Kategori: Iran

Plötsligt blev JD Vance besvärligare än någonsin tidigare

20 april 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Plötsligt blev JD Vance besvärligare än någonsin tidigare

Vicepresident JD Vance deltog på de misslyckade fredssamtalen i Pakistan.

Publicerad 20 april 2026 kl. 16:34

Händelserna i Mellanöstern skapar konvulsioner i Vita huset.

Trumps attacker mot påve Leo XIV blottlägger den interna splittringen i Vita huset – samtidigt som katoliken JD Vance försöker navigera i en föränderlig värld.

Att vara USA:s vicepresident är egentligen ett mycket märkligt uppdrag. Man har inget särskilt område. I alla tider har vicepresident ansetts vara ett marginellt och till viss del ointressant uppdrag.

Vad det innebär att vara USA:s vicepresidenten inte alls samma som förr. När USA grundades på 1700-talet var vicepresidenten inte så aktiv i rikspolitiken. Det hände ett fåtal gånger att vicepresidenten och presidenten tillhörde olika partier. På den tiden var vicepresidentens huvudsakliga arbete att leda Senaten, i rollen som President of Senate. Nuförtiden anses den rollen främst vara ceremoniell.

JD Vance och Trump är inte överens om allt. JD Vance tillhör en falang av MAGA-rörelsen som är mer bokstavlig America first. Han har varit skeptisk mot USA:s militära engagemang i Mellanöstern och bryr sig inte om hur det går för ukrainarna. För honom är det viktigaste USA. På några år har han gått från att vara en Trumpkritisk republikan till att bli en vicepresident som kritiserar etablissemanget.

Tisdagen 7 april besökte JD Vance Ungern inför det kommande parlamentsvalet. Viktor Órban var orolig över opinionssiffrorna. Därför hoppades han att JD Vance skulle finnas till stöd. Under besöket höll JD Vance ett tal där han visade stöd för Viktor Órban. Mötet blev inte lyckat. Söndagen 12 april förlorade Viktor Órban regeringsmakten underlägset.

Samma dag som Órban förlorade träffades den amerikanska och iranska delegationen i Pakistans huvudstad Islamabad. Överklasshotellet Serena var värd för mötet. Den amerikanska delegationen, ledd av vicepresident JD Vance, misslyckades att sluta ett avtal med Iran om kriget. Orsaken stavades Hormuzsundet – där JD Vance gjorde ytterligare en insats utan godtyckligt resultat.

I hela sitt politiska liv har Trump varit en narcissistisk politiker som väljer sina allierade och fiender. Han har inte haft problem att bjuda in gamla motståndare. Det innebär även att han är duktig på att göra sig av med folk som inte uppfyller måttet. Sedan presidentinstallationen har han avskedat flera högt uppsatta personer och bytt ut några ministrar.

Vicepresident JD Vance kan endast avgå på egna initiativ. Trump har enligt konstitutionen inte rätt att avskeda vicepresidenten. Däremot kan han välja att isolera honom.

“Vi har sett att han kan avsätta ministrar och myndighetschefer, men JD Vance är vald av folket och elektorskollegiet. Trump skulle teoretiskt kunna få kongressen att ställa honom inför riksrätt, men mer troligt vore att frysa ut honom. Han har inga problem att släppa folk som blir sänkan för honom”, sade Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, i en intervju med Dagens Nyheter förra veckan.

På sistone har flera opinionsmätningar genomförts som visar att JD Vances förtroende sjunker. Enligt nyhetskanalen CNN:s senaste opinionsmätning har förtroendet sjunkit med 21 procentenheter. Det beskrevs av CNN:s nyhetskommentatorer som “historiskt sämsta”.

Anledningen till att JD Vance tilldelats en nyckelposition i konflikten i Mellanöstern är kanske att Trump vill göra sin vicepresident mer betydelsefull. Men hittills verkar det ha fått motsatt effekt. Det finns källor om att det var Iran som ville att Vance skulle tala vid mötet, men inget är bekräftat.

Nuförtiden är det inte lätt att som vicepresident navigera i en föränderlig och orolig värld. Särskilt inte när man har konverterat till katolicismen och behöver hantera ett bråk mellan USA:s president Trump och påven Leo XIV. På några veckor har JD Vance gått från att vara Trumps lojala medarbetare till att bli ännu en människa som Trump troligtvis helst vill göra sig av med.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

De enda vinnarna på kriget är de islamistiska fanatikerna

15 april 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: De enda vinnarna på kriget är de islamistiska fanatikerna

Attacker i Irans huvudstad Teheran.

Publicerad 15 april 2026 kl. 05:59

Efter helgens misslyckade fredsmöte är oron påtaglig i Mellanöstern. Det finns många förlorare på det här kriget.

Men det är inte USA som betalar det högsta priset.

I flera decennier försökte Israels premiärminister Benjamin Netanyahu övertyga de amerikanska presidenterna att tillsammans med Israel genomföra en militär attack mot Iran. Presidenterna George W Bush, Barack Obama och Joe Biden tackade nej.

Förra veckan avslöjade tidningen The New York Times att Benjamin Netanyahu föreslog attacken under ett hemligt möte med Trump i mitten av februari. Israels premiärminister sade att han ansåg att ett regimskifte var nödvändigt för Iran. Trump gick direkt med på planen, trots intern kritik. Den interna kritiken kom från den amerikanska underrättelsetjänsten CIA och administrationen, däribland vicepresident JD Vance.

Enligt den amerikanska underrättelsetjänsten CIA var Trumps förhoppning att genomföra regimskifte verklighetsfrånvänd. Att döda Irans högsta ledare var möjligt, summerade CIA-chefen John Ratcliffe några veckor före att kriget startade.

Iran har fått en ny ledare. Regimen sitter kvar. Regimen styrs av samma fanatiska islamistiska ideologi som alltid. Enligt många bedömare har Iran ett större politiskt inflytande i Mellanösternregionen jämfört med före kriget. Det gäller bland annat Hormuzsundet. Troligtvis kommer vi i framtiden få leva med avgifter för fartyg som passerar Hormuzsundet. Det skulle bli smärtsamt för oljeshejker, flygbolag och vardagsbilister – och en stor vinst för klimatet.

Så var det det där med kärnvapen. Benjamin Netanyahu hoppades att Iran skulle stoppas från att producera kärnvapen som skulle siktas mot Israel. Men kommer det verkligen bli så?

Om det är något Iran lärt sig är det att kärnvapen är det enda som hindrar USA. Efter att USA tillfångatog Venezuelas president var många experter överens om att diktatorerna i kärnvapenmakterna låg säkert till vid makten. Orsaken är den enorma avskräckande effekt som kärnvapen ger.

Varför misslyckades mötet mellan USA och Iran som hölls i Islamabad, Pakistan, i lördags? Jo, nämligen därför att Iran vägrar lova att aldrig skaffa kärnvapen i framtiden. USA och Iran kommer aldrig bli överens. USA vill sluta en överenskommelse om kärnvapen och att Hormuzsundet öppnas. Iran kommer inte gå med på det så länge de drömmer om kärnvapenavskräckning och kontroll i Mellanöstern.

När Trump attackerade kärnvapenanläggningarna i Iran i juni förra året sade Trump att USA genomförde attacken för att förhindra Iran att skaffa kärnvapen. Något som Trump inte tänkte på var att Iran gömde undan drygt 400 kilo höganrikat uran, som räcker till ungefär 5 – 10 kärnvapen.

Under sin första mandatperiod beslutade Trump att USA skulle lämna det Internationella kärnenergiavtalet, trots att avtalet gjorde det svårare för Iran att tillverka kärnvapen. I stället svarade Trump med att införa sanktioner mot Iran. Vad hände då? Omedelbart meddelade Irans dåvarande president Hassan Rohani att Iran skulle börja anrika mer uran än någonsin tidigare.

Förr eller senare kommer Trump bli tvungen att antingen ge upp eller mäkla seger. Alternativet är att fortsätta kriget och försämra USA:s militära förmåga. Enligt en granskning av tidningen Financial Times är kostnaden under de första drygt fem veckorna kriget pågick mellan 22,3 och 31 miljarder dollar, motsvarande ungefär 210 – 295 miljarder kronor. Man uppskattar att kriget kostar ungefär en halv miljard dollar per dag för USA. Det kommer försvaga USA:s militära förmåga för många år framöver.

De flesta Iranier ogillar regimen. Men inte alla. Här syns hur regimanhängare bränner Israels flagga.

I USA pågår redan en stor diskussion om George W Bush som invaderade Irak på ifrågasatta grunder och terroristerna som inte försvann. I efterhand kunde en granskning av USA:s kongress avslöja hur amerikanska underrättelsetjänsten torterade misstänkta terrorister. Terroristerna låstes in i hemliga fängelser utan rättegång.

Behöver vi veta allt? Trump försöker övertyga amerikanerna om att Gud står på USA:s och Israels sida i kriget. Ingen människa förtjänar att bli kränkt för sin religiösa identitet. Men det är Israel som betalar det högsta priset.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Attackerna är en felbedömning av historiska proportioner

8 mars 2026 / Oscar Sanner

USA/KOMMENTAR

Oscar Sanner: Attackerna är en felbedömning av historiska proportioner

Attacker i Iran.

Publicerad 8 mars 2026 kl. 14:53

För 14 månader sedan svor Trump presidenteden med löfte om fred.

Kriget i Mellanöstern sätter decennier av amerikansk utrikespolitik på prov. Attackerna i Iran är startskottet på något större. Trumpkritiska Republikaner kan däremot släcka lampan efter krigsbeskedet.

Nu är den amerikanska bombhögern tillbaka.

Trump blev inte officiellt tilldelad fredspriset och amerikanerna själva börjar bli allt mer krigströtta. Trumps egen MAGA-rörelse har blivit splittrad om vilken sorts utrikespolitik USA egentligen ska bedriva. MAGA-anhängarna är egentligen inte så intresserade av utrikespolitiken. Rörelsen består av patriotiska amerikaner som vill att Trump ska resa inrikes.

Den högerextrema journalisten Tucker Carlson försöker bygga en ny MAGA-rörelse baserad på hat mot Israel. På andra sidan finns det medlemmar som den avhoppade kongressledamoten Marjorie Taylor Greene, som vill att USA ska dra sig ur helt från internationella interventioner. Andra MAGA-anhängare tycker att Trump inte varit tillräckligt israelvänlig och att USA ska ta över Grönland.

I kongressen hölls det i veckan en omröstning om en motion. Enligt motionen, som lämnats in av Demokraterna, föreslogs det att kongressen skulle hindra Trump från att göra fler amerikanska interventioner utan kongressens stöd. Motionen blev nedröstad av nästan alla republikaner och ett fåtal Demokrater som ställde sig på den andra sidan.

Kongressledamöterna debatterar även hur hotfullt Iran är mot USA. I veckan höll Representanthuset en omröstning där en majoritet beslutade att Iran är den överlägset största aktören i Mellanösternregionen vad gäller terrorism. Omröstningen röstades igenom med rösterna 372 – 53, där det endast var Demokrater som röstade nej.

Hur maktdelningen fungerar i militära interventioner är komplicerat. Enligt konstitutionen ska kongressen förklara krig. När det gäller militära interventioner är presidenten militärens överbefälhavare, som innebär att Trump har mycket makt. Gränsen mellan militär intervention och krig är upp till presidenten att bestämma.

Enligt NBC News opinionsmätning är en övervägande del av amerikanerna kritiska till attackerna. Ungefär 44% av väljarna tycker att Trump har skött attackerna på ett dåligt sätt, och ungefär 41% stödjer Trumps handlingar. Bland väljarna säger 52% att det var ett misstag att attackera Iran, 41% säger att det var nödvändigt och resten av väljarna är osäkra. Det mest intressanta som andra opinionsmätningar visat är att oberoende väljare är mest kritiska, alltså väljare som inte identifierar sig som Demokrater och Republikaner.

Jag tror att tiden avgör vad amerikanerna tycker om attackerna. Om situationen bli avblåst inom en ganska kort tid kommer många amerikaner ha glömt bort det här vid mellanårsvalet. Om oroligheterna i Mellanöstern utvecklas till ett regionalt storkrig kommer det bli impopulärt bland väljarna. Det mest avgörande är kanske ifall amerikansk militär kommer bli utplacerad i Mellanöstern. I så fall blir amerikanerna påminda om Irakkriget, kriget som de flesta är missnöjda med.

Om kriget drar ut på tiden kan det bli en stor nackdel för Republikanerna i mellanårsvalet.

Att militära interventioner ska skapa demokrati har testats många gånger sedan Andra världskriget. Det finns lyckade exempel. Listan över misslyckade försök är däremot mycket längre.

Irakkriget är ett exempel. När Irak höll de första demokratiska valen var det brist på långsiktigt fungerande strukturer. Efter att Saddam Hussein störtats blev det ett maktvakuum som innebar ett blodigt inbördeskrig mellan olika religiösa grupper, bildandet av islamistiska terrororganisationer och korruption.

Forskning som genomförts av bland andra Cambridgeuniversitetet i England visar att det behöver finnas politisk stabilitet, fungerande institutioner som kan reformeras, välfungerande nationella aktörer som kämpar för förändring och välmotiverade processer för fredlig samexistens.

USA:s president Donald Trump säger att iranska folket själva ska få chansen att ordna en bra framtid efter attackerna. Men det kan bli svårt. Först och främst är det svårt för de att höja sina röster med tanke på att regimen ännu inte har fallit. Det som USA gjort är en felbedömning av historiska proportioner.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner