Kategori: Kina

Xi Jinping kan vältra sig i skadeglädje över Trumps skam

10 maj 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Xi Jinping kan vältra sig i skadeglädje över Trumps skam

Trump och Kinas president Xi Jinping under ett möte i Sydkorea förra året.

Publicerad 10 maj 2026 kl. 18:03

USA skulle bli världens rikaste land med den mäktigaste militären.

Därför har Kinas president Xi Jinping många skäl att vältra sig i skadeglädje när toppmötet i Beijing inleds på torsdag.

Det är inte varje dag som USA:s president reser till Beijing för att träffa Kinas president. Amerikanska presidenter brukar främst sköta de diplomatiska kontakterna över telefon. När Trump träffar Kinas president Xi Jinping i Beijing på torsdag är det första gången sedan 2017 som en amerikansk president landar i den kinesiska huvudstaden.

USA och Kina, de två stormakterna, är alltid centrala i världspolitiken. Deras presidenter är däremot väldigt olika varandra. Trump åker till Kina som politikern som alltid vill säga vad han tycker och synas i medierna. Kinas president Xi Jinping är mycket mer mån om sin integritet. Man vet inte så mycket om vilken personlighet han har och vilket liv han lever. Allmänheten vet inte ens vart Kinas president bor. Kanske är han tvungen. Att som ordförande för kommunistpartiet bli avslöjad för beskattade privilegier anses ovärdigt.

Mötet äger rum i ett läge där utrikespolitiken är i ständigt fokus. Trump känner sig pressad att avsluta kriget i Iran. Men Xi Jinping behöver inte sätta press på Iran. Kina har till skillnad från USA intagit en långsiktig stabil linje. Kina och kinesiska företag förser den iranska militären med GPS-tjänster, krigsmateriel och vapen. Kina och Iran är nära allierade.

Spänningen mellan världens stormakter har sällan varit större. USA tycks ha gett upp försöken att mäkla fred i Ukraina. Kina står på Rysslands sida i kriget och bistår med avancerad teknologi som används i vapenindustrin. Ryssland är pressade av EU:s sanktioner, men får hjälp av Kina för att kringgå dem. Ryssland firade segerdagen till minne av Andra världskriget i går med oro för en ukrainsk attack i Moskva. Mitt i allt detta gör Kina nu den största militära upprustningen sedan Kalla kriget.

Nu är siktet inställt på Taiwan.

I flera decennier har Taiwan varit den känsligaste frågan i de diplomatiska relationerna mellan USA och Kina. Taiwan har utropat sig själv som ett eget land, men dess status är omtvistad. Kina hävdar att Taiwan tillhör Kina. Förra året varnade USA:s underrättelsetjänst att Kina planerar att invadera Taiwan senast år 2027.

I många år har amerikanska presidenter varit försiktiga på den punkten. Men när Trump besöker Kina på torsdag hoppas president Xi Jinping att det är slut på fegheten. Enligt källor till den amerikanska tidningen The Wall Street Journal står Taiwan högt upp på Kinas önskelista.

Trump och Xi Jinping har tidigare haft telefonsamtal om Taiwan. Trump har sagt att USA ska hantera frågan med försiktighet. Men om det är något vi lärt oss av Trump är det att han snabbt kan ändra sig i frustrationens stund. Om det är något vi lärt oss om Kina så är det att kineserna är skickliga förhandlare.

När Trump tillträdde som president införde han ett handelskrig med Kina för att USA skulle bli den dominanta ekonomiska stormakten. Men han har inte lyckats. Förra året svarade Kina på tullarna med att begränsa USA:s tillgång till sällsynta jordartsmetaller. Jordartsmetallerna behövs för att tillverka vindkraftsturbiner, stridsflygplan, robotar och elbilar. Det var något som Trump inte kunde acceptera.

Allt fler länder försöker göra sig mindre beroende av USA efter tullarnas osäkerhet. Då har Kina dykt upp som ett stabilt och pålitligt alternativ. I fattiga länder i Afrika, som drabbas hårt av USA:s tullar, har importen av kinesiska varor stigit kraftigt. Kina dominerar elbilsindustrin. Kina siktar på att utöka sitt territorium samtidigt som Trump agerar frustrerat och impulsivt i ett krig med ett omdiskuterat motiv.

Nu kan Kinas president Xi Jinping vältra sig i skadeglädje över Trumps skam.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Trumps retorik om Latinamerika kan göra att Kubakrisen återuppstår

21 mars 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Trumps retorik om Latinamerika kan göra att Kubakrisen återuppstår

Trump håller pressträff med utrikesminister Marco Rubio och krigsminister Pete Hegseth. Bilden togs i december förra året.

Publicerad 21 mars 2026 kl. 11:19

Trump älskar att prata om de latinamerikanska kartellerna som smugglar narkotika till USA. Samtidigt som missiler avfyras i Mellanöstern väljer Donald Trump att hårdna i sin retorik mot Kuba.

Nu stärker Kina sina diplomatiska band till den kommunistiska diktaturen.

I oktober 1962, när John F Kennedy var USA:s president, uppstod den så kallade Kubakrisen. Latinamerikas kommunistdiktatur Kuba var fastklämd mellan två stormakter.

USA genomförde ett misslyckat försök att invadera Kuba, den så kallade Grisbuktsinvasionen. Efter det försökte Sovjetunionen rädda Fidel Castro från att bli störtad. Spänningarna var som allra störst under två veckors tid, i oktober 1962. Då fruktade många starten på Tredje världskriget.

Kubakrisen avslutades med ett avtal mellan USA och Sovjetunionen. Sovjetunionen kapitulerade genom att skicka hem sina robotar. USA:s president John F Kennedy skrev under avtalet med löftet att inte invadera Kuba i framtiden.

I dag, nästan 64 år senare, kan vi se något liknande.

Sedan USA kidnappade Venezuelas president Nicolas Maduro helgen före trettondagen har Venezuelas leveranser av olja till Kuba upphört. Det har varit negativt för Kubas ekonomi. Statliga institutioner har stängt, vissa skolor har inte hållit öppet, bland befolkningen är det ont om bilar och allt fler flygbolag har upphört med sina flyglinjer till Kuba. Där med har alltså charterturismen, Kubas viktigaste inkomstkälla, upphört. För några dagar sedan drabbades hela Kuba av ett strömavbrott.

USA:s president Donald Trump älskar att prata om de latinamerikanska ländernas inblandning med karteller som smugglar narkotika till USA. Däremot är det troligtvis bara ett svepskäl till en geopolitisk bredare plan. Trump vill återinföra Monroedoktrinen från 1800-talet, en plan med målet att USA skulle ta kontroll över den nord- och sydamerikanska kontinenten.

Trump använder i alla fall en retorik som gör hans väljare nöjda. Kuba är ett land som många av hans väljare säkert inte tycker om. Sedan 1960-talet har USA haft ett handelsembargo mot Kuba. Handelsembargot innebär att amerikanska företag och privatpersoner inte får investera i Kubas ekonomi fritt och att amerikanerna behöver tillstånd för att besöka Kuba. Handelsembargot har sedan det infördes slagit hårt mot Kubas ekonomi. Embargot har med åren fått allt fler undantag. Nu för tiden är det tillåtet för amerikanska företag att exportera livsmedel och mediciner.

Men det spelar ingen roll för USA:s president, för nu höjer han tonläget ytterligare mot den kommunistiska diktaturen söder om USA.

I tisdags hotade Trump med att invadera Kuba. “Jag tror att jag kommer få äran att ta Kuba. Jag menar, oavsett om jag befriar det eller tar det – jag tror att jag kan göra vad jag vill”, sade Trump i samband med att han mötte pressen.

Kuba har varit en kommunistisk diktatur i många år och regimen sitter säkert. Bland befolkningen finns det ett utbrett missnöje med regimen. Om USA skulle få för sig att avsätta Kubas president skulle det vara betydligt svårare jämfört med Venezuelas president.

Om det är något Trump kan lyckas med, är det att starta en konflikt med Kina. Kina har sedan 1990-talet haft djupa diplomatiska relationer med Kuba. De senaste åren har kinesiska affärsmän skänkt pengar som används till förnybar energi. I onsdags meddelade Kinas ambassadör i Kuba, Hua Xin, att de ska starta ett nytt projekt om förnybar energi. Enligt honom gör Kina det för att hjälpa Kuba i en komplex maktsituation.

Vi kan beskriva det som en utmärkt situation för Kina att öka sina diplomatiska band till Kuba – eller ännu ett steg mot en ny Kubakris.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Kinesisk invasion med konsekvneser

14 juni 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Kinesisk invasion skulle få konsekvenser

Ett kinesiskt hangarfartyg i Taiwansundet i mars i år.

Publicerad 14 juni 2025 kl. 05:32

Supersanners ledarsida är liberal.

Så finns Taiwan där, som ett ljust hopp på ett mörkt hav. Vi måste stå upp för dess självständighet.

Två företrädare för Liberalerna skrev en debattartikel i Göteborgs-Posten (29/4). “Sverige bör inte stå vid sidan av när våra vänner försvarar Taiwansundet och den fria världshandeln. Genom att bidra i internationella marina insatser i regionen stärker vi det regelverk som också skyddar våra egna handelsvägar”. Något som upplevs likt ett smått problem riskerar få stora konsekvenser.

245 gånger i månaden flyger kinesiska krigsflygplan nära Taiwan. Det är en ökning från 10 gånger i månaden för fem år sedan. Kina genomförde en övning i april, som handlade om att omringa ön med skepp.

Nu varnar den amerikanska underrättelsetjänsten för att Kina planerar att ta kontroll av Taiwan senast år 2027, i samband med 100-årsfirandet av den kommunistiska regimens armé. Tidigare har regimen pratat om att ta över genom mjuk makt och sponsrade budskap som ska övertala Taiwaneserna att tillhöra Kina.

Kina, som är det land i världen som spenderar näst mest pengar på försvaret, skulle ha stora chanser att vinna. Kina har drygt 2 miljoner aktiva trupper. Taiwan har bara 169 000 trupper. Något positivt för Taiwan är att Kina har ont om U-båtar. Däremot har Kina 260 000 båtar.

“Att vi inte kan räkna med amerikansk hjälp är oroväckande.”

Flera europeiska länder har hoppats på att Taiwan skulle sakta ner en attack genom att försöka förhindra en landstigning av styrkor. Under tiden som de väntar på hjälp från USA.

I decennier har USA haft en ansträngd relation med Kina och Taiwan. Nyligen var Donald Trump i ett telefonsamtal med Kinas president Xi Jinping. “Vi ska hantera Taiwan-frågan med försiktighet”, försäkrade Trump. Xi Jinping, som kallat Taiwan för “den viktigaste och mest känslosamma delen i Kinas relation med USA”, kallade Taiwaneserna för separatister.

Ursprungligen tillhörde Taiwan Kina, men deras status är omtvistad. Kina tog kontroll över det på 1600-talet, och kolonialiserade Taiwan i slutet av 1800-talet. Sedan Andra världskriget har Taiwan haft självstyre. Däremot accepterar inte Kina landets självständighet.

“En invasion skulle få konsekvenser för forskning och resurser.”

Taiwan är en producent av kol, naturgas, kalksten, marmor och asbest. Dessutom är Taiwan ledande inom forskning. Den brittiska regeringen har varnat för stora konsekvenser för världshandeln i händelse av en invasion. Utöver det skulle det tyvärr vara en vinst för Kinas diktatur. Taiwan har, till skillnad från Kina, byggt upp en välfungerande demokrati.

Så ligger Taiwan där, som ett ljust hopp på ett mörkt hav. Vi måste stå upp för dess självständighet.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner