Kategori: USA (Sida 2 av 4)

Kristna konferensen blir ett test för hur enigt MAGA är

27 mars 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Kristna konferensen blir ett test för hur enigt MAGA är

Människor från hela världen träffas i Texas.

Publicerad 27 mars 2026 kl. 06:23

Politikerna och pastorerna möts under den årliga högerkristna konferensen CPAC i Texas. Det högerkristna inflytandet över Vita huset har sällan varit större.

Men det är inte längre Trump som plockar hem de största rubrikerna.

I veckan arrangeras den årliga konferensen CPAC i en förort till Dallas i Texas. CPAC är en konferens där konservativa kristna träffas varje år. Den konservativa konferens det en gång var har blivit en politisk fest för troende MAGA-anhängare.

Konferensen hålls ungefär en månad efter att kriget i Mellanöstern startade. De flesta evangeliska konservativa församlingarna är för kriget. Men det har även höjts kritiska röster. Katolska kyrkan i USA har krävt att USA och Israel ska lägga ned sina vapen. MAGA-rörelsen är splittrad. Den magatrogna poddaren Joe Rogan har kritiserat kriget för att inte vara “America first”. Vissa MAGA-anhängare har kritiserat honom för hur han hanterat relationen till Jeffrey Epstein.

Nyhetskanalen CNN:s reporter Aaron Blake skriver i sin senaste artikel att konferensen blir ett test om hur politiskt överens MAGA egentligen är. Trumps opinionssiffror har sjunkit kraftigt sedan han tillträdde som president.

Deltagarna på konferensen är en bred koalition. På konferensen syns miljardärer, pastorer och politiker. Reza Pahlavi, Irans tidigare kronprins som är son till Irans sista shah ska hålla ett tal under konferensen. Sedan 1979 bor han i USA.

I måndags meddelade det amerikanska nyhetsmagasinet TIME att Trump i år icke deltar på konferensen. Vi vet inte varför. Kanske hinner han inte.

Det har varit intensiva år för de kristna i USA. Nu för tiden pågår det en gigantisk kamp mellan konservativa och liberala krafter. Israel, HBTQ, abort, utrikespolitik och könsroller är de frågor där värderingarna allra mest går isär. Dessutom skakas USA av skandaler kring religiösa ledare. Katolska kyrkan i USA har haft problem med präster som begått sexuella övergrepp mot minderåriga barn.

Det högerkristna inflytandet över Vita huset har sällan varit större. Men det är inte längre Trump eller JD Vance som är den viktigaste personen för den med en konservativ omvärldssyn. På sistone har blickarna riktats mot USA:s krigsminister Pete Hegseth.

Pete Hegseth är djupt troende kristen. När han under sina framföranden citerar Bibelcitat gör han det med passion. På sociala medier publicerar han bibliska budskap. Sedan han tillträdde som krigsminister har han infört gudstjänster som hålls varje söndag i försvarshögkvarteret Pentagon.

Pete Hegseth är medlem i församlingen Christ Church i Idaho i nordvästra USA. Församlingen leds av den karismatiska pastorn Douglas Wilson. Douglas Wilson har kommit med flera kontroversiella utspel. I slutet av 1990-talet publicerade han en bok där han skrev att slavhandel är tillåtet enligt Bibeln. Många gånger har han sagt att kvinnor inte ska ha rösträtt.

Ordet är “Woke”. Woke är ett skällsord som används av högerprofiler för att kritisera socialistiska och liberala värderingar. Begreppet har med åren blivit allt mer brett. I dag kan allt från HBTQ-rättigheter till att modernisera gammaldags litteratur anses vara “Woke” av konservativa människor.

Den amerikanska högern är inte överens om allt. Vissa på konferensen vill att delar av USA:s lagar ska ersättas med regler från Bibeln. Kritikerna varnar för att den individuella friheten inskränks ifall staten blir religiös. Just nu pågår det även diskussioner om hur politisk kyrkan ska vara och ifall det skulle vara bättre att satsa på traditionell teologi.

Trump är fortfarande omtyckt bland de kristna. Men är han verkligen fortfarande de högerkristnas ledargestalt?

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Trumps retorik om Latinamerika kan göra att Kubakrisen återuppstår

21 mars 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Trumps retorik om Latinamerika kan göra att Kubakrisen återuppstår

Trump håller pressträff med utrikesminister Marco Rubio och krigsminister Pete Hegseth. Bilden togs i december förra året.

Publicerad 21 mars 2026 kl. 11:19

Trump älskar att prata om de latinamerikanska kartellerna som smugglar narkotika till USA. Samtidigt som missiler avfyras i Mellanöstern väljer Donald Trump att hårdna i sin retorik mot Kuba.

Nu stärker Kina sina diplomatiska band till den kommunistiska diktaturen.

I oktober 1962, när John F Kennedy var USA:s president, uppstod den så kallade Kubakrisen. Latinamerikas kommunistdiktatur Kuba var fastklämd mellan två stormakter.

USA genomförde ett misslyckat försök att invadera Kuba, den så kallade Grisbuktsinvasionen. Efter det försökte Sovjetunionen rädda Fidel Castro från att bli störtad. Spänningarna var som allra störst under två veckors tid, i oktober 1962. Då fruktade många starten på Tredje världskriget.

Kubakrisen avslutades med ett avtal mellan USA och Sovjetunionen. Sovjetunionen kapitulerade genom att skicka hem sina robotar. USA:s president John F Kennedy skrev under avtalet med löftet att inte invadera Kuba i framtiden.

I dag, nästan 64 år senare, kan vi se något liknande.

Sedan USA kidnappade Venezuelas president Nicolas Maduro helgen före trettondagen har Venezuelas leveranser av olja till Kuba upphört. Det har varit negativt för Kubas ekonomi. Statliga institutioner har stängt, vissa skolor har inte hållit öppet, bland befolkningen är det ont om bilar och allt fler flygbolag har upphört med sina flyglinjer till Kuba. Där med har alltså charterturismen, Kubas viktigaste inkomstkälla, upphört. För några dagar sedan drabbades hela Kuba av ett strömavbrott.

USA:s president Donald Trump älskar att prata om de latinamerikanska ländernas inblandning med karteller som smugglar narkotika till USA. Däremot är det troligtvis bara ett svepskäl till en geopolitisk bredare plan. Trump vill återinföra Monroedoktrinen från 1800-talet, en plan med målet att USA skulle ta kontroll över den nord- och sydamerikanska kontinenten.

Trump använder i alla fall en retorik som gör hans väljare nöjda. Kuba är ett land som många av hans väljare säkert inte tycker om. Sedan 1960-talet har USA haft ett handelsembargo mot Kuba. Handelsembargot innebär att amerikanska företag och privatpersoner inte får investera i Kubas ekonomi fritt och att amerikanerna behöver tillstånd för att besöka Kuba. Handelsembargot har sedan det infördes slagit hårt mot Kubas ekonomi. Embargot har med åren fått allt fler undantag. Nu för tiden är det tillåtet för amerikanska företag att exportera livsmedel och mediciner.

Men det spelar ingen roll för USA:s president, för nu höjer han tonläget ytterligare mot den kommunistiska diktaturen söder om USA.

I tisdags hotade Trump med att invadera Kuba. “Jag tror att jag kommer få äran att ta Kuba. Jag menar, oavsett om jag befriar det eller tar det – jag tror att jag kan göra vad jag vill”, sade Trump i samband med att han mötte pressen.

Kuba har varit en kommunistisk diktatur i många år och regimen sitter säkert. Bland befolkningen finns det ett utbrett missnöje med regimen. Om USA skulle få för sig att avsätta Kubas president skulle det vara betydligt svårare jämfört med Venezuelas president.

Om det är något Trump kan lyckas med, är det att starta en konflikt med Kina. Kina har sedan 1990-talet haft djupa diplomatiska relationer med Kuba. De senaste åren har kinesiska affärsmän skänkt pengar som används till förnybar energi. I onsdags meddelade Kinas ambassadör i Kuba, Hua Xin, att de ska starta ett nytt projekt om förnybar energi. Enligt honom gör Kina det för att hjälpa Kuba i en komplex maktsituation.

Vi kan beskriva det som en utmärkt situation för Kina att öka sina diplomatiska band till Kuba – eller ännu ett steg mot en ny Kubakris.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Farväl till Kalifornien – de vill flytta gränsen och bli USA:s 51:a delstat

15 mars 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

Farväl till Kalifornien – de vill flytta gränsen och bli USA:s 51:a delstat

Staden Etna i norra Kalifornien.

Publicerad 15 mars 2026 kl. 07:03

Kulturskillnaderna mellan stad och landsbygd blir allt tydligare i USA.

Invånarna i norra Kalifornien bär vapen, kör bensinbilar, har högerkonservativa värderingar och drömmer om låga skatter. Nu vill de rita om kartan för att undgå politikerna i Sacramento.

Välutbildad befolkning, höga skatter, skydd för minoriteter och HBTQ-personer samt stadsliv. Det är många saker Republikanerna avskyr med Kalifornien. Kalifornien har sedan 1990-talet röstat på Demokraterna. De flesta liberala väljarna finns i storstäderna. På landsbygden finns det vissa enskilda republikanska fästen. Ett av dessa finns i norra Kalifornien.

Området i norra Kalifornien skiljer sig mycket från övriga delen. Här lever vilda västernkulturen kvar. Invånarna i norra Kalifornien bär vapen, kör bensinbilar, har högerkristna värderingar och drömmer om mer frihet från staten.

Enligt förslaget ska delstaten heta State of Jefferson, döpt efter grundlagsfadern Thomas Jefferson som är konstitutionens huvudförfattare. Han var USA:s president 1801 – 1809. Jefferson brukade säga att det finns ett socialt kontrakt mellan delstatensregeringen och befolkningen. Rörelsens medlemmar tycker att Kalifornien har brutit det kontraktet.

Mark Bairds bor utanför den lilla staden Etna. Han är inofficiell ledare för rörelsen. Enligt hans vision skulle Jefferson vara en delstat med få statliga regleringar och låga skatter. Det sociala skyddsnätet ska monteras ned. Stöd till fattiga ska till största delen skötas av välgörenhetsorganisationer. Han tycker att den viktigaste frågan är att avskaffa de vattenregleringar som införts av Demokraterna. Här i Kalifornien är de strikta för att minimera risken för torka.

I USA är det stor skillnad mellan stad och landsbygd. Om man besöker en storstad förknippar man mycket med Europa. På landsbygden är det en helt annan kultur. Överhuvudtaget har Demokraterna svårt att vinna väljare på landsbygden. Enligt statistikinstitutet Pew Resarch Center röstade 69% av landsbygdsborna på Donald Trump i presidentvalet 2024. Kamala Harris stöd låg på endast 31%.

Förklaringen till varför är främst att landsbygdsborna inte är lika välutbildade som de Demokratiska väljarna i städerna. Traditionellt har Republikanernas politik varit mer vänlig för småföretag och bönder, även om det är något vi kan diskutera. En orsak är även att Demokraterna kampanjar mindre på landsbygden i valrörelserna.

Det finns många berättelser om amerikanerna och staten. Sedan USA grundades på 1700-talet har det funnits en misstro mot politikerna i Washington. Republikanerna har traditionellt varit för mer delstatligt självbestämmande.

Idén om State of Jefferson kom i början av 1940-talet. På den tiden var tanken att invånarna i södra Oregon och norra Kalifornien skulle bilda en ny delstat. Nu förtiden är rörelsen mest populär på den Kaliforniska sidan av delstatsgränsen.

Striden om delstatsgränserna har pågått i många år i nordvästra USA. På 1800-talet fanns det tankar att införa det så kallade Jacksonterritoriet, ett särskilt område för slavhandel i södra Oregon och norra Kalifornien. I Oregon, delstaten som Kalifornien gränsar till norrut, pågår en strid sedan flera år tillbaka. Den Republikanska rörelsen Greater Idaho vill flytta delstatsgränsen för att befolkningen i östra Oregon i stället ska tillhöra Idaho. Utbrytarrörelsen anser att de Demokratiska politikerna i Salem inte lyssnar på deras åsikter.

Rörelsen som vill ha State of Jefferson har en liknande motivering till varför. För deras del riktas missnöjet mot Kaliforniens delstatshuvudstad Sacramento, som ligger 4 timmars bilfärd söderut.

Alla människor i norra Kalifornien stöder inte att bilda en ny delstat. Befolkningen som stöder State of Jefferson utgör en betydande minoritet. Oavsett om Jefferson kommer bli en delstat i framtiden finns den delstaten redan i befolkningens hjärtan. På vägskyltar, restauranger, hotell och affärer är namnet Jefferson vanligt förekommande. Befolkningen här kallar sig för Jeffersonians.

Yreka är en liten stad med ungefär 8 000 invånare. Den staden har utsetts till potentiell delstatshuvudstad i State of Jefferson. Landskapet utanför Yreka består av gräsbevuxna dalar och skogsbeklädda berg. Här finns också berget Mount Shasta, som är ett av de högsta bergen i Kaskadbergen.

Mount Shasta.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Attackerna är en felbedömning av historiska proportioner

8 mars 2026 / Oscar Sanner

USA/KOMMENTAR

Oscar Sanner: Attackerna är en felbedömning av historiska proportioner

Attacker i Iran.

Publicerad 8 mars 2026 kl. 14:53

För 14 månader sedan svor Trump presidenteden med löfte om fred.

Kriget i Mellanöstern sätter decennier av amerikansk utrikespolitik på prov. Attackerna i Iran är startskottet på något större. Trumpkritiska Republikaner kan däremot släcka lampan efter krigsbeskedet.

Nu är den amerikanska bombhögern tillbaka.

Trump blev inte officiellt tilldelad fredspriset och amerikanerna själva börjar bli allt mer krigströtta. Trumps egen MAGA-rörelse har blivit splittrad om vilken sorts utrikespolitik USA egentligen ska bedriva. MAGA-anhängarna är egentligen inte så intresserade av utrikespolitiken. Rörelsen består av patriotiska amerikaner som vill att Trump ska resa inrikes.

Den högerextrema journalisten Tucker Carlson försöker bygga en ny MAGA-rörelse baserad på hat mot Israel. På andra sidan finns det medlemmar som den avhoppade kongressledamoten Marjorie Taylor Greene, som vill att USA ska dra sig ur helt från internationella interventioner. Andra MAGA-anhängare tycker att Trump inte varit tillräckligt israelvänlig och att USA ska ta över Grönland.

I kongressen hölls det i veckan en omröstning om en motion. Enligt motionen, som lämnats in av Demokraterna, föreslogs det att kongressen skulle hindra Trump från att göra fler amerikanska interventioner utan kongressens stöd. Motionen blev nedröstad av nästan alla republikaner och ett fåtal Demokrater som ställde sig på den andra sidan.

Kongressledamöterna debatterar även hur hotfullt Iran är mot USA. I veckan höll Representanthuset en omröstning där en majoritet beslutade att Iran är den överlägset största aktören i Mellanösternregionen vad gäller terrorism. Omröstningen röstades igenom med rösterna 372 – 53, där det endast var Demokrater som röstade nej.

Hur maktdelningen fungerar i militära interventioner är komplicerat. Enligt konstitutionen ska kongressen förklara krig. När det gäller militära interventioner är presidenten militärens överbefälhavare, som innebär att Trump har mycket makt. Gränsen mellan militär intervention och krig är upp till presidenten att bestämma.

Enligt NBC News opinionsmätning är en övervägande del av amerikanerna kritiska till attackerna. Ungefär 44% av väljarna tycker att Trump har skött attackerna på ett dåligt sätt, och ungefär 41% stödjer Trumps handlingar. Bland väljarna säger 52% att det var ett misstag att attackera Iran, 41% säger att det var nödvändigt och resten av väljarna är osäkra. Det mest intressanta som andra opinionsmätningar visat är att oberoende väljare är mest kritiska, alltså väljare som inte identifierar sig som Demokrater och Republikaner.

Jag tror att tiden avgör vad amerikanerna tycker om attackerna. Om situationen bli avblåst inom en ganska kort tid kommer många amerikaner ha glömt bort det här vid mellanårsvalet. Om oroligheterna i Mellanöstern utvecklas till ett regionalt storkrig kommer det bli impopulärt bland väljarna. Det mest avgörande är kanske ifall amerikansk militär kommer bli utplacerad i Mellanöstern. I så fall blir amerikanerna påminda om Irakkriget, kriget som de flesta är missnöjda med.

Om kriget drar ut på tiden kan det bli en stor nackdel för Republikanerna i mellanårsvalet.

Att militära interventioner ska skapa demokrati har testats många gånger sedan Andra världskriget. Det finns lyckade exempel. Listan över misslyckade försök är däremot mycket längre.

Irakkriget är ett exempel. När Irak höll de första demokratiska valen var det brist på långsiktigt fungerande strukturer. Efter att Saddam Hussein störtats blev det ett maktvakuum som innebar ett blodigt inbördeskrig mellan olika religiösa grupper, bildandet av islamistiska terrororganisationer och korruption.

Forskning som genomförts av bland andra Cambridgeuniversitetet i England visar att det behöver finnas politisk stabilitet, fungerande institutioner som kan reformeras, välfungerande nationella aktörer som kämpar för förändring och välmotiverade processer för fredlig samexistens.

USA:s president Donald Trump säger att iranska folket själva ska få chansen att ordna en bra framtid efter attackerna. Men det kan bli svårt. Först och främst är det svårt för de att höja sina röster med tanke på att regimen ännu inte har fallit. Det som USA gjort är en felbedömning av historiska proportioner.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Vi behöver förstå hur de vänsterkristna resonerar

4 mars 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Vi behöver förstå hur de vänsterkristna resonerar

James Talarico.

Publicerad 4 mars 2026 kl. 13:29

I ett decennium har de konservativa opinionsbildarna dominerat debatten om amerikansk religionspolitik.

Texasdemokraten James Talaricos intervju med Stephen Colbert visar att vi behöver förstå hur de vänsterkristna resonerar. Snart kan de vänsterkristna bli mer framträdande i amerikansk politik.

Texas är USA:s näst största delstat till befolkning. Det brukar vara en kassaskåpssäker vinst för Republikanerna i både lokala val, kongressval och presidentval. Därför blev många förvånade när Demokraten Christian Menefee vann ett fyllnadsval till Representanthuset för några veckor sedan.

Nu riktas blickarna mot James Talarico, som är ledamot i Texas delstatskongress. Han har på sistone blivit uppmärksammad i religionsdebatten.

De senaste åren har de högerkristna trumfat i USA. Aborträttigheterna har skärpts i flera delstater, lärare och bibliotekarier har fått klagomål för att låna ut HBTQ-litteratur, HBTQ-lagstiftningen har backat i flera delstater och allt fler lokalpolitiker drömmer om att göra USA till en kristen teokrati. Republikanerna har varit de högerkristnas parti sedan 1980-talet.

Demokraterna är också ett kristet parti, men enligt undersökningar är det inte alls lika många partimedlemmar som identifierar sig kristna. Hur ska man göra för att locka fler kristna väljare? Liberala kristna, som gillar HBTQ och stödjer abort? Det har Demokraterna funderat mycket över.

James Talarico spås nu en lysande framtid av många. På sistone har han i debatter och på kampanjer upprepat att han tycker Republikanerna tolkar Bibeln på fel sätt. James Talarico anser att frågor som sjukvård, rättvisa och kärlek är viktiga enligt Bibeln.

I dag domineras den högerkristna ideologin av en syn på att det är naturligt att alla människor föds med olika förutsättningar och att familjevärderingar är viktiga. James Talarico kontrar den uppfattningen med att han anser att Bibeln innebär att man ska hjälpa de fattiga och att alla människor borde ha samma möjligheter. Flera gånger har han sagt att högerextrem politik inte är kristen.

James Talarico, en 36-årig demokrat från Texas. Kommer han förändra amerikanernas syn på religion?

Förra veckan skulle James Talarico bli intervjuad av Stephen Colbert, som är programledare för talkshowen The Late Show på CBS News. Men intervjun sändes aldrig för tittarna på CBS News. Orsaken var att CBS News var oroliga över att intervjun bryter mot deras krav på opartiskhet.

I bakgrunden finns den amerikanska mediemyndigheten FFC som beslutar vilka kanaler och program som ska ges sändningstillstånd. FFC är en kommitté bestående av politiker från båda partier. Myndigheten ska besluta på ett politiskt oberoende sätt, men det blir ofta diskussioner om det verkligen är så.

Sedan Trump tillträdde som president har han försökt pressa myndigheten i en mer konservativ riktning. I september förra året hotade Trump att stoppa medier som han själv inte tycker om. Vilka medier nämnde han inte, men vi vet att han avskyr medier som The Washington Post, CNN, CBS News och MSNBC News.

Stephen Colberts intervju hade redan spelats in. Därför publicerades intervjun i stället på YouTube, där samma regler inte gäller. Intervjun med Texasdemokraten pågick i en kvart. James Talarico svarade på om hur han konfronterar högerkristna och vad som händer i Texas delstatskongress.

Efter intervjun berättade han stolt att intervjun setts av 23 miljoner tittare på sociala medier och YouTube. Stephen Colbert talkshow brukar ses av ungefär 2 miljoner tittare.

James Talarico ställer upp i mellanårsvalet, som hålls i november. Om han blir invald till Senaten blir han den första Demokraten från Texas att vinna ett senatsval sedan 1988. Hur länge till Texas kommer vara ett starkt Republikanskt fäste återstår att se.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

San Francisco är i centrum inför presidentvalet 2028

21 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

San Francisco är i centrum inför presidentvalet 2028

Publicerad 21 februari 2026 kl. 21:31

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom har det senaste året blivit ansiktet utåt mot Trump. Nu räknas han som en potentiell presidentkandidat år 2028.

Hans hemstad San Francisco kan däremot vara en nackdel. Sedan flera år tillbaka har San Francisco problem med hemlöshet, kriminalitet och narkotikamissbruk.

Men kriminaliteten har kanske nått sin vändpunkt.

San Francisco är USA:s sjuttonde största stad. Den grundades på 1700-talet. På den tiden var San Francisco en viktig handelsstad för affärsmän. Staden är belägen bredvid Golden Gate-bron vid San Franciscobuktens inlopp från havet.

Med sina 60 dollarmiljardärer har staden blivit ett högteknologiskt nav för techindustrin. I staden Silicon Valley, belägen utanför San Francisco, bor det många rika som är engagerade i techindustrin. I Silicon Valley huserar techjättar som Google, Apple, Meta, Open AI och Nvidia.

I San Francisco finns det 800 förarlösa taxibilar. Det finns ungefär 8 000 hemlösa människor. De ekonomiska klyftorna syns tydligt i denna stad.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom har det senaste året blivit ansiktet utåt för Demokraternas motstånd mot Trump. Den karismatiska guvernören har startat en shop med kepsar med sin slogan “Make America Gavin Again”, han har medverkat i amerikanska medier och klagat på att Republikanernas politik är “woke”. Nyligen var han på plats under den säkerhetspolitiska konferensen i München, för att diskutera klimatpolitik, frihandel och kriget i Ukraina med de europeiska politiska ledarna.

Gavin Newsom under säkerhetskonferensen.

Gavin Newsom är Kaliforniens guvernör sedan 2019. Som guvernör tillhör han den mittenorienterande falangen i Demokraterna. Han motsätter sig vänsterpolitikers förslag att införa förmögenhetsskatt. Gavin Newsom har dessutom motsatt sig att transsexuella kvinnor ska få tävla i damlag i olika sporter.

Gavin Newsom föddes 1967 i San Francisco. Hans bakgrund kan vara en nackdel i en framtida presidentkampanj.

Sedan många år tillbaka har San Francisco problem med hemlöshet, narkotikamissbruk, kriminalitet och stölder. Det har varit riktigt hemska våldsdåd där 10 beväpnade kriminella gått in i en affär och rånat alla tillhörigheter. Polisen har gjort stora tillslag av drogen fentanyl. Enligt USA:s bostads- och stadsutvecklingsdepartement ligger San Francisco på tionde plats över de amerikanska städerna med högst hemlöshet. Oakland, en förort till San Francisco ligger på åttonde plats.

Debatten om hur man ska hantera kriminaliteten har pågått i många år bland delstatspolitikerna och stadspolitikerna.

För ett decennium sedan minskade man straff för vissa mindre grövre brott. Orsaken var att fängelserna var överbelastade. De senaste åren har allt fler politiker omvärderat den hållningen. Nu satsar man i stället på att ge polisen fler befogenheter så att polisen kan gripa de kriminella.

Välkommen till Kalifornien – delstaten som den amerikanska högern älskar att hata. Alla utmaningar Demokraterna möter pekar Republikanerna på hur lokalpolitikerna tappat kontrollen.

Kalifornien var förr en vågmästardelstat. Sedan 1990-talet har Kalifornien stöttat Demokratiska presidentkandidater. I de Kaliforniska storstäderna finns det många välutbildade som röstar på Demokraterna. På landsbygden är det mer splittrat. Där finns det enskilda Republikanska fästen.

Så hur går det med kriminaliteten i San Francisco? Det beror på vilken amerikan man frågar. Däremot tyder mycket på att det går åt rätt håll.

Efter nyår publicerade San Franciscos polisavdelning en rapport. Enligt rapporten minskade antal brott inom samtliga kategorier förra året. Antalet mord har minskat med 20%, det minsta antalet mord sedan 1950-talet. Antalet rån med skjutvapen har minskat med 45%. Antalet bilstölder har minskat med 44%. Även i San Franciscos förort Oakland minskade kriminaliteten förra året.

Kriminaliteten i San Francisco ligger fortfarande över det nationella genomsnittet för städer. Givetvis beror minskningen på att polisen fått bättre befogenheter – och kanske har även det sociala arbetet gjort avtryck. I San Franciscos förorter finns det organisationer som arbetar med socialt förebyggande arbete.

USA:s tidigare vicepresident Kamala Harris, som föddes i Oakland utanför San Francisco, lyckades inte vinna presidentvalet. Kanske var det Trumps varningar och lögner om det Kaliforniska läget som avgjorde valet.

Både Kamala Harris och Gavin Newsom har öppnat upp för att eventuellt ställa upp i presidentvalet 2028. En intern politisk strid i Kalifornien kan alltså avgöra Demokraternas framtid.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Ekonomin är inte längre Trumps starkaste kort

18 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Ekonomin är inte längre Trumps starkaste kort

Trump håller upp en tavla med tullsatserna. Bilden togs i april förra året.

Publicerad 18 februari 2026 kl. 14:22

Förra veckan hävdade Trump i en intervju att USA:s ekonomi är starkare än någonsin tidigare.

Men allt fler väljare tvivlar på presidentens ekonomiska politik. Opinionssiffrorna har sedan tillträdet rasat i amerikanska delstater – även nyckeldelstaterna som hjälpte Donald Trump att vinna presidentvalet.

Enligt tidningen The Economist har Trumps opinionssiffror minskat med 21 procentenheter sedan han nyss hade tillträtt som USA:s president. Opinionssiffrorna brukar alltid minska för amerikanska presidenter efter tillträdet – men Trumps opinionssiffror har minskat betydligt mer jämfört med Biden, Barack Obama och George W. Bush vid samma tidpunkt.

Enligt opinionsmätningarna saknar en majoritet av väljarna förtroende för Trump i 38 av USA:s 50 delstater. Alla delstater som röstade på Biden 2020 och Trump 2024 saknar nu en majoritet förtroende. Där finns Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, Pennsylvania och Wisconsin.

The Economist har även undersökt förtroendet i olika kategorier. I alla frågor har Trumps förtroende sjunkit, i synnerhet när det gäller inflationen och arbetsmarknaden. Förtroendet för dessa två kategorier har minskat med ungefär 25%.

I valrörelsen 2024 hade Trump ett starkt förtroende bland väljarna med sin ekonomiska politik. Han lovade att vända ekonomin med tullar och skattesänkningar. Trump gjorde Biden till syndabock för den inflation väljarna fick stå ut med i början av Bidens presidentskap.

Orsaken till inflationen när Biden var president var egentligen coronapandemin, men Trump lyckades lura många väljare att tro att det var Bidens fel.

I dag, drygt ett år efter Trumps tillträde som president ser ekonomin inte så ljus ut som Republikanerna hoppades. Inflationen ligger på 2,4%, arbetslösheten är 4,3%. Det är ungefär samma siffror som när Trump tillträdde som president.

När det gäller matpriserna skiljer det mycket beroende på vara. Priset på nötkött har stigit med 16%, priset på sallad har stigit med 7% och priset på kaffe har stigit med 18%. Att enskilda matvaror blivit dyrare beror på tullar, men även andra saker spelar in. En av orsakerna till att kaffepriset stigit är klimatförändringarna, som slår hårt mot odlingarna av kaffebönor i Brasilien.

Nyligen gjorde den politiskt oberoende organisationen Tax Foundation en sammanställning av Trumps handelskrig. Förra året innebar tullarna i genomsnitt ungefär 1 000 amerikanska dollar i extra utgifter. Beräkningen är genomsnittlig per hushåll och motsvarar nästan 9 000 svenska kronor.

I Trumps budget, “big beautiful bill”, som röstades igenom under sommaren förra året, innebar stora skattesänkningar. Trots att skattesänkningarna kraftigt ökade USA:s budgetunderskott hoppades presidenten att underskottet skulle förminskas med tullarna. Enligt beräkningar är tullarna långt i från tillräckliga.

Skattesänkningarna minskade hushållens smärta att betala för tullarna, men det fanns ett stort missnöje mot budgeten. Enligt opinionsmätningar var budgeten en av de mest impopulära lagar Donald Trump skrivit under någonsin under sin politiska karriär. Det fanns en stark kritik mot att skattesänkningarna främst gynnade de rika.

“Vi har den mest storslagna ekonomin någonsin”, sade Trump i en intervju förra veckan. Kommentaren står i kontrast med vad allt fler väljare upplever. Samtidigt. Vem trodde att Trump skulle erkänna ett nederlag?

På sistone har han spridit optimistiska och ofta felaktiga påståenden om ekonomin. Trump har skrivit på sociala medier att matpriserna är billigare än någonsin tidigare. För några veckor sedan sade han att han hoppas att priserna på narkotika ska sjunka. Många gånger har han dessutom hävdat att inflationen var den värsta någonsin med Biden, en lögn som inte är sann.

På tisdag ska Trump hålla sitt årliga state of the union-tal till kongressen. Vi vet ännu inte vad han kommer säga, men troligtvis kommer han nämna ekonomin. Vi ska inte bli förvånade ifall Trump än en gång ger sig själv glädjebetyg.

Om Trump kan hålla igen på skadeglädjen återstår att se. I november hålls mellanårsvalet till Senaten och Representanthuset.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Det här är budskapen som verkligen spelar roll efter Trumps chockbesked

12 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Det här är budskapen som verkligen spelar roll efter Trumps chockbesked

Brobygget för bron mellan Kanada och USA är under konstruktion. Bilden togs i februari förra året.

Publicerad 12 februari 2026 kl. 20:41

Bygget av den legendariska bron till minnet av en kanadensisk ishockeystjärna skulle ena de två grannländerna. Efter Trumps hot har spänningarna mellan Kanada och USA blossat upp.

Det här är budskapen som verkligen spelar roll efter Trumps chockbesked.

I norra USA, Michigan, ligger staden Detroit. Detroit är det en stad som sett sina bästa dagar. Allt fler industrier har bommat igen och många är fattiga. Detroit ligger nära gränsen till Kanada. Om man åker över den närbelägna Detroitfloden kommer man till Windsor, Kanadas sydligaste stad.

De två grannstäderna har mycket gemensamt. Därför bestämdes det år 2012 att man skulle bygga en bro mellan städerna. Bron, som började konstrueras 2018, ska underlätta transport för både privatpersoner och företag.

Bron kommer att invigas detta år. Bron har döpts efter den legendariska kanadensiska ishockeyspelaren Gordie Howe.

I söndags meddelade USA:s president Donald Trump att han vill stoppa invigningen av bron.

“Vad får USA – absolut INGENTING! Ontario vill inte ens lägga amerikansk sprit, drycker och andra alkoholhaltiga produkter på sina hyllor, de är absolut förbjudna att göra det nu, utöver allt annat, vill premiärminister Carney göra en överenskommelse med Kina, vilket kommer att äta upp Kanada levande! Vi tar bara resterna”, skrev Donald Trump på Truth Social. Inlägget innehöll falska påståenden.

Sedan valvinsten i presidentvalet 2024 har Trump varit negativt inställd till Kanada. Han har upprepade gånger sagt att USA borde köpa eller ta över Kanada, och handelskriget har inneburit tullar. Orsaken till handelskriget är USA:s handelsunderskott och narkotika som smugglas vid nationsgränsen.

De diplomatiska relationerna mellan USA och Kanada har pågått sedan flera hundra år tillbaka. Relationen har länge varit god, men även komplex. USA och Kanada är som länder båda lika och olika varandra.

I grund och botten tillhörde USA och Kanada ursprungsbefolkningarna. När kolonisatörerna kom lade det grunden för århundranden av rasistiskt förtryck och diskriminering. USA blev ett självständigt land från Storbritannien – men Kanada valde att fortsätta lyda under den brittiska kronan. Än i dag är Storbritanniens kung Charles III Kanadas statschef.

Amerikanerna förespråkar en svag stat med låga skatter. Musikstjärnor och TV-stjärnor ska finansieras av åskådarna, inte staten. En av de mest amerikanska sakerna är trots allt att bära vapen – i USA finns det fler vapen än människor. Kanadensarna har i stället hårda vapenlagar och mycket färre skjutningar. Dessutom betalar Kanadensarna gärna skatt.

Trumps förslag att ta över Kanada anses av kanadensarna som galet och extremt. Trump må vara beredd att offra mycket för att försöka utöka det amerikanska territoriet.

Jag tror att Trumps imperialistiska förslag skulle varit mycket mindre populärt ifall han skulle varit president i ett europeiskt land. USA är ett patriotiskt land med en lång tradition att köpa andra länders mark. På 1800-talet köpte de Alaska från Ryssland och genomförde det så kallade Louisianaköpet, ett avtal där USA fick de delstater som i dag utgör mellersta USA.

Redan på 1800-talet menade den kanadensiske politikern Thomas D Arcy McGee att det bara var en tidsfråga innan USA skulle vilja köpa Kanada.

Många frågetecken återstår ännu efter Trumps åsikt att stoppa bygget av bron mellan Detroit och Windsor. I nuläget är det oklart när och i så fall hur ett sådant hindrande skulle se ut. Vi vet inte ens ifall det är möjligt att genomföra i praktiken.

Jag tror inte att Trumpväljarna röstade på honom för att de ville stoppa bron. Vi som bevakar USA funderar mycket över vilka utspel från presidenten som är meningsfulla, och vilka som används för att lösa en dålig dag på jobbet.

I det här fallet är det ganska tydligt. Det Trump menar är att han vill att USA ska ta kontroll över andra länder med hjälp av tullar och hot. Han drömmer troligtvis om att lämna NATO och i stället försöka lägga beslag på den nordamerikansk- och sydamerikanska kontinenten.

Den mest gemensamma schackpjäsen är – en världsordning där den starka bestämmer.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Stålindustrin var USA:s stolthet – nu förfaller stålstäderna

9 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

Stålindustrin var USA:s stolthet – nu förfaller stålstäderna

Innovativ men misströstande.

Publicerad 9 februari 2026 kl. 05:52 Uppdaterad kl. 10:33

Rostbältet är en region i nordöstra USA som är känd för framväxten av stålindustrin. Stålindustrin har beskrivits som en av orsakerna till att USA blev en ekonomisk stormakt. I dag har stålindustrin lagts ner i många städer.

Mckeesport, Pennsylvania, har förlorat två tredjedelar av befolkningen sedan 1950-talet. Staden består i dag av gamla, slitna tegelhus. På vissa gator är majoriteten av husen obebodda.

Mckeesport är en stad som ligger några kilometer sydost utanför Pittsburg, Pennsylvanias näst största stad. Staden grundades på 1700-talet av skottlänningen David Mckee.

Staden började bli allt större på 1830-talet när man började bryta kol i gruvor i närheten av staden. På mitten av 1800-talet kom stålproduktionen. Sedan skulle det dröja bara några decennier innan staden blev dominant med stålproduktionen.

Mckeesport befinner sig på historisk mark för stålproduktionen. Mckeesport tillhör Rostbältet. Rostbältet är en region i nordöstra USA som brukar inkludera Ohio, Indiana, Wisconsin, Michigan, Kentuck7 New Jersey, delar av delstaten New York och Pennsylvania. Rostbältet är de platser där stålindustrin växte fram i slutet av 1800-talet, men framför allt i början av 1900-talet.

Rostbältet markerat i mörkröd färg. Grafik: Supersanner

Stålindustrin började bli allt mer dominant i USA på 1900-talet, och exporten är en av orsakerna till att USA blev en ekonomisk stormakt. På 1950-talet nådde stålindustrin sin höjd med 700 000 arbetare. Stålindustrierna var utspridda i olika delar av USA, men de flesta fanns i Rostbältet.

När det var oroligt i världen under Första världskriget och Andra världskriget utökade USA sin försäljning av stål. Under världskrigen var hälften av världens stål tillverkade i USA.

I dag är stålindustrin i Mckeesport nedlagd. På 1940-talet nådde befolkningsmängden sin höjd på ungefär 55 000 invånare. Sedan minskade befolkningen. I dag bor det bara ungefär 17 000 invånare i Mckeesport. På många gator finns det fler övergivna hus än bebodda. Kriminaliteten har ökat i höjden och många invånare är fattiga.

Stålindustrin blev allt mindre dominant i Mckeesport på 1940-talet, när industrierna allt mer flyttade till andra städer på grund av konkurrens. Det markerade starten på flera decennier av fackliga konflikter och befolkningsminskning. Under en facklig strejk i mitten av 1980-talet, som pågick i ett halvår, fick affärsmännen nog. De 189 arbetsgivare som var aktiva i stålindustrin stängde sina industrier för alltid.

Rostbältet associeras i dag främst med hur stålindustrin förföll. I Rostbältet finns det många städer som förlorat befolkningen och attraktiviteten. Vissa städer håller på att bli så kallade spökstäder, städer som ingen bor i.

Orsakerna sträcker sig långt tillbaka i historien. Efter Andra världskriget gjorde nya länder som Kina, Sydafrika, Indien och latinamerikanska länder entré på den globala stålmarknaden. Därför minskade USA:s stålproduktion med tiden.

USA är fortfarande ett land som exporterar stål. USA är den tredje mest dominanta stålproduktören efter Kina och Indien. I dag jobbar ungefär 83 000 personer i stålindustrin.

Blå muren är ett begrepp för att många invånare röstar på Demokraterna, som Rostbältet tillhör. Därför har det länge varit ett fäste för arbetare och fackförbund. Men 2016 hände något oväntat. Rostbältet röstade på Republikanerna, på grund av att Donald Trump lovade att återskapa industrin med skattesänkningar och tullar.

Presidentvalet 2020 röstade Rostbältet på Joe Biden, men Rostbältet har blivit allt mer politiskt splittrat. Förra presidentvalet 2024 vann Donald Trump elektorsrösterna i alla delstaterna utom Illinois, men med små marginaler på vissa håll.

USA:s president Donald Trump har ändå inte lyckats lyfta Rostbältet.

Vad ska man göra för att återskapa industrierna?

För några år sedan startade Mckeesports dåvarande borgmästare initiativet Mckeesport Rising. Det innebar att man rev eller renoverade slitna hus. Dessutom såg man till att tomma byggnader blev användbara som bland annat kontor för polismyndigheten.

Michael Cherepko, Mckeesports borgmästare, var väldigt optimistisk. Han hoppades att staden skulle bli en framtidsstad med möjligheter att bo, studera och arbeta.

Staden må inte vara lika ödesmötande jämfört med för ett decennium sedan, men befolkningen fortsätter minska. Man har inte riktigt lyckats lyfta staden.

Staden känns så amerikansk. Ändå känns Mckeesport som en större version av Lesjöfors.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Därför splittrar förmögenhetsskatten Demokraterna i Kalifornien

4 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Därför splittrar förmögenhetsskatten Demokraterna i Kalifornien

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom.

Publicerad 4 februari 2026 kl. 15:53

Demokraternas förslag om att införa en förmögenhetsskatt för miljardärer i Kalifornien har gjort att flera av delstatens ledande Tech-entreprenörer har lämnat delstaten.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom kämpar för att miljardärerna inte ska lämna städerna.

Ändå längtar de Kaliforniska storstadsborna efter Demokratisk politik.

“USA vinner, vinner, vinner, vinner, som aldrig tidigare”, utbrast Trump på USA:s nationaldag 4 juli förra året. Hans “stora, vackra, budget”, hade nyss röstats igenom i Representanthuset och Senaten.

Budgetens skattesänkningar blev den största omfördelningen mellan fattiga och rika i USA:s historia. Det fanns ett utbrett missnöje med budgeten, på grund av att skattesänkningarna främst gynnade de rika. Samtidigt blev det även stora besparingar på sjukförsäkring och matkuponger till ekonomiskt utsatta.

Besparingarna har drabbat Kalifornien med ett budgetproblem. Delstatens skatteintäkter är inte tillräckliga för sjukvården, välfärden för socioekonomiskt utsatta och utbildningsväsendet. Förra året blev Kaliforniens guvernör Gavin Newsom tvungen att stoppa sjukförsäkringarna för illegala migranter, efter att Republikanska kongressledamöter föreslog att staten skulle ge mindre pengar för sjukförsäkring till delstater som motsätter sig migrationsmyndigheten ICE.

Till följd av budgetproblemet kom ett förslag från flera fackförbund i Kalifornien. Förslaget är att införa en engångsgiltig förmögenhetsskatt för alla miljardärer i Kalifornien. Enligt förslaget ska alla miljardärer som var folkbokförda i Kalifornien 1 januari 2026 beskatta 5% av sin förmögenhet.

Enligt förslaget ska 90% av de extra skatteintäkterna gå till sjukvården. De resterande pengarna ska gå till matkuponger för socioekonomiskt utsatta och skolorna.

Förslaget splittrar Demokraterna i Kalifornien. På ena sidan står vänsterdemokrater och på andra sidan står mittendemokrater.

På ena sidan står Demokrater som guvernör Gavin Newsom, före detta Representanthusledamoten Katie Porter, Xavier Becerra som var hälsominister under Bidens presidentskap och Los Angeles tidigare borgmästare Antonio Villaraigosa. De menar att fler miljardärer kommer lämna Kalifornien och att arbetslösheten riskerar stiga när företagen försvinner.

På andra sidan står affärsmannen Tom Steyer och ledamoten Ro Khanna i Representanthuset. Steyer och Khanna menar att förmögenhetsskatt är nödvändigt för att minska inkomstklyftorna i Kalifornien. San Francisco och Los Angeles har sedan många år problem med narkotikamissbruk och kriminalitet.

För att förmögenhetsskatten ska gå igenom behöver en folkomröstning genomföras i Kalifornien. En sådan folkomröstning kräver 870 000 namnunderskrifter. Dessutom måste Kaliforniens justitieminister Rob Banta ställa sig bakom förslaget.

Redan nu har flera miljardärer lämnat Kalifornien. Larry Page är en av världens rikaste. Han är främst känd för att vara grundaren av Google. I slutet av december lämnade han delstaten.

Den konservativa affärsmannen Peter Thiel, som främst är känd för att ha grundat e-handelsföretaget Paypal, har donerat 3 miljoner amerikanska dollar till en advokatgrupp i Kalifornien som kämpar för att stoppa förmögenhetsskatten. Hittills har Peter Thiel inte lämnat Kalifornien. Däremot har han öppnat nya kontorslokaler i Florida, där skatterna är lägre.

“Läget påminner om den situation som rådde i USA i slutet av 1800-talet när de så kallade rövarbaronerna – däribland John D Rockefeller och Andrew Carnegie – blev väldigt rika och stora klyftor uppstod i det amerikanska samhället”, sade Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet i en intervju för drygt en månad sedan.

Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala Universitet.

“Som detta kom i början på 1900-talet den progressiva rörelsen, där man införde en federal inkomstskatt och klyftorna sedan minskade. Fram till 1970 – 1975 skedde också en utjämning, men sedan 80-talet har klyftorna ökat”, avslutade han.

För Gavin Newsom är miljardärernas flykt en besvikelse. I många år har näringslivets toppar stöttat Demokraterna i Kalifornien. Nu har guvernören hamnat i en sits där näringslivets toppar överväger att lämna Kalifornien, och fackförbunden som brukar stötta Demokraterna känner sig besvikna. För Gavin Newsom, som motsatt sig förmögenhetsskatten, sitter han i en oerhört svår sits.

I grund och botten handlar förmögenhetsskatten om något större. Vilken falang ska dominera Demokraterna i framtiden? Vem ska bli presidentkandidat år 2028?

Ska Demokraterna välja en vänsterdemokrat med långtgående löften om förändring, som Barack Obama, eller en mittendemokrat som Hillary Clinton med löftet att göra USA lagom igen?

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner