KLIMAT
Här planeras flytten – Tuvalu ska bli världens första digitala land

En av atollerna vid Tuvalus huvudstad Funafuti.
Publicerad 21 augusti 2025 kl. 18:49
Tuvalu är ett litet land i Oceanien som i genomsnitt ligger ungefär 2 meter ovanför havsytan. Befolkningen är fattig och beroende av fisk för att överleva. Nu riskerar önationen att hamna under vattnet på grund av klimatförändringar.
Med hjälp av 3D-modeller ska tuvaluanerna ha kvar sitt land.
Tuvalu är ett litet land 4 000 kilometer nordöst om Australien. Klimatet är tropiskt, med dagstemperaturer upp till 30 grader under hela året. Befolkningen här är fattig. De flesta bostäderna ligger i mitten nära bland annat kyrkor, shoppingcentrum, hem och gemenskapslokaler. Landet består av tre korallöar och sex atoller som tillsammans blir 26 kvadratmeter stort.
Traditionellt sett har de försörjt sig med hjälp av fisk. Utöver det har de använt självhushållning med kokosnötter pulaka. Men klimatförändringarna har helt förändrat spelplanen. De smala kustremsorna har drunknats av vatten, som gör att saltvatten förstör plantagerna.
Vattnet stiger fort. Om du är här som turist får du säkert höra tuvaluanernas berättelser om hur de stått knädjupt i havsvatten som bubblat upp genom marken. På ön är marken porös. Men turister är ett sällsynt fenomen på Tuvalu.
Enligt den amerikanska rymdmyndigheten NASA har havsnivån stigit med 0,15 meter ungefär de tre senaste decennierna. Den genomsnittliga takten är 5 millimeter per år, just nu är det mer än hälften så snabbt som det globala genomsnittet. Nivåerna beräknas stiga allt fortare, rättare sagt mer än dubbelt så fort som nu år 2100. Tuvalu är det första landet som beräknas hamna under vattnet.
Med 5 millimeter per år kommer inte Tuvalu att ligga under vatten i modern tid. Men om man räknar med de nya högvattennivåerna, där ved säga de allt mer vanligare och extrema väderfenomenen som skyfall. Då riskerar det leda till att Tuvalu blir översvämmat av vatten betydligt tidigare. NASA tror att stora delar av ön kommer ligga under vatten före år 2050.
När en av ministrarna i Tuvalus regering besökte FN:s internationella klimattoppmöte COP26 2021 i Glasgow blev han uppmärksammad för sitt tal. “Vi sjunker”, sade Simon Kofe.

Skräp som har spolats upp på kustlinjen efter flodvågor.
På klimattoppmötet 2022 presenterade regeringen idén med att ha kvar landet som en digital nation. Sedan dess har de gjort en 3D-version av landet. De har tagit med allt från stränderna, havet, bostäderna och palmerna. De hoppas kunna bevara sitt lands unika kultur.
Tuvalus medborgare har blivit inbjudna att dela med sig av sina mest värdefulla ägodelar och minnen. Allt från berättelser om deras förfäder, festivaldanser och minnesvärda föremål. Regeringen bestämde det 2023. De skrev att det handlade om att “bevara Tuvalus själ”.
”Vårt land, vårt hav, vår kultur är våra människors mest värdefulla tillgångar – och för att skydda dem från skada, oavsett vad som händer i den fysiska världen, kommer vi att flytta dem till molnet,” sade Simon Kofe i introduktionsvideon.
Tuvalus regering försöker skapa digitala pass som lagras på blockkedjan. Med hjälp av dessa bland annat ska de kunna hålla val, anordna folkomröstningar, registrera födslar och registrera äktenskap.
Tuvalu och Australien har startat ett eget visumprogram. Visumen delas ut i lotterier och ger de samma rättigheter som de vanliga australiensarna. Där ved säga vård, bostad, arbete och skola. Under den första ansökningsomgången som stängde i juli registrerade sig 8 500 personer. Australien har meddelat att 280 tuvaluaner per år har rätt att bosätta sig i Australien.
En stor del av befolkningen har ansökt om klimatvisum. Men det är inte alla som håller med. The Guardian intervjuade Kelesoma Saloa i juni 2023. “Mitt tredje barn föddes i Nya Zeeland så hon vet ingenting om Tuvalu; hon har förlorat något som är så viktigt. Det gör mig ledsen; hon har förlorat de där vackra tuvaluanska värderingarna som hon borde ha vuxit upp med: respekt, att hjälpa varandra, att arbeta tillsammans – vi har inte det här borta; de lär ut det i skolan men det är helt annorlunda.”

Oscar Sanner