Vi tror på din frihet

Kategori: Uppsala spårväg

Om städerna ska bli attraktiva måste vi bygga för framtiden

LEDARE 

Oscar Sanner: Om städerna ska bli attraktiva måste vi bygga för framtiden 

Supersanners ledarsida är liberal.  

I dag har många svenska städer problem med nästan ändlösa bilköer och en kollektivtrafik som inte utnyttjas tillräckligt. Frågan är vad vi gör åt det.  

Det finns möjligheter – lär av Uppsala.  

För några år sedan genomfördes en undersökning som visade att många svenskar är missnöjda med framkomligheten att köra bil i städerna. Endast ungefär en tredjedel av deltagarna i studien ansåg att det är lätt att ta sig fram med bilen. Missnöjet är som allra störst i Göteborg, där endast 5% upplevde bilen som enkel.  

Det är väl knappast något nytt att folk klagar på trafiken. Ända sedan bilen revolutionerade samhället har människor drömt om större vägar. Men när trafiken ökar kan lösningen inte vara att bygga vägar. I så fall kommer de svenska städerna snart ha motorvägssystem som liknar Los Angeles.  

En bättre lösning är att bygga ut kollektivtrafiken. Men frågan är bara hur. När bussarna fastnar i bilköerna är lösningen knappast att öka turtätheten på linjerna. I så fall kommer vi snart ha nästan tomma bussar som kommer varje minut. Vi måste hitta en bättre lösning. 

Bergen i västra Norge hade länge problem med trafiken. Efter millennieskiftet bestämde lokalpolitikerna att en ny spårväg skulle lösa problemen. Idén var till en början kontroversiell och starkt ifrågasatt – kritikerna grundade en förening som samlade in namnunderskrifter på personer som var emot förslaget. Man var orolig för att det skulle innebära oerhörda kostnader och att människor som inte bodde nära spårvägen skulle få sämre kommunikationer.  

Men när spårvägens första linje öppnade 2010 var det många norrmän och norskor som ändrade sig. Spårvagnarna var bekväma och smidiga. Allt fler valde att resa kollektivt. Populariteten växte så mycket att man har byggt ut spårvägen, och det diskuteras att bygga ut ytterligare i framtiden.  

I dag förs samma debatt i Uppsala – där kommunens och regionens planerade spårvägsbygge har kantats av förseningar, höga kostnader och osäkerheter. Förra veckan skrev kommunen under ett avtal med det finska företaget Škoda Transtech Oy – som ska tillverka spårvagnarna.  

Spårvagnarna kommer vara utrustade med ett säkerhetssystem som varnar övriga trafikanter för att i högsta möjliga mån undvika olyckor. Med sina gröna vagnar kommer de glida fram genom Uppsala utan krängningar. Med den senaste tekniken kommer de vara ganska tysta, ha låg energiförbrukning och ett miljövänligt luftkonditioneringssystem. Spårvagnarna kommer rymma drygt 300 resenärer, med 80 sittplatser. Man beräknar livslängden till åtminstone 30 år.  

Det kommer alltid finnas människor som påpekar hur mycket skattepengar som spårvägsprojektet kostar. Bara en meter av Uppsalas spårväg beräknas faktiskt att kosta drygt 700 000 kronor. Men när städerna växer måste vi göra stora investeringar för de framtida generationernas skull. Ifall vi sparar in på kollektivtrafiken – så kommer det leda till kostnader på andra håll. Om några år kommer spårvägens attraktivitet ha tjänat in de gigantiska kostnader som har lagts på projektet.  

Det krävs politiker som är beredda att satsa – Vågar de det? 

Frågan är om spårvagnar någonsin kommer rulla på Uppsalas gator

SVERIGE / ANALYS 

Uppsala kommun ser Mark- och Miljödomstolens omprövning som ett steg i rätt riktning samtidigt som oppositionen vill stoppa projektet helt och hållet. Nu finns det ingen återvändsgränd.  

Spårvagnen skulle bygga broar mellan Uppsalaborna – men nu har den fastnat halvvägs.  

För några år sedan besökte jag Uppsala och beundrades över kommunens investeringar i cykelparkeringar. Jag minns att det fanns ett stort cykelgarage vid Uppsala Centralstation. Cykelgaraget byggdes klart år 2019 och rymmer över 1 000 cyklar. “Det här är bra för klimatet”, skrev jag på den miljöblogg jag skrev på under den tiden i mitt liv. Då var jag omedveten om den politiska strid som snart skulle börja.  

Allt började egentligen redan omkring år 2010, när politikerna i Uppsala kommun började skissa upp planer för framtidens kollektivtrafik. De alla var överens om att den växande stad de bor i behöver en bättre kollektivtrafik i framtiden – men hur skulle den se ut? Sedan skulle det dröja över 10 år innan kommunfullmäktige hade bestämt. Nu skulle Uppsala bygga en spårväg med ny spårvagnstrafik.  

Uppsala spårväg består av 2 planerade linjer. Spårvagnen ska gå i den södra delen av Uppsala, där bostadsområden som Ultuna och Gottsunda finns. Uppsala expanderar med nya bostadsområden i den delen av staden. De två linjerna ska gå från Uppsala Centralstation. Spårvagnarna ska passera Svandammen och Universitetet innan linjerna delar upp sig. Linjerna möts sedan i Ultuna för att sedan passera naturreservatet Årike Fyris. Där ska en nybyggd spårvägsbro byggas över Fyrisån. Slutligen är ändhållplatsen Bergsbrunna, där en ny järnvägsstation ska byggas i framtiden.  

Politikerna valde den sämsta av broar. Bygget av den planerade bron har kantats av osäkerhet. För några år sedan meddelade Mark- och Miljödomstolen att spårvägsbron påverkar djurlivet och att de därför inte får bygga bron. Uppsala kommun har gett domstolen mer underlag om hur naturen påverkas. Kommunen har överklagat ärendet till domstolen, som ska pröva fallet igen.  

Det finns inga opinionsundersökningar över hur populär spårvägen är bland Uppsalaborna. Men det verkar som att en majoritet är emot spårvägen. Det har hållits stora protester. I protesterna har flera partier närvarat. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och det lokala partiet Utvecklingspartiet Demokraterna är kritiska till projektet. Kommunstyrelsen, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är positiva till projektet. Utöver dessa är Liberalerna positiva till projektet.  

Kritiken motiveras med kostnaden. Spårvägsprojektet beräknas kosta sammanlagt ungefär 12 miljarder kronor. Av dessa finansieras 3 miljarder av statligt stöd. Resten finansieras av kommunen och regionen. Enligt källor till P4 Uppland riskerar Uppsala att gå miste om det statliga stödet. Staten kräver att delsträckan till spårvagnsdepån ska vara klart 2029, annars förlorar de två tredjedelar av stödet. 

Det ligger något i tidsandan att klaga på statliga utgifter och privatpersonliga kostnader. Allt fler politiker i Sverige drivs av populistiska förslag som billigare bensin, sänkta skatter och minskad byråkrati. Det är en trend som syns framför allt till höger, men även åt vänster. Det politikerna i Uppsala gjort är ett projekt som bryter den trenden. Men det är också ett ödesdigert beslut som visat sig vara riskfyllt.  

Kommer spårvägen stå klar 2029, som planerat? Kommer Uppsala gå miste om delar av det statliga stödet och misslyckas, för att ha “räls utan vagnar”, som Upsala Nya Tidning skriver? Eller kommer man bygga klart halva spårvägen genom att strunta i bron, som Centerpartiet argumenterar för? 

Kommunstyrelsen har under mandatperioden behövt göra överenskommelser med oppositionen för att genomföra sin politik. Nu går borgerligheten till val på att stoppa spårvägen. Spårvagnsdepån riskerar förlora det statliga stödet och bron till depån har stoppats av domstol. Lantbruksuniversitetet i Uppsala oroar sig över att spårvagnarna kommer skapa störningar när experiment genomförs i laboratorier.  

Frågan är om spårvagnar någon gång i framtiden ens kommer rulla på Uppsalas gator.  

© 2026 Supersanner

Tema av Anders NorenUpp ↑