Kategori: USA (Sida 3 av 4)

Bråket med Centralbanken är troligtvis ett försök att utöka presidentmakten

30 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Bråket med Centralbanken är troligtvis ett försök att utöka presidentmakten

Amerikanska Centralbankens högkvarter.

Publicerad 30 januari 2026 kl. 16:43

Nu har Trump hamnat i bråk med Amerikanska Centralbanken Fed. Konflikten handlar ifall Centralbankschefen Jerome Powell ska åtalas.

Konflikten riskerar skada Centralbankens förtroende och markerar Trumps övertygelse. Men i grund och botten handlar det troligtvis om räntesatserna.

Det här är en analyserande text. Artikeln är opartisk, men skribenten svarar för analys i artikeln.

USA:s president Donald Trump har i över ett års tid använt tullar som påtryckningsmedel för politiska syften. Icke förutsägbara tullbesked har kommit som börjat gälla ganska omgående. Det leder till en instabilitet på den globala ekonomiska marknaden.

Om några veckor ska USA:s Högsta domstol bestämma ifall Trump har rätt att hastigt bestämma tullsatser utan kongressens stöd. Om Högsta domstolen kommer fram till att presidenten saknar legitimitet kommer Trumps främsta utrikespolitiska verktyg försvinna. Dessutom finns det risk att USA kommer behöva betala tillbaka till många länder när de tidigare tullarna ogiltigförklaras.

Där är vi åtminstone inte än. På sistone har det i stället stormats kring Amerikanska Centralbanken Fed. Centralbanken har som uppgift att analysera det ekonomiska läget och bestämma räntesatserna. Ledamöterna är politiskt nominerade. Myndigheten är självständig och dess beslut behöver inte godkännas av politiker.

Bråket mellan Trump och Centralbanken började för några veckor sedan. Allt började med att Trump hävdade att riksbankchefen Jerome Powell varit oärlig med ekonomiska transaktioner. Sedan flera år tillbaka pågår det nämligen en renovering av Centralbankens huvudkontor i Washington. Kostnaderna för projektet har stigit oväntat högt. Det beräknas nu kosta ungefär 2,5 miljarder amerikanska dollar.

Trump har tillsatt en kommitté som ska utreda ifall Centralbankschefen ska åtalas. Ifall Jerome Powell blir åtalad skulle han bli tvungen att avgå.

Centralbankschefen Jerome Powell har avfärdat kritiken. I intervjuer har han sagt att han tror att anledningen är att Trump vill pressa honom att sänka räntan.

Att Trump vill pressa Centralbanken för politiska syften är uppmärksammat – men inte unikt. Flera andra presidenter i USA:s historia har gjort liknande saker. Den Republikanska presidenten Richard Nixon pressade Centralbanken att sänka räntorna i början av 1970-talet. Det ledde till ett årtionde av ekonomisk stagflation. Stagflation är ett ekonomiskt begrepp som innebär låg ekonomiskt tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation.

Stagflationen ledde till att USA:s Centralbank chockhöjde räntan i början av 1980-talet. Det ledde till recession, ekonomisk nedgång under en längre period. Men på sikt ledde recessionen till att inflationen sjönk. Då blev det fart på ekonomin.

Ännu vet vi inte om riksbankchefen kommer bli åtalad. Men enligt mig är det inte särskilt troligt med tanke på att tiden håller på att rinna ut. I maj väntas Jerome Powell avgå som riksbankchef. Han har varit riksbankchef sedan 2018, och konstitutionen hindrar honom från att bli vald en tredje gång.

Därför tror jag att vi ska tolka Trumpadministrationens hot som ännu ett försök till att utöka presidentens makt.

I dag meddelade Trump att han nominerar Kevin Warsh till ny Centralbankschef. Han har sedan många år tillbaka varit en av Trumps favoriter – och förespråkar lägre räntor.

Att Trump vill sänka räntan är ett omtyckt förslag bland hans väljare. Om man sänker styrräntan gör det att de andra bankerna har råd att sänka sina räntor. Dessutom minskar det risken att bankerna gör övervinster. USA är ett land med höga krav på självförsörjning. Många familjer behöver låna pengar för att ha råd med utbildning, hastigt flytta till andra delstater på grund av arbetsbrist och renovera gamla hus.

Sänkt styrränta skulle på kort sikt varit uppskattat bland Trumpväljarna. Men på längre sikt är det inte lika säkert. Sänkt styrränta i kombination med tullar ökar risken för att inflationen stiger.

Men så blev det inte. I onsdags meddelade Fed att de lämnar styrräntan oförändrad inom intervallet 3,50 – 3,75%. De bestämde sig alltså för att gå sin egen väg – trots Trumps tydliga åsikt.

“Vi borde ha en avsevärt lägre ränta nu när till och med denna idiot medger att inflationen inte längre är ett problem eller hot”, skrev Trump på Truth Social efteråt.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Så bidrog motorvägarna med kriminalitet och segregation

25 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

Så bidrog motorvägarna med kriminalitet och segregation

Amerikanerna älskar sina bilar.

Publicerad 25 januari 2026 kl. 06:47

Efter Andra världskriget byggdes det massa motorvägar som delade upp amerikanska storstäder. Motorvägarna skulle göra städerna attraktiva och fungera som evakueringskorridor vid händelse av en militär attack.

Men i grund och botten fanns det även rasistiska motiv. Rasistisk diskriminering gjorde att vissa områden blev utsatta med narkotikamissbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa.

Över ett halvt sekel senare väljer allt fler städer att riva motorvägarna.

Miami är Floridas näst största stad till befolkning. Motorvägarna i Miami går kors och tvärs genom staden. Om man fortsätter på Highway 95 norrut kan man genom en avfartsväg besöka staden Orlando. På motorvägen Highway 75 kommer man västerut till städer som Fort Myers, Tampa och Saint Petersburg.

Nära Miamis centrum ligger stadsdelen Overtown. Overtown är känd för att vara ett oroligt kvarter med kriminalitet och narkotikamissbruk. Den mörkhyade andelen är stor.

Overtown hade egentligen inte behövt vara en så orolig stadsdel, om det inte vore för det fanatiska motorvägsbyggandet i USA, som inleddes under 1950-talet. Bakom projektet stod USA:s dåvarande president Dwight Eisenhower, som var Republikan. Han beslutade att bygga ett motorvägsnät som sträckte sig över hela USA. De flesta motorvägarna som byggdes låg i östra USA. Motorvägsnätet är sammanlagt ungefär 75 000 km långt.

Något som skiljer amerikanska städer från europeiska är att motorvägarna i USA är mycket tätare och ofta bredare.

Motorvägarna byggdes för att dela upp befolkningen. Områden där mörkhyade bodde blev isolerade från områden där ljushyade bodde, för att motorvägen gick mellan områdena. På vissa platser delades städer med hjälp av motorvägen i två öst-västliga delar, en mörkhyad del och en ljushyad. I vissa mörkhyade områden blev befolkningen uppdelad för att motorvägarna korsade bebyggelsen. Det hände att mataffärer, kyrkor, skolor och andra viktiga identitetsbyggnader revs.

Den amerikanska arkitekten Robert Moses var idégivare och en stark förespråkare. Han bodde i New York och var medlem i Republikanska partiet.

I många städer hade olika människor, på grund av hudfärg, ett eget område där det fanns matbutiker, kyrkor, skolor och arbetsplatser. Motorvägarna var redan på den tiden så trafikerade att många helst undvek att korsa dem. Det ledde till en ökad splittring i samhället. I vissa områden, främst områden där mörkhyade och utländska bodde blev det problem. Det handlade om narkotikamissbruk, psykisk ohälsa, arbetslöshet och kriminalitet.

Att de utländska hade det sämre berodde i grund och botten på rasistisk diskriminering, framför allt i södra USA. Det kunde innebära att de mörkhyade hade sämre skolor, sämre kollektivtrafik, mindre parker och lågbetalda jobb på grund av rasistiska lagar. Diskrimineringen orsakade ett sämre ekonomiskt välmående. Inkomstklyftorna växte.

Oroligheterna i områdena ledde till att amerikaner som hade det bättre ekonomiskt ställt, framför allt ljushyade, i stället flyttade ut till förorterna.

I dag har de mörkhyade bättre rättigheter. Men spåren av rasismen syns än i dag i många amerikanska städer. Institutet Othering and belonging institute har gjort en lista över USA:s mest segregerade städer. Där ingår folkrika städer som Miami (plats 7), New York (plats 9), Atlanta (plats 11), Oakland (förort till San Francisco, plats 14) och Los Angeles (plats 25). Listan uppdaterades förra året och innehåller endast städer där det bor fler än 200 000 invånare.

Rasismen sträcker sig egentligen mycket längre tillbaka i historien. Allt började med slaveriet. På 1800-talet byggdes järnvägar vars placering diskriminerade mörkhyade slavar. Den politiska konflikten om slaveriet ledde till amerikanska inbördeskriget, som pågick på 1860-talet. Kriget slutade med att nordstaterna vann. USA:s dåvarande president Abraham Lincoln avrättades några veckor innan kriget tog slut. Slaveriet förbjöds i december 1865.

I dag diskuterar allt fler stadspolitiker hur de ska lösa segregationen. I allt fler städer har man de senaste åren rivit motorvägar och ersatt med stora gator. Det har gjort det lättare för gåendes att korsa vägarna. I andra städer har man byggt tunnlar under marken. Att riva motorvägar är dyrt. Det kan kosta flera miljarder amerikanska dollar.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Vad visste egentligen eliten om Jeffrey Epstein?

21 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Vad visste egentligen eliten om Jeffrey Epstein?

I höstas byggde ett gäng politiska aktivister en staty föreställande Donald Trump och Jeffrey Epstein, i protest mot Trump och Epstein.

Publicerad 21 januari 2026 kl. 10:13

Jeffrey Epstein var vid sin död 2019 en omtalad och föraktad sexförbrytare. I många år hade han fått se ett politiskt landskap i förändring – men han själv tycktes knappt förändras alls.

Nu i efterhand kan vi fråga oss vad eliten egentligen visste om honom. Hur kunde så många politiker bara se på?

Jeffrey Epstein var en föraktad sexförbrytare. Han utförde våldtäkter, sexuella övergrepp och andra sexualbrott. Han umgicks med en rad rika människor i New York och Florida. Men vad visste eliten om honom?

Bill Clinton, som var USA:s president 1993 – 2001, lärde känna Jeffrey Epstein i början av 1990-talet. Det började med att Jeffrey Epstein donerade 1 000 amerikanska dollar till Bill Clintons presidentkampanj inför valet 1992. I mitten av 1990-talet besökte Jeffrey Epstein Vita huset 17 gånger. År 1995 blev Bill Clinton inbjuden på en middag hos Epsteins hus i Palm Beach, Florida.

Man såg Clinton och Epstein tillsammans på semester på en resa till Brunei. Flera gånger lånade Jeffrey Epstein ut sitt lyxiga flygplan, när Bill Clinton åkte till välgörenhetsprojekt i Afrika efter att han avgick som president.

Bill Clinton berömde honom flera gånger för hjälpen. På senare tid har han dock främst kritiserat Jeffrey Epstein för de sexualbrott som han har utfört. Vänskapen var över i mitten av 00-talet, efter att Epstein fått sitt första straff för sexualbrott.

Andrew Windsor, tidigare prins Andrew, Storbritanniens tidigare drottning Elisabeth II:s son, träffade Epstein första gången strax före millennieskiftet. Kontakten var som mest intensiv omkring år 2010. Andrew Windsor har fått mycket kritik för sitt umgänge med Epstein. Han anklagades 2014 för att ha genomfört sexuella övergrepp mot Viriginia Giuffre, som tidigare varit anställd som massör åt Jeffrey Epstein. Hon var ett av Epsteins offer.

Anklagelsen ledde till att dåvarande prins Andrew blev stämd i domstol 2022 för sexuella övergrepp. Prins Andrew varken förnekade eller erkände. Domen gick aldrig till domstol. I stället valde Andrew att sluta en överenskommelse med henne, som innebar att han skänkte pengar till Virginia Giuffres välgörenhetsorganisation.

Dåvarande prins Andrew och Epstein syntes flera gånger på resor tillsammans. De har varit på stora fester i södra Frankrike och Thailand.

Donald Trump lärde känna Jeffrey Epstein i slutet av 1980-talet. Vänskapen var som mest regelbunden på 1990-talet och i början av 2000-talet. Trump besökte Jeffrey Epsteins lyxiga hus och Trumps egen bostad Mar-a-Lago i Florida.

Man har fått mycket uppgifter och mycket rykten sprids om att Trump skulle varit inblandad i sexualbrotten. Man kan ännu inte bekräfta det, men mycket tyder på att Trump faktiskt var inblandad.

Frågan är om vi någon gång kommer få reda på Epsteins hemligheter. Vissa experter har jämfört det här med mordet på John F Kennedy och Watergateskandalen. I många decennier framöver kommer det spridas information, rykten och konspirationsteorier om Trump och Jeffrey Epstein.

Anledningen till att tidigare president Joe Biden inte offentliggjorde Epsteinutredningen var med hänsyn till maktdelningen. Dokumenten förvarades på Justitiedepartementet och Biden ansåg att justitieministern hade ansvaret.

Under Bidens presidentskap var det flera kongressledamöter, främst republikaner, som ville att Epsteindokumenten skulle offentliggöras. Men det blev inget. De Demokratiska politikerna var inte så engagerade efter att Biden blivit president. Dessutom hade kongressen fullt upp med andra lagförslag.

Det är märkligt att det skulle gå över 6 år efter Epsteins död innan kongressledamöterna skulle ha en omröstning för att offentliggöra Epsteindokumenten.

Om politikerna i kongressen skulle krävt mycket tidigare att dokumenten skulle offentliggöras hade sanningen kommit fram enklare. Oavsett vad materialet skulle visat om Trumps påstådda inblandning, hade det varit smärtsamt. Donald Trump hade troligtvis inte vunnit presidentvalet 2024, om han ens hade blivit Republikanernas presidentkandidat.

Mitt i alla rykten, konspirationsteorier och all information har jag en annan fråga i huvudet.

Hur kunde så många politiker stoppa huvudet i sanden?

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Grönlänningarna har ingen anledning att oroa sig för Trump

15 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Grönlänningarna har ingen anledning att oroa sig för Trump

Grönlandsbesök.

Publicerad 15 januari 2026 kl. 06:19

Nu blickar Trump ut mot världen och drömmer om att USA ska ta över Grönland. Liknande försök har gjorts förr, men kommer Trump bli historisk som presidenten som köper Grönland?

Grönlänningarna har blivit oroade över Trumps hot. Men i slutändan är det kanske inte Grönland som tar skada. Många hinder står i vägen för att Trump ska genomföra sina planer.

Redan 1987 köpte Donald Trump annonser i lokala dagstidningar baserade i New York. Som den affärsman han på den tiden var handlade annonserna inte om att göra reklam för Trump Organization. I stället kritiserade han den regelbaserade världsordningen på annonserna.

“I decennier har Japan och andra nationer utnyttjat USA. Varför betalar inte dessa nationer USA för de människoliv och miljarder dollar vi förlorat för att skydda sina intressen”, skrev han. Kritiken handlade alltså om USA:s roll som stormakten som försvarade demokratierna.

I dag, 39 år senare, är den regelbaserade världsordningen i förfall.

Att Trump vill ta över Grönland är inte förvånande. På tisdag är det tre år kvar av hans sista mandatperiod som president. Tiden håller på att rinna ut för att han ska bli en historisk president.

Trump menar att USA behöver Grönland av säkerhetsskäl. Men det är inte den enda orsaken. På havsbottnen utanför Grönland finns det oupptäckta fyndigheter av olja och fossilgas. När isen smälter till följd av klimatförändringarna öppnar en ny värld upp sig.

Men det kommer bli utmanande. Nyligen gick flera experter ut och sade att de tror att Trumpadministrationen hittat på argumenten att ta över Grönland.

Jennifer Spence arbetar på tankesmedjan Belfer Center vid Harvarduniversitetet i USA. Som forskare menar hon att det är ett svårt projekt att genomföra i praktiken.

“Det är onekligen en överdriven hajp, för att slå mynt av tillgångarna krävs enorma investeringar. Det är decennier bort om det någonsin blir verklighet”, sade hon i en intervju förra veckan.

Anledningen är att den största delen naturresurser ligger på havsbottnen. Även om havsisen smälter i framtiden, kommer Arktis vara en ogästvänlig region. Det kommer flyta runt isflak som kan vara farliga och det kommer vara mycket hårda vindar på havet.

När det gäller säkerhetspolitiken saknar USA även där skäl att ta över ön. Sedan ett avtal som slöts med Danmark på 1950-talet har USA rätt att ha militär på Grönland. Under Kalla kriget övade USA för att kunna genomföra anfall vid händelse av ett världskrig. I norra Grönland ligger USA:s rymdbas Pituffik Space Base.

Trumps hot väcker oro och misstro. Bland Grönlänningarna själva är förslaget djupt impopulärt. Ingen av de politiker som sitter i Grönlands parlament vill tillhöra USA. I det grönländska parlamentsvalet, som hölls förra året, var det endast 1 parti som ville tillhöra USA. Det partiet fick ungefär 1% av rösterna och tilldelades inga mandat i parlamentet.

Många grönlänningar har lärt sig historien, om hur illa danskarna betedde sig efter att de koloniserade Grönland på 1700-talet. Före 1950-talet var det stora protester mot att Danmark bestämde så mycket. Men i dag ser det bättre ut. Grönland har självstyre i alla frågor utom utrikespolitik, säkerhetspolitik, rättsväsende och valutapolitik.

Flera gånger de senaste åren har det diskuterats om Grönland ska bli ett självständigt land. Argumenten är förståeliga, många Grönlänningar har aldrig besökt den övriga delen av Danmark. Men motargumenten är hur Grönland ska klara sig självt. Grönland är ett fattigt område. Varje år ger Danmark sex miljarder kronor i bidrag. Pengarna går bland annat till att hålla igång sjukvården, infrastruktur och skolor.

Men hur troligt är det att USA tar över Grönland? Enligt mig är det inte alls särskilt troligt. Först och främst är förslaget impopulärt bland Republikanerna i kongressen. Att Trump skulle kringgå kongressen skulle bli en saftig betalning för Republikanerna i mellanårsvalet, som hålls i november.

Därför att bland amerikanerna är förslaget impopulärt. Enligt den amerikanska nyhetssajten Stars and Stripes opinionsmätning vill endast 28% av amerikanerna köpa Grönland. Bland Republikanska väljare är stödet 51%, och bland de Demokratiska väljarna 10%. När det gäller att ta över Grönland genom ett militärt anfall är stödet mycket lägre, endast 8%.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Oljestaden Tulsa ställer om till klimatet

9 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / KLIMAT / REPORTAGE

I hjärtat av fossilindustrin ställer Tulsa om till klimatet

En allt tuffare konkurrent till oljan.

Publicerad 9 januari 2026 kl. 17:00

Statyn för att hedra oljeutvinningen lyser med sin självkraft i Tulsa. En gång i tiden samlades investerare och företag från alla världens hörn för att göra oljeaffärer.

Nu går Tulsa i motsatt riktning. Här monterar man vindkraftverk, övergår till elbilar och forskar om hållbar teknologi.

Supersanner rapporterar om oljestaden som satsar på förnybar energi.

Tulsa ligger i delstaten Oklahoma. Oklahoma är en starkt konservativ delstat som ligger norr om Texas. Med sina stora prärier har Tulsa de senaste åren blivit ansiktet utåt för den förnybara energin.

På topplistan över de amerikanska delstater som producerar mest förnybar energi ligger Oklahoma på plats nummer 5. Nästan 45% av Oklahomas sammanlagda energiproduktion består av förnybar energi. Det är dubbelt så stor andel jämfört med ett decennium tidigare. Ungefär 94% av den förnybara energisektorn utgörs av vindkraft.

The New York Times rapporterade klimatsatsningarna i ett reportage för några år sedan. På universitetet i Tulsa forskar man om väte som förnybar energikälla. En batterifabrik och en fabrik som ska tillverka ellastbilar planeras byggas av det nystartade företaget Canoo. En fordonstillverkare i Tulsa producerar eldrivna skolbussar. Ett italienskt företag bygger en fabrik som tillverkar solpaneler. Företaget Francis energy har satt ut laddstolpar för elbilar.

Tulsa, Oklahomas näst största stad, är den staden där utvecklingen går som fortast. Det är här som de flesta klimatsatsningarna äger rum. Men så har det inte alltid varit.

I början av 1900-talet hittades olja i Tulsa. Det ledde till att Tulsa blev internationellt erkänd som oljestad. En gång i tiden samlades affärsmän från alla världens hörn för att göra affärer. Därför fick Tulsa smeknamnet “oil capital of the world”. Oljeutvinningen var som alla störst från 1910-talet till 1930-talet. Som mest var oljeutvinningen drygt 120 miljoner liter varje dag.

Route 66 är en amerikansk väg som går mellan Kalifornien och Chicago, Illinois. Det är en historisk och känd väg som går mellan västra USA och östra USA. Beslutet att bygga vägen togs av affärsmannen Cyrus Avery. På den tiden bodde han i Tulsa och var aktiv i oljeindustrin. Cyrus Avery ville att Tulsa skulle bli en turistattraktion vid vägen.

En staty har rests i Tulsa för att hedra oljeutvinningen.

Tulsa är fortfarande en stad som satsar på olja. Men oljans storhetstid förbi. Nu satsar man i stället på klimatet. Allt fler företag och privatpersoner börjar ställa om till förnybara bränslen. I framtiden kanske oljan kommer försvinna helt.

Oklahoma består till största delen av öldrickande Republikaner som älskar att bära vapen. I presidentvalet 2024 vann Donald Trump elektorsrösterna i Oklahoma med ungefär 66%. Kamala Harris röster låg på endast 31%. Ändå satsar delstatens näst största stad på klimatet.

Varför?

Oklahoma är en av de delstaterna med flest soltimmar. Vinden blåser. Därför är förnybar energi (vindkraft eller solpaneler) oftast det billigaste alternativet för konsumenter. På topplistan över de delstater med billigast elektricitet ligger Oklahoma på plats nummer 9.

Joe Biden hade ett finger med i spelet. I augusti 2022 skrev han under lagen Inflation Reduction Act, den största klimatsatsningen i USA:s historia. Många delstater fick federalt stöd för att anställa mer personal inom den förnybara energisektorn. Oklahoma fick stöd.

USA är ett av de länder i världen som utvinner mest olja. Men de senaste decennierna har den förnybara energisektorn blivit allt mer omfattande. För bara några år sedan tävlade USA med stormakten Kina om att bli världsledande i solenergi och vindkraft. I dag har USA en president som ändrat tonläget och säger “drill, baby, drill”.

Om förnybar energi eller fossil energi (där olja ingår) är billigast är olika i olika amerikanska delstater. I delstater där solen lyser mycket och vinden viner är förnybar energi ofta billigast. Bland de delstaterna ingår Oklahoma, Texas, Iowa, North Dakota och South Dakota.

Det är minnesvärt att även en oljestad som Tulsa kan satsa på förnybar energi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Trots det högerkristna inflytandet – Allt fler amerikaner lämnar kyrkan

3 januari 2026 / Oscar Sanner

USA/RELIGION

Oscar Sanner: Trots det högerkristna inflytandet – Allt fler amerikaner lämnar kyrkan

Kristet kors.

Publicerad 3 januari 2026 klockan 10:27

Allt fler amerikaner tappar tron på Gud. Kyrkan är i kris. Allt fler församlingar och kyrkor stänger. Vissa av ekonomiska skäl, andra av brist på intresse.

Bortom det högerkristna politiska inflytandet under Donald Trumps presidentskap träder en annan bild av USA fram.

De kristna i USA är uppdelade i två grupper, protestanter och katoliker. Den största delen kristna finns bland protestanterna. Bland protestanterna finns även en grupp som kallar sig väckelsekristna. Väckelsekristen innebär att man vill ha en personlig relation till Gud, och att man förespråkar omvändelse.

Under coronapandemin fick många kyrkor i USA ställa in sina gudstjänster på grund av smittorisken. Många kyrkor satsade i stället på digitala gudstjänster. Coronapandemin är över sedan flera år, men kyrkobesökandet har inte återhämtat sig sedan dess.

I år stängdes 15 000 kyrkor i USA. Det är långt mycket mer än de tusentals kyrkor som öppnade i år. Man tror att så mycket som 100 000 kyrkor kommer ha stängt i USA år 2050. Det motsvarar 30% av de nuvarande kyrkorna som finns i USA.

De flesta kyrkor och församlingar som stänger ligger på landsbygden. Vissa går i konkurs. Andra kyrkor stängs på grund av brist på intresse. I vissa fall bildar flera församlingar en större församling tillsammans för att spara pengar.

En av de platser som drabbats är det katolska stiftet Buffalo, som består av katolska församlingar i olika countys (motsvarar ungefär kommunerI i västra delen av delstaten New York. Det katolska stiftet bildades år 1847 av påve Pius IX. Stiftet finns i 8 olika kommuner och består av 163 församlingar, 34 katolska grundskolor, 129 permanenta diakoner och drygt 350 präster.

Buffalo har förlorat ungefär hälften av sina kyrkor sedan tidigt 2000-tal.

Han heter Bryan Zielenieski, men kallas ofta father Bryan Zielenieski. Sedan december 2023 är han biskop för Buffalostiftet. Han är utbildad präst och har varit kyrkligt aktiv i många år.

I en intervju med ABC News i december 2024, sade han att de behöver stänga ytterligare 70 kyrkor på sikt.

Att intresset för religion minskar i USA är en trend sedan många år tillbaka. Före omkring år 2012 var det fler som identifierade sig som väckelsekristna jämfört med de som var icke-religiösa. Andelen ljushyade katoliker och övriga ljushyade protestanter har också minskat, men inte lika mycket. I dag identifierar sig ungefär 25% som icke religiösa.

Den ideella amerikanska organisationen PRRI har undersökt varför amerikaner lämnar kyrkan. Det här visade studien:

56% säger att de inte längre tror på Gud.

30% säger att budskap om HBTQ-frågor spelar roll

29% säger att de inte växte upp i en religiös familj

27% säger att orsaken är skandaler kring kyrkliga ledare

18% har personligen påverkats av trauman

17% tycker att kyrkan är för politisk

Republikanerna har varit de högerkristnas parti sedan 1980-talet. På den tiden förespråkade de abortförbud, familjepolitik, starkt försvar och fri marknad. I dag vill en del kristna porta muslimer från politiska ämbeten, mildra den negativa synen på slaveriet och predika om mannens överhuvud över kvinnan.

På senare år har Donald Trump blivit en personkult för högerkristna. Det innebär att de alltid lyssnar på honom, oavsett vad han säger.

Man kan fråga sig varför Republikanernas konservativa kristna fäste växt sig allt starkare på senare år.

Sprickan i värderingar mellan liberala och konservativa kristna röster har blivit djupare de senaste decennierna. Vissa menar att det är Demokraternas fel, för att de gått för långt åt vänster i frågor om exempelvis abort och HBTQ-rättigheter. Andra menar att det är Republikanernas fel, genom att de har vägrat anpassa sig till det moderna samhället.

Man kan fråga sig vem som i slutändan vinner på att kyrkan är politisk. Att människor lämnar kyrkan i protest av politiska skäl, drabbar alla kyrkor. Det spelar ingen roll om det handlar HBTQ-värderingar eller abortförbud.

Buffalostiftets biskop Bryan Zielenieski hoppas att kyrkobesökandet kommer öka. Han såg att kyrkobesökandet ökade efter terrorattackerna 11 september 2001.

“Det finns en idé där ute som går ut på att när tiderna är goda glömmer människor Gud. När tiderna är utmanande vänder de sig till Gud först”, säger han i en intervju i ABC News.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

2025 visade oss hur tiden går framåt och bakåt

31 december 2025 / Oscar Sanner

KRÖNIKA

Oscar Sanner: 2025 visade oss hur tiden går både framåt och bakåt

Nyårsfyrverkerier. Bilden har fotograferats av naturfotografen Terje Hellesö, som bor i Mullsjö.

Publicerad 31 december 2025 kl. 06:13

Hur ska vi egentligen sammanfatta 2025? 2025 blev på många sätt året när mörkret påminde oss om olyckans kraft. Vi fick bevittna scener och händelser som varit otänkbara för bara några år sedan.

Som tidigare liberal ledarskribent måste även jag erkänna att det finns något fint i att bevara det gamla. Det tänkte jag extra mycket på när vi firade jul i Tranemo. När vi gick i kyrkan på julafton, när vi åt risgrynsgröt, när tomten kom och när Kalle-Anka på julafton sändes på SVT.

Kalle-Anka sändes för första gången julaftonen 1960. Den julen hade John F Kennedy nyss valts till USA:s president. USA skulle få sin första katolska president. På den tiden var vissa oroliga att Kennedy av den anledningen inte skulle vinna valet. Men presidentens karismatiska uttryck vann.

Kanske var vissa oroliga att Donald Trump inte skulle vinna presidentvalet 2024, på grund av hans hårdkörda konservativa agenda. Men expresidentens karisma vann efter mordförsöket i Butler, Pennsylvania.

Konservatismen har de senaste åren fått allt mer inflytande i USA. Flera delstater har backat i sin HBTQ-lagstiftning. Av allt att döma kommer aborträtten aldrig bli så generös som den var innan Högsta domstolen avskaffade aborträtten på nationell nivå. Vissa delstater har snurrat tillbaka tiden och har lika stränga abortlagar för så mycket som 50 år sedan.

Det är märkligt hur mycket tiden skruvats tillbaka 2025. USA:s president har startat ett handelskrig av tullar med Kina, som påminner om den ekonomiska kraschen på Wall Street i slutet av 1920-talet. Samma politiker har döpt om berget Denali i Alaska. Det nya namnet är Mount McKinley, som hedrar den republikanske presidenten vid samma namn som levde på 1800-talet.

2025 blev även tyvärr krigens år. Säkerhetspolitiken har skruvats tillbaka. Sverige har lämnat över 200 år av alliansfrihet. Fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ser ut att gå framåt. Orsaken till kriget påminner om Kalla Kriget och Sovjetunionen. Vi har börjat diskutera och planera händelser som skulle ansetts otänkbara för bara ett par år sedan.

Israel har genomfört attacker mot Gaza och nästan jämnat hela Gaza med marken. Terrororganisationen Hamas hotfulla relation med Israel påminner oss om en tid när Israel inte fanns.

2025 blev även året när tiden gick framåt.

Den amerikanska tidningen Time utnämnde i år Årets person till alla AI-forskare. Nu talas det om en framtid när jobb ska ersättas eller förändras av AI. Redan i dag har journalister börjat använda AI som hjälpmedel (inte Supersanner däremot).

USA är på väg mot en förändring. Om några decennier beräknas majoriteten av amerikanerna vara mörkhyade. Den yngre generationens kvinnor accepterar inte att politiken mest består av män. En dag kommer USA få sin första kvinnliga president.

Det är egentligen svårt att tänka sig hur världen fungerar.

NATO förbereder sig för ett framtida världskrig vars huvudmål är att fler ska göra lumpen och att NATO ska ha fler militärer. Ukraina och Ryssland mobiliserar soldater samtidigt som vissa tror att vi i framtiden kommer använda AI-soldater i krig. Förra året kom nyheten att Israel använt AI för att planera attacker i Gaza.

Klimatförändringarnas klocka går framåt. Det uppmäts allt fler skogsbränder och andra typer av extremväder. I augusti kunde Supersanner rapportera om ön Tuvalu i Oceanien, som kommer försvinna på grund av att havsnivåerna beräknas bli högre. Samtidigt går hållbarhetens klocka bakåt. Allt fler drömmer om ett liv som förr, med billigare bränslepriser utan subventioner på elbilar. Klimatpolitiken rullas tillbaka runt om i världen.

Sociala medier har förändrat den yngre generationens liv i grunden. Samhällets digitalisering har gått långt. Samtidigt går mobiltelefonernas klocka bakåt. Nu talar forskare om mobilernas konsekvenser för psykiska hälsan, i synnerhet sociala medier. Nästa år har regeringen beslutat att införa mobilförbud på alla grundskolor.

Att vara konservativ är inget evigt gott. Att förblinda sig av nostalgins kraft kan få oerhörda konsekvenser. Samtidigt kan nya uppfinningar senare visa sig vara dåliga.

2025 visade oss på ett märkligt sätt att tiden går både bakåt och framåt.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Zohran Mamdani vill bjuda på många nyårskarameller

27 december 2025 / Oscar Sanner

USA

Oscar Sanner: Zohran Mamdani vill bjuda på många nyårskarameller

Zohran Mamdani

Publicerad 27 december 2025 kl. 10:59

New Yorks tillträdande borgmästare Zohran Mamdani är en vänsterradikal Demokrat som vill göra New York till en prisvärd stad. I kampanjen satsade han mycket på de höga levnadskostnaderna.

Majoriteten av väljarna röstade inte för kandidaten med de mest realistiska idéerna att genomföra. Men de röstade på en kandidat som sprider hopp.

Något håller på att hända i kapitalismens huvudstad. De senaste åren har det blivit allt vanligare att rika människor lämnar New York och flyttar till skatteparadiset Florida. Allt fler bland de affärsmän som är kvar i New York har bytt parti till Republikanerna. För de affärsmännen finns nu ännu ett skäl att lämna storstaden: Zohran Mamdani.

Zohran Mamdani vann borgmästarvalet och tillträder 1 januari. Han är 34 år gammal, född i Uganda och uppvuxen i New York. Han tillhör Demokraterna, och uppfattas väldigt vänster för att vara amerikansk politik. Valvinsten berodde främst på att många yngre väljare röstade på honom. Han blir snart New Yorks första muslimska borgmästare.

Zohran Mamdani vill frysa hyror på bostäder, höja skatten på rika, etablera kommunalt ägda matbutiker, införa gratis barnomsorg och gratis busstrafik.

För att finansiera vallöftena vill Zohran Mamdani höja den lokala inkomstskatten från 3,9% till 5,9%, en höjning med 2 procentenheter. Att genomföra vallöftet kommer bli utmanande. För det måste han få med sig delstatens guvernör Kathy Hochul och New Yorks delstatsparlament, som huserar i den mindre staden Albany.

Kathy Hochul har sagt att hon inte vill ha höjd skatt på rika, på grund av oron att affärsmän kommer lämna New York. I delstatsparlamentet har Demokraterna majoritet. Flera betydelsefulla parlamentariker har sagt att de stödjer Mamdanis skatteplaner.

Hyrorna på bostäder i New York är skyhöga. Ett exempel är att en trerums-lägenhet i stadsdelen Brooklyn, där hyran kan ligga på drygt 60 000 svenska kronor varje månad.

Vissa tror att frysta hyror på bostäder skulle vara framgångsrikt för att minska levnadskostnaderna. Men för att genomföra det måste New Yorks bostadsmyndighet godkänna förslaget, där i dag en majoritet motsätter sig förslaget. Som borgmästare kan Mamdani utse nya ledamöter med hans åsikter. Mycket talar för att det resulterar i en politisk kamp, där det är oklart vem som vinner.

Kostnaderna för barnomsorg ligger på skyhöga nivåer i New York. Enligt beräkningar var kostnaden 160 000 – 245 000 kronor per barn varje år, enligt 2024 års siffror.

Mamdanis löfte är att höja förskolepersonalernas löner och att göra det avgiftsfritt från sex veckors ålder till 5 års ålder. Projektet kommer troligtvis behöva finansieras med högre skatter, som mycket talar för att han misslyckas.

En femtedel av New Yorkborna har inte råd att åka buss. Zohran Mamdanis löfte är att göra busstrafiken helt gratis. Att genomföra löftet kommer bli svårt. Priserna bestäms av verksamhetsavdelningen MTA, vars medlemmar bestäms av politiker. Vem som bestämmer är en uppdelning mellan guvernören, borgmästaren och andra delstatliga befattningshavare. Guvernören Kathy Choul har tidigare sagt att hon är skeptisk till gratis bussar.

Nyligen var hon i ett samtal med Zohran Mamdani om hur de ska lösa problemet.

Att etablera kommunalt ägda matbutiker handlar om att minska matpriserna, som drivits upp av inflationen. Men att genomföra det kräver kostnader. Många tror att Mamdani kommer lyckas genomföra det, men i en mindre skala än vad han själv hoppas på.

Att etablera kommunala matbutiker är ett experiment som genomförts i Kansas, Wisconsin, Illinois och Georgia. Kritiker menar att det leder till att de privatägda butikerna konkurreras ut. I Kansas City blev en butik tvungen att stänga i somras, på grund av att befolkningen valde den kommunala affären i stället.

FAKTA. NEW YORK

New York är USA:s största stad med ungefär 8,5 miljoner invånare. I New York finns flest dollarmiljardärer i världen, närmare bestämt 123 människor.

New York är känt för att vara fullt av småföretag. Ungefär 50% av de anställda i den privata sektorn jobbar på småföretag.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

”Många nationalparker hänger i en skör tråd”

21 december 2025 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

“Många nationalparker hänger i en skör tråd”

Zion National Park, Utah

Publicerad 21 december 2025 kl. 17:22

Inget förenar amerikanerna som kärleken till naturen. De mäktiga nationalparkerna blir en mötesplats i en splittrad tid.

USA:s president Donald Trump har gjort stora besparingar på nationalparkernas personal. Nu väcks oron över nationalparkernas framtid.

Zion National Park är en av de många nationalparker i USA. Nationalparken ligger i sydvästra delen av delstaten Utah. Utah är en delstat i västra USA som till största delen består av en öken med berg.

Zion National Park är en vidsträckt nationalpark där det framför allt finns berg och vattendrag. I nationalparken kan man vandra, cykla på någon av de cykelleder som finns, tälta och många fler saker. Mellan bergen är växtligheten på vissa platser begränsad på grund av klimatet. På andra platser finns det frodiga träd. Landskapet här påminner en del om nationalparken Grand Canyon.

Ett vattenfall i nationalparken med berg i bakgrunden.

I USA finns det 63 officiella nationalparker. Bland de mest populära räknas Yellowstone i nordvästra USA, Grand Canyon i Arizona, Olympic i delstaten Washington och Yosemite i Kalifornien. Förra året kom sammanlagt ungefär 332 miljoner besökare till nationalparkerna.

Det är en bra fråga vad som anses amerikanskt. Det är sällan man förknippar amerikanskt med naturen. Men trots det finns naturen som en del av den amerikanska folksjälen. Många amerikaner tycker om att vistas i de enorma gemensamma marker som finns.

När Yellowstone i Klippiga bergen i nordvästra USA blev nationalpark på 1870-talet var det världens första nationalpark. USA:s dåvarande president var Republikanen Utlysses S. Grant, som beslutade att en bit mark skulle skyddas.

Låt oss återgå till Zion national park i Utah.

Trakterna kring nationalparken var på 1800-talet en plats där många var medvetna om guldruschen. I området Bingham Canyon utanför Utahs största stad Salt Lake City grävde man efter guld. Men guldruschen var aldrig så storslagen som den i Kalifornien.

Salt Lake City känns avlägset för befolkningen kring Zion National park. Kring den södra gränsen av nationalparkens område finns den ödelagda byn Grafton, vars sista invånare flyttade därifrån på 1940-talet.

Nu finns risk för att nationalparker i USA går sitt öde till mötes. Sedan USA:s president Trump tillträdde som president har han bantat budgeten ordentligt.

Amerikanska myndigheten National Park Service, som arbetar för att skydda naturen, beräknar att myndigheten förlorade 24% av sina anställda under första halvan av 2025.

Konsekvenserna syns. Många nationalparker har sämre öppettider. Besparingarna har lett till färre parkvakter och anställda. Personalen som finns kvar är överbelastade med uppgifter.

Föreningen National Parks Conservation Association arbetar för att skydda naturen. I ett pressmeddelande uppmanade de kongressen och Vita huset att stoppa besparingarna. “Många (nationalparker) hänger i en skörtråd”, skrev föreningens ordförande Theresa Pierno.

De anställda på Zion National Park gör ett nödvändigt arbete för att göra nationalparken så turistvänlig som möjligt. Arbetspersonalen tar bort grenar från stigar, röjer stenras, ger kunskap till turister, hanterar avfall och har beredskap om något oväntat skulle hända.

I måndags förra veckan publicerades en ny motion i kongressen. Om motionen röstas igenom skulle det innebära att dörren öppnas för att amerikanska staten ska sälja nationalparkerna. Nationalparkerna skulle i så fall troligtvis säljas till någon rik affärsman, även om det är oklart vem som skulle vilja köpa. Motionen skrevs av Utahs senator Mike Lee (Republikan). I motionen skrev Lee att han förväntar sig en omröstning i kongressen så fort som möjligt.

Diskussionen om nationalparkerna inleddes egentligen redan i somras, när den första motionen kom. Redan då ville Senatorerna öppna dörren för att sälja marken i samband med budgetomröstningen. Kritiken från befolkningen blev så stor att senatorerna kände sig tvingade att backa.

Det är inte förvånande som Trumps försämrade opinionssiffror delvis beror på nationalparkernas framtid. Enligt den friluftsfrämjande organisationen Trust For public lands senaste opinionsmätning är 74% av amerikanerna kritiska till att ta bort skyddad naturmark. I enkäten svarade 71% att de inte vill sälja marken.

Enligt tankesmedjan Pew Research Centers röstade nästan 70% av landsbygdsborna på Trump i presidentvalet. Stödet bland ljushyade är ännu högre.

USA:s nuvarande president Trump är den första presidenten i USA:s historia som har tagit bort skyddad mark mer än vad han har skyddat.

Nyligen beslutade Trump att höja entréavgiften för 11 utvalda nationalparker för utländska besökare. Entréavgiften ska höjas med 100 dollar, motsvarande ungefär 925 svenska kronor.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Nu står allt på spel i mellanårsvalet nästa år

17 december 2025 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Nu står allt på spel i mellanårsvalet nästa år

Kongressbyggnaden Kapitolium i Washington, USA:s huvudstad.

Publicerad 17 december 2025 kl. 05:31

Just nu har Republikanerna majoritet i Representanthuset och Senaten. Nästa år är det mellanårsval till kongressen. Mycket kan hända under Donald Trumps sista två år som president.

Republikanerna kommer göra allt för att visa enad front – Men mycket tyder på att Demokraterna får revansch. Valåret 2026 kommer bli galet.

Enligt sajten RealClearPolitics senaste publicerade opinionsmätningar ligger Republikanernas stöd på 40%. Demokraternas stöd ligger på 34%. Det innebär alltså att 26% av amerikanerna inte har förtroende för något av partierna.

I mellanårsvalet brukar presidentens parti ofta straffas, i synnerhet om inflationen är hög. De senaste två decennierna har presidentens parti ofta förlorat omkring 30 – 40 ledamöter i Representanthuset.

Enligt opinionsmätningarna har missnöjet mot Trumps ekonomiska politik växt under den senaste tiden. Många bedömer att det främst beror på tullarna, som inneburit högre priser för konsumenter, ökad arbetslöshet och färre jobb.

I mellanårsvalet 2022 hade Bidens popularitetssiffror minskat betydligt, främst på grund av inflationen. Men då hände något oväntat. Demokraterna förlorade bara 9 mandat.

Orsaken var att många kvinnor röstade på Demokraterna – i protest mot att Högsta domstolen avskaffat aborträtten på nationell nivå.

Mycket tyder på att Demokraterna får revansch valåret 2026. Demokraterna har haft problem med förtroendesiffrorna de senaste åren. Många amerikaner minns Bidens höga ålder, hur han höll färre presskonferenser än sina företrädare och hur Kamala Harris blev tvungen att ta över som presidentkandidat bara veckor före Demokraternas konvent.

Troligtvis kommer många av de osäkra väljarna att rösta på Demokraterna. I situationer som denna lockas många till att rösta på konkurrenterna till de parti som har makten i Vita huset. Det är ännu mer troligt med tanke på resultatet i mellanårsvalet 2022. Efteråt såg sig Demokraterna som vinnare, trots att de förlorade 9 mandat i Representanthuset. Dessutom är säkert många trötta i dag på budgetbråken som ledde till federal nedstängning. Republikanerna och Trump fick skulden i de flestas ögon.

Enligt min bedömning är det troligaste att Republikanerna behåller majoriteten i Senaten, och att Demokraterna vinner majoriteten i Representanthuset.

Representanthusets ledamöter har korta mandatperioder på 2 år. Ledamöterna behöver komma med nya vallöften för att sitta kvar. Därför finns ofta de mest polariserade åsikterna. De radikala vänsterdemokraterna och de radikala högerrepublikanerna finns mest i Representanthuset.

Senaten är känd för att bestå av ledamöter utan extrema åsikter. Mandatperioderna pågår i 6 år, och en tredjedel ställer upp i Senatsvalen som hålls vartannat år. Där finns det få politiker som är väldigt vänster eller väldigt höger. Ofta har Demokraterna och Republikanerna därför lättare att komma överens i Senaten.

Bland de 33 senatorer som ställer upp i valet nästa år tillhör 20 av de Republikanerna.

Frågan är bara hur mycket mellanårsvalet påverkar president Trumps politik.

Enligt konstitutionen har presidenten nästan bara verkställande makt. Kongressen ska besluta, och presidenten ska skriva under och genomföra. Många experter pekar på att maktdelningen blivit sämre det senaste året.

Trump använder sig av verkställande presidentordrar – som egentligen bara får användas i nödsitutationer – på ett olagligt sätt i en utsträckning vi aldrig skådat i amerikansk politik förr.

Men kongressen har makt. Det bevisade de i Epsteinskandalen och budgetbråken som ledde till nedstängning.

Valåret 2026 hålls det även guvernörsval i 39 av USA:s 50 delstater.

Vid samband med mellanårsvalet brukar potentiella presidentkandidater avslöja deras planer inför presidentvalet. Därför är guvernörsvalen viktiga att hålla koll på.

Redan nu har Kaliforniens snart avgående Demokratiska guvernör Gavin Newsom, Hawaii:s guvernör Josh Green och Kentuckys guvernör Andy Beshear sagt att de överväger att ställa upp i presidentvalet.

Bland Republikanerna har ingen av de nuvarande republikanska guvernörerna sagt att de vill kandidera till president. Därför kommer det vara viktigare att kika på kongressledamöterna och ministrarna i Trumps regering. Vad de – och för den delen vad Trump gör kan påverka deras förtroende och vem som blir Republikanernas presidentkandidat 2028.

De mest uppmärksammade guvernörsvalen nästa år blir nog Kalifornien, Florida, Texas, Michigan och New York.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner