Författare: Oscar Sanner (Sida 9 av 11)

Så länge Trump försöker ”rädda landet” är han laglös

21 februari 2025 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / LEDARE / Oscar Sanner

Ledare: Så länge Trump försöker ”rädda landet” är han laglös

Publicerad 21 februari 2025 kl. 18:20

21/2 2025. Presidentens löfte vid installationen är att försvara konstitutionen. Trump försöker utmana konstitutionen till varje pris. Det är hög tid för Högsta domstolen att sätta ned foten.

”Så länge man försöker rädda landet har man ingen lag att följa.” Det skrev Donald Trump på X tidigare i veckan. Det är så galet att det är sant.

” Lyssna på vad Trump säger. Alla spärrar har släppt…”

Tidigare i veckan hölls ett viktigt utrikespolitiskt möte. Den saudiska kronprinsen Mohammed Bin Salman har fått en viktig position. I samband med det gick Trump ut med desinformation. Han hävdade att Ukrainas president Volodomyr Zelensky är diktator. Trumps uttalande beror på att Ryssland och USA i en uppgörelse kommit fram till att val behöver hållas i Ukraina innan fredsuppgörelse. Zelensky har inte gått med på det. Vladimir Putin drömmer om en ryssvänlig president, och i en presidentkampanj kan desinformation tvinga bort Zelensky från makten.

Konstitutionen begränsar presidenten till två mandatperioder. Tidigare har det skämtats om att Trump skulle bryta mot lagen och bli president en tredje gång – men inte längre. Ifall Trump vinner presidentvalet 2028 som vicepresident, och JD Vance vinner som president, skulle JD Vance kunna avgå och efterträdas av Trump. I september förra året sa Donald Trump att han inte ställer upp i valet 2028 om han förlorar mot Kamala Harris. Han sa inget om han vinner valet. För några veckor sedan meddelade Trump att han inte ersätter vicepresident JD Vance 2028.

I Högsta domstolen ligger ett lagbeslut om Trump ska få sparka vem han vill. Ifall förslaget går igenom, kommer den maktdelning som USA:s grundlagsfäder beslutade på 1700-talet allt mer försvinna. Presidenten kommer bli mäktigare.

”Högsta domstolen behöver sätta stopp”

Det är hög tid för Högsta domstolen att sätta stopp för Trumps idéer. Trump struntar i konstitutionen. Flera viktiga beslut avgörs av Högsta domstolen, vars konservativa majoritet riskerar att döma för Trumps fördel.

Vi kan diskutera om Trump är en fascist, men en narcissist är han i alla fall. En narcississt har ett mönster av storhetsföreställningar om sig själv, brist på empati och ett överdrivet behov av beundran. Redan under Trumps första mandatperiod hittade läkare tidiga tecken på demens efter att de undersökt hans beteende.

Trump döper om geografiska namn utan FN:s tillåtelse. Mexikanska golfen har blivit Amerikanska golfen för att visa hån mot Mexico. Nordamerikas högsta bergstopp, Denali har fått sitt namn ursprungsbefolkningens kultur. Nu har berget döpts om till Mount McKinley, för att hedra den republikanska presidenten William McKinley, som var president vid förra sekelskiftet.

Robert F Kennedy Jr. har de senaste tjugo åren spridit desinformation. Han hävdar att vaccin orsakar autism. Förra veckan godkändes han tyvärr av senaten som USA:s hälsominister. Vi kan räkna med att barn kommer dö ifall vacciner förbjuds. Det är inte uteslutet. Roberts farbror John F Kennedy var USA:s president 1961 – 1963.

JD Vances politiska karriär började efter en tuff uppväxt i Ohio med missbruk och en tuff skolgång. Han blev 2022 invald i Senaten för Ohio. Många blev förvånade efter att Trump valt honom till vicepresidentkandidat, och blivit framröstad på konventet. Vance är den tredje yngsta vicepresidenten i USA:s historia.

Trump har ett nära samarbete med miljardären Elon Musk. Elon Musks app X håller på att bli en propagandamaskin för amerikanska staten. Efter skjutningen på Risbergska i Örebro gick Elon Musk ut med desinformation. Elon Musk leder departementet DOGE, vars uppgift är att effektivisera statens arbete.

Vi vet var vi har Trump. Han struntar i alla regler, hånar politiska motståndare och vägrar erkänna sig besegrad. Man kan inte lita på en narcissist.

USA:s justitieminister Pam Bondi ropade ”Look her up” om Hillary Clinton 2016.

Varje schema blev en livsberättelse

18 februari 2025 / Oscar Sanner

SVERIGE / KRÖNIKA / Oscar Sanner

Varje schema blev en livsberättelse

Publicerad 18 februari 2025 kl. 07:33

När Oscar var yngre brukade han göra skolscheman på fritiden. ”Varje schema blev som ett pussel i ett helt liv.”

När jag började årskurs 4 delade min lärare Andreas ut ett schema över det kommande läsåret. Schemat låg där, mitt på bänken. Genast drogs mina ögon till den. Sedan den dagen blev mitt stora intresse i livet att göra skolscheman. Måtten över hur breda alla veckodagar skulle vara, förkortningar för olika lärare och ämnen, och Skolverkets timplaner. Allt var korrekt i sin ordning. Under eftermiddagarna på fritids tyckte fritidspedagogerna att det var intressant att se mig göra scheman. I korridoren brukade jag smyga för att titta på femteklassarnas scheman, som fanns på dörren till deras klassrum.

Alla scheman såg olika ut. Jag arbetade med olika strukturer och block. Ett block kunde innebära att en klass hade samma lektioner under en viss tid som en annan klass. Blocket kunde användas flera gånger i veckan för att underlätta schemaläggandet. Ett spännande experiment var att göra en klass schema utefter olika lärares scheman. Innebar att jag gjorde lärarnas scheman först. En intressant men kul utmaning. Ofta skrev jag scheman utefter mina egna lärare, men inte alltid. En gång hittade jag på lärare med olika ämnen. Klasserna gavs olika roliga namn.

” …plötsligt kom rektorn…”

En dag på fritids under ett lov satt jag med mina scheman. Från ingenstans kom rektorn gående i korridoren. Anna tittade nyfiket, gick långsamt fram och såg schemat. Hon hade inte läsglasögonen på sig, men tyckte att det såg bra ut. Det var en särskild stund. En högtidlig stund. Jag kände mig som biträdande rektor för en stund.

I årskurs fem och sex började intresset allt mer försvinna. Varje år vid skolstart fick jag däremot ett nytt intressant schema. Ett schema som innebar nya analyser. En förändring i ens rutiner.

Varje gång jag jag gjorde ett nytt schema förvarade jag det i garderoben i mitt rum. Man fick gå ner med huvudet och rota bland allt annat skräp för att hitta min guldskatt. Bland kläder, papper och annat. Ett hundratal papper låg där med vit baksida. Olika scheman för olika klasser, olika skolor och olika år.

Ofta var jag inne på Skolverkets hemsida för att uppdatera mig om olika timplaner. Med hjälp av huvudräkning och linjal räknade jag ut hur mycket tid av varje ämne man skulle ha varje vecka.

När jag någon gång om året tittar i garderoben ser jag alla scheman. Det är som en skatt. Tänk att varje schema symboliserar livet för en hel klass. Varje schema jag skrev blev en livsberättelse.

Trump har inget stort inflytande i abortfrågan

11 februari 2025 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / Oscar Sanner

Trump har inget stort inflytande i abortfrågan

Publicerad 11 februari 2025 kl. 06:51 Uppdaterad 14:59

USA.Trump har tidigare uttalat sin skeptism mot abort. I tidigare uttalanden har han hävdat att han står för abort i fall av våldtäkt och liknande händelser. Men Trump har inget stort inflytande i aborträtten.

I valrörelsen lovade Trump flera gånger att kvinnor har rätt att göra abort i händelse av våldtäkt, incest och fara för moderns liv. Däremot har Trump samtidigt stött delstater som förbjudit abort helt.

I samband med presidentvalet röstade tio delstater om abort. Det gällde Arizona, Colorado, Florida, Maryland, Montana, Nebraska, New York och South Dakota.

I Florida krävdes det 60% av folkets röster, där ved säga mer än majoriteten för att resultatet skulle gå igenom. Floridas guvernör Ron DeSantis uppmanade folk att rösta emot stärkt aborträtt. Resultatet blev ingen fri abort. Nuvarande lagstiftning tillåter endast abort till och med sjätte veckan.

South Dakota röstade nej till mer tillgänglig abort. Just nu är abort endast tillåtet ifall kvinnans liv är i fara, inte vid exempelvis våldtäkt. Folkomröstningen i Nebraska resulterade i ett nej till utökad aborträtt.

Delstaten Missouri röstade ja till stärkt aborträtt. Aborträtten blev grundlagsskyddad efter folkomröstning i Montana, Arizona, Nevada, New York, Colorado och Maryland.

Aborträtten blev grundlagsskyddad i USA 1973. Högsta domstolen ansåg att konstitutionens fjortonde tillägg, som garanterar rätt till privatliv inkluderade aborträtt. Däremot kunde delstaterna hindra abort av medicinska skäl. Dessutom kunde abort begränsas eller förbjudas så länge det inte fanns risk för moderns liv eller hälsa. Domstolen ändrade strukturen 1992 till att begränsningar i aborträtten inte fick innebära en orimlig börda för kvinnans hälsa.

Människorättsorganisationen Jackson Women´s health organization stämde Mississippi 2018. Det rörde en lag som förbjöd abort efter 15 veckor. Människorättsorganisationen tyckte att förbjudet bröt mot konstitutionen. Delstaten Mississippi argumenterade med att lagen från 1973 var felaktigt beslutad och därför inte gällde. Högsta domstolens domare beslutade att upphäva ett federalt skydd för abort. En avgörande roll i beslutet stod bakom de tre domarna som Trump tillsatte under sin första mandatperiod som president. De var Amy Coney Barrett, Brett Kavanaugh och Neil Gorsuch. Ifall Hillary Clinton vunnit presidentvalet 2016 hade hennes domare sannolikt röstat för ett federalt skydd.

I USA finns det två typer av abort som används. Upp till graviditetsvecka 10 används medicinsk abort. Läkemedlet mifepriston, som stoppar graviditetshormonet progesteron och misoprostol, som drar ihop livmodern och framkallar blödningar. Medicinsk abort kan utföras hemma. Kirurgisk abort används fram till graviditetsvecka 14 behöver utföras på klinik eller ett sjukhus med hjälp av utbildade läkare.

President Trump har tidigare sagt att han vill att delstaterna ska bestämma i abortfrågan. Däremot tycker han att ett nationellt förbud är bra ifall de andra republikanerna pressar honom.

Flera delstater, som exempelvis New York och Kalifornien vägrar samarbeta med de de delstater som begränsar abort. Högsta domstolen kan pröva ifall det är tillåtet. Ifall Högsta domstolen förbjuder dessa lagar innebär det att delstater som förbjuder abort kan tvinga de att åtala personer som utfört abort och att lämna ut information.

Det finns kvinnor som lyckas komma runt lagverket. Kvinnor åker till andra delstater där abort är tillåtet. Vissa delstater, som exempelvis Missouri och Texas försöker kriminalisera kvinnor som åker till andra delstater. Högsta domstolen kommer eventuellt avgöra om sådant förbud är tillåtet. I konstitutionen står det att delstaten som man bor i bestämmer över sådana lagar. Däremot står det även att alla personer har rätt till fri rörlighet mellan olika delstater.

En domare i Högsta domstolen menar att beslut om aborträtten kan påverka andra relaterade frågor. Det innebär att preventivmedel och homosexuella äktenskap kan förbjudas nationellt.

Svenska kyrkan ska inte vara politisk

4 februari 2025 / Oscar Sanner

SVERIGE / LEDARE / Oscar Sanner

Svenska kyrkan ska inte vara politisk

Publicerad 4 februari 2025 kl. 06:00 Uppdaterad: 15:57

LEDARE. I september slår portarna upp till ett i raden av bortglömda kyrkoval. Politiska partier och kyrkans ideologi hör inte ihop. Medlemmarna i kyrkan ska få mer att tycka till om framför folkvalda politiker.

I september slår portarna upp till ett i raden av bortglömda kyrkoval. En föråldrad demokratisk process som liknar den statskyrka vi hade i Sverige före 2000. I det senaste kyrkovalet, som hölls 2021 var valdeltagandet nere på 18,4 %.

Svenska kyrkans demokratiska process är bortglömd av många. På möten fem gånger om året sitter några bortglömda valda politiker och beslutar i frågor. Det handlar om viktiga beslut för kyrkans framtid. Budgeten och kyrkoavgiften bestäms av människor som inte är särskilt insatta i verksamheten.

Svenska kyrkans tidigare ärkebiskop Antje Jackélen blev ett exempel på att det kan spåra ur.

Antje Jackélen fick X att storma och kritikerna att fräsa om maktlysenhet och muslimkramare. Ärkebiskopens X-konto blev allt annat än ett religiöst konto. Politikens samband med kyrkan blev allt omdiskuterat. Hon blev omtalad för ett uttalande där hon lyfte fram likheterna mellan islam och kristendomen. Antje Jackélen ville ändra begravningsritualerna och luckra upp kyrkans samhälle.

Svenska kyrkan ska vara en plats där man trivs och samlas. En plats där alla är lika viktiga oavsett politiska åsikter. Nu är det hög tid att kyrkan leds på ett modernt sätt.

Det bästa vore ifall de aktiva i församlingarna skulle få mer att tycka till om. Kyrkovalen skulle bytas ut mot demokratiskt fattade beslut på föreningsmöten. De personer som beslutar skulle ställa upp av intresse, inte som medlem av ett parti efter ett kyrkoval.

Grundtanken med att kyrkan ska vara en demokratisk process är föråldrad. Som den statskyrka som fanns i Sverige på 1900-talet. När de flesta gick i kyrkan och alla betalade skatt. De senaste kyrkovalen har valdeltagandet legat nere på ungefär 10 – 20%. Val som knappt kan betraktas som demokratiska.

Kyrkovalet är ett ointressant val. Allt fler riksdagspartier har det senaste decenniet slutat ställa upp. I stället är det intresserade av kyrkopolitiken inom dessa partier som bildat egna partier. Inför kyrkovalet spelar det ingen roll vilket parti man röstar på. Alla partier vill att kyrkan ska vara en trivsam plats för alla. Partierna kampanjar inte om några större politiska förändringar.

Kritiker mot detta menar att Svenska kyrkan ska gå i en riktning mot en mer demokratisk kyrka. En tanke som inte håller i praktiken. Svenska kyrkan är ingen demokratisk process så länge valdeltagandet ligger på ungefär 15 %.

Trump är president – Vad händer med Ukraina?

28 januari 2025 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / Oscar Sanner

Trump är president – Vad händer med Ukraina?

Publicerad 28 januari 2025 kl. 06:00
Tidigare president Biden levererade det sista stödpaketet till Ukraina i slutet av december förra året. President Trump har i samtal med Putin hotat med sanktioner och höga tullar ifall kriget inte tar slut. Vad händer med Ukraina nu?

Sedan kriget i Ukraina började i februari 2022 beslutade dåvarande president Biden att ge enorma stödpaket till Ukraina. Under de nästan tre år efter kriget som Biden var president fick Ukraina ungefär 250 miljarder dollar i bistånd. Av dessa var 175 miljarder dollar militärt stöd, 62 miljarder dollar i säkerhetsbistånd och 3,4 miljarder dollar i ekonomiskt bistånd.

De möjliga scenarier som kan inträffa är många under Trumps kommande år.

I valrörelsen lovade Trump att inte ge något bistånd till Ukraina. På detta vis skulle kriget upphöra genom att Ukraina lämnar mark till Ryssland. Ett slut på kriget skulle ske inom två dygn efter Trumps installation. Ett orimligt löfte som inte uppfylldes.

Vissa tror att Trump kommer att strunta i löftet och pressa Rysslands president Vladimir Putin genom att hota med att höja det militära stödet. På detta vis skulle Putin bli tvungen att avsluta kriget i Ukraina. Ett fredligt beslut för både ukrainarna och ryssarna.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har en betydelsefull roll i krigets fortsättning. Tidigare har Zelenskyj sagt att Ukraina inte frivilligt vill lämna de ockuperade områdena till Ryssland för att få ett stopp på kriget. För några veckor sedan meddelade Zelenskyj att Ukraina går med på en sådan uppgörelse mot ett NATO-medlemskap.

Ett Ukrainskt medlemskap i NATO skulle innebära en ansökningsprocess där samtliga av medlemsländerna behöver godkänna. Donald Trump skulle mycket väl kunna sätta stopp för ett medlemskap. Turkiets president Erdógan och Ungerns president Òrban är fler personer som skulle vela sätta stopp för ett ukrainskt medlemskap.

Ifall processen för Ukraina att gå med i NATO skulle dra ut på tiden är det bara en tidsfråga innan Ryssland gör ett nytt anfall om några år.

I onsdags hotade Trump med strafftullar och sanktioner ifall Putin inte går med på att avsluta kriget. Tullarna skulle även kunna gälla andra länder som deltar i kriget. I ett inlägg på sin Sociala medier-plattform Truth Social att Trump alltid haft en mycket god relation med Putin och att han inte vill Ryssland illa. Trump menar att kriget kan ta slut på det bra sättet eller det dåliga sättet.

Rysslands biträdande FN-ambassadör Dmitrij Poljanskilj har uttalat sig. Den ryska regeringen behöver utvärdera vad Trumps överenskommelse skulle innebära. De grundläggande orsakerna till kriget i Ukraina behöver undersökas.

Svenska säkerhetsexperten Joakim Paasikivi säger att Trumps plan i princip handlar om att ta den ryska planen för Ukrainas kapitulation och kalla den för något annat. Paasikivi menar att hoppet inte är ute för Ukraina men att det är ett besvärligt utrikespolitiskt läge.

President Trump meddelade i torsdags att Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj är redo för att förhandla.

Redan innan Trump tillträdde som president meddelade han att han vill att NATO:s minimumnivå på BNP som läggs på försvaret ska höjas till 5%. Den nuvarande nivån ligger på 2%.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas håller med Trump om att de europeiska länderna behöver lägga mer pengar på sitt försvar.

Rysslands president Vladimir Putin sade i ett uttalande förra veckan att kriget inte skulle börjat om Trump vunnit presidentvalet 2020.

Ifall kriget i Ukraina tar slut finns det risk att Ryssland attackerar ett nytt land. Putin vill bygga upp Sovjetunionen på nytt. Baltikum och Finland är i riskzonen. Även Moldavien ligger i farozonen. Moldavien är grannland till Ukraina. Moldavien tillhör inte NATO. Ett slut på kriget skulle kunna leda till ett nytt världskrig.

Jag ryser vid tanken på en mobilfri högstadieskola

21 januari 2025 / Oscar Sanner

SVERIGE / KRÖNIKA / Oscar Sanner

Jag ryser vid tanken på en mobilfri högstadieskola

Publicerad 21 januari 2025 kl. 06:00
Att gå på en mobilfri skola vore min värsta mardröm. Tänk dig att gå runt bland uttråkade elever, slagsmål och liknande händelser.

Det bästa med högstadiet är friheten. Att slippa se lärare hela tiden, kunna göra vad man vill på rasterna och att ha bra ordning och reda. Men när mobilfri högstadieskola kommer upp på agendan ryser jag bara vid tanken.

Det skulle vara opraktiskt. Varje morgon och eftermiddag skulle man behöva gå till salar där mobilerna förvaras. Enorma utrymmen skulle krävas. Min skola skulle behövt byggas ut, vilket skulle blivit en enorm kostnad för kommunen. I kön för att lämna in och hämta sin mobil skulle det bli rörigt. Folk skulle trängt sig före och mutat läraren att få mobilen. Med all sannolikhet skulle elever ljuga för lärarna att deras skoldag var slut för att de ville ha tillbaka mobilen. Det skulle innebära ett arbetsmiljöproblem för läraren.

Vissa elever skulle vägrat lämna in mobilen och ljugit att de lämnat mobilen hemma. Lärarna skulle fått springa runt i korridoren som galningar för att hitta gömda mobiler. Eleverna som gömt mobilerna skulle hamnat i tjafs med lärarna.

Det blir ingen ordning och reda. Läxorna, schemat och all annan viktig information om skoldagen som finns på mobilen skulle inte varit tillgänglig. Så fort man skulle dubbelkolla schemat skulle man blivit tvungen att springa till uppehållsrummet. De analoga klockorna på väggarna är det enda sättet att kolla tiden. Lärarna skulle blivit vansinniga för att man blev försenad till lektionerna.

Mobilförbudet skulle inte gjort någon skillnad. På rasterna skulle alla elever suttit med skoldatorerna istället.

Att hålla kontakten med viktiga personer skulle blivit jobbigt. Att ringa telefonsamtal och att skicka på Snapchat är möjligheter som skulle försvinna.

I mitt liv skulle flera saker förändras. Mina Turf-möjligheter skulle begränsas. För min del är rasterna en perfekt tidpunkt för att överta zoner i närområdet.

Det är ofta vuxna försöker begränsa ungas skärmtid. De senaste åren har de negativa effekter hjärnan får av skärmtid uppmärksammats. Men det finns positiva saker med att titta på mobilen. Man lär sig saker, blir bättre på att hålla ordning och reda och man gör roliga saker.

Även om högstadieskolan blir mobilfri sitter vi fortfarande för mycket framför skärmar.

Sveriges regering vill att skolan ska bli mobilfri. En utredning har påbörjats som ska redovisas i början av mars.

När man först får reda på idén om en mobilfri högstadieskola tycker många att det är en bra idé. Men när man tänker på vad det innebär i praktiken inser man hur illa det kan gå.

Att sitta där, dag efter dag i en skola utan tillgång till mobilen. En skola med bråk, uttråkade elever och otydlighet. Varje skoldag skulle bli en dag att genomlida.

”Vår tids tragedi är den bottenlösa dumheten”, skrev Björn Wiman på DN förra året.

Trump menar allvar med att han vill köpa Grönland

14 januari 2025 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / Oscar Sanner

Trump menar allvar med att han vill köpa Grönland

Donald Trump Jr. besöker Grönland efter Trumps utspel. Källa: AP News

Publicerad 14 januari 2025 kl. 06:00

Efter de senaste dagarnas utspel och händelser har vi förstått det. USA är inte längre ett land som kämpar för fred. Under en ledare vid namn Donald Trump lägger USA sig i konflikter och försöker ständigt utöka sitt territorium.

Förra veckan anlände Trumps äldste son, Donald Jr. till Grönland. Det var dagen efter Trumps uttalande om att han vill köpa Grönland. Donald Trump Jr. var i samtal med de grönländska politikerna. Grönlands premiärminister Múte Bourup Egede har sagt att Grönland gärna samarbetar med USA, men att landet inte är till salu.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen kallade upp partiledarna i det danska parlamentet för samtal i torsdags. Under Trumps första mandatperiod avfärdade hon iden som absurd. Det ledde till att det amerikanska statsbesöket i Danmark blev inställt.

Donald Trumps rådgivare varnar för att Trump menar allvar, jämfört med förra gången.

Vid händelse av att USA skulle påbörja ett sådant projekt är det flera hinder som står framför dörren. Republikanerna i senaten och representanthuset behöver debattera och godkänna förslaget. Sedan väntar hårda förhandlingar med Grönland och Danmark. En sådan process skulle mycket väl kunna dra ut på tiden.

Grönland har tillhört Danmark sedan 1775. Danmark bestämmer utrikespolitiken och resten bestämmer det grönländska parlamentet. Amerikanska trupper har skyddat Grönland sedan 1940-talet och sköter i praktiken öns försvar.

Att Trump vill köpa Grönland är inte konstigt. Grönland, med dess 56 000 invånare är världens största ö. Under Kalla kriget var amerikanska bombare placerade på ön för att fort kunna transportera sig till Sovjetunionen vid händelse av ett världskrig. I takt med klimatförändringarna smälter isen på Grönland. Under isen finns det enorma mängder olja- och gasutbrytningar. Dessutom finns det sällsynta jordartsmetaller.

Det är inte bara den amerikanska kongressen som avgör Grönlands framtid. Grönländska befolkningen står i ett betydelsefullt val framöver.

I april hålls val till det grönländska parlamentet. Sedan flera år tillbaka har grönländska politiker diskuterat ifall Grönland ska bli ett självständigt land. Parlamentsvalet avgör vilket land som befolkningen vill samarbeta med. USA, Danmark, Ryssland eller Kina? Befolkningen på Grönland kan tänka sig samarbeta med vilket land som helst – så länge det gynnar Grönland.

Ifall Grönland skulle bli amerikanskt kommer flera frågor tas upp. Vilken status ska Grönland få? I grönlänningarnas favoritfall skulle deras ö bli USA:s 51:a delstat. Det skulle innebära ett delvis liknande självstyre som nu, fast med amerikanskt federalt stöd, en egen guvernör och representanter i kongressen. Men i värsta fall skulle det bli som Puerto Rico. En lydstat under Donald Trump, där befolkningen saknar rösträtt och endast har delegater utan rösträtt i kongressen. Inte heller någon guvernör, utan som endast har status som ett territorium.

Ifall Grönland blir ett självständigt land är det bara en tidsfråga innan något annat land gör anspråk.

Trump är inte den första amerikanska politiker som vill utöka USA. USA köpte Alaska 1867 på order av utrikesminister William Seward. William Seward ville även köpa Grönland och Island. President Harry Truman erbjöd 100 miljoner dollar guld för att köpa Grönland 1946, men Danmark tackade nej.

Trump hotar med att sätta in trupper för att Grönland ska bli en del av USA.

Vilken roll kommer Sverige få i det här beskedet? Kommer Sverige som NATO-land skicka svenskar till isen på Grönland för att förbereda sig för ett världskrig. Vårt medlemskap i NATO kanske kommer omprövas.

USA är inte längre ett land som kämpar för fred. USA är ett land som försöker utöka sitt territorium och som lägger sig i konflikter.

När Trump blir president på måndag förändras det säkerhetspolitiska läget.

Jimmy Carters sista mål var att rösta på Kamala Harris

7 januari 2025 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / Oscar Sanner

Jimmy Carters sista mål var att rösta på Kamala Harris

Jimmy Carter var USA:s president 1977 – 1981, och blev 100 år.

Publicerad 7 januari 2025 kl. 06:00

När Jimmy Carter blev president var han en relativt okänd politiker från Georgia. Fyra år senare var han impopulär och utkonkurrerad av en konservativ pragmatisk politiker.

Ekonomiska problem, benådningarna för Richard Nixon och USA:s reträtt från Vietnam hade lett till ett missnöje mot president Gerald Ford. Jimmy Carter, en relativt okänd politiker från Georgia klev upp i rampljuset som Demokraternas presidentkandidat. I ett av de jämnaste valen i historien vann Carter med 297 elektorsröster.

Som president var han med om betydelsefulla händelser. Han medlade fred mellan Israel och Egypten. Israels premiärminister och Egyptens president träffade Carter under Camp David-konferensen. Jimmy Carter byggde upp en personlig relation med båda ländernas ledare, vilket ledde till att de blev sams. Avtalet ledde till att Israel drog sig tillbaka från Sinaihalvön och att Egypten erkände Israel som en självständig stat. Förhandlingen avslutade alla ytterligare krig mellan Israel och Egypten, vilket blev ett exempel på att förhandlingar kan innebära långsiktig fred.

Ett femtiotal amerikanska diplomater och medborgare var fast i gisslan av Iran 1979 – 1981. Gisslankrisen inleddes med att ett femtiotal studenter stormade USA:s ambassad i november 1979. USA genomförde sanktioner mot Iran. Det innebar exempelvis att frysa iranska tillgångar i USA. Gisslantagarna krävde att Irans tidigare shahen Mohammed Reza Pahlavi, som störtats under den iranska revolutionen, skulle utlämnas till USA och ställas till rätta och att USA skulle sluta blanda sig i Irans inre angelägenheter. Jimmy Carters administration genomförde en hemlig militär operation våren 1980 för att rädda de som satt fast i gisslan. Operationen avbröts efter en tragisk olycka och tekniska problem.

Jimmy Carter undertecknade flera viktiga miljölagar. Federala myndigheter fick funktioner att identifiera och åtgärda farliga platser. Det ställdes högre krav på att företag som förorenat saneringsmiljöerna skulle stå för saneringskostnaderna. 15 nationalparker, vildmarksområden och nationalmonument inrättades i Alaska.

Jimmy Carter försöka få till en bättre diplomatisk relation med Sovjetunionen. Efter Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 ändrade sig han, och bestämde sig för att införa sanktioner. Att USA bojkottade OS i Moskva 1980 var av den anledningen.

Jimmy Carter förbättrade relationerna med Latinamerika. USA förhandlade fram att lämna över Panamakanalen till Panama genom ett successivt avtal. Det dröjde dock till kring millenieskiftet innan Panama fick full kontroll över Panamakanalen.

Jimmy Carter kämpade med stagflation. Stagflation är en kombination av hög arbetslöshet och hög inflation. Trots budgetnedskärningar och räntehöjningar fortsatte de ekonomiska problemen.

Jimmy Carter ansåg att energikrisen var en av de största utmaningarna för USA. Han skapade ett särskilt departement som arbetar med energi. Energibesparningskampanjer lanserades för att minska behovet av olja.

Presidentvalet 1980 ställdes Jimmy Carter mot Republikanernas presidentkandidat Ronald Reagan. Missnöje mot gisslankrisen, ekonomin och Reagans budskap om optimism bidrog till att Ronald Reagan vann valet med en jordskredsseger. Presidentdebatten före valen spelade stor roll på valresultatet.

Efter presidentskapet gjorde Jimmy Carter framstående insatser för mänskliga rättigheter. Carter center, som grundades 1982, arbetar med att bekämpa sjukdomar, mänskliga rättigheter och att främja fredlig utveckling i världen. Jimmy Carter tilldelades Nobels fredspris 2002.

Jimmy Carter blev USA:s första president att se ett UFO. En kväll under ett klubbmöte i Georgia i slutet av 1960-talet uppenbarade sig ett flygande objekt som bytte färger. De övriga som var med på klubbmötet intervjuades 1976. Alla hade glömt bort objektet utom en person. Som guvernör i Georgia rapporterade Carter vidare fallet. Senare utredningar har visat att det troligtvis inte var ett UFO utan ett moln.

Innan han blev politiskt aktiv odlade han jordnötter. Jordnötterna blev en symbol för hans identitet och hans familj. Det blev ett sätt att tjäna pengar innan han gick in i politikens värld.

Jimmy Carter blev vän med Elvis Presley. Under en aktivitet i Tennessee träffades de när Carter var guvernör i Georgia. Elvis Presley stöttade honom under hans tid som guvernör och hans presidentkampanj.

Jimmy Carters fru Rosalyn Carter dog 2023. Efter drygt 75 års äktenskap blev han den president i USA:s historia som varit gift längst. Hans 100-årsdag firades i oktober förra året. I en intervju i somras berättade han om sitt livs sista mål. Att rösta på Kamala Harris.

USA förändras inte i grunden med Trump

31 december 2024 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / Oscar Sanner

USA förändras inte i grunden med Trump

USA:s tillträdande president Donald Trump gör en gest framför amerikanska flaggan.

Publicerad 31 december 2024 kl. 06:00

Vid första anblick ser USA ut att gå mot ett paradigmskifte. Trump har vunnit valet efter en presidentkampanj med extrema vallöften. Utbildningsdepartementet ska stängas, massdeportation av invandrare och sänkta skatter. Men det är inte mycket av det som Trump kommer kunna genomföra.

Den amerikanska tidningen The Wall Street Journal har gjort en sammanställning av vad Trump kommer kunna genomföra och inte.

I valrörelsen har Trump pratat om att stänga Utbildningsdepartementet. Det är inte särskilt troligt att han kommer kunna genomföra det. Att omforma läroplanen utefter hans egna åsikter, skolor som enligt Trump är politiskt vinklade, kommer troligtvis inte heller bli av. Däremot kommer lagen Title IX skrivas om. Lagen skrevs för första gången under av Richard Nixon 1972, som handlar om att inte diskriminera HBTQ-personer.

I valrörelsen har Trump lovat att sätta in trupper för att dämpa protester. Enligt The Wall Street Journal har det tillräckligt med stöd i kongressen. Militären kommer däremot inte bli inblandad deportationen av invandrare, som Trump har lovat i valrörelsen.

Hur migrationspolitiken blir är mer osäkert. I valrörelsen har Trump lovat att massdeportera invandrare och att införa gränskontroller. Under en utfrågning i senatens justitieutskott var Republikanerna och Demokraterna oense. Republikanerna lyfte fram en ökad säkerhet vid gränserna och behovet av att deportera invandrare. Demokraterna menade att deportationer av invandrare skulle innebära humanitära och ekonomiska konsekvenser. Trots republikansk majoritet i senaten återstår potentiella juridiska hinder som kan påverka dessa planer. En justitieprofessor säger till The Wall Street Journal att varje president kan göra mycket när det gäller hur människor behandlas vid gränsen. Däremot betyder det inte att presidenten kan åsidosätta gällande lagar.

I valrörelsen har Trump lovat att dra ner på energipriserna under ett år genom borrning efter olja, nya rörledningar, nya kraftverk, nya reaktorer och nya raffinaderier. Det enda han kan göra är att uppmana det amerikanska miljöskyddsverket att ompröva de gällande lagarna. Det kommer bli en flerårig process. Under Trumps första mandatperiod uppmanade han att upphäva Clean power-planen. Det tog två år att genomföra.

Trump har lovat att införa höga tullar mot Mexico, Kanada, EU och Kina. Enligt konstitutionen behöver kongressen godkänna tullar. Det innebär att Republikanerna i kongressen troligtvis kommer rösta nej. På 1970-talet införde man ett tillägg som innebär att presidenten själv kan införa tullar under akuta situationer.

I valrörelsen lovade Trump att avsluta kriget i Ukraina inom ett dygn efter hans tillträde som president. När Trump drar ner på det amerikanska stödet till Ukraina kommer Ukraina inte kunna fortsätta kriga. På så sätt ska kriget avslutas genom att Ukraina tvingas lämna mark till Ryssland. Trumps rådgivare är flytande i frågan, men de vill inte att Ukraina ska gå med i NATO. Ukrainas president Zelenskyj har sagt att Ukraina går med på en vapenvila utan hel kontroll av det ukrainska territoriet. I utbyte vill han att Ukraina går med i NATO, inklusive de ockuperade områdena. Däremot ska artikel 5-fördraget, som innebär att samtliga NATO-länder ska stötta varandra i händelse av krig, inte ska gälla de ockuperade regionerna. Ukraina ska kunna ta tillbaka de övriga områdena i framtiden med hjälp av diplomatiska medel.

Trump kommer fortsätta att stödja Israel i konflikten mellan Israel och Hamas. Han har uttalat sig om att USA inte ser något behov av en tvåstatslösning. Trump erkände officiellt Jerusalem som Israels huvudstad 2017. Israelisk suveränitet över det omtvistade området Golanhöjderna erkändes av Trump 2019. Golanhöjderna ockuperades av Israel från Syrien 1967.

Tiden är begränsad. I mellanårsvalet 2026 står en tredjedel av senatorerna på spel. Presidentens parti riskerar att straffas av väljare som tröttnat på ej uppfyllda vallöften. Konstitutionens tjugoandra tillägg begränsar presidenten till två mandatperioder.

Jag tänker fortfarande på förra julen

24 december 2024 / Oscar Sanner

KULTUR / KRÖNIKA / Oscar Sanner

Jag tänker fortfarande på förra julen

Källa: Pixabay

Publicerad 24 december 2024 kl. 06:00

Vi alla har vår egen uppfattning om julen. De kristna ser julen som en tid att samlas och uppmärksamma Jesus födelse. Att gå i kyrkan, sjunga lovsång och att be tillsammans. Guds kärlek till mänskligheten uppmärksammas och att alla kan bli frälsta. Den optimistiska tron om att mycket kan bli bättre så länge man har tron vid sin sida. Man uppmärksammar att Gud blev människa genom Jesus. Guds gåva i Jesus inspirerar till att ge gåvor och presenter till varandra. Att hjälpa varandra när utmaningar väntar. Kristna symbolerna symboliserar julen. Jesus representeras genom att man tänder ljus. Krubban symboliserar att Jesus föddes i ett enkelt stall, och att alla kan bli extraordinära. Stjärnan symboliserar Betlehemsstjärnam som ledde de vise männen till Jesus.
För de som älskar att shoppa är julen en perfekt högtid. Att handla presenter till varandra. Ge varandra gåvor som betyder något särskilt. Stå upp för varandra i alla situationer. Att visa att världen blir bättre när man samarbetar. De gåvor man får kan man göra något av. Ett presentkort på ett biobesök. Hälsosamma träningspass på Nordic Wellnes genom ett presentkort. Pengar som används till en tropisk semester. En semester då man kan bada, beundra palmer och koppla av vid poolen. Ett fotoalbum som väcker nostalgi. I fotoalbumet hittar man bilder från när man var nyfödd, när man konfirmerade sig och när man gifte sig. Ett minne av hur viktig ens utbildning är. Listan på vad man kan få är oändlig. Pengar som används till att lägga glasögonen på hyllan och skaffa kontaktlinser. Eller att göra en laseroperation så att ens syn är bra utan besvär. För de som spelar instrument är julen en intensiv högtid. Julkonserter med släkt och vänner hit och dit. Att vara med ens orkester på en storslagen konsert under en gudstjänst i Uppsala domkyrka. Riktiga klassiska låtar är med på repertoaren. Hooked on a feeling, When the Saints och Stad i ljus är bara några av godingarna.
Det finns de som lever ett lugnt liv. Att ständigt sitta och titta på TV flera timmar varje dag. För deras del är julen en lugn högtid. Att sitta och slötitta på Wahlgrens värld, På spåret eller gudstjänster. Luta sig tillbaka, vänta på nya utmaningar. Lägga sig lite tidigare på kvällen till avslappnande musik.
Att umgås med släkten är alltid en favorit. Anordna frågesport, spela brädspel och att gå promenader. God mat väntar. Traditionell julmat med sill, köttbullar och prinskorv. Vara med om dramatik när man skrapar lotterna på Bingolottos uppesittarkväll. Intressanta diskussioner om ens liv, ens utmaningar och ens behov.
Julen är även en tid för att slappna av. Luta sig tillbaka efter intensiva veckor på jobbet. Man kan under julen förbereda sig för nya utmaningar. När man kommer tillbaka till jobbet efter julledigheten är man utvilad och redo för nya arbetspass.
Det var någon minusgrad kallt ute. Jag och Anders packade upp skidorna från bilen. Julfirandet i Tranemo var igång. Vi hade lyckats smita från det traditionsenliga kyrkobesöket. Skidspåren i Hagatorpet var pistade. Länge och väl åkte jag i det fina vinterlandskapet. En romantiker som jag drömmer mig bort dit ibland. Det är som ett julkort. Landskapet i Tranemo är långt härifrån. Enstaka byar i djupa skogar och vattendrag som sträcker sig genom ingenstans. Det känns så nära, men samtidigt så långt borta.