Kategori: Klimat (Sida 2 av 3)

KLIMAT 

“Isen var så tunn att vi knappast behövt en isbrytare” 

Publicerad 19 juli 2025 kl. 06:03 

Texten har tillfogats en rättelse 19 juli klockan 07:53

De senaste decennierna av klimatförändringar har påverkat hela jorden. Men spåren av klimatet är tydligast på Arktis, Nordpolen. 

Nu har forskarna beräknat tidpunkt för ett framtida scenario. 

När kommer den första isfria dagen? 

Norrskenet lyser upp horisonten. Det är 7 grader varmt utomhus. Solen lyser i ett flackande sken i bergens horisont. Vi befinner oss i Svalbard, en ögrupp i Arktis som tillhör Norge.  

I december förra året publicerade ett gäng forskare på Göteborgs universitet en studie över hur isen smälter. För 20 år sedan var isen nära Arktis i genomsnitt 2 – 3 meter tjock i slutet av sommarens avsmältning. När forskarna genomförde en expedition förra sommaren var den i genomsnitt 1 meter tjock. Céline Heuzé var med på expeditionen. “Isen var så tunn och “rutten” att vi knappast hade behövt en isbrytare till den här expeditionen. Faktum är att det blev stressigt att hinna med att samla ihop mätresultaten innan vi kom fram till nästa mätställe. Fartyget kunde enkelt ta sig fram genom istäcket.” 

Den amerikanska rymdmyndigheten Nasa är främst känd för att blicka ut mot stjärnorna i rymden. Men med hjälp av satellitbilder har de följt hur isen smält i snart 25 år. Ett flertal gånger om året mäter de utvecklingen i enheten Gigaton, 1 000 miljarder ton. Istäckets utbredning skiljer sig under olika tider på året, men överlag syns en tydlig nedåtgående trend. Såhär ser det ut på Grönland: I genomsnitt har isen minskat med 245 gigaton per år. Sedan 2002 har den minskat med ungefär 5 500 gigaton.  

För varje 360:e gigaton ökar den gemonsnittliga havsnivån med 1 millimeter. Totalt har havsnivån stigit med 63 millimeter sedan 2002.  

Forskare har kartlagt hur glaciärerna smälter. På sommaren kommer det smältvatten från vattendrag och pooler som rinner genom isen till marken nedanför. Efter det rinner vattnet under glaciären. Tills det når havet. Pågrund av att smältvatten inte innehåller salt, väger det mindre än havsvatten. Det höjer upp den främje delen av glaciären. Det slutar med att det varma vattnet, som finns underst, åker upp mot isen. Resultatet av denna process att isen lossnar, och flyter på vattenytan. Det gör att det kommer is i vattnet och havsnivåerna stiger.  

Nu beräknar forskare att den första isfria dagen på Arktis kommer inträffa inom några år, under perioden 2027 – 2030. En isfri dag definierar forskarna som mindre än 1 miljon kvadratkilometer is. För att det ska hända måste en rad väderfenomen inträffa. Först ska havsisen vara tunnare än normalt i början av hösten. Sedan krävs en värmebölja på vintern, där ved säga temperaturer över -20 grader. Det beräknas leda till att isen blir så ömtålig att en kraftig storm på sommaren kan göra havet isfritt. Enligt forskarnas definition. 

På Göteborgs Universitet har forskarna ännu inte kommit med något besked om, och i så fall när Arktis blir isfritt tillfälligt under längre perioder eller permanent.

Klimatförändringarna har även lett till konsekvenser för djuren. Efter att frusna vattendrag och sjöar har blivit flytande har det lätt till att djur fått det svårare att hitta mat. Enligt WWF har antalet renar i Arktis minskat med mer än hälften de senaste 20 åren. WWF har beräknat att vi kan förlora mer än 30% av alla isbjörnar fram till 2050.  

Klimatet har lett till att späckhuggare kommer tidigare på året till Arktis, och stannar längre än tidigare. Det har lett till att späckhuggarna har axlat rollen som det mäktigaste rovdjuret, i hav där isbjörnar tidigare haft den rollen. 

Klimatförändringarna kommer att förändra det biologiska systemet, med vilka som är toppkonsumenter i näringskedjorna. I skuggan av en för många djur nödvändig isvärld som riskerar att smälta samman. 

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att WWF beräknar att vi kommer förlora 30 % av alla isbjörnar till 2050. Rätt är att WWF beräknar att vi kan förlora mer än 30 % av alla isbjörnar till 2050, om politikerna inte hanterar klimatförändringarna på allvar.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Våga vara ärliga – er politik bidrar med ökade utsläpp

Är grönsakerna ekologiska?

Publicerad 7 maj 2025 kl. 20:01

Supersanners politiska etikett är liberal.

När forskarna larmar om klimatet, krävs krafttag för att minska utsläppen. EU har en viktig roll för att klara Parisavtalet.

Greta Thunbergs resa från skolstrejk till talet i FN:s generalförsamling är historisk. Allt började med att hon i augusti 2018 satte sig utanför Riksdagen och vägrade gå till skolan. I början var det varje dag, men efter riksdagsvalet blev det varje fredag. Trots att Greta Thunberg sabbade sin egen undervisning, fick hon högsta betyg i nästan alla ämnen.

Januari i år blev den varmaste månaden som någonsin uppmätts. Med 1,75 grader varmare än förindustriella nivåer, blev det 18 av 19 månader innan som hade mer än 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer.

Det börjar bli bråttom. Forskare oroar sig för att uppvärmningen i framtiden ska nå 3 grader. Priset som världsledare borde betala för klimatförändringar är oerhört högt – i mänskliga liv, euro och kronor.

Parisavtalet, som slöts 2015, vars tid som håller på att rinna ut, handlar om att ökningen av den globala medeltemperaturen inte får överstiga 1,5 grad. Siffran ska vara väl under två grader.

”Internationellt samarbete skulle vara EU:s gröna nyckel till ett hållbart samhälle.”

Budskapet som kom ut i media för några år sedan var klockrent. Det är inte längre Sverige som driver på i EU för klimatet, nu är det tvärtom. Nyckeln i att lösa klimatkrisen är internationellt samarbete. Sverige behöver driva på för att pressa länder som är kritiska till klimatpolitik, exempelvis Ungern, att göra likadant.

Liberalerna, det borgerliga parti som har mest ambitiös klimatpolitik, har uppoffrat sin politik till Sverigedemokraterna. Billigare priser på bensin är en av Jimmie Åkessons hjärtefrågor. Drivmedelspriserna har blivit 34% billigare sedan riksdagsvalet.

Nationalekonomen John Hassler skriver i en klimatutredning att det är mycket osannolikt att det skulle gå att klara omställningen så länge drivmedelspriserna ligger på 18 – 20 kronor. Nu ligger priset på ungefär 15 kronor litern.

”Att regeringen inte lyssnar på Finanspolitiska rådet är anmärkningsvärt rent historiskt sätt.”

Finanspolitiska rådets besked är lite snällare. Drivmedelspriser behöver kosta ungefär 23-24 kronor – i ett scenario med mer reduktionsplikt. Utan höjd reduktionsplikt krävs ännu högre priser för att Sverige ska klara sin del i EU:s klimatmål. Traditionellt sätt har borgerliga regeringar gjort som Finanspolitiska rådet säger. Det har det blivit ändring på.

Regeringens svårbegripliga rädsla för ökade drivmedelspriser har fått de att ge upp klimatmålen – tyvärr utan att erkänna det. ”Vi i Moderaterna har aldrig varit emot reduktionsplikten. Vi har varit emot en orimligt hög reduktionsplikt”, sade finansminister Elisabeth Svantesson.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Spara energi

Att spara energi är viktigt för att tänka på klimatet. Det kan man göra genom flera olika sätt. Här nedan kommer tips på hur du gör för att spara energi:

TV : Det är inte så många som vet det, men faktum är att teve-apparater drar ström även när de är avstängda, i så kallat stand by-läge. Kom ihåg att dra ur sladden från TV:n när du inte använder den.
Dusch: Tänk på att inte duscha för länge. Forskning har visat att det räcker att duscha i 3 minuter för att man ska bli ren. Ibland brukar man därför säga att man ska tänka på en schlagerlåt i duschen, som är 3 minuter lång.
Disk: Tänk på att använda rätt program på diskmaskinen. Rekommenderat att köra Eko-programmet. Tänk även på att diskmaskinen ska vara full när den är i gång.
Släck lampor: Släck lampor när de inte behövs. Det handlar om när du exempelvis är på jobbet, på semester eller sover.
Sänk värmen: Sänk inomhustemperaturen. Ha lite kallare och ta på dig en extra tröja istället. Tänk dock på att inte ha för kallt, eftersom det är hälsoskadligt.
Använd klädstrecket: Använd klädstrecket och torka kläderna när det är behaglig temperatur utomhus. Det drar mindre energi pågrund av att torktumlaren inte behöver användas.
Energieffektiva produkter: Se till att köpa energieffektiva produkter. Se till att fråga i affären efter de mest energisnåla produkterna.

Genom att följa dessa råd kan du dra ner på din elkonsumtion. Det blir mer klimatsmart samt billigare.

Är det verkligen så jobbigt att åka kollektivt till jobbet?

Det finns en allmän uppfattning i Sverige om resor: Det är jobbigt att åka kollektivt till jobbet. För klimatets skull behöver vi sluta åka bil till jobbet. Ibland blir jag fundersam. Är det verkligen så jobbigt att åka kollektivt till jobbet. Forskning om att pendla till jobb visar en övertygande slutsats: Att resa kollektivt är bättre för ens egen hälsa. Genom att resa kollektivt slipper man fastna i frustrerande bilköer, få panikångest när man ska frosta av fönsterrutorna under vintern och man slipper att bränna bensin som skadar klimatet. I alla år har folk åkt bil till jobbet. Det är dags nu. Vändpunkten finns runt krönet. Tillsammans ska vi kämpa för att sluta köra bil till jobbet. I en artikel på en nyhetssajt som, jag läste för ett tag sedan, skrev journalisten så här: ” Det är inte bilisterna som det är synd om, det är de som åker kollektivt”. Det är så självklart. Idag ser vi hur människor som åker bil till jobbet korkar igen trafiken för de som åker buss. Hur de som verkligen behöver åka bil till jobbet blir försenade pågrund av att andra som inte behöver köra bil till jobbet korkar igen trafiken. Jag har en sista önskan till dig som kör bil till jobbet:

KÖR INTE BIL TILL JOBBET!!

Varför tänker vi inte på klimatet?

Vi lever i en orolig omvärld. Krig, svält och politisk instabilitet innebär att vi lever i en orolig värld. När jag sitter och skriver det här är det krig i Ukraina, Donald Trump har nyss blivit utsatt för ett mordförsök och regeringen föreslår att förskoleklassen ska avvecklas. Sedan 7 oktober 2023 har krig härjat vid Gazaremsan i Mellanöstern. Ett krig som beror på motsättningar. Motsättningar utefter politisk bakgrund och religiös tro. En bild av hur religiöst kristna hånar och attackerar judar pågrund av att de är annorlunda. Hur kvotering i samhället inskränker mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Hur olika rebeller och militära styrkor strider mot varandra. En bild av ett samhälle där den religiösa tron är livsfarlig. Dessutom har den politiska arenan förändrats allt mer. Joe Biden har hoppat av presidentvalet och två ärkefiender strider mot varandra om att bli president. Hur de två presidentkandidaterna hånar varandra utefter personangrepp. I USA riskerar Trump att avveckla demokratin genom rasistiska utspel, ökad auktoritet för presidenten och Project 2025. Project 2025 är ett projekt som flera av Trumps nära medarbetare har tagit fram. Ett projekt som innebär att flera demokratiska institutioner försvinner och USA blir allt mindre demokratiskt. Trump själv har förnekat inblandning med Project 2025, något som har blivit omdiskuterat. Men mitt i allt som händer, finns det en tanke jag inte kan släppa. När jag läser på Aftonbladets hemsida om Bidens uttalanden om kriget i Mellanöstern, när jag ser bilder på svält i Afrika och när jag är inne på Donald Trumps Instagramkonto har jag något helt annat i tankarna – Varför tänker vi inte på klimatet?  

Varför är vi så kräsna?

För en månad sedan köpte jag en ny mobil. Min gamla mobil var från 2017, och den började bli rätt utsliten. Jag funderade länge på om jag skulle strunta i att köpa en ny av klimatskäl, men jag insåg att jag kunde göra en kompromiss. Därför köpte jag en begagnad mobil istället. För dig som alltid köper nytillverkade mobiler kanske du får bilden av begagnade mobiler som en mobil men sprickor i skärmen, halvdåligt batteri och ett trasigt fodral. Men min begagnade mobil var precis som ny när jag köpte den. Klart, någon liten mikrospricka som bara små organismer kan se finns det väl säkert och endast 80 % batterikapacitet, men annars var den som ny. Dessutom var den mycket billigare än en nytillverkad. Jag valde det bästa märket – Swappie. Tidigare i år köpte en människa i min klass också en begagnad mobil. När han visade upp den för min lärare började läraren skratta. ” Nej, du. Det där går jag inte på. Den är inte begagnad. Den är ny! Det är bara du som försöker lura mig så att jag ska tänka mer på klimatet. ” Killen som hade köpt mobilen blev helt frustrerad för att bevisa att den var begagnad. Han visade bekräftelse-mailet för läraren och hans kompis försökte övertyga läraren om att mobilen var begagnad. Men det gick inte. Läraren valde att gå och dricka kaffe i lärarrummet istället. Ibland blir jag väldigt fundersam. Varför är vi så kräsna? Varför har vi så höga krav på tillvaron? Vi ska ha en sprillans ny mobil, vi ska köpa den billigaste bilen och vi ska äta så mycket godis som möjligt. Behövs det verkligen? Vi är missnöjda med våra liv, trots att vi har det så gott ställt. Vi fastnar på negativa detaljer i ens tillvaro istället för att se helheten. Vi glömmer bort glädjen av att ha vänner, en TV, en soffa och ett bra jobb. Vi är så vana att vi glömmer bort glädjen. Men när vi väl blir av med det vi älskar. När TV:n går sönder, när soffan brakar ihop och när vännerna hamnar i slagsmål. Då är vi nedstämda. Då drömmer vi oss tillbaka till den där gamla tillvaron, den där gamla tillvaron där vi retades på de där små detaljerna. Behöver vi verkligen så mycket? Ibland måste vi ifrågasätta om våra behov är genuina. Behöver vi åka på en tropisk semester två gånger om året? Behöver vi en TV för att titta på TV4-nyheterna varje kväll vid 22:00. Det finns en fråga vi behöver ställa oss själva. En fråga vi behöver ställa oss själva för att vi ska tänka mer på klimatet. Varför är vi så kräsna?

Det är inte eleverna som slänger mest mat

Skolmaten. Oavsett om man är nöjd med skolmaten (vilket de flesta inte är) eller nöjd så är det rätt unikt med gratis skolmat. I hela världen finns det bara tre länder som enligt nationell lag erbjuder gratis skolmat till samtliga länder. Det är Sverige, Finland och Estland. En fråga som kan diskuteras om skolmaten är hur den ska bli klimatsmart. Detta är givetvis en fråga för kommunfullmäktige att besluta. I Habo, där jag bor, har kommunen gjort flera saker för att maten ska bli klimatsmart. Förr fick vi nästan alltid ris till maten. Men pågrund av att det inte är bra för klimatet har vi de senaste åren nästan bara fått havreris till lunch. Vissa i min klass har ibland pratat om ”det där jävla havreriset”. Nackdelen med havreris är att många elever inte äter så mycket, och de som väl äter äter ganska lite. I Habo fungerar det så att skolköket slänger den mat som blir över. Ifall vi skulle fått ris istället skulle fler elever ätit av maten. Dessutom skulle köket ha slängt mindre mat. Även om havreris är bättre för klimatet, så gör det ingen skillnad med tanke på att de slänger mycket havreris. Det är intressant att tänka på. Förr brukade jag slänga mycket mat i skolan. Min kompis brukade då påpeka att det var dåligt att slänga mat. Men faktum är att det inte spelar någon roll. Ifall jag tar mindre mat på min tallrik och inte slänger något, så slänger köket det som blir över istället. Pågrund av att vi alltid åt mat sist på min gamla skola så var det ändå inga andra som skulle äta efter oss. Därför struntade jag i att lyssna på min kompis. Att slänga mat kändes givetvis etiskt fel, och det var ofta jag hade dåligt samvete över att jag slängde mat. Men jag brukade trösta mig själv med att det inte spelade någon roll.
När man tänker på skolmaten och på normen om att inte slänga mat blir man lite fundersam. För några år sedan sade min dåvarande lärare att det var ”synd om mattanterna” att eleverna slängde så mycket mat. Men det där kan man givetvis ifrågasätta. Tänk hur synd det är om eleverna. De får halvtillagade falukorvar, fruktansvärt havreris och nästan aldrig chicken nuggets. Ofta klagar lärare på att elever slänger mat. Men faktum är att med tanke på allt havreris som blir över får köket slänga oerhört mycket. Det är inte alls mycket med tanke på att eleverna slänger mat. En sak kan vi konstatera om skolmat: Det är inte eleverna som slänger mest mat – Det är mattanterna