Kategori: USA (Sida 4 av 4)

USA / KOMMENTAR 

Oscar Sanner: 

Epsteinskandalen är ett rejält bakslag för Trump 

Väljarna har insett att ekonomin inte går så bra som Trump hävdar.

Publicerad 13 november 2025 kl. 19:04

Efter 43 dagar är USA:s federala nedstängning över. För Trumps del kan det vara en nackdel.  

Sedan i somras har blickarna riktats mot Jeffrey Epstein – affärsmannen och sexhandlaren som dog i en fängelsecell 2019. Nu har nya dokument kommit om Trumps vänskap med Epstein.  

Har Trump något att dölja? 

I mitten av juli publicerade den amerikanska tidningen The Wall Street Journal ett brev. Det påstås att brevet skickades från Donald Trump till hans vän Jeffrey Epstein. Brevet är daterat i samband med Jeffrey Epsteins 50-årsdag år 2003.  

Brevet innehåller konturerna av en naken kvinna, inramad med “Donald”. Signaturen Donald uppges likna könshår. Avslutningen är mest anmärkningsvärd: “Grattis på födelsedagen – och må varje dag vara ännu en underbar hemlighet”.  

Jeffrey Epstein föddes 1953 i New York. Han var en amerikansk finansman. Som 20-åring hoppade han av universitetet för att 

börja jobba som matte- och fysiklärare på en privatskola i Manhattan, New York.  

På 1980-talet öppnade han en egen privatfirma och blev rik på att förvalta miljardärers pengar. I slutet av samma decennium lärde Epstein känna USA:s president, alltså Donald Trump.  

I mitten av 00-talet blev Jeffrey Epstein anklagad för att ha utfört sexuella övergrepp mot minderåriga flickor. År 2008 blev han dömd för att ha köpt sexuella tjänster av en 14-årig flicka.  

Epstein blev dömd igen år 2019, efter att han utfört sexuella övergrepp i Florida och New York. Straffet blev fängelse. I augusti 2019 hittades han död i sin fängelsecell. Man brukar säga att han dog i självmord. Men det finns konspirationsteorier om Jeffrey Epsteins död, framför allt bland Trumps anhängare. 

Gällande brevet som publicerades av The Wall Street Journal, tror en del människor att Trump var inblandad i Jeffrey Epsteins sexualbrottsliga handlingar.  

Trump har vid upprepade tillfällen sagt att han inte var inblandad i Epsteinskandalen. Jeffrey Epsteins offer finns på en lista i dokument som är belagda med sekretess. Demonstranter och politiker i kongressen, både Republikaner och Demokrater har krävt att Trump ska offentliggöra alla dokument. I går offentliggjordes 20 000 dokument ur Epsteinutredningen efter order från Republikanerna. Men det är inte alla dokument.  

I onsdags tillträdde demokraten Adelita Grijalva som ledamot i Representanthuset. Hon blev det sista namnet av de 218 kongressledamöter som behövdes för att kräva att Trump offentliggör alla dokument.  

Representanthusets talman Mike Johnson meddelade samma dag att Representanthuset ska hålla omröstning nästa vecka.  

Vid händelse av att Representanthuset röstar för att offentliggöra dokumenten, behöver även Senaten rösta ja. Hur Senaten i så fall röstar är oklart. 

I de material som hittills offentliggjorts bland annat ett mejl av Jeffrey Epstein som släpptes år 2019. “Trump visste om det och besökte mig ofta under den perioden”, står det i dokumenten. Det står även att Trump “aldrig fick en massage”.  

Var Donald Trump inblandad i de sexuella brottsliga handlingarna? Än så länge är det svårt att säga. Experter är överens om att Trump sitter i en oerhört svår sits. De jämför Epsteinskandalen med Watergateskandalen, och menar att det kommer gå lång tid innan amerikanerna glömmer bort det. Att offentliggöra allt material är dessutom svårt. 

Skandalen har visat sig på gator och torg i USA. Många demonstranter, till och med MAGA-anhängare, har protesterat mot att Trump vägrar offentliggöra alla dokument.  

Protesterna syns även i opinionssiffrorna. Enligt tidningen The Economist senaste opinionsmätning anser endast 39% av amerikanerna att Trump gör ett godkänt jobb som president. På sistone har stödet sjunkit i alla delstater utom Ohio.  

Förändringen syns framför allt bland väljare under 30 år, allra mest bland mörkhyade amerikaner och latinamerikaner. 

Utöver Epsteinskandalen beror missnöjet främst på den stigande inflationen, budgeten och arbetslösheten. 

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

USA / HISTORIA 

Oscar Sanner: I 60% av delstaterna är huvudstaden inte största stad – Varför är det så? 

Montpelier är Vermonts huvudstad.

Publicerad 10 november 2025 kl. 15:51 

I USA finns det 50 delstater, där varje delstat har en egen huvudstad. Huvudstaden fungerar som ett slags “mini-Washington”. 

I 30 av USA:s delstater är huvudstaden inte den mest folkrika staden.  

Förklaringen för tankarna till George Washington och Potomacflodens stolthet.  

Vermont är en delstat i nordöstra USA. Här finns skogar, bergskedjan Green Mountains i mitten av delstaten – och även USA:s minsta delstatshuvudstad. 

Montpelier är delstatens huvudstad. Staden har ungefär 8 000 invånare, enligt de senaste siffrorna från 2024. Det gör Montpelier till den minsta delstatshuvudstaden i USA.  

Montpelier valdes som huvudstad år 1805, på grund av att viljan att ha en huvudstad i mitten av delstaten. Med 1800-talets färdmedel skulle det vara lätt att transportera sig. 

Valet berodde även på politiska skäl. I ungefär 15 år var invånarna oense om vilken stad som skulle bli huvudstad. Invånarna på den östra sidan av Green Mountains var oense med de på västra sidan. Montpelier ligger i mitten.  

På den tiden var Montpelier en bra stad för handel. De flera floder som ligger i staden gjorde Montpelier till en attraktiv stad. Här har det dessutom funnits många försäkringsbolag.  

Burlington ligger i västra Vermont. Med 44 000 invånare är det den största staden. Sedan kommer South Burlington (ungefär 22 000 invånare), Colchester (ungefär 18 000 invånare) och Rutland City (ungefär 16 000 invånare). 

 Att delstatshuvudstaden inte är största stad är Vermont inte ensamma om. I 30 av USA:s 50 delstater är huvudstaden inte största stad.  

Delstaten New Yorks största stad är New York. New York är dessutom USA:s största stad med 8,5 miljoner invånare. Delstatens delstatshuvudstad är Albany. Albany ligger längre bort från havet. I Albany bor det 100 000 invånare. 

Kalifornien är USA:s folkrikaste delstat. Los Angeles ligger på västkusten. Los Angeles är med sina 3,8 miljoner invånare USA:s näst största stad tillika Kaliforniens största stad. Men så har det inte alltid varit.  

I Sacramento bor det i dag ungefär 500 000 invånare. Om vi jämför Sacramentos och Los Angeles befolkning sedan 1850 ser vi att Los Angeles befolkning vuxit betydligt fortare.  

Anledningen till valet av Sacramento som delstatshuvudstad har flera anledningar. Först och främst ligger Sacramento ungefär i mitten av delstaten, som gjorde det enkelt att resa med 1800-talets färdmedel. Under guldruschen på 1800-talet var Sacramento en betydelsefull stad, som ansetts viktig för den ekonomiska tillväxten.  

Valet berodde även på militära skäl. En delstatshuvudstad vid havet ansågs farlig vid händelse av krig och attacker. Genom att flytta delstaten till inlandet försvårade man fiendernas attacker.  

Ursprungligen bestod USA av ett flertal brittiska kolonier. Självständighetsförklaringen skrevs under 4 juli 1776, även om det dröjde flera år innan Storbritannien accepterade USA:s självständighet.  

När grundlagsfäderna samlades i konstitutionskonventet i Philadelphia bestod USA av 13 delstater. Den fungerade som tillfällig huvudstad, men Philadelphia ansågs otillräcklig.  

Debatten om USA:s huvudstad ledde till en uppslitande politisk konflikt. De konservativa ville ha huvudstaden i söder. Motståndarna till slaveriet ville ha huvudstaden i norr.  

Kongressen beslutade därför att bygga en ny stad. USA:s första president George Washington bestämde plats. Han valde vid Potomacfloden, som ligger i närheten av Philadelphia.  

Den nya staden döptes till George Washingtons ära. 

I dag bor det ungefär 700 000 invånare i Washington. Washington tillhör ingen delstat. I stället tillhör det District of Columbia, ett federalt distrikt.  Washington har ingen egen guvernör och inget eget parlament (men de har givetvis Kapitolium).  

I Europa är det endast 5 länder vars huvudstad inte är största stad. Först och främst beror det på att ambitionerna för en huvudstad skiljer amerikaner och européer.  

I Europa vill man ha en stor och mäktig huvudstad. En stor stad ska hjälpa landets kulturella, politiska och ceremoniella profil.  

I USA prioriterar man en representativ, ceremoniell och central huvudstad. Att huvudstaden inte är största stad leder till att de olika städernas inflytande jämnas ut.  

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR 

Oscar Sanner: Zohran Mamdani blir New Yorks borgmästare – en kostsam vinst för Demokraterna 

Zohran Mamdani

Publicerad 5 november 2025 kl. 14:45 

Zohran Mamdanis vinst är historiskt, kulturellt och religiöst häpnadsväckande.  

En erkänd socialist som vill göra New York till en välfärdsstat, med löften om progressiva skattehöjningar, allmän barnomsorg och gratis busstrafik. 

Men hur ska det gå om Demokraterna fortsätter på den socialistiska vägen? 

Bedömare beskriver honom som en blandning av Barack Obama och Bernie Sanders.  

Nu står det klart. Demokraten Zohran Mamdani vinner valet och blir New Yorks nya borgmästare. Att vara borgmästare är alltid en prestigefylld befattning, i synnerhet i USA:s folkrikaste stad – och för den delen kapitalismens globala huvudstad.  

I New York finns det 123 dollarmiljardärer. Men dollarmiljardärernas storhetstid i New York håller kanske på att ta slut. De senaste åren har allt fler yngre människor och rika flyttat härifrån. I åratal har antal jobb i finanssektorn minskat. Det beror på de skenande levnadskostnaderna, i synnerlighet de höga skatterna. De flesta har flyttat till konservativa Florida.  

New York är visserligen inte som San Francisco, där butiker ständigt bommar igen och turister ser medvetslösa knarkare utanför hotellet. Men trots det har turismen minskat, framförallt sedan Donald Trump blev USA:s president i januari 2017.  

Men New York består inte bara av rika. Här finns det många människor som inte har tillräckligt med pengar för att köpa mat och kläder. Hemlösheten ligger på krisande höga siffror. Enligt siffror från juli 2025 är mer än 100 000 människor hemlösa. Dessutom har bostadspriserna stigit. De genomsnittliga bostadspriserna varierar en del mellan olika källor, men de flesta pekar på ungefär 7 – 7,5 miljoner svenska kronor. De ekonomiska klyftorna växer. 

Allt detta säger sig Zohran Mamdani, som tillträder som New Yorks borgmästare 1 januari 2026, vilja lösa. Han vill frysa hyror på bostadsrätter, nya kommunala matbutiker, gratis busstrafik, allmän barnomsorg och höjd skatt på rika.  

“Jag tycker inte att vi ska ha miljonärer”, sade han i en intervju i NBC i slutet av juni.  

Zohran Mamdani tillhör Demokraterna. Men han är även medlem i det lilla partiet Democratic Socialists of America. Zohran 

Mamdani blir New Yorks fösta muslim som borgmästare. Han tycker om Palestina och kallar Israels krig i Gaza för ett folkmord.  

Bedömare pekar på att Mamdani är en blandning av Barack Obama och vänstersenatorn Bernie Sanders.  

USA:s president Donald Trump har hotat att stoppa det federala stödet till New York, på grund av vinsten. Dessutom har Trump felaktigt hävdat att Mamdani är kommunist. 

Enligt affärstidningen Forbes har 26 miljardärer gått samman och samlat in pengar för att stoppa Mamdani. De har skänkt drygt 200 miljoner svenska kronor. Michael Bloomberg står för den största delen av pengarna. Han har skänkt omkring 80 miljoner svenska kronor.  

Michael Bloomberg

Michael Bloomberg är en amerikansk affärsman, som bor i New York. Han var New Yorks borgmästare år 2002 – 2013. Han var från början Republikan, men var partilös under sin sista tid som borgmästare. Michael Bloomberg ställde upp i Demokraternas primärval inför presidentvalet 2020, men förlorade överlägset mot Joe Biden.  

Att vara New Yorks borgmästare är en maktfull position, men hur mycket Mamdani lyckas genomföra återstår att se. I de flesta fall behöver stadsparlamentet, bestående av 51 ledamöter, godkänna förslagen.  

Demokraterna jublar. Men för deras del kan Zohran Mamdanis vinst vara en nackdel. I New York ligger USA:s ekonomiska centrum, och beräknas leda till en vänstersväng bland Demokrater över hela USA.  

I USA finns det många väljare som befinner sig politiskt mellan Demokraterna och Republikanerna. Om Demokraternas vänstersväng får effekt, riskerar det leda till att mellanväljarna i stället röstar på Republikanerna. För att väljarna tycker Demokraterna är för långt åt vänster.  

Demokraterna kan i dag jubla över att USA:s största stad går i riktningen mot en välfärdsstat. 

Ett pris värt att ta? 

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR 

Oscar Sanner: Duellen i Kalifornien avgör Demokraternas framtid 

Kamala Harris och Gavin Newsom.

Publicerad 1 november 2025 kl. 05:42 

Demokraterna befinner sig i en kris. Nu återstår det att se vem som blir Demokraternas presidentkandidat i presidentvalet 2028. På sistone har de potentiella kandidaterna Gavin Newsom och Kamala Harris varit mest uppmärksammade. 

Duellen står mellan Kaliforniens nuvarande guvernör och Kaliforniens tidigare justitieminister. 

Gavin Newsom föddes 1967 i San Francisco, Kalifornien. Han studerade politisk vetenskap i Santa Clara University. Sedan var han med och skapade företaget Plumpjack Group, ett 

vinbryggeri med exklusiva franska viner.  

Gavin Newsoms politiska karriär började på 1990-talet, när han tillträdde som medlem i San Franciscos parkerings- och trafikkommission. I efterhand är han mest känd för talkshowen The Gavin Newsom Show, som fanns 2012 – 2013.  

Sedan 2019 är Gavin Newsom Kaliforniens guvernör. Som guvernör är han populär och erfaren. Gavin Newsom tillhör den liberala falangen av Demokraterna, som innebär att han inte är lika långt åt vänster.  

Donald Trump beslutade att olagligt kallade in nationalgardet i Los Angeles för att upprätthålla ordning och minska kriminaliteten, med oklar anledning.  

Sedan dess har Gavin Newsom blivit ansiktet utåt för Demokraterna. Han försöker kopiera Trumps stil. Gavin Newsom har tagit fram en merch (shop) med flaggor och kepsar, med sin slogan “Make America Gavin Again”. I sociala medier skriver han med versaler, precis som Trump. I augusti kommenterade han Trumps händer som “SO TINY”. Gavin Newsom har kallat sig själv USA:s favoritguvernör.  

Gavin Newsom.

Kamala Harris föddes 1964 i Oakland, en förort till San Francisco. Hon utbildade sig till jurist. År 2003 blev hon vald till distriktsåklagare i San Francisco. Som distriktsåklagare legaliserade hon homosexuella äktenskap, som en av de första delstaterna i USA. Senare blev hon justitieminister i Kaliforniens.  

När Joe Biden valde henne som vicepresidentkandidat blev många förvånade. Att hon var kvinna ansågs av konservativa väljare kontroversiellt. Kamala Harris blev USA:s första kvinnliga vicepresident.  

Vicepresident är ett otacksamt ämbete. Kamala Harris var till en början inte alls populär. Hon besökte gränsen mellan USA och Mexiko i juni 2021, efter att Republikanerna kritiserat henne och framförallt Biden för att inte förstå migrationspolitiken. Kamala Harris besökte politiskt oberoende organisationer som hjälpte migranter.  

Efter att USA:s högsta domstol beslutade att avskaffa den federala nationella aborträtten, blev Kamala Harris mer uppmärksammad. Abort blev senare mycket uppmärksammad under presidentkampanjen 2024, efter att Joe Biden avslutade sin kampanj.  

Men vågar Kamala Harris lyfta sin hjärtefråga? 

Kamala Harris, juli 2024.

Demokraterna är i en kris. I somras publicerade tidningen The Wall Street Journal en opinonsundersökning, där Demokraterna fick de lägsta förtroendesiffrorna på 35 år. Men det är inte förvånande.  

I decennier har Demokraterna försökt utmåla sig som ett liberalt demokratiskt parti, ungefär den amerikanska varianten av socialdemokrati. De har kämpat för billigare läkemedel, socialt skyddsnät, infrastruktur, tillverkningsindustri och fackliga rättigheter. Genom sin politik ska alla amerikaner få ett bättre liv.  

Sedan 2016 har Demokraternas väljare främst funnits bland den välutbildade eliten och storstadsborna. De republikanska väljarna finns på landsbygden, framförallt ljushyade människor.  

Många bedömare är överens om att Demokraterna målar ut klasstillhörighet tydligare än identitet. 

Ett parti som vill vara den amerikanska motsvarigheten till socialdemokrati – vars väljare är välutbildade och bor i städerna med bra ekonomi? Det är en svår politisk linje.  

I mitten av september gjorde sajten YouGov om vem väljarna skulle vilja rösta på. I undersökningen svarade 55% Gavin Newsom. Kamala Harris stöd låg på 54%.  

Det kan jämföras med en tidigare mätning i april. Då ville 58% av väljarna rösta på Kamala Harris, och 31 % på Gavin Newsom.  

Gavin Newsoms stöd har ökat med 24 procentenheter sedan april, och Kamala Harris stöd har minskat med 4 procentenheter.  

Båda av de potentiella presidentkandidaterna har sina svagheter och styrkor. Gavin Newsom är populär och guvernör i Kalifornien som älskar att driva med Trump, men anses vara för liberal. Kamala Harris älskar abortfrågan och kan bli historisk som USA:s första kvinnliga president, men det är kontroversiellt bland högerväljare.  

Nu är det svårt att säga vem som blir Demokraternas presidentkandidat år 2028. Men jag tror det blir Gavin Newsom.  

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner