Kategori: Klimat (Sida 1 av 2)

Väljarna vill ha lägre skatter, högkostnadsskydd och billiga bränslepriser

5 september 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Väljarna vill ha lägre skatter, högkostnadsskydd och billiga bränslepriser

Statsministern och oppositionsledaren.

Publicerad 5 september 2025 kl. 12:14

Supersanners ledarsida är liberal.

Vänstern vill ha arbetstidsförkortning, ett mer generöst högkostnadsskydd samtidigt som Vänsterpartiet präglas av antisemitism för konflikten kring Israel och Gazaremsan.

Åt höger verkar nu till och med Liberalerna överväga att sitta i regering med SD efter nästa val. I en regering som hittills utvisat människor utan uppehållstillstånd.

Hur hamnade vi här?

Den 11 juni hölls den senaste partiledardebatten i riksdagen. Kanske var det den sista innan valrörelsen drar igång på riktigt. Ulf Kristersson (M) varnade för det som kallats Socialdemokraternas vänstersväng. Däribland att partiet i kongressen i maj beslutade att föreslå arbetstidsförkortning. Men uttrycket har blivit ifrågasätt. Många bedömer att Socialdemokraterna snarare gått åt höger när det gäller brottsbekämpning och straff.

Magdalena Andersson (S) kritiserade Ulf Kristersson för att regeringens politik drabbade barnfamiljer med små marginaler. Däribland genom det höjda högkostnadsskyddet för läkemedel. Jimmie Åkesson (SD) präglade debatten åt att prata om hur billiga bränslepriserna blivit.

Retoriken är tydlig och väntad. Så här kommer alltså valrörelsen låta. Men det som främst avgör vilken regering Sverige får är troligtvis Centerpartiet. Centerpartiets val i regeringsfrågan har länge varit svår för partiet. Att Centerpartiet samarbetar åt vänster är just nu det troligaste scenariot. Frågan är bara om de lyckas samarbeta med Vänsterpartiet.

Centerpartiets hållning spelar ingen roll. Sverige står oavsett inför två dåliga alternativ i nästa val. Om vänsterblocket vinner riskerar det bli högre skatter som slår mot Sveriges ekonomiska tillväxt. Förslaget om arbetstidsförkortning är samma sak.

Men fyra år till med nuvarande regering kommer inte heller bli bra. Det är en bra fråga hur många bedömare som underkänt regeringens klimatpolitik. Att regeringen utvisar invandrare utan uppehållstillstånd skadar Sveriges självbild. Med det föreslagna bidragstaket kommer färre barn få äta sig mätta. Dessutom riskerar det bli mer kriminalitet och försämrad integration.

“Som politiker är man ibland tvungen att fatta tråkiga beslut.”

Regeringen har höjt högkostnadsskyddet, alltså den summa patient betalar för läkemedel innan resten blir gratis. Tidigare nivån på 2 900 kronor höjdes 1 juli till 3 800. Bakgrunden är att priset på läkemedel stigit för staten. Att höja högkostnadsskyddet är inget kul beslut. Men som politiker är man ibland tvungen att fatta tråkiga beslut.

Politik handlar inte bara om att prioritera. Det handlar även om att bortprioritera. Pengarna som inte läggs på högkostnadsskydd kan läggas på något annat, där pengarna gör mer nytta. Det är just detta som är så synd med svenska valrörelser. Att politikerna inte alltid vågar tala klarspråk om vad som ska prioriteras bort. Detsamma gäller bränslepriserna.

Sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister 2022 har bränslepriserna sjunkit med ungefär 9 kronor per liter. Till största delen beror det på att Tidöpartierna sänkt bränsleskatten i omgångar. Det är givetvis tråkigt att behöva betala mer. Men klimatet ställer nya krav på oss. Vi måste anpassa oss.

När det gäller skattepolitiken har regeringen sänkt skatten så mycket att vi fått det lägsta skattetrycket sedan 1975. Skattesänkningarna är bra, men det får gärna stanna där. Skattepengarna behövs för att finansiera sjukvård, skola och försvaret.

Den bästa politiken bedrivs med blocköverskridande överenskommelser. Vi i Sverige är redo och mogna för ett tredje regeringsalternativ. En regering med Socialdemokraterna och Moderaterna.

Kommer Moderaterna att välja en ordentlig regeringspartner, som arbetar för att krossa gängen, sänka skatten och klimatet?

Eller väljer de att binda upp sig till regering med SD, vilket riskerar leda till att Moderata väljare byter till Socialdemokraterna i protest?

I så fall kommer Moderaterna indirekt stödja Vänsterpartiet, som inte alls skulle vara bra för Sverige.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Här planeras flytten – Tuvalu ska bli världens första digitala land

21 augusti 2025 / Oscar Sanner

KLIMAT

Här planeras flytten – Tuvalu ska bli världens första digitala land

En av atollerna vid Tuvalus huvudstad Funafuti.

Publicerad 21 augusti 2025 kl. 18:49

Tuvalu är ett litet land i Oceanien som i genomsnitt ligger ungefär 2 meter ovanför havsytan. Befolkningen är fattig och beroende av fisk för att överleva. Nu riskerar önationen att hamna under vattnet på grund av klimatförändringar.

Med hjälp av 3D-modeller ska tuvaluanerna ha kvar sitt land.

Tuvalu är ett litet land 4 000 kilometer nordöst om Australien. Klimatet är tropiskt, med dagstemperaturer upp till 30 grader under hela året. Befolkningen här är fattig. De flesta bostäderna ligger i mitten nära bland annat kyrkor, shoppingcentrum, hem och gemenskapslokaler. Landet består av tre korallöar och sex atoller som tillsammans blir 26 kvadratmeter stort.

Traditionellt sett har de försörjt sig med hjälp av fisk. Utöver det har de använt självhushållning med kokosnötter pulaka. Men klimatförändringarna har helt förändrat spelplanen. De smala kustremsorna har drunknats av vatten, som gör att saltvatten förstör plantagerna.

Vattnet stiger fort. Om du är här som turist får du säkert höra tuvaluanernas berättelser om hur de stått knädjupt i havsvatten som bubblat upp genom marken. På ön är marken porös. Men turister är ett sällsynt fenomen på Tuvalu.

Enligt den amerikanska rymdmyndigheten NASA har havsnivån stigit med 0,15 meter ungefär de tre senaste decennierna. Den genomsnittliga takten är 5 millimeter per år, just nu är det mer än hälften så snabbt som det globala genomsnittet. Nivåerna beräknas stiga allt fortare, rättare sagt mer än dubbelt så fort som nu år 2100. Tuvalu är det första landet som beräknas hamna under vattnet.

Med 5 millimeter per år kommer inte Tuvalu att ligga under vatten i modern tid. Men om man räknar med de nya högvattennivåerna, där ved säga de allt mer vanligare och extrema väderfenomenen som skyfall. Då riskerar det leda till att Tuvalu blir översvämmat av vatten betydligt tidigare. NASA tror att stora delar av ön kommer ligga under vatten före år 2050.

När en av ministrarna i Tuvalus regering besökte FN:s internationella klimattoppmöte COP26 2021 i Glasgow blev han uppmärksammad för sitt tal. “Vi sjunker”, sade Simon Kofe.

Skräp som har spolats upp på kustlinjen efter flodvågor.

På klimattoppmötet 2022 presenterade regeringen idén med att ha kvar landet som en digital nation. Sedan dess har de gjort en 3D-version av landet. De har tagit med allt från stränderna, havet, bostäderna och palmerna. De hoppas kunna bevara sitt lands unika kultur.

Tuvalus medborgare har blivit inbjudna att dela med sig av sina mest värdefulla ägodelar och minnen. Allt från berättelser om deras förfäder, festivaldanser och minnesvärda föremål. Regeringen bestämde det 2023. De skrev att det handlade om att “bevara Tuvalus själ”.

”Vårt land, vårt hav, vår kultur är våra människors mest värdefulla tillgångar – och för att skydda dem från skada, oavsett vad som händer i den fysiska världen, kommer vi att flytta dem till molnet,” sade Simon Kofe i introduktionsvideon.

Tuvalus regering försöker skapa digitala pass som lagras på blockkedjan. Med hjälp av dessa bland annat ska de kunna hålla val, anordna folkomröstningar, registrera födslar och registrera äktenskap.

Tuvalu och Australien har startat ett eget visumprogram. Visumen delas ut i lotterier och ger de samma rättigheter som de vanliga australiensarna. Där ved säga vård, bostad, arbete och skola. Under den första ansökningsomgången som stängde i juli registrerade sig 8 500 personer. Australien har meddelat att 280 tuvaluaner per år har rätt att bosätta sig i Australien.

En stor del av befolkningen har ansökt om klimatvisum. Men det är inte alla som håller med. The Guardian intervjuade Kelesoma Saloa i juni 2023. “Mitt tredje barn föddes i Nya Zeeland så hon vet ingenting om Tuvalu; hon har förlorat något som är så viktigt. Det gör mig ledsen; hon har förlorat de där vackra tuvaluanska värderingarna som hon borde ha vuxit upp med: respekt, att hjälpa varandra, att arbeta tillsammans – vi har inte det här borta; de lär ut det i skolan men det är helt annorlunda.”

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Klimatkompensation är inte lösningen

5 augusti 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Klimatkompensation är inte lösningen

Bilden visar extrembränderna i Kalifornien, USA i januari.

Publicerad 5 augusti 2025 kl. 17:29

Utredarna har kommit med ett tydligt besked. Vi kommer inte nå klimatmålen.

Klimatkompensation är inte lösningen på klimatkrisen.

Regeringen har sedan tillträdet 2022 allt mer monterat ner klimatpolitiken på hemmaplan. I stället vill klimatminister Romina Pourmoukthari (L) klimatkompensera utomlands. Enligt henne är det en självklarhet att det inte handlar om att “köpa sig fri” från klimatpolitiken. Såhär sade hon i en intervju i TV4 3 juli 2023:

“Det här handlar ju inte om att köpa sig fri, utan det handlar om att ge en skjuts till länder som kanske vill ha höga klimatambitioner men inte har de ekonomiska möjligheterna eller kompetensen att göra det.”

Pengarna ingår i bemyndigaderamen. De tidigare ramarna på 450 miljoner planerade regeringen att höja till 1,5 miljarder kronor. Projektet kunde handla om att elektrifiera busstrafiken och att byta dieselmotorer mot solpaneler. Enligt regeringens beräkningar kan det rena 2 miljoner ton koldioxid, som motsvarar lite mindre än 5% av Sveriges utsläpp.

Klimatkompensation är ett mycket intressant experiment, som både företag och länder använt sig allt mer av de senaste åren. Problemet är att det inte alltid funkar. Själva klimatkompensationen medför ofta andra utsläpp, som till exempel av motorfordon. Dessutom riskerar fattiga människor att bli utnyttjade och dåligt behandlade. I maj förra året blev snabbmatskedjan MAX avslöjade av Aftonbladets grävredaktion för att deras klimatkompenseringsarbete resulterat i bland annat hunger och fällda träd.

Bild från Aftonbladets granskning.

Även om klimatkompensation gör skillnad, är det inte särskilt realistiskt med tanke på att både fattiga och rika länder har ett gemensamt ansvar. Om vi hjälper de fattiga länderna att nå deras klimatmål, krävs det mer än så för att vi ska klara klimatkrisen. På onödig bekostnad att de rika länderna ska åka snålskjuts.

Den globala uppdelningen av rika och fattiga länder gjordes på 1990-talet, men är inte lika självklar i dag. Som till exempel, varför ska fattiga länder i Afrika åka snålskjuts trots deras höga exportsiffor? Och om bara antingen fattiga eller rika ska ställa om, vilka? Och kanske ska oljerika Mellanöstern ta det största ansvaret?

I mitten av mars släppte Klimatpolitiska rådet sin rapport. De bokstavligt talat sågade regeringens klimatpolitik. Regeringen har på sistone gjort åtgärder, däribland höjning på reduktionsplikten till 10% från och med 1 juli. Den extra kostnaden kompenseras med lägre bränsleskatt. Något som klimatminister Romina Pourmoukthari kallade “en gyllene lösning”.

Klimatpolitiska rådet står dock fast vid sin kritik. I sin rapport skriver de att bränslepriserna behöver ligga på 23 – 24 kronor per liter, med helt återställd reduktionsplikt för att nå EU:s klimatmål för 2030. Med nuvarande nivåer reduktionsplikt krävs ännu högre bränslepriser.

Klimatminister Romina Pourmoukthari var inte på plats när rapporten presenterades. “Ingen regering har nått alla klimatmål, utan de är högt uppsatta och ambitiösa. Vi är inte framme, men vi är på god väg. Vi måste öka takten, vi måste accelerera vårt arbete, men det går i rätt riktning”, sade hon i en intervju i SVT efteråt.

Att regeringen har höjt reduktionsplikten är positivt, men det räcker inte. En reduktionsplikt på 41 % är en rimlig nivå.

Trots att länderna på klimattoppmötet för några år sedan enades om att länderna ska röra sig bort från fossila bränslen, stiger subventionerna till fossila bränslen i Sverige. I mitten av januari förra året beräknade Naturskyddsföreningen att 31 miljarder kronor användes 2023. Det är en ökning med 10 % jämfört med året innan. Subventionerna omfattar undantag från avgifter, undantag från energiskatt och undantag för koldioxidskatt för fossila bränslen.

I slutet av maj rapporterade Statistiska Centralbyrån att koldioxidutsläppen från den svenska ekonomin ökade med 6,3 % under 2024, jämfört med året innan. Den senaste utsläppsökningen innan dess var år 2021, då utsläppen ökade med 2,1 %. Det berodde på en coronaeffekt. Flygandet studsade delvis tillbaka 2020.

Den här gången finns det ingen pandemi att skylla på. Däremot finns det en regering.

Supersanners ledarredaktion har sina rötter i den svenska liberalismen. För demokrati, klimatet och en fri ekonomi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Isen var så tunn att vi knappast behövt en isbrytare

19 juli 2025 / Oscar Sanner

KLIMAT

“Isen var så tunn att vi knappast behövt en isbrytare”

Publicerad 19 juli 2025 kl. 06:03

Texten har tillfogats en rättelse 19 juli klockan 07:53

De senaste decennierna av klimatförändringar har påverkat hela jorden. Men spåren av klimatet är tydligast på Arktis, Nordpolen.

Nu har forskarna beräknat tidpunkt för ett framtida scenario.

När kommer den första isfria dagen?

Norrskenet lyser upp horisonten. Det är 7 grader varmt utomhus. Solen lyser i ett flackande sken i bergens horisont. Vi befinner oss i Svalbard, en ögrupp i Arktis som tillhör Norge.

I december förra året publicerade ett gäng forskare på Göteborgs universitet en studie över hur isen smälter. För 20 år sedan var isen nära Arktis i genomsnitt 2 – 3 meter tjock i slutet av sommarens avsmältning. När forskarna genomförde en expedition förra sommaren var den i genomsnitt 1 meter tjock. Céline Heuzé var med på expeditionen. “Isen var så tunn och “rutten” att vi knappast hade behövt en isbrytare till den här expeditionen. Faktum är att det blev stressigt att hinna med att samla ihop mätresultaten innan vi kom fram till nästa mätställe. Fartyget kunde enkelt ta sig fram genom istäcket.”

Den amerikanska rymdmyndigheten Nasa är främst känd för att blicka ut mot stjärnorna i rymden. Men med hjälp av satellitbilder har de följt hur isen smält i snart 25 år. Ett flertal gånger om året mäter de utvecklingen i enheten Gigaton, 1 000 miljarder ton. Istäckets utbredning skiljer sig under olika tider på året, men överlag syns en tydlig nedåtgående trend. Såhär ser det ut på Grönland: I genomsnitt har isen minskat med 245 gigaton per år. Sedan 2002 har den minskat med ungefär 5 500 gigaton.

För varje 360:e gigaton ökar den gemonsnittliga havsnivån med 1 millimeter. Totalt har havsnivån stigit med 63 millimeter sedan 2002.

Forskare har kartlagt hur glaciärerna smälter. På sommaren kommer det smältvatten från vattendrag och pooler som rinner genom isen till marken nedanför. Efter det rinner vattnet under glaciären. Tills det når havet. Pågrund av att smältvatten inte innehåller salt, väger det mindre än havsvatten. Det höjer upp den främje delen av glaciären. Det slutar med att det varma vattnet, som finns underst, åker upp mot isen. Resultatet av denna process att isen lossnar, och flyter på vattenytan. Det gör att det kommer is i vattnet och havsnivåerna stiger.

Nu beräknar forskare att den första isfria dagen på Arktis kommer inträffa inom några år, under perioden 2027 – 2030. En isfri dag definierar forskarna som mindre än 1 miljon kvadratkilometer is. För att det ska hända måste en rad väderfenomen inträffa. Först ska havsisen vara tunnare än normalt i början av hösten. Sedan krävs en värmebölja på vintern, där ved säga temperaturer över -20 grader. Det beräknas leda till att isen blir så ömtålig att en kraftig storm på sommaren kan göra havet isfritt. Enligt forskarnas definition.

På Göteborgs Universitet har forskarna ännu inte kommit med något besked om, och i så fall när Arktis blir isfritt tillfälligt under längre perioder eller permanent.

Klimatförändringarna har även lett till konsekvenser för djuren. Efter att frusna vattendrag och sjöar har blivit flytande har det lätt till att djur fått det svårare att hitta mat. Enligt WWF har antalet renar i Arktis minskat med mer än hälften de senaste 20 åren. WWF har beräknat att vi kan förlora mer än 30% av alla isbjörnar fram till 2050.

Klimatet har lett till att späckhuggare kommer tidigare på året till Arktis, och stannar längre än tidigare. Det har lett till att späckhuggarna har axlat rollen som det mäktigaste rovdjuret, i hav där isbjörnar tidigare haft den rollen.

Klimatförändringarna kommer att förändra det biologiska systemet, med vilka som är toppkonsumenter i näringskedjorna. I skuggan av en för många djur nödvändig isvärld som riskerar att smälta samman.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att WWF beräknar att vi kommer förlora 30 % av alla isbjörnar till 2050. Rätt är att WWF beräknar att vi kan förlora mer än 30 % av alla isbjörnar till 2050, om politikerna inte hanterar klimatförändringarna på allvar.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Klimatfientlig politik på vägarna

22 juni 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Klimatfientlig politik styr godstransporter ut på vägarna

LKAB i Malmberget.

Publicerad 22 juni 2025 kl. 18:49

Supersanners ledarsida är liberal.

Regeringens klimatfientliga politik har lett till att företag väljer bilvägarna framför järnvägen. Det är ingen klimatvänlig lösning.

Förra året rapporterade SVT nyheter att det anmäldes i genomsnitt drygt 200 fel på järnvägen varje dag. Det handlade om allt från sprucken räls, nedrivna kontaktledningar och trasiga växlar. Trafikverket har kommit fram till att det beror på ökad trafikvolym, ökad belastning och en åldrad anläggning.

Trafikverket har en underhållsskuld som fått växa till 91 miljarder kronor. Trots de försämrade järnvägarna har summan som Trafikverket betalar växt de senaste åren. Banavgifterna för godstrafik höjdes med 37 % i december. De senaste 15 åren har banavgifterna för gods ökat med flera hundra procent.

Enligt Trafikverkets beräkning behöver hälften av alla kontaktledningar och stolpar bytas inom en tioårsperiod. Om Trafikverkets i dag enkla metoder fortsätter i samma takt kommer det ta 350 år. Underhållsarbetet kostar 400 000 kronor per timme, vilket totalt innebär 70 miljarder kronor.

Resandet på järnväg har fördubblats sedan 1990-talet. På vissa betydelsefulla sträckor är två tredjedelar av järnvägsutrustningen för gammal.

En trafikanalys av tågen i mars 2024 visade att bara 86,7 % av tågen anlände i tid. SJ:s mål är att 95 % av tågen ska anlända i tid.

I Norrland och Svealand finns det företag som fraktar timmer, där företagen kombinerar transport på järnväg och bilväg. I de flesta fall fraktas timret från inlandet till kusten. Det finns företag som vill öka sin produktion och leverans, men lyckas inte för att järnvägarna inte räcker till. Något som enligt tidningen Svenskt Näringsliv kallats för det största hotet mot företagens tillväxt.

Dagens nyheter gjorde ett stort reportage om det här förra året. De intervjuade SJ:s vd Monica Lingegård. “Det stora problemet är att vi är på väg mot en nationell härdsmälta och jag ser ingen som räcker upp handen och ansvarar för helheten.”

“Vi behöver konkurrens bland tågbolagen.”

Att flyga är också ett alternativ. Men det finns en stor skillnad. Flyg förstör klimatet, järnvägen är klimatvänlig.

EU håller just nu på att arbeta med en ny tågreform, för att öka konkurrensen mellan tågbolagen och göra det lättare att resa utrikes. Där ser Sverige en möjlighet. Regeringen borde arbeta för att fler tågbolag ska vilja etablera sig. Det skulle vara en svår uppgift, men inte omöjlig. Just därför borde det införas ett särskilt skatteavdrag för företag inom den branschen.

Decennier med regeringar som misskött järnvägen måste få ett slut. Vi kan inte vänta tills det är för sent.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

En katastrof för klimatet

7 juni 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Trump är en katastrof för klimatet

Trumps valmöte den 3 november.

Publicerad 7 juni 2025 kl. 06:47

Supersanners ledarsida är liberal.

Med Biden blev USA ledande i klimatomställningen. Donald Trump har ändrat på allt.

Bidens presidentinstallation i januari 2021 var ett klimatvänligt maktskifte. Några månader tidigare, i november 2020, lämnade USA Parisavtalet. En av Bidens första insatser som president var att återansluta USA till Parisavtalet.

Inflation reduction act, en lag som skrevs under i augusti 2022, handlade delvis om klimatet. Amerikanska miljömyndigheten fick uppdraget att ta fram en omfattande uppsättning standarder som minskade föreoreningar från kraftverk, personbilar, oljekällor och lastbilar. Produktionen av batterier nästan tredubblades.

Joe Biden arbetade även för att skapa nya jobb inom hållbarhetsbranschen. På bara ett år skapades 271 000 nya jobb. Prognosen visade att det skulle bli fler jobb varje år. År 2030 var beräkningen att det totalt skulle bli 1,3 miljoner jobb.

USA hade framtiden för sig. Det gick så långt att till och med amerikanska tidningar skrev att USA var inom räckvidden för att nå Parisavtalet 2030. Målet om max 1,5 graders ökad global uppvärmning.

Donald Trump har ändrat på allt.

“Klimatet borde fått större uppmärksamhet i valrörelsen.”

I valrörelsen var det inte alls stor uppmärksamhet om klimatet. I den första debatten, mot Biden, som hölls i juni, sade Trump att “klimatförändringar är bra”. Biden var djupt oroad över de stigande havsvattennivåerna. Trump gick ut med mer falsk information. “Men den kan stiga med en åttondels tum under de kommande 497 åren, säger de. En åttondel.”

Ett av Trumps första beslut som president var att meddela att USA på sikt lämnar Parisavtalet. Vi har förstått att Trump inte nöjer sig med att rulla tillbaka Bidens klimatpolitik. Han vill motarbeta den.

“Oljeborrning är inte nödvändigt.”

I Trumps första tal var han tydlig med att han vill borra efter olja. I vanliga fall behöver kongressen godkänna oljeborrning, men Trump aviserade att som president kringgå konstitutionen genom att utlysa ett nationellt nödläge. Nyligen besökte tre av Trumps ministrar Alaska. Utöver olja, planeras en 1 300 km lång rörledning med naturgas. Naturgas släpper ut mindre koldioxid jämfört med olja, men är fortfarande inte miljövänligt.

I början av april genomförde Trump en presidentorder, som förbjuder delstater att lagstifta för klimatet. Möjligheten att nedmontera kolkraftverk har försvunnit. För några veckor sedan köpte Trump ett lyxigt flygplan från Saudiarabien. Trump vill kunna färdas snabbt genom världen, med inte minsta respekt för klimatet.

De senaste 30 åren har USA varje år, senast 15 april, skickat en rapport till FN om klimatet. I år blev det ingen rapport.

Nu är det hög tid att USA utökar sitt arbete för att bekämpa klimatförändringarna.

Klimatet kan inte vänta.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Vi måste rädda Amazonas regnskog

17 maj 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Vi måste rädda Amazonas regnskog

Amazonas regnskog riskerar bli savann.

Publicerad 17 maj 2025 kl. 05:47

Supersanners politiska etikett är liberal.

Forskare tror att Amazonas kan nå en ”tipping point” kring år 2050. Det finns tyvärr en logik bakom det.

Europeisk konsumtion av mat, främst kött, ligger bakom hur ekosystemen förstörs. Det har konstaterats många gånger tidigare. Den oberoende organisationen Earthsight har granskat det här i en rapport som släpptes förra året. En yta 476 kvadratkilometer stor skövlades där Apyterewas, en ursprungsbefolkning bor.

Företaget JSB har de senaste decennierna anklagats för att ligga bakom avskogning, landgrabbning och kränkning av mänskliga rättigheter. Företaget JSB står för 51 % av den brasilianska exporten av nötkött till EU mellan januari och november 2023. De har även exporterat till det amerikanska företaget Lear, som tillverkar bilsäten främst till BMW.

Jair Bolsonaro, som var Brasiliens president 2018 – 2022, var starkt för att skövla regnskogen. EU försökte ställa krav på Bolsonaro, något som presidenten själv avfärdade som en ”miljösekt”. Hans politik ledde även till att ett antal EU-länder vägrade att skriva under ett frihandelsavtal som förhandlats fram mellan EU och Brasilien.

Att Lula da Silva i nuläget är president är positivt för avskogningen. Däremot krävs mer omfattande insatser.

Sedan Lula da Silva tillträdde som president i januari 2023 har vi sett en något positiv förändring. Efter påtryckningar från regeringen har avskogningen minskat med ungefär 40 %. Däremot försvinner fortfarande stora ytor. Det rapporterar Warp News.

Förra året rapporterade brittiska The Guardian att forskare i en ny studie beräknat att regnskogen når sin ”tipping point” omkring år 2050. Då beräknas 20 – 25% av regnskogens ursprungliga yta blivit avverkad. Vid det läget kommer det skapas en ekologisk ond cirkel. Nederbörden beräknas minska, vilket riskerar leda till torka och fler skogsbränder.

En del forskare räknar till och med att Amazonas kommer bli en savann vid 3 graders global uppvärmning. Regnskogen släpper ut mer koldioxid än den absorberar.

De illegala skogshuggarna hugger ner skogen för stora plantager. Det handlar om träd, som ska användas till pappersmassa, och palmolja och soja. Den torra marken har lett till omfattande skogsbränder. I oktober förra året rapporterade brittiska BBC att 62 000 kvadratkilometer försvunnit sedan årsskiftet.

”EU behöver ställa krav.”

I juni 2023 sade president Lula da Silva att han vill att de rika länderna ska betala. I skuggan av andra klimatkatastrofer, skulle ett större internationellt engemang vara välkommet.

President Lula da Silva måste se till att ha en välfungerande polismyndighet som kan gripa de illegala avverkarna. Pålitliga och rättvisa domstolar krävs.

Brasilianska regeringen behöver öka anslagen till lärosäten för forskning om hur avskogningen påverkar klimatet. Nya tekniska lösningar kan vara betydelsefulla.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Uppvärmningen närmar sig 1,5 grad – vi vet vad vi måste göra

7 maj 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Våga vara ärliga – er politik bidrar med ökade utsläpp

Är grönsakerna ekologiska?

Publicerad 7 maj 2025 kl. 20:01

Supersanners politiska etikett är liberal.

När forskarna larmar om klimatet, krävs krafttag för att minska utsläppen. EU har en viktig roll för att klara Parisavtalet.

Greta Thunbergs resa från skolstrejk till talet i FN:s generalförsamling är historisk. Allt började med att hon i augusti 2018 satte sig utanför Riksdagen och vägrade gå till skolan. I början var det varje dag, men efter riksdagsvalet blev det varje fredag. Trots att Greta Thunberg sabbade sin egen undervisning, fick hon högsta betyg i nästan alla ämnen.

Januari i år blev den varmaste månaden som någonsin uppmätts. Med 1,75 grader varmare än förindustriella nivåer, blev det 18 av 19 månader innan som hade mer än 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer.

Det börjar bli bråttom. Forskare oroar sig för att uppvärmningen i framtiden ska nå 3 grader. Priset som världsledare borde betala för klimatförändringar är oerhört högt – i mänskliga liv, euro och kronor.

Parisavtalet, som slöts 2015, vars tid som håller på att rinna ut, handlar om att ökningen av den globala medeltemperaturen inte får överstiga 1,5 grad. Siffran ska vara väl under två grader.

”Internationellt samarbete skulle vara EU:s gröna nyckel till ett hållbart samhälle.”

Budskapet som kom ut i media för några år sedan var klockrent. Det är inte längre Sverige som driver på i EU för klimatet, nu är det tvärtom. Nyckeln i att lösa klimatkrisen är internationellt samarbete. Sverige behöver driva på för att pressa länder som är kritiska till klimatpolitik, exempelvis Ungern, att göra likadant.

Liberalerna, det borgerliga parti som har mest ambitiös klimatpolitik, har uppoffrat sin politik till Sverigedemokraterna. Billigare priser på bensin är en av Jimmie Åkessons hjärtefrågor. Drivmedelspriserna har blivit 34% billigare sedan riksdagsvalet.

Nationalekonomen John Hassler skriver i en klimatutredning att det är mycket osannolikt att det skulle gå att klara omställningen så länge drivmedelspriserna ligger på 18 – 20 kronor. Nu ligger priset på ungefär 15 kronor litern.

”Att regeringen inte lyssnar på Finanspolitiska rådet är anmärkningsvärt rent historiskt sätt.”

Finanspolitiska rådets besked är lite snällare. Drivmedelspriser behöver kosta ungefär 23-24 kronor – i ett scenario med mer reduktionsplikt. Utan höjd reduktionsplikt krävs ännu högre priser för att Sverige ska klara sin del i EU:s klimatmål. Traditionellt sätt har borgerliga regeringar gjort som Finanspolitiska rådet säger. Det har det blivit ändring på.

Regeringens svårbegripliga rädsla för ökade drivmedelspriser har fått de att ge upp klimatmålen – tyvärr utan att erkänna det. ”Vi i Moderaterna har aldrig varit emot reduktionsplikten. Vi har varit emot en orimligt hög reduktionsplikt”, sade finansminister Elisabeth Svantesson.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Spara energi

3 oktober 2024 / Oscar Sanner / Inga kommentarer

Spara energi

Att spara energi är viktigt för att tänka på klimatet. Det kan man göra genom flera olika sätt. Här nedan kommer tips på hur du gör för att spara energi:

TV : Det är inte så många som vet det, men faktum är att teve-apparater drar ström även när de är avstängda, i så kallat stand by-läge. Kom ihåg att dra ur sladden från TV:n när du inte använder den.
Dusch: Tänk på att inte duscha för länge. Forskning har visat att det räcker att duscha i 3 minuter för att man ska bli ren. Ibland brukar man därför säga att man ska tänka på en schlagerlåt i duschen, som är 3 minuter lång.
Disk: Tänk på att använda rätt program på diskmaskinen. Rekommenderat att köra Eko-programmet. Tänk även på att diskmaskinen ska vara full när den är i gång.
Släck lampor: Släck lampor när de inte behövs. Det handlar om när du exempelvis är på jobbet, på semester eller sover.
Sänk värmen: Sänk inomhustemperaturen. Ha lite kallare och ta på dig en extra tröja istället. Tänk dock på att inte ha för kallt, eftersom det är hälsoskadligt.
Använd klädstrecket: Använd klädstrecket och torka kläderna när det är behaglig temperatur utomhus. Det drar mindre energi pågrund av att torktumlaren inte behöver användas.
Energieffektiva produkter: Se till att köpa energieffektiva produkter. Se till att fråga i affären efter de mest energisnåla produkterna.

Genom att följa dessa råd kan du dra ner på din elkonsumtion. Det blir mer klimatsmart samt billigare.

Är det verkligen så jobbigt att åka kollektivt till jobbet?

26 september 2024 / Oscar Sanner / Inga kommentarer

Är det verkligen så jobbigt att åka kollektivt till jobbet?

Det finns en allmän uppfattning i Sverige om resor: Det är jobbigt att åka kollektivt till jobbet. För klimatets skull behöver vi sluta åka bil till jobbet. Ibland blir jag fundersam. Är det verkligen så jobbigt att åka kollektivt till jobbet. Forskning om att pendla till jobb visar en övertygande slutsats: Att resa kollektivt är bättre för ens egen hälsa. Genom att resa kollektivt slipper man fastna i frustrerande bilköer, få panikångest när man ska frosta av fönsterrutorna under vintern och man slipper att bränna bensin som skadar klimatet. I alla år har folk åkt bil till jobbet. Det är dags nu. Vändpunkten finns runt krönet. Tillsammans ska vi kämpa för att sluta köra bil till jobbet. I en artikel på en nyhetssajt som, jag läste för ett tag sedan, skrev journalisten så här: ” Det är inte bilisterna som det är synd om, det är de som åker kollektivt”. Det är så självklart. Idag ser vi hur människor som åker bil till jobbet korkar igen trafiken för de som åker buss. Hur de som verkligen behöver åka bil till jobbet blir försenade pågrund av att andra som inte behöver köra bil till jobbet korkar igen trafiken. Jag har en sista önskan till dig som kör bil till jobbet:

KÖR INTE BIL TILL JOBBET!!