är de europeiska länder som drabbats hårdast av skogsbränder Frankrike och Spanien. Där har ett område motsvarande Gotland brunnit i sommar. I övrigt har det brunnit i Italien, Turkiet, Portugal och Grekland. På andra håll har det i stället varit torka. Donaus låga vattennivåer har gjort att gamla fartyg från Nazityskland, som dumpades i floden vid Andra världskrigets slut, har blivit ett nytt turistmål.

Men vad beror bränderna på? Nyligen kunde SVT berätta att ungefär 20% av svenskarna tvivlar på om det verkligen beror på klimatförändringarna. Brändernas orsak har skapat en ideologisk debatt. Vänstern menar att det naturligtvis beror på klimatförändringarna, medan debattörer till höger skyller på pyromaner, solcellsparker, skogsbruket och kriminella invandrare.

I grund och botten beror det till största del på mänskliga faktorer. I de flesta fall handlar det om olyckshändelser. Att pyromaner tänder eldar medvetet förekommer, men är ovanligt.

Till följd av klimatförändringarna har vi den här sommaren i Europa haft torr mark och värmeböljor som kommer allt oftare samtidigt som de varar längre tid. Det har gjort att de tända eldarna sprider sig betydligt fortare. Då är det svårt för brandbekämpningsstyrkor och myndigheter att kartlägga händelseförloppen. Det är även större risk för olyckshändelser.

Även skogsbruket har ett finger med i spelet. Utanför franska Bordeaux finns västeuropas största planterade skog. Redan på 1800-talet bestämde den franska kejsaren Napoleon III att det skulle planteras träd där. Skogsbranden utanför Bordeaux har skapat en debatt om planterade träd. Experter säger att problemet är att man bara planterar tallar. När många träd av samma sort planteras är de mer sårbara för skogsbränder. Frankrikes president Emmanuel Macron införde 2022 ett tillfälligt statligt bidrag som skulle övertala bönderna att plantera olika trädsorter. Men det har de ändå inte gjort. Det beror på att de tjänar mest pengar på tall. Bönderna känner sig ekonomiskt pressade när torkan – i klimatförändringarnas spår – gör att kornas gräs tar slut.

För att sammanfatta kan man inte skylla sommarens bränder på varken enbart klimatförändringarna, oförsiktiga människor som grillar korv eller ekonomiskt pressade bönder som vill tjäna pengar. Alla dessa har ett finger med i spelet.

Kategorier: Europa, Klimat, Skogsbruk

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Sverige halkar efter i Norden

5 augusti 2026 / Oscar Sanner

KOMMENTAR

Oscar Sanner: Sverige halkar efter i Norden

På bilden syns Islands, Danmarks, Sveriges, Finlands och Norges flagga.

Publicerad 5 augusti 2026 kl. 16:07

Så här några veckor före valet vill de svenska politikerna varken tala gott eller ont om hur saker fungerar i andra länder. I stället väljer politikerna att prata om bränslepriser.

Det är ett i raden av exempel där Sverige halkar efter sina nordiska grannar.

Det här är en text som kommenterar ett pågående skeende. Skribenten står för eventuella åsikter i texten.

HABO. Redan 1978 började de svenska företagen Luxor och Scandia Metric tillverka persondatorer. På den tiden ansågs Sverige av sina nordiska grannar vara ett högteknologiskt framtidsland. Snart hade alla svenskar råd att köpa en dator till hemmet.

“Plötsligt hade alla en dator hemma, lärde sig använda den och byggde digital kompetens. Något motsvarande har inte hänt med AI, och det märks. Vi tror att vi hänger med för att vi har hört talas om Chat GPT, men verklig kompetens byggs genom daglig användning, nyfikenhet och utbildning. Och där halkar vi efter”, säger Charlotta Kvarnström, teknikrådgivare till tidningen IT-branschen.

Det finns undersökningar som visar att svenskarna inte är så utbildade om AI jämfört med det globala genomsnittet. Med samma jämförelse är svenskarna mer oroade över riskerna med AI och mindre positiva till vilken nytta som AI egentligen gör. Precis som Dagens Industri konstaterade i våras har Sverige tappat i AI-utvecklingen jämfört med sina grannar. Danmark är det nordiska land som anses ha kommit längst.

Det är ännu ett exempel där Sverige halkar efter i Norden.

Samtidigt som danskar, norrmän och finländare reser över nationsgränserna för att tanka billigt så håller Sverige på att tappa greppet om elbilsförsäljningen. Elbilshemsidan Allt om elbilar har sammanställt nyregistreringen av elbilar i de nordiska länderna för maj 2026. I Norge stod elbilarna för 97,8% av nyförsäljningen. Motsvarande siffror är 78,7% i Danmark, 51% på Island och 48,8% i Finland. Och Sverige? Bara 41,3% av nyregistreringen var elbilar. Det innebär att nästan hälften så många fler elbilar registrerades i Norge jämfört med Sverige – trots att Sveriges befolkning är dubbelt så stor som Norges.

Sveriges regering har de senaste året haft en billistvänlig politik med minskad reduktionsplikt, sänkt bränsleskatt och ett avskaffat statligt elbilsstöd. Men Norge, Danmark och Island har valt en annan väg. Danmark planerar att år 2030 införa en klimatskatt på jordbruket – som första land i världen. Även i Norge planerar regeringen att införa en klimatskatt för 30 företag som utvinner olja och naturgas. Isländska regeringen har gjort en klimatavhandlingsplan på 150 punkter. Där ingår att återställa våtmarker och subventioner för företag som köper lastbilar och bussar med grön energi. Isländska regeringen planerar även att förbjuda nyregistrering av bensin- och dieselbilar år 2030.

Under det norska stortingsvalet förra året målade politikerna upp Sverige som ett skatteparadis. Men bland de progressiva politikerna lät det annorlunda. Många vänsterpolitiker pratade om hur Sverige misslyckats integrera invandrare och hur kriminaliteten har ökat.

Det är otänkbart att Magdalena Andersson och Ulf Kristersson skulle vilja dra lärdom av våra nordiska grannar. Vi självgoda svenskar får nöja oss med komplimangen “skatteparadis” i de norska politikernas ögon.

Kategorier: AI, Klimat, Norden

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Här är fighten som de seriösa partierna måste vinna

15 juni 2026 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Här är fighten som de seriösa partierna måste vinna

Vem ska man ringa om man vill prata om klimatet?

Publicerad 15 juni 2026 kl. 07:23

Den här artikeln har publicerats på Supersanners ledarsida.

Varför kan svenska politiker aldrig tänka långsiktigt?

Det är frågan som står på agendan under ännu en valrörelse som präglas av ekonomisk populism.

I slutet av maj slutfördes en rapport som överlämnades till regeringen. Rapporten kom med ett tydligt budskap. Bränslepriserna måste öka.

Enligt regeringens utredare Svante Mandell behöver bränslepriserna stiga med ungefär 3 kronor per liter för att Sverige ska klara klimatmålen. Sverige har hamnat på efterkälken jämfört med de nordiska länderna. Nu för tiden har Sverige billigaste bränslepriser i Norden. Det kan jämföras med Norge, som har 27 kronor per liter. Sverige har 17 kronor per liter för 95-oktanig bensin.

I en intervju med finansminister Elisabeth Svantesson (M) efteråt motiverade hon regeringens vägran att höja bensinpriserna med oroligheterna i Mellanöstern.

Nu för tiden tycks det av allt fler vara en självklarhet att staten ska hjälpa till när priser stiger. Valrörelsen 2022 var det Jimmie Åkesson som pratade om “priset vid pump” och KD:s partiledare Ebba Busch som kampanjade om inflationen med falukorven i hand.

“Statlig styrning i ekonomin tillhör socialisternas djungel”

Det är förståeligt att det väcks reaktioner när bensinpriserna stiger och inflationen fortsätter. Kan man ändå inte säga att staten har en skyldighet att kompensera när världsmarknaden förändras? Att det är en åsikt som alla politiker måste vara överens om?

Svaret på det är enkelt. Att staten mixtrar med skatter och stödpengar till medelklassen tillhör socialisternas djungel. Det finns många historiska exempel på länder där politikerna överöst befolkningen i ekonomisk populism. Det har sällan slutat väl. I en demokrati är det mycket viktigt att företagen och ekonomin styrs av konsumtion och popularitet. Det är mycket vansinnigt när staten går in och hjälper till. Det riskerar leda till en situation där politikerna röstar i riksdagen efter deras egen vinning och konsumtion – i stället för väljarnas.

Det verkar alltså som att politikerna vill att de rika länderna ska köpa billiga falukorvar samtidigt som de fattiga länderna ska drabbas av översvämningar. Men den rika världen, som har råd, ska inte göra något. Vi kan festa på bensin tills klimatets undergång.

“Om vi inte agerar för klimatet kommer det synas i svenskarnas plånböcker”

Man kan diskutera hur höga bensinpriser som behövs för att klara klimatmålen – men vi kan inte diskutera ifall klimatförändringarna kommer synas i svenskarnas plånböcker. Något som sällan uppmärksammas är att klimatförändringarna är en bidragande orsak till inflationen. Där kan priset på kaffe nämnas, på grund av att kaffeplantagerna i Sydamerika kämpar med skyfall och torka.

Partierna som drivs av bränslepopulism älskar att prata om hur deras motståndare vill göra svenskarna fattigare. Men det är skillnad på framtid och nutid. Det handlar inte om hur mycket pengar svenskarna har i dag. Det handlar om att fatta långsiktiga beslut. Ifall vi inte agerar för klimatet i dag, kommer vi behöva betala en nota i framtiden – en nota som är betydligt saftigare än tre kronor dyrare bensin.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Världens första konferens om förnybar energi kommer skrivas ner i historieböckerna

30 maj 2026 / Oscar Sanner

KLIMAT / VÄRLDEN

Oscar Sanner: Världens första konferens om förnybar energi kommer skrivas ner i historieböckerna

Santa Marta i Colombia.

Publicerad 30 maj 2026 kl. 06:03

För några veckor sedan slogs portarna upp i Colombia till världens första klimatmöte med målet att minska beroendet av icke förnybara energikällor.

Resultatet på mötet var knapphändigt – men skickar en tydlig kritisk signal till oljeländer som i decennier motarbetat det globala klimatsamarbetet.

I norra Colombia ligger staden Santa Marta. Santa Marta är en hamnstad med ungefär 600 000 invånare. Historiskt har Santa Marta varit en viktig stad för den colombianska exporten av olja. Men på senare år har staden allt mer börjat ställa om till förnybar energi. Därför är Santa Marta en idealisk stad för klimatkonferensen som hölls i slutet av april.

Klimattoppmötet har beskrivits med förkortningen TAFF. Det är det första klimattoppmötet någonsin där det uttalade målet är att minska beroendet av gas, olja och kol.

FN:s årliga klimattoppmöte hålls varje år ungefär i november – december. Men det har genom åren gått trögt. Det beror främst på att oljeproducerande länder som Saudiarabien, Kina och Ryssland har lagt in sitt veto när förslag kommit om att minska beroendet av icke förnybar energi. Därför bestämde sig ett antal länder som närvarade på klimattoppmötet att skapa ett nytt klimattoppmöte där endast länder som verkligen vill ställa om får vara med.

Under klimatmötet var det 57 länder som närvarade. Där ingår till exempel Sverige, Norge, Storbritannien, Kanada, Australien och Brasilien. Mötet bestod av delegater från de närvarande länderna och framstående forskare från olika delar av världen. En av forskarna som närvarade var den svenska forskaren Johan Rockström.

Att ställa om till klimatet är en svår uppgift. Många experter är överens om att vi måste anpassa oss genom att stå ut med färre flygresor, högre bensinpriser och mindre kött. Samtidigt kommer klimatomställningen inte äga rum under en natt. Ingen människa är sugen på att flytta in i grottorna och överleva med jakt, fiske och stearinljus.

Det är skillnad på att prata om klimatet och att agera. Det är också skillnad på klimat och miljö.

Klimatet står ofta i konflikt med andra intressen. Är det sunt att acceptera samernas rättigheter till sina egna marker och förbjuda ny gruvbrytning, trots att gruvorna innehåller mineraler som används i elbilsbatterier? Är det sunt att ställa om industrin med koldioxidskatter och minskade utsläpp, trots att det riskerar att synas för skattebetalarnas ekonomi?

Men det räcker inte att prata om Sverige. Klimatet handlar om världen. Uppdelningen mellan U-länderna och I-länderna gjordes på 1990-talet och har med åren blivit föråldrad. Trots det pratar man ofta om att de rika länderna som har råd ska ta ledartröjan. Men det innebär flera kluriga följdfrågor. Innebär det att Kina, som betraktas som ett medelinkomstland, inte ska behöva ställa om?

Efter mötet uttryckte vissa besvikelse över att de inte kom längre. Det var inga konkreta planer de kom överens om. Men samtidigt så var det inte riktigt det som var syftet med mötet. Syftet med mötet var att hitta lösningar med hjälp av forskning. Den svenska forskaren Johan Rockström ska leda en vetenskapspanel som ska föreslå tekniska lösningar för politiker runt om i världen.

På mötet diskuterade man hur den hållbara världen ska fungera i praktiken. Det talades om en ny form av kapitalism, där klimatet styr i stället för hur mycket pengar man tjänar. Det fanns förslag på att införa koldioxidskatter för företag.

“Det är mycket betryggande för oss att ha fått så starkt stöd från ledarskapet här i Santa Marta. Det är inget mindre än överväldigande. Detta är verkligen en språngbräda. Jag har, som forskare aldrig känt mig så uppmuntrad som i detta ögonblick av min yrkesbana”, sade Johan Rockström efteråt i en intervju med miljötidningen Aktuell Hållbarhet.

Klimatkonferensen blev ingen historisk konferens som när man myntade Parisavtalet. Men samtidigt måste man observera varje steg i klimatets riktning. Därför kommer klimatkonferensen 2026 i Santa Marta skrivas ner i historieböckerna som den första konferensen någonsin där alla länder var överens om att vi i framtiden måste använda förnybar energi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Eld och vatten – ursprungsbefolkningen hotas av klimatförändringarna

6 maj 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

Eld och vatten – ursprungsbefolkningen hotas av klimatförändringarna

Röken sprider sig efter skogsbränderna. Bilden togs sommaren 2022.

Publicerad 6 maj 2026 kl. 13:53

När myndigheterna förlorade kontrollen över en anlagd brasa i delstaten New Mexico blev det en förödande skogsbrand.

Hur kunde myndigheterna göra en så allvarlig missbedömning?

Nu hotas ursprungsbefolkningen i sydvästra USA av klimatförändringarna.

Bland ursprungsbefolkningen i USA finns det gamla traditioner att tända eldar i naturen. Anledningen är för att de vill skapa balans i ekosystemet. Folket vill bränna upp skogen för att odla mat. Traditionellt har eldarna även använts under jakter.

Eldarna tänds endast i små former under kontroll. I dag är det USA:s myndigheter som ansvarar för att eldarna tänds på ett säkert sätt. Men under en tändning i april för några år sedan tappade myndigheterna kontrollen över brasan. Elden spred sig och befolkningen gick miste om sina hus och jaktmarker. Man beräknar att ett fåtal människor dog i attackerna. När de amerikanska myndigheterna uppmanade ursprungsamerikanerna att evakueras, vägrade de följa råden. Det blev den värsta skogsbranden i delstaten New Mexicos historia.

Hur kunde myndigheterna bedöma att det var säkert att tända elden? Samma vecka visade vädertjänsterna att det skulle bli en torrare och varmare vecka än vanligt. Vinden blåste starkt.

När USA:s dåvarande president Joe Biden besökte de utsatta platserna efter extremvädret var det inte alla ursprungsamerikaner som ville välkomna honom. Han lovade att ge kompensation för allt som gick sönder, men ursprungsbefolkningen tyckte inte det var tillräckligt. Myndigheternas agerande ses bland ursprungsbefolkningen med oblida ögon. Ilskan växer.

USA:s dåvarande president Joe Biden på besök till New Mexico.

Konflikten mellan USA:s ursprungsbefolkning och regeringen i Washington har pågått ända sedan kolonisatörerna anlände till USA på 1600-talet. När kolonisatörerna kom kände sig ursprungsamerikanerna hotade. De ville leva sin egen kultur. På den tiden ägnade sig den amerikanska regeringen åt att köpa upp och exploatera ursprungsbefolkningens territorier. New Yorks storstadskvarter Manhattan var ursprungligen ett indianterritorium.

Det är märkligt att ursprungsbefolkningen i USA sällan uppmärksammas i den politiska debatten. När konservativa politiker vill deportera invandrare gör de det med nationalistiska budskap. Politiken ska vara “America first”, säger de, utan att tänka på att USA till största delen består av invandrare.

Vid bergskedjan Klippiga bergen lever det ursprungsamerikaner som inte har så mycket kontakt med det moderna samhället. Ursprungsbefolkningen har ett eget språk och egna traditioner. Det är inte ovanligt att se människor som säljer hantverk, smycken och mattor vid de långa vägarna. Vissa arbetar på Indianreservatets egna myndigheter och skolor. Andra är delaktiga i gas- och oljeindustrin.

Ursprungsbefolkningen lever i ett torrt klimat. Perioderna med torka och skogsbränder blir vanligare, och de pågår allt längre. Det brukar vara värst på sommaren. Det har även blivit vanligare med översvämningar.

Det enda som återstår efter att huset brann upp.

Alla drabbas av klimatförändringarna, men på olika sätt. Vissa behöver gillra fällor för björnar därför att björnarna annars försöker dricka upp det dricksvatten som finns. Vissa får oväntade besök av björnar. Vissa förlorar sina utomhusgående hönor när skogsbränderna kommer. Andra kämpar för att deras hus inte ska brinna upp.

Området där befolkningen bor är ganska stort. Det består av berg, klippor och dalar. Det finns många ängar, men inget växer. Enligt ursprungsbefolkningens sägner skapades världen av Gud. Den första människan som skapades var en man. Det första han gjorde i sitt liv var att ta upp fyra stenar. De fyra stenarna betydde färgerna svart, vitt, blått och gult. Stenarna representerade de fyra väderstrecken. Området där ursprungsbefolkningen bor är omringat av fyra berg.

Hur länge kommer de kunna ha kvar sin kultur?

Några ursprungsamerikaner betraktar förödelsen vid platsen där huset en gång stod. Nu är huset försvunnet. Det enda som är kvar är stenrester och träbitar. Husen här är inte fina. Befolkningen är fattig. Men bygden betyder mycket för de. Här växte de upp med sina föräldrar, precis som sina förfäder.

Människor sörjer över hur skogen och huset har skadats av elden.

Innan skymningen faller har de i alla fall en god nyhet. Björnen har fastnat i fällan.

Det finns fyra väderstreck, ett folk, en kultur och en planet.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Oljestaden Tulsa ställer om till klimatet

9 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / KLIMAT / REPORTAGE

I hjärtat av fossilindustrin ställer Tulsa om till klimatet

En allt tuffare konkurrent till oljan.

Publicerad 9 januari 2026 kl. 17:00

Statyn för att hedra oljeutvinningen lyser med sin självkraft i Tulsa. En gång i tiden samlades investerare och företag från alla världens hörn för att göra oljeaffärer.

Nu går Tulsa i motsatt riktning. Här monterar man vindkraftverk, övergår till elbilar och forskar om hållbar teknologi.

Supersanner rapporterar om oljestaden som satsar på förnybar energi.

Tulsa ligger i delstaten Oklahoma. Oklahoma är en starkt konservativ delstat som ligger norr om Texas. Med sina stora prärier har Tulsa de senaste åren blivit ansiktet utåt för den förnybara energin.

På topplistan över de amerikanska delstater som producerar mest förnybar energi ligger Oklahoma på plats nummer 5. Nästan 45% av Oklahomas sammanlagda energiproduktion består av förnybar energi. Det är dubbelt så stor andel jämfört med ett decennium tidigare. Ungefär 94% av den förnybara energisektorn utgörs av vindkraft.

The New York Times rapporterade klimatsatsningarna i ett reportage för några år sedan. På universitetet i Tulsa forskar man om väte som förnybar energikälla. En batterifabrik och en fabrik som ska tillverka ellastbilar planeras byggas av det nystartade företaget Canoo. En fordonstillverkare i Tulsa producerar eldrivna skolbussar. Ett italienskt företag bygger en fabrik som tillverkar solpaneler. Företaget Francis energy har satt ut laddstolpar för elbilar.

Tulsa, Oklahomas näst största stad, är den staden där utvecklingen går som fortast. Det är här som de flesta klimatsatsningarna äger rum. Men så har det inte alltid varit.

I början av 1900-talet hittades olja i Tulsa. Det ledde till att Tulsa blev internationellt erkänd som oljestad. En gång i tiden samlades affärsmän från alla världens hörn för att göra affärer. Därför fick Tulsa smeknamnet “oil capital of the world”. Oljeutvinningen var som alla störst från 1910-talet till 1930-talet. Som mest var oljeutvinningen drygt 120 miljoner liter varje dag.

Route 66 är en amerikansk väg som går mellan Kalifornien och Chicago, Illinois. Det är en historisk och känd väg som går mellan västra USA och östra USA. Beslutet att bygga vägen togs av affärsmannen Cyrus Avery. På den tiden bodde han i Tulsa och var aktiv i oljeindustrin. Cyrus Avery ville att Tulsa skulle bli en turistattraktion vid vägen.

En staty har rests i Tulsa för att hedra oljeutvinningen.

Tulsa är fortfarande en stad som satsar på olja. Men oljans storhetstid förbi. Nu satsar man i stället på klimatet. Allt fler företag och privatpersoner börjar ställa om till förnybara bränslen. I framtiden kanske oljan kommer försvinna helt.

Oklahoma består till största delen av öldrickande Republikaner som älskar att bära vapen. I presidentvalet 2024 vann Donald Trump elektorsrösterna i Oklahoma med ungefär 66%. Kamala Harris röster låg på endast 31%. Ändå satsar delstatens näst största stad på klimatet.

Varför?

Oklahoma är en av de delstaterna med flest soltimmar. Vinden blåser. Därför är förnybar energi (vindkraft eller solpaneler) oftast det billigaste alternativet för konsumenter. På topplistan över de delstater med billigast elektricitet ligger Oklahoma på plats nummer 9.

Joe Biden hade ett finger med i spelet. I augusti 2022 skrev han under lagen Inflation Reduction Act, den största klimatsatsningen i USA:s historia. Många delstater fick federalt stöd för att anställa mer personal inom den förnybara energisektorn. Oklahoma fick stöd.

USA är ett av de länder i världen som utvinner mest olja. Men de senaste decennierna har den förnybara energisektorn blivit allt mer omfattande. För bara några år sedan tävlade USA med stormakten Kina om att bli världsledande i solenergi och vindkraft. I dag har USA en president som ändrat tonläget och säger “drill, baby, drill”.

Om förnybar energi eller fossil energi (där olja ingår) är billigast är olika i olika amerikanska delstater. I delstater där solen lyser mycket och vinden viner är förnybar energi ofta billigast. Bland de delstaterna ingår Oklahoma, Texas, Iowa, North Dakota och South Dakota.

Det är minnesvärt att även en oljestad som Tulsa kan satsa på förnybar energi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Miljöpartiet har ett guldläge – hur naiv får man vara?

14 september 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Miljöpartiet har ett guldläge – hur naiv får man vara?

Gruvdrift i LKAB, Kiruna.

Publicerad 14 september 2025 kl. 06:09

Supersanners ledarsida är liberal.

Miljöpartiet har som ett av få riksdagspartier varit orubbligt i sitt motstånd mot regeringens ambitiösa kärnkraftsplan. Det är en styrka. Men när det gäller gruvbrytning – med metaller och mineraler som är nödvändiga för klimatomställningen – saknas en tydlig färdplan.

Som du hör på namnet var Miljöpartiet när det kom in i riksdagen år 1988 det enda partiet som förstod allvaret i klimat- och miljöfrågor. Sedan dess har mycket hänt.

Deras ståndpunkter och historia är verkligen beundransvärd. Det är dock tråkigt att partiet ibland tänker så mycket på miljön att klimatomställningen hamnar på efterkälken.

För klimatomställningen krävs metaller för att bland annat tillverka elbilsbatterier. I nuläget är EU till stor del beroende av metaller från icke-EU-länder som har gjort den ekonomiska marknaden sårbar. Dessutom har det blivit problematiskt på grund av alla oroligheter i världen.

I mars i år ringade EU-kommissionen in ett antal så kallade strategiska områden, som ska få EU-stöd och förenklade tillståndsprocesser för att öppna nya gruvor. Det handlar om 47 projekt som finns i 13 av EU:s medlemsländer. Där gäller bearbetning, gruvbrytning och återvinning av så kallade kritiska metaller. Alltså metaller som det behövs mer av inom EU.

Sverige pekas ut som intressant på tre områden: Återvinning av bland annat litium, nickel och andra metaller som används för tillverkning av elbilsbatterier samt brytning av grafit och sällsynta jordartsmetaller.

De senaste 20 åren har de europeiska länderna till största delen stängt gruvor. Att därför, som många riksdagspartier argumenterat för, att göra det enklare för företag att öppna gruvor, skulle vara väldigt önskvärt.

Miljöpartiet har dock visat sitt motstånd. De motiverar med att vi inskränker samernas rättigheter och att nya gruvor ofta förstör naturen. I stället vill de att vi minskar vårt behov av gruvor genom ökad återvinning, och att vi öppnar upp gamla gruvor. Den planen är inte alls tillräckligt för klimatomställningen. Enligt Internationella Energirådet behöver vi globalt sex gånger mer så mycket mineraler för att världen ska bli klimatneutral år 2050.

Att bara bygga ett vindkraftverk, som Miljöpartiet vill ha mer av kan behöva 400 kilo sällsynta jordartsmetaller.

”Just därför måste politiker i en sådan här fråga skilja på klimat och miljö.”

Att samernas rättigheter och miljö inskränks är rimligt för klimatet. Men den som tror att EU kör över miljön har fel.

EU-kommissionens löfte om förenklade tillståndsprocesser innebär inte att man per automatik får tumma på miljökrav eller stänga ute den nära befolkningen för att den ska få sin åsikt hörd. Den aspekten avgörs av medlemsländerna. Där har Sverige en chans att prioritera klimatet.

EU-kommissionen beräknar att projektet kommer kosta 300 miljarder kronor. Projekten kommer finansieras med EU-medel, däribland EU:s regional- och utvecklingsfonder samt europeiska investeringsbanken.

I nästan ständigt i skuggan av politiker som bortprioriterar klimatet, skulle ett större engagemang både på EU-nivå och riksdagsnivå till gruvorna vara välkommet.

För när vi blandar ihop europeiskt samarbete och klimatpolitik genom ekonomisk tillväxt – då har vi något som säkert alla liberala politiker skulle kalla för ett guldläge.

Men knappast av ytterligare en aktör som prioriterar miljön framför klimatet.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Väljarna vill ha lägre skatter, högkostnadsskydd och billiga bränslepriser

5 september 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Väljarna vill ha lägre skatter, högkostnadsskydd och billiga bränslepriser

Statsministern och oppositionsledaren.

Publicerad 5 september 2025 kl. 12:14

Supersanners ledarsida är liberal.

Vänstern vill ha arbetstidsförkortning, ett mer generöst högkostnadsskydd samtidigt som Vänsterpartiet präglas av antisemitism för konflikten kring Israel och Gazaremsan.

Åt höger verkar nu till och med Liberalerna överväga att sitta i regering med SD efter nästa val. I en regering som hittills utvisat människor utan uppehållstillstånd.

Hur hamnade vi här?

Den 11 juni hölls den senaste partiledardebatten i riksdagen. Kanske var det den sista innan valrörelsen drar igång på riktigt. Ulf Kristersson (M) varnade för det som kallats Socialdemokraternas vänstersväng. Däribland att partiet i kongressen i maj beslutade att föreslå arbetstidsförkortning. Men uttrycket har blivit ifrågasätt. Många bedömer att Socialdemokraterna snarare gått åt höger när det gäller brottsbekämpning och straff.

Magdalena Andersson (S) kritiserade Ulf Kristersson för att regeringens politik drabbade barnfamiljer med små marginaler. Däribland genom det höjda högkostnadsskyddet för läkemedel. Jimmie Åkesson (SD) präglade debatten åt att prata om hur billiga bränslepriserna blivit.

Retoriken är tydlig och väntad. Så här kommer alltså valrörelsen låta. Men det som främst avgör vilken regering Sverige får är troligtvis Centerpartiet. Centerpartiets val i regeringsfrågan har länge varit svår för partiet. Att Centerpartiet samarbetar åt vänster är just nu det troligaste scenariot. Frågan är bara om de lyckas samarbeta med Vänsterpartiet.

Centerpartiets hållning spelar ingen roll. Sverige står oavsett inför två dåliga alternativ i nästa val. Om vänsterblocket vinner riskerar det bli högre skatter som slår mot Sveriges ekonomiska tillväxt. Förslaget om arbetstidsförkortning är samma sak.

Men fyra år till med nuvarande regering kommer inte heller bli bra. Det är en bra fråga hur många bedömare som underkänt regeringens klimatpolitik. Att regeringen utvisar invandrare utan uppehållstillstånd skadar Sveriges självbild. Med det föreslagna bidragstaket kommer färre barn få äta sig mätta. Dessutom riskerar det bli mer kriminalitet och försämrad integration.

“Som politiker är man ibland tvungen att fatta tråkiga beslut.”

Regeringen har höjt högkostnadsskyddet, alltså den summa patient betalar för läkemedel innan resten blir gratis. Tidigare nivån på 2 900 kronor höjdes 1 juli till 3 800. Bakgrunden är att priset på läkemedel stigit för staten. Att höja högkostnadsskyddet är inget kul beslut. Men som politiker är man ibland tvungen att fatta tråkiga beslut.

Politik handlar inte bara om att prioritera. Det handlar även om att bortprioritera. Pengarna som inte läggs på högkostnadsskydd kan läggas på något annat, där pengarna gör mer nytta. Det är just detta som är så synd med svenska valrörelser. Att politikerna inte alltid vågar tala klarspråk om vad som ska prioriteras bort. Detsamma gäller bränslepriserna.

Sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister 2022 har bränslepriserna sjunkit med ungefär 9 kronor per liter. Till största delen beror det på att Tidöpartierna sänkt bränsleskatten i omgångar. Det är givetvis tråkigt att behöva betala mer. Men klimatet ställer nya krav på oss. Vi måste anpassa oss.

När det gäller skattepolitiken har regeringen sänkt skatten så mycket att vi fått det lägsta skattetrycket sedan 1975. Skattesänkningarna är bra, men det får gärna stanna där. Skattepengarna behövs för att finansiera sjukvård, skola och försvaret.

Den bästa politiken bedrivs med blocköverskridande överenskommelser. Vi i Sverige är redo och mogna för ett tredje regeringsalternativ. En regering med Socialdemokraterna och Moderaterna.

Kommer Moderaterna att välja en ordentlig regeringspartner, som arbetar för att krossa gängen, sänka skatten och klimatet?

Eller väljer de att binda upp sig till regering med SD, vilket riskerar leda till att Moderata väljare byter till Socialdemokraterna i protest?

I så fall kommer Moderaterna indirekt stödja Vänsterpartiet, som inte alls skulle vara bra för Sverige.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Här planeras flytten – Tuvalu ska bli världens första digitala land

21 augusti 2025 / Oscar Sanner

KLIMAT

Här planeras flytten – Tuvalu ska bli världens första digitala land

En av atollerna vid Tuvalus huvudstad Funafuti.

Publicerad 21 augusti 2025 kl. 18:49

Tuvalu är ett litet land i Oceanien som i genomsnitt ligger ungefär 2 meter ovanför havsytan. Befolkningen är fattig och beroende av fisk för att överleva. Nu riskerar önationen att hamna under vattnet på grund av klimatförändringar.

Med hjälp av 3D-modeller ska tuvaluanerna ha kvar sitt land.

Tuvalu är ett litet land 4 000 kilometer nordöst om Australien. Klimatet är tropiskt, med dagstemperaturer upp till 30 grader under hela året. Befolkningen här är fattig. De flesta bostäderna ligger i mitten nära bland annat kyrkor, shoppingcentrum, hem och gemenskapslokaler. Landet består av tre korallöar och sex atoller som tillsammans blir 26 kvadratmeter stort.

Traditionellt sett har de försörjt sig med hjälp av fisk. Utöver det har de använt självhushållning med kokosnötter pulaka. Men klimatförändringarna har helt förändrat spelplanen. De smala kustremsorna har drunknats av vatten, som gör att saltvatten förstör plantagerna.

Vattnet stiger fort. Om du är här som turist får du säkert höra tuvaluanernas berättelser om hur de stått knädjupt i havsvatten som bubblat upp genom marken. På ön är marken porös. Men turister är ett sällsynt fenomen på Tuvalu.

Enligt den amerikanska rymdmyndigheten NASA har havsnivån stigit med 0,15 meter ungefär de tre senaste decennierna. Den genomsnittliga takten är 5 millimeter per år, just nu är det mer än hälften så snabbt som det globala genomsnittet. Nivåerna beräknas stiga allt fortare, rättare sagt mer än dubbelt så fort som nu år 2100. Tuvalu är det första landet som beräknas hamna under vattnet.

Med 5 millimeter per år kommer inte Tuvalu att ligga under vatten i modern tid. Men om man räknar med de nya högvattennivåerna, där ved säga de allt mer vanligare och extrema väderfenomenen som skyfall. Då riskerar det leda till att Tuvalu blir översvämmat av vatten betydligt tidigare. NASA tror att stora delar av ön kommer ligga under vatten före år 2050.

När en av ministrarna i Tuvalus regering besökte FN:s internationella klimattoppmöte COP26 2021 i Glasgow blev han uppmärksammad för sitt tal. “Vi sjunker”, sade Simon Kofe.

Skräp som har spolats upp på kustlinjen efter flodvågor.

På klimattoppmötet 2022 presenterade regeringen idén med att ha kvar landet som en digital nation. Sedan dess har de gjort en 3D-version av landet. De har tagit med allt från stränderna, havet, bostäderna och palmerna. De hoppas kunna bevara sitt lands unika kultur.

Tuvalus medborgare har blivit inbjudna att dela med sig av sina mest värdefulla ägodelar och minnen. Allt från berättelser om deras förfäder, festivaldanser och minnesvärda föremål. Regeringen bestämde det 2023. De skrev att det handlade om att “bevara Tuvalus själ”.

”Vårt land, vårt hav, vår kultur är våra människors mest värdefulla tillgångar – och för att skydda dem från skada, oavsett vad som händer i den fysiska världen, kommer vi att flytta dem till molnet,” sade Simon Kofe i introduktionsvideon.

Tuvalus regering försöker skapa digitala pass som lagras på blockkedjan. Med hjälp av dessa bland annat ska de kunna hålla val, anordna folkomröstningar, registrera födslar och registrera äktenskap.

Tuvalu och Australien har startat ett eget visumprogram. Visumen delas ut i lotterier och ger de samma rättigheter som de vanliga australiensarna. Där ved säga vård, bostad, arbete och skola. Under den första ansökningsomgången som stängde i juli registrerade sig 8 500 personer. Australien har meddelat att 280 tuvaluaner per år har rätt att bosätta sig i Australien.

En stor del av befolkningen har ansökt om klimatvisum. Men det är inte alla som håller med. The Guardian intervjuade Kelesoma Saloa i juni 2023. “Mitt tredje barn föddes i Nya Zeeland så hon vet ingenting om Tuvalu; hon har förlorat något som är så viktigt. Det gör mig ledsen; hon har förlorat de där vackra tuvaluanska värderingarna som hon borde ha vuxit upp med: respekt, att hjälpa varandra, att arbeta tillsammans – vi har inte det här borta; de lär ut det i skolan men det är helt annorlunda.”

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Klimatkompensation är inte lösningen

5 augusti 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Klimatkompensation är inte lösningen

Bilden visar extrembränderna i Kalifornien, USA i januari.

Publicerad 5 augusti 2025 kl. 17:29

Utredarna har kommit med ett tydligt besked. Vi kommer inte nå klimatmålen.

Klimatkompensation är inte lösningen på klimatkrisen.

Regeringen har sedan tillträdet 2022 allt mer monterat ner klimatpolitiken på hemmaplan. I stället vill klimatminister Romina Pourmoukthari (L) klimatkompensera utomlands. Enligt henne är det en självklarhet att det inte handlar om att “köpa sig fri” från klimatpolitiken. Såhär sade hon i en intervju i TV4 3 juli 2023:

“Det här handlar ju inte om att köpa sig fri, utan det handlar om att ge en skjuts till länder som kanske vill ha höga klimatambitioner men inte har de ekonomiska möjligheterna eller kompetensen att göra det.”

Pengarna ingår i bemyndigaderamen. De tidigare ramarna på 450 miljoner planerade regeringen att höja till 1,5 miljarder kronor. Projektet kunde handla om att elektrifiera busstrafiken och att byta dieselmotorer mot solpaneler. Enligt regeringens beräkningar kan det rena 2 miljoner ton koldioxid, som motsvarar lite mindre än 5% av Sveriges utsläpp.

Klimatkompensation är ett mycket intressant experiment, som både företag och länder använt sig allt mer av de senaste åren. Problemet är att det inte alltid funkar. Själva klimatkompensationen medför ofta andra utsläpp, som till exempel av motorfordon. Dessutom riskerar fattiga människor att bli utnyttjade och dåligt behandlade. I maj förra året blev snabbmatskedjan MAX avslöjade av Aftonbladets grävredaktion för att deras klimatkompenseringsarbete resulterat i bland annat hunger och fällda träd.

Bild från Aftonbladets granskning.

Även om klimatkompensation gör skillnad, är det inte särskilt realistiskt med tanke på att både fattiga och rika länder har ett gemensamt ansvar. Om vi hjälper de fattiga länderna att nå deras klimatmål, krävs det mer än så för att vi ska klara klimatkrisen. På onödig bekostnad att de rika länderna ska åka snålskjuts.

Den globala uppdelningen av rika och fattiga länder gjordes på 1990-talet, men är inte lika självklar i dag. Som till exempel, varför ska fattiga länder i Afrika åka snålskjuts trots deras höga exportsiffor? Och om bara antingen fattiga eller rika ska ställa om, vilka? Och kanske ska oljerika Mellanöstern ta det största ansvaret?

I mitten av mars släppte Klimatpolitiska rådet sin rapport. De bokstavligt talat sågade regeringens klimatpolitik. Regeringen har på sistone gjort åtgärder, däribland höjning på reduktionsplikten till 10% från och med 1 juli. Den extra kostnaden kompenseras med lägre bränsleskatt. Något som klimatminister Romina Pourmoukthari kallade “en gyllene lösning”.

Klimatpolitiska rådet står dock fast vid sin kritik. I sin rapport skriver de att bränslepriserna behöver ligga på 23 – 24 kronor per liter, med helt återställd reduktionsplikt för att nå EU:s klimatmål för 2030. Med nuvarande nivåer reduktionsplikt krävs ännu högre bränslepriser.

Klimatminister Romina Pourmoukthari var inte på plats när rapporten presenterades. “Ingen regering har nått alla klimatmål, utan de är högt uppsatta och ambitiösa. Vi är inte framme, men vi är på god väg. Vi måste öka takten, vi måste accelerera vårt arbete, men det går i rätt riktning”, sade hon i en intervju i SVT efteråt.

Att regeringen har höjt reduktionsplikten är positivt, men det räcker inte. En reduktionsplikt på 41 % är en rimlig nivå.

Trots att länderna på klimattoppmötet för några år sedan enades om att länderna ska röra sig bort från fossila bränslen, stiger subventionerna till fossila bränslen i Sverige. I mitten av januari förra året beräknade Naturskyddsföreningen att 31 miljarder kronor användes 2023. Det är en ökning med 10 % jämfört med året innan. Subventionerna omfattar undantag från avgifter, undantag från energiskatt och undantag för koldioxidskatt för fossila bränslen.

I slutet av maj rapporterade Statistiska Centralbyrån att koldioxidutsläppen från den svenska ekonomin ökade med 6,3 % under 2024, jämfört med året innan. Den senaste utsläppsökningen innan dess var år 2021, då utsläppen ökade med 2,1 %. Det berodde på en coronaeffekt. Flygandet studsade delvis tillbaka 2020.

Den här gången finns det ingen pandemi att skylla på. Däremot finns det en regering.

Supersanners ledarredaktion har sina rötter i den svenska liberalismen. För demokrati, klimatet och en fri ekonomi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner