Kategori: USA (Sida 1 av 2)

Grönlänningarna har ingen anledning att oroa sig för Trump

15 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Grönlänningarna har ingen anledning att oroa sig för Trump

Grönlandsbesök.

Publicerad 15 januari 2026 kl. 06:19

Nu blickar Trump ut mot världen och drömmer om att USA ska ta över Grönland. Liknande försök har gjorts förr, men kommer Trump bli historisk som presidenten som köper Grönland?

Grönlänningarna har blivit oroade över Trumps hot. Men i slutändan är det kanske inte Grönland som tar skada. Många hinder står i vägen för att Trump ska genomföra sina planer.

Redan 1987 köpte Donald Trump annonser i lokala dagstidningar baserade i New York. Som den affärsman han på den tiden var handlade annonserna inte om att göra reklam för Trump Organization. I stället kritiserade han den regelbaserade världsordningen på annonserna.

“I decennier har Japan och andra nationer utnyttjat USA. Varför betalar inte dessa nationer USA för de människoliv och miljarder dollar vi förlorat för att skydda sina intressen”, skrev han. Kritiken handlade alltså om USA:s roll som stormakten som försvarade demokratierna.

I dag, 39 år senare, är den regelbaserade världsordningen i förfall.

Att Trump vill ta över Grönland är inte förvånande. På tisdag är det tre år kvar av hans sista mandatperiod som president. Tiden håller på att rinna ut för att han ska bli en historisk president.

Trump menar att USA behöver Grönland av säkerhetsskäl. Men det är inte den enda orsaken. På havsbottnen utanför Grönland finns det oupptäckta fyndigheter av olja och fossilgas. När isen smälter till följd av klimatförändringarna öppnar en ny värld upp sig.

Men det kommer bli utmanande. Nyligen gick flera experter ut och sade att de tror att Trumpadministrationen hittat på argumenten att ta över Grönland.

Jennifer Spence arbetar på tankesmedjan Belfer Center vid Harvarduniversitetet i USA. Som forskare menar hon att det är ett svårt projekt att genomföra i praktiken.

“Det är onekligen en överdriven hajp, för att slå mynt av tillgångarna krävs enorma investeringar. Det är decennier bort om det någonsin blir verklighet”, sade hon i en intervju förra veckan.

Anledningen är att den största delen naturresurser ligger på havsbottnen. Även om havsisen smälter i framtiden, kommer Arktis vara en ogästvänlig region. Det kommer flyta runt isflak som kan vara farliga och det kommer vara mycket hårda vindar på havet.

När det gäller säkerhetspolitiken saknar USA även där skäl att ta över ön. Sedan ett avtal som slöts med Danmark på 1950-talet har USA rätt att ha militär på Grönland. Under Kalla kriget övade USA för att kunna genomföra anfall vid händelse av ett världskrig. I norra Grönland ligger USA:s rymdbas Pituffik Space Base.

Trumps hot väcker oro och misstro. Bland Grönlänningarna själva är förslaget djupt impopulärt. Ingen av de politiker som sitter i Grönlands parlament vill tillhöra USA. I det grönländska parlamentsvalet, som hölls förra året, var det endast 1 parti som ville tillhöra USA. Det partiet fick ungefär 1% av rösterna och tilldelades inga mandat i parlamentet.

Många grönlänningar har lärt sig historien, om hur illa danskarna betedde sig efter att de koloniserade Grönland på 1700-talet. Före 1950-talet var det stora protester mot att Danmark bestämde så mycket. Men i dag ser det bättre ut. Grönland har självstyre i alla frågor utom utrikespolitik, säkerhetspolitik, rättsväsende och valutapolitik.

Flera gånger de senaste åren har det diskuterats om Grönland ska bli ett självständigt land. Argumenten är förståeliga, många Grönlänningar har aldrig besökt den övriga delen av Danmark. Men motargumenten är hur Grönland ska klara sig självt. Grönland är ett fattigt område. Varje år ger Danmark sex miljarder kronor i bidrag. Pengarna går bland annat till att hålla igång sjukvården, infrastruktur och skolor.

Men hur troligt är det att USA tar över Grönland? Enligt mig är det inte alls särskilt troligt. Först och främst är förslaget impopulärt bland Republikanerna i kongressen. Att Trump skulle kringgå kongressen skulle bli en saftig betalning för Republikanerna i mellanårsvalet, som hålls i november.

Därför att bland amerikanerna är förslaget impopulärt. Enligt den amerikanska nyhetssajten Stars and Stripes opinionsmätning vill endast 28% av amerikanerna köpa Grönland. Bland Republikanska väljare är stödet 51%, och bland de Demokratiska väljarna 10%. När det gäller att ta över Grönland genom ett militärt anfall är stödet mycket lägre, endast 8%.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Oljestaden Tulsa ställer om till klimatet

9 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / KLIMAT / REPORTAGE

I hjärtat av fossilindustrin ställer Tulsa om till klimatet

En allt tuffare konkurrent till oljan.

Publicerad 9 januari 2026 kl. 17:00

Statyn för att hedra oljeutvinningen lyser med sin självkraft i Tulsa. En gång i tiden samlades investerare och företag från alla världens hörn för att göra oljeaffärer.

Nu går Tulsa i motsatt riktning. Här monterar man vindkraftverk, övergår till elbilar och forskar om hållbar teknologi.

Supersanner rapporterar om oljestaden som satsar på förnybar energi.

Tulsa ligger i delstaten Oklahoma. Oklahoma är en starkt konservativ delstat som ligger norr om Texas. Med sina stora prärier har Tulsa de senaste åren blivit ansiktet utåt för den förnybara energin.

På topplistan över de amerikanska delstater som producerar mest förnybar energi ligger Oklahoma på plats nummer 5. Nästan 45% av Oklahomas sammanlagda energiproduktion består av förnybar energi. Det är dubbelt så stor andel jämfört med ett decennium tidigare. Ungefär 94% av den förnybara energisektorn utgörs av vindkraft.

The New York Times rapporterade klimatsatsningarna i ett reportage för några år sedan. På universitetet i Tulsa forskar man om väte som förnybar energikälla. En batterifabrik och en fabrik som ska tillverka ellastbilar planeras byggas av det nystartade företaget Canoo. En fordonstillverkare i Tulsa producerar eldrivna skolbussar. Ett italienskt företag bygger en fabrik som tillverkar solpaneler. Företaget Francis energy har satt ut laddstolpar för elbilar.

Tulsa, Oklahomas näst största stad, är den staden där utvecklingen går som fortast. Det är här som de flesta klimatsatsningarna äger rum. Men så har det inte alltid varit.

I början av 1900-talet hittades olja i Tulsa. Det ledde till att Tulsa blev internationellt erkänd som oljestad. En gång i tiden samlades affärsmän från alla världens hörn för att göra affärer. Därför fick Tulsa smeknamnet “oil capital of the world”. Oljeutvinningen var som alla störst från 1910-talet till 1930-talet. Som mest var oljeutvinningen drygt 120 miljoner liter varje dag.

Området där oljeaffärerna gjordes kallades Black Wall Street. Platsen blev skådeplats för en massaker med rasistiska motiv på 1920-talet. I dag fungerar platsen bland annat för restauranger.

Route 66 är en amerikansk väg som går mellan Kalifornien och Chicago, Illinois. Det är en historisk och känd väg som går mellan västra USA och östra USA. Beslutet att bygga vägen togs av affärsmannen Cyrus Avery. På den tiden bodde han i Tulsa och var aktiv i oljeindustrin. Cyrus Avery ville att Tulsa skulle bli en turistattraktion vid vägen.

En staty har rests i Tulsa för att hedra oljeutvinningen.

Statyn.

Tulsa är fortfarande en stad som satsar på olja. Men oljans storhetstid förbi. Nu satsar man i stället på klimatet. Allt fler företag och privatpersoner börjar ställa om till förnybara bränslen. I framtiden kanske oljan kommer försvinna helt.

Oklahoma består till största delen av öldrickande Republikaner som älskar att bära vapen. I presidentvalet 2024 vann Donald Trump elektorsrösterna i Oklahoma med ungefär 66%. Kamala Harris röster låg på endast 31%. Ändå satsar delstatens näst största stad på klimatet.

Varför?

Oklahoma är en av de delstaterna med flest soltimmar. Vinden blåser. Därför är förnybar energi (vindkraft eller solpaneler) oftast det billigaste alternativet för konsumenter. På topplistan över de delstater med billigast elektricitet ligger Oklahoma på plats nummer 9.

Joe Biden hade ett finger med i spelet. I augusti 2022 skrev han under lagen Inflation Reduction Act, den största klimatsatsningen i USA:s historia. Många delstater fick federalt stöd för att anställa mer personal inom den förnybara energisektorn. Oklahoma fick stöd.

USA är ett av de länder i världen som utvinner mest olja. Men de senaste decennierna har den förnybara energisektorn blivit allt mer omfattande. För bara några år sedan tävlade USA med stormakten Kina om att bli världsledande i solenergi och vindkraft. I dag har USA en president som ändrat tonläget och säger “drill, baby, drill”.

Om förnybar energi eller fossil energi (där olja ingår) är billigast är olika i olika amerikanska delstater. I delstater där solen lyser mycket och vinden viner är förnybar energi ofta billigast. Bland de delstaterna ingår Oklahoma, Texas, Iowa, North Dakota och South Dakota.

Det är minnesvärt att även en oljestad som Tulsa kan satsa på förnybar energi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Trots det högerkristna inflytandet – Allt fler amerikaner lämnar kyrkan

3 januari 2026 / Oscar Sanner

USA/RELIGION

Oscar Sanner: Trots det högerkristna inflytandet – Allt fler amerikaner lämnar kyrkan

Kristet kors.

Publicerad 3 januari 2026 klockan 10:27

Allt fler amerikaner tappar tron på Gud. Kyrkan är i kris. Allt fler församlingar och kyrkor stänger. Vissa av ekonomiska skäl, andra av brist på intresse.

Bortom det högerkristna politiska inflytandet under Donald Trumps presidentskap träder en annan bild av USA fram.

De kristna i USA är uppdelade i två grupper, protestanter och katoliker. Den största delen kristna finns bland protestanterna. Bland protestanterna finns även en grupp som kallar sig väckelsekristna. Väckelsekristen innebär att man vill ha en personlig relation till Gud, och att man förespråkar omvändelse.

Under coronapandemin fick många kyrkor i USA ställa in sina gudstjänster på grund av smittorisken. Många kyrkor satsade i stället på digitala gudstjänster. Coronapandemin är över sedan flera år, men kyrkobesökandet har inte återhämtat sig sedan dess.

I år stängdes 15 000 kyrkor i USA. Det är långt mycket mer än de tusentals kyrkor som öppnade i år. Man tror att så mycket som 100 000 kyrkor kommer ha stängt i USA år 2050. Det motsvarar 30% av de nuvarande kyrkorna som finns i USA.

De flesta kyrkor och församlingar som stänger ligger på landsbygden. Vissa går i konkurs. Andra kyrkor stängs på grund av brist på intresse. I vissa fall bildar flera församlingar en större församling tillsammans för att spara pengar.

En av de platser som drabbats är det katolska stiftet Buffalo, som består av katolska församlingar i olika countys (motsvarar ungefär kommunerI i västra delen av delstaten New York. Det katolska stiftet bildades år 1847 av påve Pius IX. Stiftet finns i 8 olika kommuner och består av 163 församlingar, 34 katolska grundskolor, 129 permanenta diakoner och drygt 350 präster.

Buffalo har förlorat ungefär hälften av sina kyrkor sedan tidigt 2000-tal.

Han heter Bryan Zielenieski, men kallas ofta father Bryan Zielenieski. Sedan december 2023 är han biskop för Buffalostiftet. Han är utbildad präst och har varit kyrkligt aktiv i många år.

I en intervju med ABC News i december 2024, sade han att de behöver stänga ytterligare 70 kyrkor på sikt.

Att intresset för religion minskar i USA är en trend sedan många år tillbaka. Före omkring år 2012 var det fler som identifierade sig som väckelsekristna jämfört med de som var icke-religiösa. Andelen ljushyade katoliker och övriga ljushyade protestanter har också minskat, men inte lika mycket. I dag identifierar sig ungefär 25% som icke religiösa.

Den ideella amerikanska organisationen PRRI har undersökt varför amerikaner lämnar kyrkan. Det här visade studien:

56% säger att de inte längre tror på Gud.

30% säger att budskap om HBTQ-frågor spelar roll

29% säger att de inte växte upp i en religiös familj

27% säger att orsaken är skandaler kring kyrkliga ledare

18% har personligen påverkats av trauman

17% tycker att kyrkan är för politisk

Republikanerna har varit de högerkristnas parti sedan 1980-talet. På den tiden förespråkade de abortförbud, familjepolitik, starkt försvar och fri marknad. I dag vill en del kristna porta muslimer från politiska ämbeten, mildra den negativa synen på slaveriet och predika om mannens överhuvud över kvinnan.

På senare år har Donald Trump blivit en personkult för högerkristna. Det innebär att de alltid lyssnar på honom, oavsett vad han säger.

Man kan fråga sig varför Republikanernas konservativa kristna fäste växt sig allt starkare på senare år.

Sprickan i värderingar mellan liberala och konservativa kristna röster har blivit djupare de senaste decennierna. Vissa menar att det är Demokraternas fel, för att de gått för långt åt vänster i frågor om exempelvis abort och HBTQ-rättigheter. Andra menar att det är Republikanernas fel, genom att de har vägrat anpassa sig till det moderna samhället.

Man kan fråga sig vem som i slutändan vinner på att kyrkan är politisk. Att människor lämnar kyrkan i protest av politiska skäl, drabbar alla kyrkor. Det spelar ingen roll om det handlar HBTQ-värderingar eller abortförbud.

Bryan Zielenieski

Buffalostiftets biskop Bryan Zielenieski hoppas att kyrkobesökandet kommer öka. Han såg att kyrkobesökandet ökade efter terrorattackerna 11 september 2001.

“Det finns en idé där ute som går ut på att när tiderna är goda glömmer människor Gud. När tiderna är utmanande vänder de sig till Gud först”, säger han i en intervju i ABC News.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

2025 visade oss hur tiden går framåt och bakåt

31 december 2025 / Oscar Sanner

KRÖNIKA

Oscar Sanner: 2025 visade oss hur tiden går både framåt och bakåt

Nyårsfyrverkerier. Bilden har fotograferats av naturfotografen Terje Hellesö, som bor i Mullsjö.

Publicerad 31 december 2025 kl. 06:13

Hur ska vi egentligen sammanfatta 2025? 2025 blev på många sätt året när mörkret påminde oss om olyckans kraft. Vi fick bevittna scener och händelser som varit otänkbara för bara några år sedan.

Som tidigare liberal ledarskribent måste även jag erkänna att det finns något fint i att bevara det gamla. Det tänkte jag extra mycket på när vi firade jul i Tranemo. När vi gick i kyrkan på julafton, när vi åt risgrynsgröt, när tomten kom och när Kalle-Anka på julafton sändes på SVT.

Kalle-Anka sändes för första gången julaftonen 1960. Den julen hade John F Kennedy nyss valts till USA:s president. USA skulle få sin första katolska president. På den tiden var vissa oroliga att Kennedy av den anledningen inte skulle vinna valet. Men presidentens karismatiska uttryck vann.

Kanske var vissa oroliga att Donald Trump inte skulle vinna presidentvalet 2024, på grund av hans hårdkörda konservativa agenda. Men expresidentens karisma vann efter mordförsöket i Butler, Pennsylvania.

Konservatismen har de senaste åren fått allt mer inflytande i USA. Flera delstater har backat i sin HBTQ-lagstiftning. Av allt att döma kommer aborträtten aldrig bli så generös som den var innan Högsta domstolen avskaffade aborträtten på nationell nivå. Vissa delstater har snurrat tillbaka tiden och har lika stränga abortlagar för så mycket som 50 år sedan.

Det är märkligt hur mycket tiden skruvats tillbaka 2025. USA:s president har startat ett handelskrig av tullar med Kina, som påminner om den ekonomiska kraschen på Wall Street i slutet av 1920-talet. Samma politiker har döpt om berget Denali i Alaska. Det nya namnet är Mount McKinley, som hedrar den republikanske presidenten vid samma namn som levde på 1800-talet.

2025 blev även tyvärr krigens år. Säkerhetspolitiken har skruvats tillbaka. Sverige har lämnat över 200 år av alliansfrihet. Fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ser ut att gå framåt. Orsaken till kriget påminner om Kalla Kriget och Sovjetunionen. Vi har börjat diskutera och planera händelser som skulle ansetts otänkbara för bara ett par år sedan.

Israel har genomfört attacker mot Gaza och nästan jämnat hela Gaza med marken. Terrororganisationen Hamas hotfulla relation med Israel påminner oss om en tid när Israel inte fanns.

2025 blev även året när tiden gick framåt.

Den amerikanska tidningen Time utnämnde i år Årets person till alla AI-forskare. Nu talas det om en framtid när jobb ska ersättas eller förändras av AI. Redan i dag har journalister börjat använda AI som hjälpmedel (inte Supersanner däremot).

USA är på väg mot en förändring. Om några decennier beräknas majoriteten av amerikanerna vara mörkhyade. Den yngre generationens kvinnor accepterar inte att politiken mest består av män. En dag kommer USA få sin första kvinnliga president.

Det är egentligen svårt att tänka sig hur världen fungerar.

NATO förbereder sig för ett framtida världskrig vars huvudmål är att fler ska göra lumpen och att NATO ska ha fler militärer. Ukraina och Ryssland mobiliserar soldater samtidigt som vissa tror att vi i framtiden kommer använda AI-soldater i krig. Förra året kom nyheten att Israel använt AI för att planera attacker i Gaza.

Klimatförändringarnas klocka går framåt. Det uppmäts allt fler skogsbränder och andra typer av extremväder. I augusti kunde Supersanner rapportera om ön Tuvalu i Oceanien, som kommer försvinna på grund av att havsnivåerna beräknas bli högre. Samtidigt går hållbarhetens klocka bakåt. Allt fler drömmer om ett liv som förr, med billigare bränslepriser utan subventioner på elbilar. Klimatpolitiken rullas tillbaka runt om i världen.

Sociala medier har förändrat den yngre generationens liv i grunden. Samhällets digitalisering har gått långt. Samtidigt går mobiltelefonernas klocka bakåt. Nu talar forskare om mobilernas konsekvenser för psykiska hälsan, i synnerhet sociala medier. Nästa år har regeringen beslutat att införa mobilförbud på alla grundskolor.

Att vara konservativ är inget evigt gott. Att förblinda sig av nostalgins kraft kan få oerhörda konsekvenser. Samtidigt kan nya uppfinningar senare visa sig vara dåliga.

2025 visade oss på ett märkligt sätt att tiden går både bakåt och framåt.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Zohran Mamdani vill bjuda på många nyårskarameller

27 december 2025 / Oscar Sanner

USA

Oscar Sanner: Zohran Mamdani vill bjuda på många nyårskarameller

Zohran Mamdani

Publicerad 27 december 2025 kl. 10:59

New Yorks tillträdande borgmästare Zohran Mamdani är en vänsterradikal Demokrat som vill göra New York till en prisvärd stad. I kampanjen satsade han mycket på de höga levnadskostnaderna.

Majoriteten av väljarna röstade inte för kandidaten med de mest realistiska idéerna att genomföra. Men de röstade på en kandidat som sprider hopp.

Något håller på att hända i kapitalismens huvudstad. De senaste åren har det blivit allt vanligare att rika människor lämnar New York och flyttar till skatteparadiset Florida. Allt fler bland de affärsmän som är kvar i New York har bytt parti till Republikanerna. För de affärsmännen finns nu ännu ett skäl att lämna storstaden: Zohran Mamdani.

Zohran Mamdani vann borgmästarvalet och tillträder 1 januari. Han är 34 år gammal, född i Uganda och uppvuxen i New York. Han tillhör Demokraterna, och uppfattas väldigt vänster för att vara amerikansk politik. Valvinsten berodde främst på att många yngre väljare röstade på honom. Han blir snart New Yorks första muslimska borgmästare.

Zohran Mamdani vill frysa hyror på bostäder, höja skatten på rika, etablera kommunalt ägda matbutiker, införa gratis barnomsorg och gratis busstrafik.

För att finansiera vallöftena vill Zohran Mamdani höja den lokala inkomstskatten från 3,9% till 5,9%, en höjning med 2 procentenheter. Att genomföra vallöftet kommer bli utmanande. För det måste han få med sig delstatens guvernör Kathy Hochul och New Yorks delstatsparlament, som huserar i den mindre staden Albany.

Kathy Hochul har sagt att hon inte vill ha höjd skatt på rika, på grund av oron att affärsmän kommer lämna New York. I delstatsparlamentet har Demokraterna majoritet. Flera betydelsefulla parlamentariker har sagt att de stödjer Mamdanis skatteplaner.

Hyrorna på bostäder i New York är skyhöga. Ett exempel är att en trerums-lägenhet i stadsdelen Brooklyn, där hyran kan ligga på drygt 60 000 svenska kronor varje månad.

Vissa tror att frysta hyror på bostäder skulle vara framgångsrikt för att minska levnadskostnaderna. Men för att genomföra det måste New Yorks bostadsmyndighet godkänna förslaget, där i dag en majoritet motsätter sig förslaget. Som borgmästare kan Mamdani utse nya ledamöter med hans åsikter. Mycket talar för att det resulterar i en politisk kamp, där det är oklart vem som vinner.

Kostnaderna för barnomsorg ligger på skyhöga nivåer i New York. Enligt beräkningar var kostnaden 160 000 – 245 000 kronor per barn varje år, enligt 2024 års siffror.

Mamdanis löfte är att höja förskolepersonalernas löner och att göra det avgiftsfritt från sex veckors ålder till 5 års ålder. Projektet kommer troligtvis behöva finansieras med högre skatter, som mycket talar för att han misslyckas.

En femtedel av New Yorkborna har inte råd att åka buss. Zohran Mamdanis löfte är att göra busstrafiken helt gratis. Att genomföra löftet kommer bli svårt. Priserna bestäms av verksamhetsavdelningen MTA, vars medlemmar bestäms av politiker. Vem som bestämmer är en uppdelning mellan guvernören, borgmästaren och andra delstatliga befattningshavare. Guvernören Kathy Choul har tidigare sagt att hon är skeptisk till gratis bussar.

Nyligen var hon i ett samtal med Zohran Mamdani om hur de ska lösa problemet.

Att etablera kommunalt ägda matbutiker handlar om att minska matpriserna, som drivits upp av inflationen. Men att genomföra det kräver kostnader. Många tror att Mamdani kommer lyckas genomföra det, men i en mindre skala än vad han själv hoppas på.

Att etablera kommunala matbutiker är ett experiment som genomförts i Kansas, Wisconsin, Illinois och Georgia. Kritiker menar att det leder till att de privatägda butikerna konkurreras ut. I Kansas City blev en butik tvungen att stänga i somras, på grund av att befolkningen valde den kommunala affären i stället.

FAKTA. NEW YORK

New York är USA:s största stad med ungefär 8,5 miljoner invånare. I New York finns flest dollarmiljardärer i världen, närmare bestämt 123 människor.

New York är känt för att vara fullt av småföretag. Ungefär 50% av de anställda i den privata sektorn jobbar på småföretag.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

”Många nationalparker hänger i en skör tråd”

21 december 2025 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

“Många nationalparker hänger i en skör tråd”

Zion National Park, Utah

Publicerad 21 december 2025 kl. 17:22

Inget förenar amerikanerna som kärleken till naturen. De mäktiga nationalparkerna blir en mötesplats i en splittrad tid.

USA:s president Donald Trump har gjort stora besparingar på nationalparkernas personal. Nu väcks oron över nationalparkernas framtid.

Zion National Park är en av de många nationalparker i USA. Nationalparken ligger i sydvästra delen av delstaten Utah. Utah är en delstat i västra USA som till största delen består av en öken med berg.

Zion National Park är en vidsträckt nationalpark där det framför allt finns berg och vattendrag. I nationalparken kan man vandra, cykla på någon av de cykelleder som finns, tälta och många fler saker. Mellan bergen är växtligheten på vissa platser begränsad på grund av klimatet. På andra platser finns det frodiga träd. Landskapet här påminner en del om nationalparken Grand Canyon.

Ett vattenfall i nationalparken med berg i bakgrunden.

I USA finns det 63 officiella nationalparker. Bland de mest populära räknas Yellowstone i nordvästra USA, Grand Canyon i Arizona, Olympic i delstaten Washington och Yosemite i Kalifornien. Förra året kom sammanlagt ungefär 332 miljoner besökare till nationalparkerna.

Det är en bra fråga vad som anses amerikanskt. Det är sällan man förknippar amerikanskt med naturen. Men trots det finns naturen som en del av den amerikanska folksjälen. Många amerikaner tycker om att vistas i de enorma gemensamma marker som finns.

När Yellowstone i Klippiga bergen i nordvästra USA blev nationalpark på 1870-talet var det världens första nationalpark. USA:s dåvarande president var Republikanen Utlysses S. Grant, som beslutade att en bit mark skulle skyddas.

Låt oss återgå till Zion national park i Utah.

Trakterna kring nationalparken var på 1800-talet en plats där många var medvetna om guldruschen. I området Bingham Canyon utanför Utahs största stad Salt Lake City grävde man efter guld. Men guldruschen var aldrig så storslagen som den i Kalifornien.

Salt Lake City känns avlägset för befolkningen kring Zion National park. Kring den södra gränsen av nationalparkens område finns den ödelagda byn Grafton, vars sista invånare flyttade därifrån på 1940-talet.

Det finns åtminstone ett rep ifall man vill klättra upp för berget i nationalparken. Men till vilket pris?

Hållplats där turistbussar avgår.

Nu finns risk för att nationalparker i USA går sitt öde till mötes. Sedan USA:s president Trump tillträdde som president har han bantat budgeten ordentligt.

Amerikanska myndigheten National Park Service, som arbetar för att skydda naturen, beräknar att myndigheten förlorade 24% av sina anställda under första halvan av 2025.

Konsekvenserna syns. Många nationalparker har sämre öppettider. Besparingarna har lett till färre parkvakter och anställda. Personalen som finns kvar är överbelastade med uppgifter.

Föreningen National Parks Conservation Association arbetar för att skydda naturen. I ett pressmeddelande uppmanade de kongressen och Vita huset att stoppa besparingarna. “Många (nationalparker) hänger i en skörtråd”, skrev föreningens ordförande Theresa Pierno.

De anställda på Zion National Park gör ett nödvändigt arbete för att göra nationalparken så turistvänlig som möjligt. Arbetspersonalen tar bort grenar från stigar, röjer stenras, ger kunskap till turister, hanterar avfall och har beredskap om något oväntat skulle hända.

I måndags förra veckan publicerades en ny motion i kongressen. Om motionen röstas igenom skulle det innebära att dörren öppnas för att amerikanska staten ska sälja nationalparkerna. Nationalparkerna skulle i så fall troligtvis säljas till någon rik affärsman, även om det är oklart vem som skulle vilja köpa. Motionen skrevs av Utahs senator Mike Lee (Republikan). I motionen skrev Lee att han förväntar sig en omröstning i kongressen så fort som möjligt.

Diskussionen om nationalparkerna inleddes egentligen redan i somras, när den första motionen kom. Redan då ville Senatorerna öppna dörren för att sälja marken i samband med budgetomröstningen. Kritiken från befolkningen blev så stor att senatorerna kände sig tvingade att backa.

Det är inte förvånande som Trumps försämrade opinionssiffror delvis beror på nationalparkernas framtid. Enligt den friluftsfrämjande organisationen Trust For public lands senaste opinionsmätning är 74% av amerikanerna kritiska till att ta bort skyddad naturmark. I enkäten svarade 71% att de inte vill sälja marken.

Enligt tankesmedjan Pew Research Centers röstade nästan 70% av landsbygdsborna på Trump i presidentvalet. Stödet bland ljushyade är ännu högre.

USA:s nuvarande president Trump är den första presidenten i USA:s historia som har tagit bort skyddad mark mer än vad han har skyddat.

Nyligen beslutade Trump att höja entréavgiften för 11 utvalda nationalparker för utländska besökare. Entréavgiften ska höjas med 100 dollar, motsvarande ungefär 925 svenska kronor.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Nu står allt på spel i mellanårsvalet nästa år

17 december 2025 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Nu står allt på spel i mellanårsvalet nästa år

Kongressbyggnaden Kapitolium i Washington, USA:s huvudstad.

Publicerad 17 december 2025 kl. 05:31

Just nu har Republikanerna majoritet i Representanthuset och Senaten. Nästa år är det mellanårsval till kongressen. Mycket kan hända under Donald Trumps sista två år som president.

Republikanerna kommer göra allt för att visa enad front – Men mycket tyder på att Demokraterna får revansch. Valåret 2026 kommer bli galet.

Enligt sajten RealClearPolitics senaste publicerade opinionsmätningar ligger Republikanernas stöd på 40%. Demokraternas stöd ligger på 34%. Det innebär alltså att 26% av amerikanerna inte har förtroende för något av partierna.

I mellanårsvalet brukar presidentens parti ofta straffas, i synnerhet om inflationen är hög. De senaste två decennierna har presidentens parti ofta förlorat omkring 30 – 40 ledamöter i Representanthuset.

Enligt opinionsmätningarna har missnöjet mot Trumps ekonomiska politik växt under den senaste tiden. Många bedömer att det främst beror på tullarna, som inneburit högre priser för konsumenter, ökad arbetslöshet och färre jobb.

I mellanårsvalet 2022 hade Bidens popularitetssiffror minskat betydligt, främst på grund av inflationen. Men då hände något oväntat. Demokraterna förlorade bara 9 mandat.

Orsaken var att många kvinnor röstade på Demokraterna – i protest mot att Högsta domstolen avskaffat aborträtten på nationell nivå.

Mycket tyder på att Demokraterna får revansch valåret 2026. Demokraterna har haft problem med förtroendesiffrorna de senaste åren. Många amerikaner minns Bidens höga ålder, hur han höll färre presskonferenser än sina företrädare och hur Kamala Harris blev tvungen att ta över som presidentkandidat bara veckor före Demokraternas konvent.

Troligtvis kommer många av de osäkra väljarna att rösta på Demokraterna. I situationer som denna lockas många till att rösta på konkurrenterna till de parti som har makten i Vita huset. Det är ännu mer troligt med tanke på resultatet i mellanårsvalet 2022. Efteråt såg sig Demokraterna som vinnare, trots att de förlorade 9 mandat i Representanthuset. Dessutom är säkert många trötta i dag på budgetbråken som ledde till federal nedstängning. Republikanerna och Trump fick skulden i de flestas ögon.

Enligt min bedömning är det troligaste att Republikanerna behåller majoriteten i Senaten, och att Demokraterna vinner majoriteten i Representanthuset.

Representanthusets ledamöter har korta mandatperioder på 2 år. Ledamöterna behöver komma med nya vallöften för att sitta kvar. Därför finns ofta de mest polariserade åsikterna. De radikala vänsterdemokraterna och de radikala högerrepublikanerna finns mest i Representanthuset.

Senaten är känd för att bestå av ledamöter utan extrema åsikter. Mandatperioderna pågår i 6 år, och en tredjedel ställer upp i Senatsvalen som hålls vartannat år. Där finns det få politiker som är väldigt vänster eller väldigt höger. Ofta har Demokraterna och Republikanerna därför lättare att komma överens i Senaten.

Bland de 33 senatorer som ställer upp i valet nästa år tillhör 20 av de Republikanerna.

Frågan är bara hur mycket mellanårsvalet påverkar president Trumps politik.

Enligt konstitutionen har presidenten nästan bara verkställande makt. Kongressen ska besluta, och presidenten ska skriva under och genomföra. Många experter pekar på att maktdelningen blivit sämre det senaste året.

Trump använder sig av verkställande presidentordrar – som egentligen bara får användas i nödsitutationer – på ett olagligt sätt i en utsträckning vi aldrig skådat i amerikansk politik förr.

Men kongressen har makt. Det bevisade de i Epsteinskandalen och budgetbråken som ledde till nedstängning.

Valåret 2026 hålls det även guvernörsval i 39 av USA:s 50 delstater.

Vid samband med mellanårsvalet brukar potentiella presidentkandidater avslöja deras planer inför presidentvalet. Därför är guvernörsvalen viktiga att hålla koll på.

Redan nu har Kaliforniens snart avgående Demokratiska guvernör Gavin Newsom, Hawaii:s guvernör Josh Green och Kentuckys guvernör Andy Beshear sagt att de överväger att ställa upp i presidentvalet.

Bland Republikanerna har ingen av de nuvarande republikanska guvernörerna sagt att de vill kandidera till president. Därför kommer det vara viktigare att kika på kongressledamöterna och ministrarna i Trumps regering. Vad de – och för den delen vad Trump gör kan påverka deras förtroende och vem som blir Republikanernas presidentkandidat 2028.

De mest uppmärksammade guvernörsvalen nästa år blir nog Kalifornien, Florida, Texas, Michigan och New York.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Obama och Merkel var två alternativ till populismen – Vad var det som hände?

11 december 2025 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Obama och Merkel var två alternativ till populismen – Vad var det som hände?

Barack Obama och Angela Merkel möts i en konsertsal i Washington.

Publicerad 11 december 2025 kl. 06:12

USA:s president Barack Obama hade höga förväntningar om vad han skulle göra efter valvinsten 2008. I åtta år stod han nära Tysklands populära och respekterade förbundskansler Angela Merkel. Tillsammans skulle de bidra med framtidsoptimism och långsiktiga lösningar.

Vad var det som gick snett?

I juli 2008 var Barack Obama senator som representerade delstaten Illinois. Han hade påbörjat sin presidentkampanj, även om han inte var officiellt utsedd som presidentkandidat.

Barack Obama ville kampanja vid det populära monumentet Brandenburg Tor i Berlin, en på många sätt historisk plats. I Berlin skulle han träffa Tysklands dåvarande förbundskansler (regeringschef) Angela Merkel. Angela Merkel förbjöd honom att beträda området vid Brandenburg. Hon menade att monumentet inte var tänkt att användas för politiska kampanjer.

När Barack Obama installerades som USA:s president i januari 2009 var han en framtidsoptimistisk nystart efter Kriget mot terrorismen. Han ville påbörja en ny era av fred. Sjukvården skulle bli bättre för de fattiga, skatterna skulle höjas för de rika. Som USA:s första mörkhyade president var han ett alternativ till populismen.

Angela Merkel blev Tysklands första kvinnliga förbundskansler i november 2005. I valrörelsen profilerade hon sig som ett konservativt alternativ. Hon ville införa platt skatt (att alla betalar lika mycket skatt). Angela Merkel var en frihandelsförespråkare som ville stärka EU:s gemenskap och ställning i världen.

“Vissa människor tänker på frihet som frihet från något, frihet från ansvar. Min förståelse av frihet är att vi har befogenhet att göra något”, sade Angela Merkel.

Det är i början av december 2024. De två före detta ledarna är återförenade igen, den här gången i en konsertsal i Washington DC. Obama och Merkel diskuterade klimatförändringarna, finanskrisen och migrationspolitiken.

I alla de tre frågorna var de ett seriöst alternativ till populismen. Angela Merkel ville släppa in fler invandrare till Tyskland, Barack Obama ville göra det enklare för barn som migrerat till USA att stanna. Barack Obama skrev under Parisavtalet vid FN:s klimattoppmöte, Angela Merkel tog det kontroversiella beslutet att påskynda nedläggningen av kärnkraften.

Under åtta år hade Merkel och Obama ett tätt samarbete. De ville ha långsiktiga och genomtänkta lösningar framför snabba kortsiktiga lösningar. Tillsammans var de två alternativ till populismen.

Vad hände med Obamas löfte om fred? USA var inblandade i fler väpnade konflikter vid 2017 jämfört med 2009. Vissa experter menar att skulden inte bör läggas på Barack Obama, på grund av att han inte visste hur man medlar i konflikter på bästa sätt.

Barack Obama hoppades att Republikanerna i kongressen var förhandlingsbara, och att han skulle kunna genomföra mycket av sin politik med kompromisser. Så blev det inte.

Var även Barack Obama en bidragande orsak till populismens framväxt, genom att lova mer än vad han kunde hålla?

Under mötet i Washington presenterade Angela Merkel sina memoarer Freedom: Memoirs 1954 – 2021.

Merkel reflekterade över sina politiska beslut. Under sin politiska karriär tog hon kontroversiella beslut, men hon har aldrig ångrat sig. Hon konstaterade att ett sådant politiskt intresse aldrig fanns när Berlinmuren delade upp Tyskland.

Under mötet konstaterade Barack Obama att Berlinmuren innebär en läxa för USA. “Om man bokstavligen kan vara delad av en mur i årtionden och ändå lista ut hur man kan enas och blomstra som en identitet i ett land, då borde förhoppningsvis USA kunna göra detta”, avslutade Barack Obama.

Om Barack Obama skulle stormat Kapitolium hade han inte haft en chans att återvända till Vita huset.

Högerpopulisterna har det enklare. Högerpopulisterna vill slåss mot eliten. Deras samhällssyn bygger på ett “vi och dem”, där den vanliga befolkningen utmålas som bortglömd. De karaktäriseras av en syn på att samhället fungerar bäst med snabba och enkla lösningar på långsiktiga problem.

I Europa och USA får populisterna mer makt. Allt detta skulle Barack Obama och Angela Merkel förhindra.

Vad var det som gick snett?

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Därför vill utbrytarna i Oregon flytta delstatsgränsen

6 december 2025 / Oscar Sanner

USA/REPORTAGE

Därför vill utbrytarna i Oregon flytta delstatsgränsen

En vanlig syn i östra Oregon. Här syns en stig utanför Mitchell.

Publicerad 6 december 2025 kl. 12:39

Artikeln har tillfogats en rättelse 6 december 2025 kl. 15:31.

Oregon är en delstat i nordvästra USA med jordbruksmark, skog, en lång kustremsa och en bergskedja i mitten. Delstaten är djupt splittrad mellan liberala och konservativa röster. Nu vill invånarna i östra Oregon flytta på delstatsgränsen för att minska splittringen.

Oregon är en delstat i nordvästra USA. Den gränsar till Washington i norr, Kalifornien och Arizona i syd och konservativa Idaho i öst.

Oregon brukar räknas som en Demokratisk delstat. Oregon har inte tilldelat sina elektorsröster till en Republikansk presidentkandidat sedan 1984. Men geografiskt sett är invånarna djupt splittrade.

I västra delen, närmast kusten ligger storstäderna Eugene, Portland liksom delstatshuvudstaden Salem. Där har de liberala makthavarna stor makt.

Gränsen mellan östra och västra Oregon går vid bergskedjan Kaskaderna, som ligger i mitten av delstaten.

Östra delen av Oregon består av en öken med mindre orter och landsbygdsbyar. Invånarna i östra Oregon kör bensinbilar, bär vapen, stödjer abortförbud och drömmer om låga skatter. Nu vill de rita om delstatsgränserna för att komma bort från splittringen.

För några år sedan bildades konservativa Greater Idaho-rörelsen. De vill flytta delstatsgränsen mellan Idaho och Oregon. Rörelsen vill att östra delen av Oregon ska tillhöra den republikanskt dominerande delstaten Idaho i öst i stället.

Mike McCarter är talesperson och grundare av Greater Idaho. Hemma har han en stor samling av gamla vapen.

Striden om delstatsgränserna har pågått i nordvästra USA i många år. När delstatsgränsen bestämdes på 1860-talet var det endast 1 representant av de 60 delegater som kom från östra delarna av Oregon. Charles Meigs ville att delstatsgränsen skulle gå vid bergskedjan. Hans förslag blev nedröstat på mötet.

I början av 1900-talet ville somliga Oregonbor bilda en ny delstat med namnet Jefferson. En delstat som skulle omfatta norra delen av Kalifornien och södra delen av Oregon. Det blev inget av det förslaget. Men fortfarande finns det människor som förespråkar bildandet av Jefferson.

Att flytta på delstatsgränsen skulle bli en stor men möjlig process. Liknande förändringar har hänt tidigare i USA:s historia. Utbrytare i Virginia bildade delstaten West Virginia år 1863. Delstaten Maine i nordöstra USA bildades av utbrytare i Massachusetts år 1823.

Man kan fråga sig varför delstatsgränser ska flyttas. Alla amerikaner bor trots allt i samma land, samma kongress och har samma president. Det beror på att delstaterna har större makt i USA.

Blå linjen visar gränsen mellan västra delen av Oregon och östra delen, där bergskedjan går. Greater Idaho vill att samtliga regioner mellan blå linjen och gröna linjen ska tillhöra Idaho. De rödmarkerade är de regioner som folkomröstat ja till Idaho. Gröna linjen visar delstatsgränsen mellan Oregon och Idaho. Källa: Greateridaho.org Grafik: Supersanner

Missnöjet mot makten i östra Oregon beror framför allt på skattehöjningarna, de hårdare narkotikalagarna och de hårdare vapenlagarna. Kritikerna menar att makthavarna fattar beslut som endast gynnar befolkningen i väst.

För några år sedan ville Demokraterna i storstaden införa hårdare vapenlagar. Lagarna skulle innebära att man behöver ansöka om tillstånd vid köp, och att man max fick köpa 10 vapen. Vapenlagarna var så hårda att de beskrivs som de hårdaste i USA. Trots en rättslig tvist i domstol ska lagen börja gälla.

I östra Oregon älskar de vapen. De anordnar skjuttävlingar för landsbygdsbyarna. Innan narkotikalagarna skärptes brukade de festa med narkotika, framför allt marijuana. Sedan 1 september i år är det olagligt med innehav av narkotika. Brottet straffas vanligtvis med 6 månader fängelse, men behandling finns som alternativ. Behandlingen har kritiserats för att det anses finnas för få behandlingsplatser.

Många invånare är duktiga på att försörja sig själva. De vill ha frihet från myndigheterna. Det handlar till exempel om att de vill ha minskade kostnader för bilregistreringen, som höjts av Demokraterna på grund av klimatförändringarna.

Alla stödjer inte Greater Idaho-rörelsen. Det finns många motståndare, som älskar att demonstrera på gatorna om hur mycket de tycker om Oregon.

Demonstration i Crook County.

De menar att Oregonborna inte förstår vad Idaho skulle innebära, när det gäller abortförbud, friare vapenlagar och ett sämre socialt skyddsnät. Motståndarna pekar på att Idaho har mer rasism, fler människor som dör i vapenrelaterade skjutningar i procent och sämre sjukvård för låginkomsttagare. Dessutom har Idaho sämre levnadsstandard för HBTQ-personer.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att invånarna i östra Oregon festar med narkotika. Rätt är att innehav av narkotika är olagligt sedan 1 september 2025. Brottet straffas med 6 månaders fängelse, med behandling som alternativ. Kritik har riktats mot att det finns för få behandlingsplatser.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Trump tar över i Demokratiska storstäder

30 november 2025 / Oscar Sanner

USA/KOMMENTAR

Oscar Sanner: Trump tar över i Demokratiska storstäder

Nationalgardister på plats i Washington efter onsdagens skjutning.

Publicerad 30 november 2025 kl. 12:59

Migrationspolisen ICE har fått uppdrag av Vita huset att deportera papperslösa illegala invandrare. Samtidigt som soldater i nationalgardet patrullerar på gatorna i amerikanska storstäder för att plocka skräp.

Demokraterna har svårt att påverka politiken. Men de kan slåss, slåss, slåss.

Onsdagens skjutning i Washington, i närheten av Vita huset var en tragedi för många Washingtonbor. Extremt våld är vanligt i USA, inte sällan av politiska skäl.

När nationen är i kris brukar presidenten vädja om sammanhållning mellan partigränserna. USA:s nuvarande president Donald Trump är ett undantag.

Efter skjutningen meddelade Trump att han skulle kalla in ytterligare 500 militärer att patrullera i huvudstaden.

I mitten av augusti i år utlyste Trump ett kriminellt nödläge, som innebar att nationalgardet skulle bevaka Washingtons gator. Från början var det 220 soldater i huvudstaden.

Trumps varning om kriminaliteten blev starkt ifrågasatt. Det finns inget som säger att kriminaliteten i Washington blivit värre. Tvärtom har kriminaliteten minskat sedan 1990-talet.

Militärernas uppgifter i huvudstaden var oklar. Det rapporterades om hur soldaterna plockade skräp och tvättade bort grafitti.

Washington var inte den första staden. I juni sattes nationalgardet in i Los Angeles. Inkallandet ledde till stark kritik från Kaliforniens guvernör Gavin Newsom. Orsaken var en demonstration som Trump inte tyckte om.

ICE är USA:s kronofogdemyndighet som arbetar för att deportera papperslösa migranter, alltså människor som bor i USA utan tillstånd. Man tror att omkring 14 miljoner människor är papperslösa, ungefär 4% av USA:s befolkning. Enligt Vita huset har över en halv miljon människor deporterats sedan januari i år.

De papperslösa kommer från bland annat Mexico, El Salvador och Guatemala.

I Demokratiskt styrda delstater har storstäderna förklarat sig fristäder för papperslösa. Därför har Trump beordrat ICE att främst arbeta där.

När ICE har gripit papperslösa har det uppstått oro och kaos. Protestanter mot migrationsmyndigheten har försökt stoppa poliserna.

ICE-agent i Los Angeles. Undersökningar har visat att endast 8% av de gripna är kriminella.

ICE har en lång lista över människor som ska deporteras. De ska i första hand fokusera på kriminella. Men flera medier har rapporterat om att kontrollerna varit otillräckliga, som lett till att oskyldiga blivit gripna.

Efter att papperslösa blivit gripna förvaras de i myndigheternas förvaringscentral. Där blir de papperslösa illa behandlade. Familjer splittras och hamnar i sorg. Enligt Vita huset har 20 personer hittills dött i förvaringscentralerna, ungefär samma siffror som under Bidens presidentskap.

Många av de papperslösa har impopulära låglönejobb. Men inte alla. Bland annat förskollärare och skolpersonal har blivit gripna. Det har lett till arbetsbrist på vissa arbetsgivare.

Trump vill att kriminaliteten ska minska. Därför menar han att de utländska, framför allt latinamerikaner, behöver deporteras av ICE och att nationalgardet behöver sättas in i amerikanska storstäder.

Efter onsdagens skjutning i Washington har Trump höjt tonläget.

Rahmanullah Lakanwal, en 29-årig man från Afghanistan pekades ut som misstänkta skytten. Han anlände till USA år 2021 med ett program för soldater som stridit i Afghanistan.

Kort efter skjutningen meddelade Trump att han vill granska alla Afghaners papper för att minska kriminaliteten. Trump skrev på Truth Social att alla utlänningar som inte hör hemma i USA kan räkna med att åka ut.

I fredags meddelade Trump på Truth Social att han vill stoppa all invandring till USA. Flera gånger tidigare har såna presidentordrar utförts. Med stor sannolikhet behöver USA:s federala domstolar pröva om det är tillåtet, vilket inte är en självklarhet.

Redan nu har Trump infört totalt inreseförbud till 12 länder, och delvist förbud till ytterligare 7 länder. Bland de länderna finns bland annat Demokratiska Republiken Kongo, Myanmar och Afghanistan. I torsdags meddelade USA:s migrationsmyndighet USCIS att de vill ompröva de uppehållstillstånd som getts till invånare i dessa 19 länder.

Trump vill alltså deportera invandrare i kaosartade scener och göra oönskade maktdemonstrationer i Demokratiska storstäder. Allt handlar om att på ett farligt sätt minska kriminaliteten.

Om Demokraternas motstånd ger effekt på politiken, är för deras del en svår Schweizernöt att knäcka.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner