Författare: Oscar Sanner (Sida 8 av 14)

Det går aldrig att resonera med en fanatiker

10 september 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Det går aldrig att resonera med en fanatiker

USA:s hjärta är sårat.

Publicerad 10 september 2025 kl. 06:17

Supersanners ledarsida är liberal.

I morgon är det årsdagen för terrorattackerna 11 september 2001. Det är bara 24 år sedan, även om det kanske känns som en helt annan tid.

Efter attackerna försökte George W Bush skingra terroristerna, gå dem till mötes. Det blev ett oerhört misstag.

“Det finns inget nytt i världen förutom den historia du inte känner till”, sade den amerikanska presidenten Harry Truman en gång i tiden. Historien upprepar sig, krig och katastrofer återkommer. Politikerna lär sig inte av sina misstag.

11 september är på många sätt ett ödestyngt datum. Vi alla minns hur de två planen på morgonen, inom loppet av 17 minuter, flög in i Twin Towers i The World Trade Center i New York. Ett tiotal människor som var inne i byggnaden just då begick självmord genom att hoppa ner.

Det tredje planet kom till USA:s försvarsdepartement i Virginia. Det fjärde planet kraschade i Virginia. De alla fyra planen var kapade. Man tror att det sista planet var tänkt att nå exempelvis Vita huset i Washington.

USA:s dåvarande president George W Bush var vid detta tillfälle på besök på en skola för att läsa barnböcker i Florida. Direkt efter att beskedet kom, fortsatte han läsa i ytterligare ungefär 7 minuter innan han avslutade. Och det blev givetvis omdiskuterat.

USA:s regering reagerade starkt på attacken. Hela tiden efteråt pekades terrorgruppen Al Qaedas ledare Osama Bin Laden ut som den ansvariga. Han hade stridit tillsammans med rebeller mot Sovjetunionen i Afghanistan innan han bildade terrorgruppen.

Det var den värsta terrorattacken i USA:s historia. Nästan 3 000 människor dog av attacken. Man vet inte exakt hur många som dog, om man räknar med de som senare dog på grund av skador. Uppskattningar över hur många som skadades varierar stort. Vissa tror att det var 6 000, medans andra tror det var minst 25 000 människor.

“Det fanns ett antal motiv bakom attacken.”

Osama Bin Laden publicerade ett brev i november 2002, där vi fick reda på bakgrunden till attacken. Däribland USA:s stöd till Israel, stöd för Israels ockupation i södra Libanon, sanktionerna mot Irak och förtryck av muslimer i Kashmir. Lägg sedan till stöd till ryska övergrepp i Tjetjenien och stöd till den fillippinska regeringen som agerat mot muslimer, så förstår du vilket komplicerat mischmasch av olika händelser som var motivet bakom detta attentat.

USA:s regering reagerade starkt på attacken. “Jag kan höra dig, resten av världen hör dig, och dessa människor som slått sönder dessa byggnader vill höra oss alla snart”, sade USA:s dåvarande president George W Bush i ett tal senare.

Attackerna slutade i USA:s Kriget mot terrorismen. Afghanistan blev attackerat år 2001. Irak blev attackerat 20 mars 2003, för att USA felaktigt hävdade att Irak hade massförstörelsevapen. USA bedrev en världsomfattande jakt på terrorister. Amerikanska underrättelsetjänsten använde sig av kritiserade metoder, som bland annat hemliga fängelser mot terrorgrupper. Och hela tiden ansågs Osama Bin Laden, medlem i Al-Qaeda som den största fienden. Han blev dödad i Pakistan av amerikanska styrkor i början av maj 2011.

“Och hela tiden var målet att USA skulle utrota terroristerna, gå de till mötes.”

Terrorister är nästan alltid fanatiker. Det går aldrig att resonera med en fanatiker. Fanatiker reagerar känslomässigt: “Jag känner mig kränkt, nu måste jag hämnas.” Att gå de till mötes fungerar sällan. Den som dock menar att USA skulle bidragit med stabilitet i Mellanösternregionen utan ett Krig mot terrorismen har fel.

En bättre väg efter attackerna skulle varit att utöka det diplomatiska samarbetet mellan länderna, visat och förbättrat religiösa minoriteters rättigheter samt överlag skyddat demokratiskt garanterade rättigheter.

“Gör inte om våra misstag efter 11 september”, sade USA:s dåvarande president Joe Biden i oktober 2023, strax efter Hamas dödliga terrorattack i Israel. Den attack som senare blev startskottet för ett krig.

Precis som Harry Truman konstaterade en gång i tiden upprepar sig historiska händelser. Det måste vi verkligen lära oss något av.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Väljarna vill ha lägre skatter, högkostnadsskydd och billiga bränslepriser

5 september 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Väljarna vill ha lägre skatter, högkostnadsskydd och billiga bränslepriser

Statsministern och oppositionsledaren.

Publicerad 5 september 2025 kl. 12:14

Supersanners ledarsida är liberal.

Vänstern vill ha arbetstidsförkortning, ett mer generöst högkostnadsskydd samtidigt som Vänsterpartiet präglas av antisemitism för konflikten kring Israel och Gazaremsan.

Åt höger verkar nu till och med Liberalerna överväga att sitta i regering med SD efter nästa val. I en regering som hittills utvisat människor utan uppehållstillstånd.

Hur hamnade vi här?

Den 11 juni hölls den senaste partiledardebatten i riksdagen. Kanske var det den sista innan valrörelsen drar igång på riktigt. Ulf Kristersson (M) varnade för det som kallats Socialdemokraternas vänstersväng. Däribland att partiet i kongressen i maj beslutade att föreslå arbetstidsförkortning. Men uttrycket har blivit ifrågasätt. Många bedömer att Socialdemokraterna snarare gått åt höger när det gäller brottsbekämpning och straff.

Magdalena Andersson (S) kritiserade Ulf Kristersson för att regeringens politik drabbade barnfamiljer med små marginaler. Däribland genom det höjda högkostnadsskyddet för läkemedel. Jimmie Åkesson (SD) präglade debatten åt att prata om hur billiga bränslepriserna blivit.

Retoriken är tydlig och väntad. Så här kommer alltså valrörelsen låta. Men det som främst avgör vilken regering Sverige får är troligtvis Centerpartiet. Centerpartiets val i regeringsfrågan har länge varit svår för partiet. Att Centerpartiet samarbetar åt vänster är just nu det troligaste scenariot. Frågan är bara om de lyckas samarbeta med Vänsterpartiet.

Centerpartiets hållning spelar ingen roll. Sverige står oavsett inför två dåliga alternativ i nästa val. Om vänsterblocket vinner riskerar det bli högre skatter som slår mot Sveriges ekonomiska tillväxt. Förslaget om arbetstidsförkortning är samma sak.

Men fyra år till med nuvarande regering kommer inte heller bli bra. Det är en bra fråga hur många bedömare som underkänt regeringens klimatpolitik. Att regeringen utvisar invandrare utan uppehållstillstånd skadar Sveriges självbild. Med det föreslagna bidragstaket kommer färre barn få äta sig mätta. Dessutom riskerar det bli mer kriminalitet och försämrad integration.

“Som politiker är man ibland tvungen att fatta tråkiga beslut.”

Regeringen har höjt högkostnadsskyddet, alltså den summa patient betalar för läkemedel innan resten blir gratis. Tidigare nivån på 2 900 kronor höjdes 1 juli till 3 800. Bakgrunden är att priset på läkemedel stigit för staten. Att höja högkostnadsskyddet är inget kul beslut. Men som politiker är man ibland tvungen att fatta tråkiga beslut.

Politik handlar inte bara om att prioritera. Det handlar även om att bortprioritera. Pengarna som inte läggs på högkostnadsskydd kan läggas på något annat, där pengarna gör mer nytta. Det är just detta som är så synd med svenska valrörelser. Att politikerna inte alltid vågar tala klarspråk om vad som ska prioriteras bort. Detsamma gäller bränslepriserna.

Sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister 2022 har bränslepriserna sjunkit med ungefär 9 kronor per liter. Till största delen beror det på att Tidöpartierna sänkt bränsleskatten i omgångar. Det är givetvis tråkigt att behöva betala mer. Men klimatet ställer nya krav på oss. Vi måste anpassa oss.

När det gäller skattepolitiken har regeringen sänkt skatten så mycket att vi fått det lägsta skattetrycket sedan 1975. Skattesänkningarna är bra, men det får gärna stanna där. Skattepengarna behövs för att finansiera sjukvård, skola och försvaret.

Den bästa politiken bedrivs med blocköverskridande överenskommelser. Vi i Sverige är redo och mogna för ett tredje regeringsalternativ. En regering med Socialdemokraterna och Moderaterna.

Kommer Moderaterna att välja en ordentlig regeringspartner, som arbetar för att krossa gängen, sänka skatten och klimatet?

Eller väljer de att binda upp sig till regering med SD, vilket riskerar leda till att Moderata väljare byter till Socialdemokraterna i protest?

I så fall kommer Moderaterna indirekt stödja Vänsterpartiet, som inte alls skulle vara bra för Sverige.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Elevernas frihet är också okränkbar

25 augusti 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Elevernas frihet är också okränkbar

”Mobilen ligger i skåpet”

Publicerad 25 augusti 2025 kl. 07:21

Supersanners ledarsida är liberal.

Elever är inte lika förnuftiga som vuxna. Att sitta med mobilen på rasten är inget särskilt. Det förtjänar eleverna inte ett pris för.

Men det betyder inte att elevernas frihet är mindre än deras.

För några år sedan gick regeringen ut med att de föreslår att göra skolan helt mobilfri. Det innebär att samtliga skolor är skyldiga att samla in elevernas mobiltelefoner innan första lektionen, för att sedan få tillbaka mobilerna på eftermiddagen.

Förslaget har sin bakgrund i att ungdomar i dag sitter mycket framför skärmar, vilket riskerar leda till sämre skolresultat. Enligt Pisa-rapporten som togs fram på ett seminarium arrangerat av OECD visar att ungefär 30 % av alla elever blir distraherade från skolarbetet av digitala enheter. Sverige ligger över genomsnittet bland andra länder. Dåvarande utbildningsminister Johan Pehrson (L) formulerade det som “från skärm till pärm”.

Men det är svårt att förstå om förslaget ens kommer göra någon skillnad.

Ungefär 80 % av skolorna har sådant mobilförbud, enligt Skolverket. Många av skolorna har upplevt färre konflikter, mer arbetsro och mer fysiska aktiviteter. Men det är inte alla.

Göteborgs kommun införde mobilförbud på lektioner i augusti 2022. Några månader senare visade en undersökning av Göteborgs universitet att mobilförbudet inte spelar någon roll. Mobilerna användes oavsett. Eleverna hittade andra sätt att kringgå reglerna. Däribland att de sade att “den ligger i skåpet”, de lämnade in tomma skal och sade att de glömt mobilen hemma.

Definitionen spelar stor roll. Vad händer om man har med sig två mobiler till skolan, och bara lämnar in en? Dessutom finns det andra digitala enheter att sitta med på rasten. Surfplatta, dator och digital klocka. Vilka av de ska i så fall vara tillåtna?

Skolinspektionen skrev i ett yttrande i början av juli att de inte föreslår mobilförbud för alla skolor. De menar att det är bättre att beslutsfattandet sköts av rektorer, för att effekterna skiljer på grund av skola.

Att mobiltelefoner kan vara skadliga för ungas hälsa är klargjort. Men i slutändan handlar det om hur skolan arbetar. Om skolan ser till att ha arrangerade utomhusaktiviteter och en bra skolgård kan det lösa problemet.

När det gäller ett förbud handlar det i slutändan om det ens är lagligt. Sedan flera år tillbaka är det lagligt för skolorna att ha förbud. Att eleverna har förbud på lektionstid är rimligt. Men att beslagta mobiler är vanligtvis ett brott i samhället.

Nu tänker du som läsare kanske: “Men kan man inte säga att eleverna förtjänar förbudet som straff?”

Nej, riktigt så fungerar det inte. Med regeringens förslag försöker de skapa en farlig princip: Den yngre generationens vanor pressas undan av konservativa vuxna. Vi kan likställa det med åldersdiskriminering.

”Det finns risk för att det inte slutar i mobilförbud, utan med nya lagar som diskriminerar unga.”

Vad skulle det kunna innebära, om liknande förslag kommer? Att eleverna inte ska få använda mobilen, vara inne på sociala medier? Att eleverna inte ska få gå i prideparaden, ska bli tvungna att ha skoluniform i skolan? Att eleverna inte ska få använda moderna slangord och uttryck, köra EPA-traktorer?

Det här är en kamp som ständigt måste föras i Sverige.

Det enda okränkbara är vår frihet.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Här planeras flytten – Tuvalu ska bli världens första digitala land

21 augusti 2025 / Oscar Sanner

KLIMAT

Här planeras flytten – Tuvalu ska bli världens första digitala land

En av atollerna vid Tuvalus huvudstad Funafuti.

Publicerad 21 augusti 2025 kl. 18:49

Tuvalu är ett litet land i Oceanien som i genomsnitt ligger ungefär 2 meter ovanför havsytan. Befolkningen är fattig och beroende av fisk för att överleva. Nu riskerar önationen att hamna under vattnet på grund av klimatförändringar.

Med hjälp av 3D-modeller ska tuvaluanerna ha kvar sitt land.

Tuvalu är ett litet land 4 000 kilometer nordöst om Australien. Klimatet är tropiskt, med dagstemperaturer upp till 30 grader under hela året. Befolkningen här är fattig. De flesta bostäderna ligger i mitten nära bland annat kyrkor, shoppingcentrum, hem och gemenskapslokaler. Landet består av tre korallöar och sex atoller som tillsammans blir 26 kvadratmeter stort.

Traditionellt sett har de försörjt sig med hjälp av fisk. Utöver det har de använt självhushållning med kokosnötter pulaka. Men klimatförändringarna har helt förändrat spelplanen. De smala kustremsorna har drunknats av vatten, som gör att saltvatten förstör plantagerna.

Vattnet stiger fort. Om du är här som turist får du säkert höra tuvaluanernas berättelser om hur de stått knädjupt i havsvatten som bubblat upp genom marken. På ön är marken porös. Men turister är ett sällsynt fenomen på Tuvalu.

Enligt den amerikanska rymdmyndigheten NASA har havsnivån stigit med 0,15 meter ungefär de tre senaste decennierna. Den genomsnittliga takten är 5 millimeter per år, just nu är det mer än hälften så snabbt som det globala genomsnittet. Nivåerna beräknas stiga allt fortare, rättare sagt mer än dubbelt så fort som nu år 2100. Tuvalu är det första landet som beräknas hamna under vattnet.

Med 5 millimeter per år kommer inte Tuvalu att ligga under vatten i modern tid. Men om man räknar med de nya högvattennivåerna, där ved säga de allt mer vanligare och extrema väderfenomenen som skyfall. Då riskerar det leda till att Tuvalu blir översvämmat av vatten betydligt tidigare. NASA tror att stora delar av ön kommer ligga under vatten före år 2050.

När en av ministrarna i Tuvalus regering besökte FN:s internationella klimattoppmöte COP26 2021 i Glasgow blev han uppmärksammad för sitt tal. “Vi sjunker”, sade Simon Kofe.

Skräp som har spolats upp på kustlinjen efter flodvågor.

På klimattoppmötet 2022 presenterade regeringen idén med att ha kvar landet som en digital nation. Sedan dess har de gjort en 3D-version av landet. De har tagit med allt från stränderna, havet, bostäderna och palmerna. De hoppas kunna bevara sitt lands unika kultur.

Tuvalus medborgare har blivit inbjudna att dela med sig av sina mest värdefulla ägodelar och minnen. Allt från berättelser om deras förfäder, festivaldanser och minnesvärda föremål. Regeringen bestämde det 2023. De skrev att det handlade om att “bevara Tuvalus själ”.

”Vårt land, vårt hav, vår kultur är våra människors mest värdefulla tillgångar – och för att skydda dem från skada, oavsett vad som händer i den fysiska världen, kommer vi att flytta dem till molnet,” sade Simon Kofe i introduktionsvideon.

Tuvalus regering försöker skapa digitala pass som lagras på blockkedjan. Med hjälp av dessa bland annat ska de kunna hålla val, anordna folkomröstningar, registrera födslar och registrera äktenskap.

Tuvalu och Australien har startat ett eget visumprogram. Visumen delas ut i lotterier och ger de samma rättigheter som de vanliga australiensarna. Där ved säga vård, bostad, arbete och skola. Under den första ansökningsomgången som stängde i juli registrerade sig 8 500 personer. Australien har meddelat att 280 tuvaluaner per år har rätt att bosätta sig i Australien.

En stor del av befolkningen har ansökt om klimatvisum. Men det är inte alla som håller med. The Guardian intervjuade Kelesoma Saloa i juni 2023. “Mitt tredje barn föddes i Nya Zeeland så hon vet ingenting om Tuvalu; hon har förlorat något som är så viktigt. Det gör mig ledsen; hon har förlorat de där vackra tuvaluanska värderingarna som hon borde ha vuxit upp med: respekt, att hjälpa varandra, att arbeta tillsammans – vi har inte det här borta; de lär ut det i skolan men det är helt annorlunda.”

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Så har Tännäskröket blivit ett tillhåll för alpina skidåkare

11 augusti 2025 / Oscar Sanner

TURISM

Så har Tännäskröket blivit ett tillhåll för alpina skidåkare

Toppen av Hemkröket.

Publicerad 11 augusti 2025 kl. 18:01

När alpina skidentusiaster vill åka till Funäsfjällen tänker de ofta på Funäsdalen, Ramundberget och Tänndalsvallen. Men de senaste ungefär 20 åren har Tännäskröket i Tännäs blivit allt mer populär.

Hemkröket och Mellankröket är de berg som tillhör skidanläggningen. På det tredje berget Östestkröket finns det inga nedfarter.

Vinden viner. I fjärran syns utsikten över Lossen. Lossen är den största sjön i Tännäs. Här kan man bada, men vattnet som rinner från sjön Hån gör vattnet strömt. Men om man är försiktig och tillräckligt nära strandkanten går det förhoppningsvis bra.

Toppstugan på Hemkröket är inte längre i drift. I stället har det byggts en ny bastu. Det var länge som det fanns en stolslift här med utsikt över Lossen. Men den tiden är förbi. Vissa av träplankorna under liften har gått sönder. Skidanläggningen har en annorlunda historia, som börjar med sägnen om en jätte.

Man tror att det var på 1400-talet som Tännäs första kyrka byggdes. Den kyrkan finns inte kvar i dag. En ny träkyrka byggdes år 1672. Sedan blev den tredje och nuvarande kyrkan färdigställd 1855, och invigd 1858. Bland byborna i Tännäs skvallras det om att de har Sveriges högst belägna kyrka. Det är en myt. Däremot ligger kyrkan 648 meter över havet.

Enligt sägnen var det en jätte som var arg för att det skulle byggas en kyrka. Därför kastade han hela fjäll för att förstöra kyrkan. Jätten missade, och i stället blev stenblocken de tre berg som Tännäskröket består av.

Allt började på 1930-talet med att byborna i Tännäs började åka skidor nedför krökets branta sluttningar. På ett byalagsmöte bestämde man sig sedan för att bygga en stolslift på Hemkröket. Det var år 1966.

Den då lilla anläggningen blev utbyggd efter att fastighetsfamiljen Kullenberg från Göteborg besökte Tännäskröket. De gjorde på 1970-talet en skiss över att bygga 650 hus på bergen Hemkröket och Mellankröket. Det visade sig senare att planen var svår att bygga. I stället byggde man två fritidsbyar med hus, Fjällvattnet och Fjällbyn.

Tidigt på 2000-talet fick entreprenörerna Margita och Thorbjörn Callenholt upp ögonen får Tännäskröket. Margita och Thorbjörn Callenholt bestämde sig för att köpa och rusta upp anläggningen.

Deras dotter Jenny Callenholt bodde och arbetade i Shanghai i Kina under tiden investeringarna pågår. Hon träffar sedan en svensk i exil. De blev sedan ett par. Jenny och Deniz besökte Tännäskröket. Efter besöket bestämde de sig för att flytta upp och hjälpa till med arbetet.

Sedan hände mycket i Tännäskröket. Det byggdes ett nytt liftsystem med 17 nedfarter. Utöver det nya liftsystemet finns det reningsverk, camping, restaurang, stugor, lägenheter, sportbutik och vägar. Den upprustade skidanläggningen öppnade julhelgen 2004.

Hemsidan Freeride har utsett Tännäskröket till den bästa anläggningen i Funäsfjällen för off-piståkning. Vid den nedlagda liften ligger friåkningsområdet.

Pistkartan. Nedfart nummer 7 finns inte längre av oklar anledning.

Sedan dess har Tännäskröket blivit en allt mer populär skidanläggning i Funäsfjällen. Deras egen restaurang Árran sererar både lunch och middag under större delen av året. En av Sveriges ledande restaurangguider WhiteGuiden har flerfaldigt prisat Árran. Namnet kommer från det nordsamiska namnet för eldstad.

Dessutom finns det klätterleder, fiske i tjärnen, fyrhjulingsbana, vandringsleder, grillplats, cykelleder, längskidåkningsspår och balansbana. Under ledning av VD Johannes Kojan och familjen Callenholt planerar de att bygga fler stugor och ett fjällhotell med badhus. Utomhusbad kommer också finnas.

Tännäskröket är även engagerat för hållbarhet. De har en egen vattenkälla och sophantering. Tännäskröket använder naturmaterial som är Svanenmärkta. Många av skidanläggningens byggnader ritades av den brittisk-svenska arkitekten Ralph Erskine. Hans ritningar var anpassade till ett kallt klimat, smälte in i naturen och var klimatanpassade.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Klimatkompensation är inte lösningen

5 augusti 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Klimatkompensation är inte lösningen

Bilden visar extrembränderna i Kalifornien, USA i januari.

Publicerad 5 augusti 2025 kl. 17:29

Utredarna har kommit med ett tydligt besked. Vi kommer inte nå klimatmålen.

Klimatkompensation är inte lösningen på klimatkrisen.

Regeringen har sedan tillträdet 2022 allt mer monterat ner klimatpolitiken på hemmaplan. I stället vill klimatminister Romina Pourmoukthari (L) klimatkompensera utomlands. Enligt henne är det en självklarhet att det inte handlar om att “köpa sig fri” från klimatpolitiken. Såhär sade hon i en intervju i TV4 3 juli 2023:

“Det här handlar ju inte om att köpa sig fri, utan det handlar om att ge en skjuts till länder som kanske vill ha höga klimatambitioner men inte har de ekonomiska möjligheterna eller kompetensen att göra det.”

Pengarna ingår i bemyndigaderamen. De tidigare ramarna på 450 miljoner planerade regeringen att höja till 1,5 miljarder kronor. Projektet kunde handla om att elektrifiera busstrafiken och att byta dieselmotorer mot solpaneler. Enligt regeringens beräkningar kan det rena 2 miljoner ton koldioxid, som motsvarar lite mindre än 5% av Sveriges utsläpp.

Klimatkompensation är ett mycket intressant experiment, som både företag och länder använt sig allt mer av de senaste åren. Problemet är att det inte alltid funkar. Själva klimatkompensationen medför ofta andra utsläpp, som till exempel av motorfordon. Dessutom riskerar fattiga människor att bli utnyttjade och dåligt behandlade. I maj förra året blev snabbmatskedjan MAX avslöjade av Aftonbladets grävredaktion för att deras klimatkompenseringsarbete resulterat i bland annat hunger och fällda träd.

Bild från Aftonbladets granskning.

Även om klimatkompensation gör skillnad, är det inte särskilt realistiskt med tanke på att både fattiga och rika länder har ett gemensamt ansvar. Om vi hjälper de fattiga länderna att nå deras klimatmål, krävs det mer än så för att vi ska klara klimatkrisen. På onödig bekostnad att de rika länderna ska åka snålskjuts.

Den globala uppdelningen av rika och fattiga länder gjordes på 1990-talet, men är inte lika självklar i dag. Som till exempel, varför ska fattiga länder i Afrika åka snålskjuts trots deras höga exportsiffor? Och om bara antingen fattiga eller rika ska ställa om, vilka? Och kanske ska oljerika Mellanöstern ta det största ansvaret?

I mitten av mars släppte Klimatpolitiska rådet sin rapport. De bokstavligt talat sågade regeringens klimatpolitik. Regeringen har på sistone gjort åtgärder, däribland höjning på reduktionsplikten till 10% från och med 1 juli. Den extra kostnaden kompenseras med lägre bränsleskatt. Något som klimatminister Romina Pourmoukthari kallade “en gyllene lösning”.

Klimatpolitiska rådet står dock fast vid sin kritik. I sin rapport skriver de att bränslepriserna behöver ligga på 23 – 24 kronor per liter, med helt återställd reduktionsplikt för att nå EU:s klimatmål för 2030. Med nuvarande nivåer reduktionsplikt krävs ännu högre bränslepriser.

Klimatminister Romina Pourmoukthari var inte på plats när rapporten presenterades. “Ingen regering har nått alla klimatmål, utan de är högt uppsatta och ambitiösa. Vi är inte framme, men vi är på god väg. Vi måste öka takten, vi måste accelerera vårt arbete, men det går i rätt riktning”, sade hon i en intervju i SVT efteråt.

Att regeringen har höjt reduktionsplikten är positivt, men det räcker inte. En reduktionsplikt på 41 % är en rimlig nivå.

Trots att länderna på klimattoppmötet för några år sedan enades om att länderna ska röra sig bort från fossila bränslen, stiger subventionerna till fossila bränslen i Sverige. I mitten av januari förra året beräknade Naturskyddsföreningen att 31 miljarder kronor användes 2023. Det är en ökning med 10 % jämfört med året innan. Subventionerna omfattar undantag från avgifter, undantag från energiskatt och undantag för koldioxidskatt för fossila bränslen.

I slutet av maj rapporterade Statistiska Centralbyrån att koldioxidutsläppen från den svenska ekonomin ökade med 6,3 % under 2024, jämfört med året innan. Den senaste utsläppsökningen innan dess var år 2021, då utsläppen ökade med 2,1 %. Det berodde på en coronaeffekt. Flygandet studsade delvis tillbaka 2020.

Den här gången finns det ingen pandemi att skylla på. Däremot finns det en regering.

Supersanners ledarredaktion har sina rötter i den svenska liberalismen. För demokrati, klimatet och en fri ekonomi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Katmandu blev ett näste för spioner

2 augusti 2025 / Oscar Sanner

POLITIK

Så blev Katmandu ett näste för spioner

Publicerad 2 augusti 2025 kl. 06:59

Nepal är ett litet mellan Indien och Kina. Här pågår en katt- och råttalek mellan olika underrättelsetjänster.

USA, Kina, Indien, forna Sovjetunionen, Pakistan, Nordkorea, Sydkorea och Japan är några av länderna som genom åren sägs ha placerat spioner i Katmandu.

Det är ungefär 25 grader varmt utomhus, och vinden fläktar. I detta klimat är det vanligt med åska och regnoväder under vissa tider på året. Nepals huvudstad Katmandu består av myllrande gator. Hit anländer turister från alla världsdelar för att besöka Mount Everest, världens högsta berg. Annars är det ett fattigt land, här lever 25,2% i fattigdom (2010) enligt Världsbanken.

Bilden visar översvämningarna i Katmandu i september 2024

Agenterna som finns här har täckmantel som andra jobb. Det kan vara journalister, diplomater och butiksägare. Andra påstår att kineserna har täckmantel med ett stort nätverk av språkskolor och restauranger. Trots att de kallar sig för volontärer. Historien om spionaget i Nepal är lång, och började eskalera under Kalla kriget.

Redan på 1950- och 1960-talet arbetade den amerikanska underrättelsetjänsten CIA i Nepal. De hade en plan att kartlägga Kinas aktivitet i Tibet, ett område i Kina nära den nepalesiska gränsen. Som bakgrund ville USA motarbeta kommunismens spridning i världen.

På andra sidan fanns KGB, Sovjetunionens underrättelsetjänst. De arbetade för att förhindra västvärldens inflytande och att sprida kommunismen.

Nordkoreaner har de senaste åren bedrivit en hackargrupp ungefär 5 kilometer utanför Katmandu. Dataexperter upptäckte att de tillhörde byrå 121, under sektion 586 i Nordkoreas militära underrättelsetjänst. De arbetade i skift dygnet runt, för att göra cyberattacker mot finansiella institutioner och banken världen över.

Sedan slutet av 1980-talet har dessutom Pakistans underrättelsetjänst ISI arbetat i Nepal. De försöker trycka bort Indiens inflytande, för att i stället ge terroristorganisationer mer makt. I Nepal smugglar de vapen och ammunition. ISI har även tryckt en falsk valuta i Pakistan. ISI har tränat och stöttat islamistiska terrororganisationer som utfört attacker i Indien.

Nepal har mycket gemensamt med Indien, främst kultur. Den indiska underrättelsetjänsten RAW har en stark närvaro i Katmandu. Deras uppgift är att bevaka vad Kina och Pakistan gör samt motverka dess påverkan.

Nepal och Indien har ett avtal om att man får resa fritt mellan länderna. Därför är det få av de människor som korsar gränsen varje dag som kontrolleras. Indiska underrättelsetjänsten har rapporterat att Kina stärkt sin närvaro, främst kring gränsen.I ett fall påträffades en kinesisk spion. Hon hävdade att hon var en buddistisk nunna från Nepal för att lura indiska myndigheter. Efter att hon tagit sig över den indiska gränsen greps hon i Indien.

De senaste åren har vi sett allt fler liknande fall, där det sägs finnas misstanke om spionage. Häromåret greps två kineser av Indisk polis dagarna efter varandra. I våras greps även en kvinna under en busstur. Hon visade upp ett felaktigt indiskt pass.

Mitt i detta är även Tibet inblandat. Tibet gränsar till den norra Nepalesiska gränsen, och tillhör Kina. Kina invaderade Tibet 1949. Däremot anses de i vissa fall vara ett eget land. Tibet har en egen regering, som styr i exil i Indien. I Tibet styr 90-åriga Tenzin Gyatso, som är utnämnd till Dalai Lama XIV.

Förra året utlöstes protester mot bygget av världens största vattenkraftsdamm. Vilket riskerade leda till att samhällen skulle flyttas. Kinesiska regeringen lovade i ett brev att dammen bara skulle byggas om 80 % av befolkningen gick med på det. Men BBC har rapporterat om hur regeringen sade till två tjänstemän att de skulle bli vräkta.

För Kinas del handlar spionaget om att övervaka Tibetaner som flytt till Nepal. Kinesiska regeringen har pressat Nepal för att ta bort Tibetanernas politiska frihet. Många Tibetaner bor i samma stadsdel av Katmandu. Där har polisen installerat övervakningskameror. Amerikanska underrättelsetjänsten CIA tränade på 1950- och 1960-talet tibetanska gerillasoldater som sedan utförde attacker i Kina.

Nepals underrättelsetjänst avslöjade att ett antal kinesiska spioner varit i Nepal. I det 50-sidiga dokumentet som läckte ut stod det att spionerna försökt smutskasta Nepals utrikesrelationer.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Att bygga ett eget slott

26 juli 2025 / Oscar Sanner

HISTORIA

Att bygga ett eget slott

Hesselby slott utanför Stockholm.

Publicerad 26 juli 2025 kl. 06:41

Utspridda i olika delar av landet finns det mer än 220 slott i Sverige, från Gällivare till Dybäck. Slottet Tre Kronor, kanske Sveriges tjusigaste slott någonsin, är ett av de slott som brunnit ner.

I alla tider har människor byggt tjusiga byggnader. Allt från slott i Europa, pyramider i Egypten och tempel i Kina. Världen över har dessa byggnader använts för att fatta politiska beslut, visa befolkningen sin överdådiga lyx, för religiösa ceremonier och såklart för att begrava betydelsefulla människor. Tiderna förändras, men slotten finns kvar. I dag används vissa slott som konferensrum och hotell. Dessutom finns det många slott som inte används. Och såklart finns det slott som brunnit ner.

I flera hundra år fanns det ett slott i Jönköping. Det låg ungefär på den plats där bland annat Tingsrätten, Förvaltningsrätten och häktet ligger idag. Alltså väster om Munksjön. Slottet var ganska stort, och hade en vallgrav. Men till skillnad från vanliga slott fanns det inget vatten i vallgraven. Ursprungligen var det ett kloster. Men efter reformationen 1536 då Sverige bröt sig loss från katolicismen, behövdes klostret inte längre. Därför gjordes en ombyggnation till ett slott.

År 1737 förstördes slottet i en kraftig brand. Det ledde till att kungamakten beslutade att slottet inte skulle byggas upp igen. I stället byggde man ett fängelse.

Sedan tidig medeltid var Slottet Tre Kronor i Stockholm sätet för kungen. Ursprungligen var det en enkel borg, men under Gustaf Vasas sons Johan III:s kungaämbetstid blev det ett renässansslott. Ett spektakulärt slott med flera olika byggnader kors och tvärs. På slottets högsta punkt, i form av ett torn, fanns vapnet Tre Kronor.

Modell över Tre Kronor under Johan III:s tid.

Åren gick, och allt fler människor tyckte slottet var föråldrat. Därför byggde man under sent 1600-tal om slottet. De äldsta medeltida byggnaderna, däribland den tjusiga fasaden, revs. I stället byggde man de nya byggnaderna i barockstil. Fasaden blev en ståtlig träbyggnad.

Den nya stilen varade inte länge förrän slottet brann ner. 7 maj 1697 utbröt branden. Branden spred sig över taken, och flera byggnader brann ner. Den enda delen av byggnaden som klarade sig var Barockstilen. På grund av att ruinerna av slottet var hårt drabbade av branden, tyckte man att det var för svårt att bygga upp slottet igen.

Sex veckor efter branden gjordes ritningarna för det nya slottet, Kungliga slottet. Planen var att byggnationen skulle ta sex år, alltså att det skulle vara klart år 1703. Men under det stora Nordiska kriget avstannade bygget helt. Det var först år 1726 man beslutade att börja bygga klart slottet.

Det nya slottet blev aldrig så avancerat och tjusigt som Tre Kronor, men det var ändå ett måste. Sveriges monark och regering behövde ordentliga lokaler för att utföra sitt arbete. I december 1754 flyttade kungafamiljen in i slottet, närmare 60 år efter branden.

Kungliga slottet i dag.

Att rika människor bygger nya slott är ingen trend i dag. Däremot finns drömmen kvar, även om det inte alltid blir som man tänkt sig.

Engelsmannen Robert Fidler hade alltid drömt om att bo i ett slott. Vid 53 års ålder, ungefär kring millennieskiftet, byggde han ett eget slott i södra Storbritannien. Det tog två år att bygga slottet. Fidler hade inget bygglov, något som man vanligtvis behöver i Storbritannien. Men bakom presenningar och höbalar gömde han slottet i fyra år.

I den brittiska bygglovslagen står det tydligt: “En byggnad som ingen protesterat mot under fyra års tid kan behållas av ägaren.”

När det gått fyra år firade Robert Fidler och hans familj med att ta bort höbalarna och presenningarna. Men kommunen tolkade lagen annorlunda, och tyckte att bygget inte var färdigt förrän det syntes.

Robert Fidler överklagade ärendet två gånger, men det blev nej. Han blev tvungen att riva slottet.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Isen var så tunn att vi knappast behövt en isbrytare

19 juli 2025 / Oscar Sanner

KLIMAT

“Isen var så tunn att vi knappast behövt en isbrytare”

Publicerad 19 juli 2025 kl. 06:03

Texten har tillfogats en rättelse 19 juli klockan 07:53

De senaste decennierna av klimatförändringar har påverkat hela jorden. Men spåren av klimatet är tydligast på Arktis, Nordpolen.

Nu har forskarna beräknat tidpunkt för ett framtida scenario.

När kommer den första isfria dagen?

Norrskenet lyser upp horisonten. Det är 7 grader varmt utomhus. Solen lyser i ett flackande sken i bergens horisont. Vi befinner oss i Svalbard, en ögrupp i Arktis som tillhör Norge.

I december förra året publicerade ett gäng forskare på Göteborgs universitet en studie över hur isen smälter. För 20 år sedan var isen nära Arktis i genomsnitt 2 – 3 meter tjock i slutet av sommarens avsmältning. När forskarna genomförde en expedition förra sommaren var den i genomsnitt 1 meter tjock. Céline Heuzé var med på expeditionen. “Isen var så tunn och “rutten” att vi knappast hade behövt en isbrytare till den här expeditionen. Faktum är att det blev stressigt att hinna med att samla ihop mätresultaten innan vi kom fram till nästa mätställe. Fartyget kunde enkelt ta sig fram genom istäcket.”

Den amerikanska rymdmyndigheten Nasa är främst känd för att blicka ut mot stjärnorna i rymden. Men med hjälp av satellitbilder har de följt hur isen smält i snart 25 år. Ett flertal gånger om året mäter de utvecklingen i enheten Gigaton, 1 000 miljarder ton. Istäckets utbredning skiljer sig under olika tider på året, men överlag syns en tydlig nedåtgående trend. Såhär ser det ut på Grönland: I genomsnitt har isen minskat med 245 gigaton per år. Sedan 2002 har den minskat med ungefär 5 500 gigaton.

För varje 360:e gigaton ökar den gemonsnittliga havsnivån med 1 millimeter. Totalt har havsnivån stigit med 63 millimeter sedan 2002.

Forskare har kartlagt hur glaciärerna smälter. På sommaren kommer det smältvatten från vattendrag och pooler som rinner genom isen till marken nedanför. Efter det rinner vattnet under glaciären. Tills det når havet. Pågrund av att smältvatten inte innehåller salt, väger det mindre än havsvatten. Det höjer upp den främje delen av glaciären. Det slutar med att det varma vattnet, som finns underst, åker upp mot isen. Resultatet av denna process att isen lossnar, och flyter på vattenytan. Det gör att det kommer is i vattnet och havsnivåerna stiger.

Nu beräknar forskare att den första isfria dagen på Arktis kommer inträffa inom några år, under perioden 2027 – 2030. En isfri dag definierar forskarna som mindre än 1 miljon kvadratkilometer is. För att det ska hända måste en rad väderfenomen inträffa. Först ska havsisen vara tunnare än normalt i början av hösten. Sedan krävs en värmebölja på vintern, där ved säga temperaturer över -20 grader. Det beräknas leda till att isen blir så ömtålig att en kraftig storm på sommaren kan göra havet isfritt. Enligt forskarnas definition.

På Göteborgs Universitet har forskarna ännu inte kommit med något besked om, och i så fall när Arktis blir isfritt tillfälligt under längre perioder eller permanent.

Klimatförändringarna har även lett till konsekvenser för djuren. Efter att frusna vattendrag och sjöar har blivit flytande har det lätt till att djur fått det svårare att hitta mat. Enligt WWF har antalet renar i Arktis minskat med mer än hälften de senaste 20 åren. WWF har beräknat att vi kan förlora mer än 30% av alla isbjörnar fram till 2050.

Klimatet har lett till att späckhuggare kommer tidigare på året till Arktis, och stannar längre än tidigare. Det har lett till att späckhuggarna har axlat rollen som det mäktigaste rovdjuret, i hav där isbjörnar tidigare haft den rollen.

Klimatförändringarna kommer att förändra det biologiska systemet, med vilka som är toppkonsumenter i näringskedjorna. I skuggan av en för många djur nödvändig isvärld som riskerar att smälta samman.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att WWF beräknar att vi kommer förlora 30 % av alla isbjörnar till 2050. Rätt är att WWF beräknar att vi kan förlora mer än 30 % av alla isbjörnar till 2050, om politikerna inte hanterar klimatförändringarna på allvar.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Habo kommun vann mot Skolverket

12 juli 2025 / Oscar Sanner

REPORTAGE SVERIGE

Så lyckades Habo kommun vinna mot Skolverket

Publicerad 12 juli 2025 kl. 07:20

I decennier var det en självklarhet att kulturskolan skulle få bedriva musikundervisning på skoltid. Tills Skolverket kom med ett nytt direktiv.

Men ett uppmärksammat tillsynsärende slutade i att lilla Habo sattes upp på Sverigekartan.

Vad var det som hände?

Det är lite lätt blåst, och solen tittar fram bakom några moln i horisonten. Vi befinner oss i Habo, en för många svenskar bortglömd ort utanför Jönköping. Kulturskolans vita byggnad omgärdas av två smågator. Den ena, Gästgivaregatan leder till Spinnet. En historisk byggnad med ett ullspinneri som var i bruk fram till 1960-talet.

Det är just här, som massvis av ungdomar varje vecka går på kulturskolan. I Habo erbjuder kulturskolan ett omfattande utbud, med allt från instrument och orkestrar till dans och barngrupper. För att underlätta musiklärarnas och elevernas vardag, var det alltså länge som musikundervisningen kunde bedrivas på skoltid. Musiklärarna plockade ut eleverna i ungefär 20 – 30 minuter.

Det är just detta som blev omdiskuterat. För några år sedan kom Skolverket ut med ett nytt direktiv, som innebär att elever inte har rätt att gå i från skolan för att delta i fritidsaktiviteter. Skolinspektionen är ansvarig för att regelbundet övervaka hur skolor sköter sitt arbete i Sverige. Och detta gäller även kulturskolor.

Från och med höstterminen 2022 blev därför kulturskolan i Jönköping tvungen att flytta undervisningen utanför ordinarie skoltid. I ett reportage i JP just då berättade kulturskolechef Patrik Svanängen om hur det försvårade möjligheterna för ungdomar på landsbygden. “Det är några enstaka föräldrar som uttryckt oro. Jag har fått fyra, fem, sex mejl från berörda. Några som bor på landet. Det blir också färre skolor där vi erbjuder kurser. Då erbjuder vi något annat, som exempel, på Ölmstadskolan där vi har några kurser så kanske vi erbjuder den på Ribbaskolan istället eller på Huskvarna teater.”

I Gislaveds kommun skedde vanligtvis all undervisning efter skoltid. Men en elev fick undantag. Det ledde till att Skolinspektionen hotade kommunen med vite.

Fredrik Hempel, som är kulturskolechef i Habo, är starkt kritisk. “Jag tycker att det blir lite fånigt faktiskt. Det handlar om en och en halv dag i tid sammanlagt under ett helt läsår. Och samtidigt kan man få ledigt för att åka till Ullared.”

Habo kulturskola hade dessutom ett system med att det krävdes ett godkännande från eleverna. Ifall någon låg efter i ett skolämne och behövde öva mer, kunde läraren prata med musiklärararen om vilka lektioner som kunde användas. Fredrik Hempel kallade det för en kommunikationsfråga.

Därför införde kulturskolan ett nytt system höstterminen 2022. Det innebar att elever fick rätt till ledighet för kulturskolan, genom att de ansökte om annan ledighet. Enligt skollagen är det tillåtet att göra så, så länge som rektorn på varje skola godkänner. Den första terminen kom det in 750 ansökningar, och alla blev godkända.

Skolinspektionen antog i december 2022 en reviderad, mer nyanserad tolkning av skollagen. Det innebär att ansökan om annan ledighet, i form av kulturskolan, likställs med annan ledighet.

Föreningen Kulturskolerådet, som arbetar för att kulturskolorna ska bli bättre, kallade det här för en oerhörd lättnad. “Alla följer detta. Uppe i Norrlands glesbygd är detta helt avgörande för kulturskolornas framtid och existens. Går skolbussen hem klockan tre, så gör den det. Det finns inget utrymme för musik- och kulturskola om eleverna inte kan stanna kvar då”, sade Jalle Lorensson, ordförande.

Supersanner har även intervjuat Oscar Sanner. Vid den tiden beskedet kom spelade han trombon i Habo kulturskola, och hade kulturskolechef Fredrik Hempel som lärare. Han minns trombonlektionen dagen innan beskedet kom.

”Fredrik var mycket mer besvärad än vanligt. När vi haft lektion i 20 minuter röt han ifrån, och nästan slängde ut oss från lektionen. Jag tycker inte alls det är särskilt konstigt. För hans del var det ett stort besked som stod på spel.”

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner