LEDARE 

Oscar Sanner: Trump är tillbaka på ruta noll – igen 

Supersanners ledarsida är liberal.  

USA och Iran gör anfall som beskrivs som den största upptrappningen i konflikten på länge. Det där avtalet som parterna förhandlade fram är i spillror. Trump är förtvivlad – samtidigt som Iran jublar över Hormuzsundets nyupptäckta försprång.  

Nu är konflikten ännu en gång tillbaka på ruta noll.  

Just nu är finns det experter som tror att det krävs att USA anfaller fartyg i Hormuzsundet med militärflygplan och att amerikanska soldater kommer behöva placeras ut på iransk mark för att ordningen i Hormuzsundet ska återställas. Det är vad som krävs för att pressa en regim som inte ens backar när Trump skriver att en “hel civilisation kommer att dö i natt, för att aldrig mer återuppstå” på sociala medier.  

Precis som New York Times analytiker skriver var det samförståndsavtal som undertecknades mellan Iran och USA för snart en månad sedan vagt formulerat. Avtalet innehöll inga tydliga besked om hur sjötrafiken i Hormuzsundet skulle återgå till det normala. Vad punkterna innebär tolkas på olika sätt i Washington och Teheran. Därför anklagar båda regeringarna varandra för att bryta mot avtalet. Trump är tillbaka på ruta noll – igen.  

Det kommer alltid finnas människor som drar paralleller till George W Bushs Irakkrig, som inleddes 2003, men man ska inte överdriva likheterna. Iranska regimen är betydligt starkare jämfört med hur Saddam Hussein styrde Irak. Iranska regimen bygger på en tydligt rotad extrem religiös grund, till skillnad från Husseins sekulära personkult. Dessutom har Iran mycket bättre vapen med den moderna tekniken och är inte alls så isolerad som Saddam Hussein kände sig efter Kuwaitkriget. 

Det skulle kunna vara så att Iran går med på att begränsa sin utbrytning av anrikat uran – som används i kärnvapentillverkning. Men det kommer i så fall knappast bli bättre än det avtal som förhandlades fram 2015. Efter flera år av förhandlingar, under ledning av Barack Obama, kunde flera stormakter presentera det Internationella kärnenergiavtalet. Det var det avtalet som Trump beslutade att gå ur under sin första mandatperiod i Vita huset, trots att avtalet gjorde det svårare för Iran att tillverka kärnvapen.  

Irans regim är kända för att dra ut på förhandlingar. Regimen har ingen anledning att skynda på. Det finns inga demokratiska val där folket får tycka till. Men det finns det däremot i USA och Israel. Trump famlar på Vita husets presskonferenser inför höstens mellanårsval – där han sjunker i opinionen. Det gäller särskilt den yngre väljargruppen – en viktig väljargrupp för Trump som vände Kamala Harris ryggen 2024. I Israel hålls parlamentsvalet i slutet av oktober. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu sjunker i opinionen. Kanske, kanske, kanske kan Israel få en ny premiärminister som sätter punkt för Benjamin Netanyahus galenskaper. 

När kriget inleddes i februari var Irans möjligheter att framställa kärnvapen kraftigt försvagade efter USA:s och Israels attacker på kärnanläggningar förra sommaren. Att Iran ville skaffa kärnvapen i just februari var bara något som Trump hävdade. För Trump blev det en rejäl felprioritering. I stället för att förinta regimen en sista gång har regimen stärkts i och med Hormuzsundets möjligheter. Hormuzsundet är mycket viktigare än några små kärnvapen. 

De enda vinnarna på kriget är de som vill härska och förstöra – där ved säga extremisterna.