Författare: Oscar Sanner (Sida 7 av 9)

Trump menar allvar med att han vill köpa Grönland

14 januari 2025 / Oscar Sanner

Trump menar allvar med att han vill köpa Grönland

Donald Trump Jr. besöker Grönland efter Trumps utspel. Källa: AP News

Publicerad 14 januari 2025 kl. 06:00

Efter de senaste dagarnas utspel och händelser har vi förstått det. USA är inte längre ett land som kämpar för fred. Under en ledare vid namn Donald Trump lägger USA sig i konflikter och försöker ständigt utöka sitt territorium.

Förra veckan anlände Trumps äldste son, Donald Jr. till Grönland. Det var dagen efter Trumps uttalande om att han vill köpa Grönland. Donald Trump Jr. var i samtal med de grönländska politikerna. Grönlands premiärminister Múte Bourup Egede har sagt att Grönland gärna samarbetar med USA, men att landet inte är till salu.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen kallade upp partiledarna i det danska parlamentet för samtal i torsdags. Under Trumps första mandatperiod avfärdade hon iden som absurd. Det ledde till att det amerikanska statsbesöket i Danmark blev inställt.

Donald Trumps rådgivare varnar för att Trump menar allvar, jämfört med förra gången.

Vid händelse av att USA skulle påbörja ett sådant projekt är det flera hinder som står framför dörren. Republikanerna i senaten och representanthuset behöver debattera och godkänna förslaget. Sedan väntar hårda förhandlingar med Grönland och Danmark. En sådan process skulle mycket väl kunna dra ut på tiden.

Grönland har tillhört Danmark sedan 1775. Danmark bestämmer utrikespolitiken och resten bestämmer det grönländska parlamentet. Amerikanska trupper har skyddat Grönland sedan 1940-talet och sköter i praktiken öns försvar.

Att Trump vill köpa Grönland är inte konstigt. Grönland, med dess 56 000 invånare är världens största ö. Under Kalla kriget var amerikanska bombare placerade på ön för att fort kunna transportera sig till Sovjetunionen vid händelse av ett världskrig. I takt med klimatförändringarna smälter isen på Grönland. Under isen finns det enorma mängder olja- och gasutbrytningar. Dessutom finns det sällsynta jordartsmetaller.

Det är inte bara den amerikanska kongressen som avgör Grönlands framtid. Grönländska befolkningen står i ett betydelsefullt val framöver.

I april hålls val till det grönländska parlamentet. Sedan flera år tillbaka har grönländska politiker diskuterat ifall Grönland ska bli ett självständigt land. Parlamentsvalet avgör vilket land som befolkningen vill samarbeta med. USA, Danmark, Ryssland eller Kina? Befolkningen på Grönland kan tänka sig samarbeta med vilket land som helst – så länge det gynnar Grönland.

Ifall Grönland skulle bli amerikanskt kommer flera frågor tas upp. Vilken status ska Grönland få? I grönlänningarnas favoritfall skulle deras ö bli USA:s 51:a delstat. Det skulle innebära ett delvis liknande självstyre som nu, fast med amerikanskt federalt stöd, en egen guvernör och representanter i kongressen. Men i värsta fall skulle det bli som Puerto Rico. En lydstat under Donald Trump, där befolkningen saknar rösträtt och endast har delegater utan rösträtt i kongressen. Inte heller någon guvernör, utan som endast har status som ett territorium.

Ifall Grönland blir ett självständigt land är det bara en tidsfråga innan något annat land gör anspråk.

Trump är inte den första amerikanska politiker som vill utöka USA. USA köpte Alaska 1867 på order av utrikesminister William Seward. William Seward ville även köpa Grönland och Island. President Harry Truman erbjöd 100 miljoner dollar guld för att köpa Grönland 1946, men Danmark tackade nej.

Trump hotar med att sätta in trupper för att Grönland ska bli en del av USA.

Vilken roll kommer Sverige få i det här beskedet? Kommer Sverige som NATO-land skicka svenskar till isen på Grönland för att förbereda sig för ett världskrig. Vårt medlemskap i NATO kanske kommer omprövas.

USA är inte längre ett land som kämpar för fred. USA är ett land som försöker utöka sitt territorium och som lägger sig i konflikter.

När Trump blir president på måndag förändras det säkerhetspolitiska läget.

Jimmy Carters sista mål var att rösta på Kamala Harris

7 januari 2025 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / Oscar Sanner

Jimmy Carters sista mål var att rösta på Kamala Harris

Jimmy Carter var USA:s president 1977 – 1981, och blev 100 år.

Publicerad 7 januari 2025 kl. 06:00

När Jimmy Carter blev president var han en relativt okänd politiker från Georgia. Fyra år senare var han impopulär och utkonkurrerad av en konservativ pragmatisk politiker.

Ekonomiska problem, benådningarna för Richard Nixon och USA:s reträtt från Vietnam hade lett till ett missnöje mot president Gerald Ford. Jimmy Carter, en relativt okänd politiker från Georgia klev upp i rampljuset som Demokraternas presidentkandidat. I ett av de jämnaste valen i historien vann Carter med 297 elektorsröster.

Som president var han med om betydelsefulla händelser. Han medlade fred mellan Israel och Egypten. Israels premiärminister och Egyptens president träffade Carter under Camp David-konferensen. Jimmy Carter byggde upp en personlig relation med båda ländernas ledare, vilket ledde till att de blev sams. Avtalet ledde till att Israel drog sig tillbaka från Sinaihalvön och att Egypten erkände Israel som en självständig stat. Förhandlingen avslutade alla ytterligare krig mellan Israel och Egypten, vilket blev ett exempel på att förhandlingar kan innebära långsiktig fred.

Ett femtiotal amerikanska diplomater och medborgare var fast i gisslan av Iran 1979 – 1981. Gisslankrisen inleddes med att ett femtiotal studenter stormade USA:s ambassad i november 1979. USA genomförde sanktioner mot Iran. Det innebar exempelvis att frysa iranska tillgångar i USA. Gisslantagarna krävde att Irans tidigare shahen Mohammed Reza Pahlavi, som störtats under den iranska revolutionen, skulle utlämnas till USA och ställas till rätta och att USA skulle sluta blanda sig i Irans inre angelägenheter. Jimmy Carters administration genomförde en hemlig militär operation våren 1980 för att rädda de som satt fast i gisslan. Operationen avbröts efter en tragisk olycka och tekniska problem.

Jimmy Carter undertecknade flera viktiga miljölagar. Federala myndigheter fick funktioner att identifiera och åtgärda farliga platser. Det ställdes högre krav på att företag som förorenat saneringsmiljöerna skulle stå för saneringskostnaderna. 15 nationalparker, vildmarksområden och nationalmonument inrättades i Alaska.

Jimmy Carter försöka få till en bättre diplomatisk relation med Sovjetunionen. Efter Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 ändrade sig han, och bestämde sig för att införa sanktioner. Att USA bojkottade OS i Moskva 1980 var av den anledningen.

Jimmy Carter förbättrade relationerna med Latinamerika. USA förhandlade fram att lämna över Panamakanalen till Panama genom ett successivt avtal. Det dröjde dock till kring millenieskiftet innan Panama fick full kontroll över Panamakanalen.

Jimmy Carter kämpade med stagflation. Stagflation är en kombination av hög arbetslöshet och hög inflation. Trots budgetnedskärningar och räntehöjningar fortsatte de ekonomiska problemen.

Jimmy Carter ansåg att energikrisen var en av de största utmaningarna för USA. Han skapade ett särskilt departement som arbetar med energi. Energibesparningskampanjer lanserades för att minska behovet av olja.

Presidentvalet 1980 ställdes Jimmy Carter mot Republikanernas presidentkandidat Ronald Reagan. Missnöje mot gisslankrisen, ekonomin och Reagans budskap om optimism bidrog till att Ronald Reagan vann valet med en jordskredsseger. Presidentdebatten före valen spelade stor roll på valresultatet.

Efter presidentskapet gjorde Jimmy Carter framstående insatser för mänskliga rättigheter. Carter center, som grundades 1982, arbetar med att bekämpa sjukdomar, mänskliga rättigheter och att främja fredlig utveckling i världen. Jimmy Carter tilldelades Nobels fredspris 2002.

Jimmy Carter blev USA:s första president att se ett UFO. En kväll under ett klubbmöte i Georgia i slutet av 1960-talet uppenbarade sig ett flygande objekt som bytte färger. De övriga som var med på klubbmötet intervjuades 1976. Alla hade glömt bort objektet utom en person. Som guvernör i Georgia rapporterade Carter vidare fallet. Senare utredningar har visat att det troligtvis inte var ett UFO utan ett moln.

Innan han blev politiskt aktiv odlade han jordnötter. Jordnötterna blev en symbol för hans identitet och hans familj. Det blev ett sätt att tjäna pengar innan han gick in i politikens värld.

Jimmy Carter blev vän med Elvis Presley. Under en aktivitet i Tennessee träffades de när Carter var guvernör i Georgia. Elvis Presley stöttade honom under hans tid som guvernör och hans presidentkampanj.

Jimmy Carters fru Rosalyn Carter dog 2023. Efter drygt 75 års äktenskap blev han den president i USA:s historia som varit gift längst. Hans 100-årsdag firades i oktober förra året. I en intervju i somras berättade han om sitt livs sista mål. Att rösta på Kamala Harris.

USA förändras inte i grunden med Trump

31 december 2024 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / Oscar Sanner

USA förändras inte i grunden med Trump

USA:s tillträdande president Donald Trump gör en gest framför amerikanska flaggan.

Publicerad 31 december 2024 kl. 06:00

Vid första anblick ser USA ut att gå mot ett paradigmskifte. Trump har vunnit valet efter en presidentkampanj med extrema vallöften. Utbildningsdepartementet ska stängas, massdeportation av invandrare och sänkta skatter. Men det är inte mycket av det som Trump kommer kunna genomföra.

Den amerikanska tidningen The Wall Street Journal har gjort en sammanställning av vad Trump kommer kunna genomföra och inte.

I valrörelsen har Trump pratat om att stänga Utbildningsdepartementet. Det är inte särskilt troligt att han kommer kunna genomföra det. Att omforma läroplanen utefter hans egna åsikter, skolor som enligt Trump är politiskt vinklade, kommer troligtvis inte heller bli av. Däremot kommer lagen Title IX skrivas om. Lagen skrevs för första gången under av Richard Nixon 1972, som handlar om att inte diskriminera HBTQ-personer.

I valrörelsen har Trump lovat att sätta in trupper för att dämpa protester. Enligt The Wall Street Journal har det tillräckligt med stöd i kongressen. Militären kommer däremot inte bli inblandad deportationen av invandrare, som Trump har lovat i valrörelsen.

Hur migrationspolitiken blir är mer osäkert. I valrörelsen har Trump lovat att massdeportera invandrare och att införa gränskontroller. Under en utfrågning i senatens justitieutskott var Republikanerna och Demokraterna oense. Republikanerna lyfte fram en ökad säkerhet vid gränserna och behovet av att deportera invandrare. Demokraterna menade att deportationer av invandrare skulle innebära humanitära och ekonomiska konsekvenser. Trots republikansk majoritet i senaten återstår potentiella juridiska hinder som kan påverka dessa planer. En justitieprofessor säger till The Wall Street Journal att varje president kan göra mycket när det gäller hur människor behandlas vid gränsen. Däremot betyder det inte att presidenten kan åsidosätta gällande lagar.

I valrörelsen har Trump lovat att dra ner på energipriserna under ett år genom borrning efter olja, nya rörledningar, nya kraftverk, nya reaktorer och nya raffinaderier. Det enda han kan göra är att uppmana det amerikanska miljöskyddsverket att ompröva de gällande lagarna. Det kommer bli en flerårig process. Under Trumps första mandatperiod uppmanade han att upphäva Clean power-planen. Det tog två år att genomföra.

Trump har lovat att införa höga tullar mot Mexico, Kanada, EU och Kina. Enligt konstitutionen behöver kongressen godkänna tullar. Det innebär att Republikanerna i kongressen troligtvis kommer rösta nej. På 1970-talet införde man ett tillägg som innebär att presidenten själv kan införa tullar under akuta situationer.

I valrörelsen lovade Trump att avsluta kriget i Ukraina inom ett dygn efter hans tillträde som president. När Trump drar ner på det amerikanska stödet till Ukraina kommer Ukraina inte kunna fortsätta kriga. På så sätt ska kriget avslutas genom att Ukraina tvingas lämna mark till Ryssland. Trumps rådgivare är flytande i frågan, men de vill inte att Ukraina ska gå med i NATO. Ukrainas president Zelenskyj har sagt att Ukraina går med på en vapenvila utan hel kontroll av det ukrainska territoriet. I utbyte vill han att Ukraina går med i NATO, inklusive de ockuperade områdena. Däremot ska artikel 5-fördraget, som innebär att samtliga NATO-länder ska stötta varandra i händelse av krig, inte ska gälla de ockuperade regionerna. Ukraina ska kunna ta tillbaka de övriga områdena i framtiden med hjälp av diplomatiska medel.

Trump kommer fortsätta att stödja Israel i konflikten mellan Israel och Hamas. Han har uttalat sig om att USA inte ser något behov av en tvåstatslösning. Trump erkände officiellt Jerusalem som Israels huvudstad 2017. Israelisk suveränitet över det omtvistade området Golanhöjderna erkändes av Trump 2019. Golanhöjderna ockuperades av Israel från Syrien 1967.

Tiden är begränsad. I mellanårsvalet 2026 står en tredjedel av senatorerna på spel. Presidentens parti riskerar att straffas av väljare som tröttnat på ej uppfyllda vallöften. Konstitutionens tjugoandra tillägg begränsar presidenten till två mandatperioder.

Jag tänker fortfarande på förra julen

24 december 2024 / Oscar Sanner

KULTUR / KRÖNIKA / Oscar Sanner

Jag tänker fortfarande på förra julen

Källa: Pixabay

Publicerad 24 december 2024 kl. 06:00

Vi alla har vår egen uppfattning om julen. De kristna ser julen som en tid att samlas och uppmärksamma Jesus födelse. Att gå i kyrkan, sjunga lovsång och att be tillsammans. Guds kärlek till mänskligheten uppmärksammas och att alla kan bli frälsta. Den optimistiska tron om att mycket kan bli bättre så länge man har tron vid sin sida. Man uppmärksammar att Gud blev människa genom Jesus. Guds gåva i Jesus inspirerar till att ge gåvor och presenter till varandra. Att hjälpa varandra när utmaningar väntar. Kristna symbolerna symboliserar julen. Jesus representeras genom att man tänder ljus. Krubban symboliserar att Jesus föddes i ett enkelt stall, och att alla kan bli extraordinära. Stjärnan symboliserar Betlehemsstjärnam som ledde de vise männen till Jesus.
För de som älskar att shoppa är julen en perfekt högtid. Att handla presenter till varandra. Ge varandra gåvor som betyder något särskilt. Stå upp för varandra i alla situationer. Att visa att världen blir bättre när man samarbetar. De gåvor man får kan man göra något av. Ett presentkort på ett biobesök. Hälsosamma träningspass på Nordic Wellnes genom ett presentkort. Pengar som används till en tropisk semester. En semester då man kan bada, beundra palmer och koppla av vid poolen. Ett fotoalbum som väcker nostalgi. I fotoalbumet hittar man bilder från när man var nyfödd, när man konfirmerade sig och när man gifte sig. Ett minne av hur viktig ens utbildning är. Listan på vad man kan få är oändlig. Pengar som används till att lägga glasögonen på hyllan och skaffa kontaktlinser. Eller att göra en laseroperation så att ens syn är bra utan besvär. För de som spelar instrument är julen en intensiv högtid. Julkonserter med släkt och vänner hit och dit. Att vara med ens orkester på en storslagen konsert under en gudstjänst i Uppsala domkyrka. Riktiga klassiska låtar är med på repertoaren. Hooked on a feeling, When the Saints och Stad i ljus är bara några av godingarna.
Det finns de som lever ett lugnt liv. Att ständigt sitta och titta på TV flera timmar varje dag. För deras del är julen en lugn högtid. Att sitta och slötitta på Wahlgrens värld, På spåret eller gudstjänster. Luta sig tillbaka, vänta på nya utmaningar. Lägga sig lite tidigare på kvällen till avslappnande musik.
Att umgås med släkten är alltid en favorit. Anordna frågesport, spela brädspel och att gå promenader. God mat väntar. Traditionell julmat med sill, köttbullar och prinskorv. Vara med om dramatik när man skrapar lotterna på Bingolottos uppesittarkväll. Intressanta diskussioner om ens liv, ens utmaningar och ens behov.
Julen är även en tid för att slappna av. Luta sig tillbaka efter intensiva veckor på jobbet. Man kan under julen förbereda sig för nya utmaningar. När man kommer tillbaka till jobbet efter julledigheten är man utvilad och redo för nya arbetspass.
Det var någon minusgrad kallt ute. Jag och Anders packade upp skidorna från bilen. Julfirandet i Tranemo var igång. Vi hade lyckats smita från det traditionsenliga kyrkobesöket. Skidspåren i Hagatorpet var pistade. Länge och väl åkte jag i det fina vinterlandskapet. En romantiker som jag drömmer mig bort dit ibland. Det är som ett julkort. Landskapet i Tranemo är långt härifrån. Enstaka byar i djupa skogar och vattendrag som sträcker sig genom ingenstans. Det känns så nära, men samtidigt så långt borta.

Jag förstår inte meningen med Snapchat

17 december 2024 / Oscar Sanner

SVERIGE / Oscar Sanner

Jag förstår inte meningen med Snapchat

Källa: Pixabay

Publicerad 17 december 2024 kl. 06:00

Sitta där, dag efter dag, med meningslösa meddelanden, blockerade kontakter och poäng om vem som skickar flest meddelanden, är meningslöst. Det finns många bra appar och många dåliga, men Snapchat är en dålig app.

När man är inne på Snapchat kan man se ens “snapstreak”. Varje gång man skickar meddelanden får man ett visst antal poäng. För att få många poäng, gör man något som kallas att ”spamma”. Det innebär att man skickar massvis med orelevanta meddelanden till varandra, bara för att få poäng. Det är ett vansinne. I klass-chattarna kan man jämföra poäng med varandra, som en kul grej. Konstiga ord används. Att säga meddelande och lägga till kontakt tillhör den äldre generationen. Man säger ”snap”, och att ”adda” någon. När någon ringer en på Snapchat, då svarar man inte. Nästan alltid när någon ringer en, sker detta av misstag. Det beror på att knappen för att ringa är precis bredvid en annan viktig knapp.På kartan över ens kontakter kan man kontrollera ens vänner. Platsinformationen används för att kolla vad man gör. När man har Snapchat är man sällan anonym.När man väl har skrivit de där fina omtänksamma meddelandena och spammat så att man får många poäng, försvinner de. På klass-chattarna, där man knappt ens orkar skriva meddelanden för all skit som skrivs, finns meddelandena ofta kvar längre. Hela tiden får man förslag på kontakter att lägga till. Vem som helst kan lägga till en, utan att man ger sitt samtycke. Annars blockerar man kontakter.

Matteboken ligger framme på bordet. När man sitter där, med huvudet över matteboken, med full koncentration. Då plingar det till i mobilen. Ens kompis har skickat en snap. Koncentrationen försvinner på bara några sekunder. När matteprovet pågår dagen efter blir man underkänd. Att titta på Snapchat tar hela natten.
En studie har genomförts av ett amerikanskt universitet om koncentration. Studien har visat att det kan ta upp till 25 minuter att få tillbaka koncentrationen helt, ifall man har blivit distraherad. Det kan vara ett meddelande på Snapchat, ett brummande från diskmaskinen eller ett glas som faller i bitar.

För de som älskar Snapchat kan man betala för premium. Man kan redigera app-ikonen på hemskärmen. Amerikanska flaggan, regnbågsflaggan och spindelväv kan man ha som bakgrund. Notisljudet för olika chattar kan anpassas utefter ens egna önskemål. Med fotspår kan man se vilka platser man har besökt. Ens bästa vän kan man fästa. Det innebär att det är enklare att hålla kontakten. Snapchats AI-verktyg kan användas för att skicka meddelanden. Exklusiva bakgrunder på ens profilbild visar att man har premium. En bild på en tropisk strand eller ett grått moln. Man kan återställa utgångna snapstreaks, vilket gör att man har högre streak jämfört med de som inte har premium.

Det finns föräldrar som försöker sätta stopp. Men de lyckas sällan. När barnet kommer hem från skolan, berättar att alla ens vänner har Snapchat och att man vill ha Snapchat. Då är föräldrarna tvungna att tillåta barnet att ladda ner Snapchat. Annars blir man utanför i klassen och mår dåligt.

”Det är oroväckande att tänka på framtiden.”

Snapchat-generationen blir allt äldre. I framtiden kommer vuxna att använda Snapchat. Att bjuda in till födelsedagskalas, bestämma vilken tid man ska fika och att fråga grannarna om vem som kan hjälpa till att vattna blommorna under semestern. Ifall man har glömt bort vilken tid man ska fika, går det inte att se det. Meddelandet har försvunnit sedan länge. Messenger, Whatsapp och att skicka SMS kommer bli en del av historien.

Vi kommer minnas Biden som presidenten som inte lyckades stoppa Trump

10 december 2024 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / Oscar Sanner

Vi kommer minnas Biden som presidenten som inte lyckades stoppa Trump

Joe Bidens första fotografi som president. Källa: Wikimedia commons

Publicerad 10 december 2024 kl. 06:00

Texten har tillfogats en rättelse 14 juli 2025 kl. 16:29

När kongressen öppnade 1973 blev Biden en av de tiotal yngsta senatorerna i USA:s historia. Som 30-åring hade han en lång karriär framför sig. Några veckor innan kongressen öppnade avled Joe Bidens fru Neilia Biden och hans dotter Naomi Biden. De hade nyss satt sig i bilen för att julhandla när de kolliderade med en lastbil. Olyckan påverkade Joe Biden djupt, och han övervägde att hastigt dra tillbaka sin plats i senaten.
Justitiepolitik, utrikespolitik och inrikespolitik var hans favoritfrågor. Han var ordförande för justitieutskottet 1987-1995 och ordförande för utrikesutskottet i flera korta perioder efter millenieskiftet. Biden var för Irakkriget, som George Bush startade 2003. När senaten gick till omröstning 2002 röstade han ja, något han senare ångrade. Joe Biden röstade för till Bill Clintons lag om förstärkt skydd för våldsutsatta kvinnor 1994. ”Violent Crime Control and Law Enforcement Act”, röstade Biden ja till. Det innebar att polisen skulle få ökade resurser och hårdare fängelsestraff. Konsekvent röstade Biden för lagar om skattelättnader för medelklassen. Under sina 36 år i senaten fokuserade han främst på centrala demokratiska frågor, men var även villig att nå över partigränserna.
I demokraternas primärval 2008 var det extremt jämnt. Barack Obama ställdes mot Bill Clintons hustru Hillary Clinton. Obama lyckades samla fler delegater, trots att Clinton var mer populär bland folket. Primärvalen slutade i att Barack Obama vann med 48,1% mot Clintons 48,0%. På demokraternas konvent i augusti blev Biden vald till demokraternas vicepresidentkandidat.
I mitten av januari 2009 lämnade Joe Biden senaten. Under sina åtta år som vicepresident var Biden välkänd av amerikanerna. Däremot höll han en lägre profil om man jämför med andra vicepresidenter på senare tid. Han övervakade genomförandet av The Recovery Act, som var en ekonomisk plan för att rädda den amerikanska dollarn efter finanskrisen. Biden såg till att medlen användes effektivt för att minimera slöseri. Efter många år av erfarenhet av utrikespolitik blev Biden en nyckelrådgivare åt Obama. Joe Biden övervakade USA:s tillbakadragande av trupperna i Irak och arbetade för att stabilisera landet. USA:s strategi i Afghanistan var han med och fattade beslut om. Som vicepresident arbetade Biden för att stärka samarbetet med NATO och dess allierade. Det var efter Rysslands annektering av Krim 2014. Dialoger om handel, klimat och säkerhetsfrågor inleddes med Kina. Efter masskjutningen i Sandy Hook var Biden ledare för skärpta vapenlagar. Som vicepresident ledda han satsningar på cancer och samarbete mellan forskare och läkemedelsbolag. Joe Biden navigerade i kongressen för att få igenom lagstiftning. När Barack Obama lanserade Obamacare 2009, arbetade han för att genomföra detta.
När Barack Obama inte kunde bli vald 2016 var det spekulationer om att Biden skulle ställa upp i valet. Han meddelade i oktober 2015 att han inte ville ställa upp. Det berodde delvis på att hans son Beau Biden avlidit i cancer, men även på att han inte hade tillräckligt med tid för att göra en bra kampanj.
När presidentvalet 2020 närmade sig bestämde sig Biden för att kampanja. ”Build back better”, var ledorden. Joe Biden vann alla delstater i primärvalen utom elva stycken. När vi fick reda på att han valt Kamala Harris som vicepresidentkandidat, blev många förvånade. Donald Trump kampanjade för att bli omvald som president. Efter presidentvalet tilldelades Biden 306 elektorsröster, vilket innebar att han vunnit valet.
Som president har Biden gjort flera betydelsefulla beslut. Kriget mot terrorismen avslutades i augusti 2021 efter att han beslutade att dra tillbaka de amerikanska trupperna från Afghanistan. En massiv investering för att förbättra den amerikanska infrastrukturen. Med ”Affordable Care Act”, har sjukvården blivit billigare. På sin första dag som president anslöt USA till Parisavtalet. Historiska klimatinvesteringar har påbörjats. ”Inflation Reduction Act”, är en satsning som handlar om att satsa på ren energi och minska utsläpp. Enorma leveranser med stödpaket till Ukraina har anlänt. USA har stärkt sitt samarbete med FN och Nato. Viktiga reformer har genomförts för att bekämpa brott. Polisen har fått en ny databas. Homosexuella äktenskap har skyddats. Barnfattigdom har bekämpats genom en historisk investering i skolor. Familjer har fått utökade skattekrediter för familjer.

” Vi kommer minnas Biden som presidenten som inte lyckades stoppa Trump. ”

När Kapitolium hade stormats i januari 2021 var Trump nere på botten. Han hade nyss förlorat valet, försökt omkullkasta valresultatet och övertala Mike Pence. Vissa trodde att Trump inte skulle ställa upp igen. Så blev det inte. När presidentvalet närmade sig vägrade Biden inse sina begränsningar. Trots att han ramlade i Vita husets trappa och cyklade omkull i Delaware kampanjade han för att bli omvald som president. Det var en självklarhet. Överlägset vann han primärvalen. Efter debatten i juni insåg allt fler att det var kört. Biden var för gammal. I mitten av juli hoppade han av valet. Kamala Harris kastades in i valrörelsen utan förvarning. Kamala Harris impopularitet bidrog till att Donald Trump vann valet överlägset.

Rättelse: I en tidigare version angavs att Joe Biden var den yngsta senatorn i USA:s historia när kongressen började 1973. Rätt är att han var den yngsta senatorn som just då tjänstgjorde i USA:s kongress.

Idén med landshövdingar är förlegad

3 december 2024 / Oscar Sanner

KULTUR / Oscar Sanner

Iden med landshövdingar är förlegad

Stockholm läns tidigare landshövding Anna Kinberg Batra. Källa: Christine Olsson/TT

Publicerad 3 december 2024 kl. 06:00
Det är så dåligt. Det kan inte finnas. Bara namnet, ”landshövding”. Det är uselt, konstigt och dåligt. De har inga konkreta arbetsuppgifter. Regeringen utser personer som ska företräda Länsstyrelsens myndighet. När man är inne på Länsstyrelsens hemsida hittar man ingen konkret information om vilka de är, vad de gör och varför de finns. Man bläddrar och skrollar och söker. Kalendarium över kommande aktiviteter finns inte. Något arkiv över vad landshövdingen har gjort tidigare hittar man inte. En kort, liten text på ett tiotal rader beskriver kortfattat landshövdingens biografi och arbete.

” De är inte alltid de ens har en lokal anknytning till orten.”

I min hemregion Jönköping har vi Brittis Benzler som landshövding sedan januari i år. Hon har inte bott i Jönköping och är inte född i Jönköping. Benzler har tidigare varit landshövding i Hallands län. Att byta region är bara det lustigt. Benzler har tidigare varit politiskt aktiv på Gotland.

Att vara välkänd av folket är en fördel som landshövding. När Anna Kinberg Batra var landshövding var hon extraordinär. Som moderaternas partiledare 2015 – 2017 och riksdagsledamot 2006 – 2018 är Kinberg Batra en välkänd figur av folket. Men när det väl visar sig att den bästa (eller kanske snarare den minst dåliga) landshövdingen har rekryterat på fel sätt blir hon petad. Med schysta arbetsvillkor sitter Anna Kinberg Batra de kommande åren som den värsta generaldirektören i ”elefantkyrkogården”. När Aftonbladets kolumnist Oisín Cantwell besöker den är allt öde. Receptionen är nedsläckt och skylten är trasig.

Låt oss gå igenom alla Sveriges landshövdingar för att se vilka de är. Blekinge läns landshövding Ulrica Messing har tidigare varit politiskt aktiv inom Socialdemokraterna. Messing var arbetsrätts- och jämställdhetsminister 1996 – 1998, idrotts-, integrations- och ungdomsminister 1998 – 2000 och infrastrukturminister 2002 – 2006. Messing lämnade politiken 2007. Sedan dess har hon varit aktiv som företagare.
Helena Höij är landshövding i Dalarnas län. Höij var riksdagsledamot 1998 – 2006 för Kristdemokraterna. Hon utsågs till tredje vice talman 2002. Helena Höij är uppvuxen i Jönköping.
Anders Flanking är landshövding i Gotlands län. Flanking har tidigare varit aktiv inom Centerpartiet. Han var Centerpartiets partisekreterare 2006 – 2010 samt riksdagsledamot 2010 – 2014. Anders Thornberg är landshövding i Hallands län. Thornberg jobbade på Säkerhetspolisen i 30 år och var rikspolischef 2018 – 2023.
Marita Ljung är landshövding i Jämtlands län. Ljung var statssekreterare för näringsminister, senare partiledare Annie Lööf (C) 2010 – 2014. Marita Ljung lämnade politiken 2014 och har sedan dess varit aktiv på Swedbank.
Allan Widman är landshövding i Kalmar Län. Widman har tidigare varit politiskt aktiv. Han var riksdagsledamot 2002 – 2022, invald för Liberalerna. Allan Widman har varit ordförande i flera nämnder.
Maria Arnholm är landshövding i Kronobergs län. Arnholm har varit politiskt aktiv inom Liberalerna. Hon var riksdagsledamot 2014 – 2020, jämställdhetsminister 2013 – 2014 och Liberalernas partisekreterare 2014 – 2019.
Lotta Finstorp är landshövding i Norrbottens län. Finstorp var riksdagsledamot 2010 – 2021 för Moderaterna. Hon har tidigare jobbat som socialsekreterare och psykolog.
Anneli Hulthén är landshövding i Skåne län. Hulthén var riksdagsledamot för Socialdemokraterna 1986 – 1996. Hon var även Europaparlamentariker 1995 – 2000. Anneli Hulthén var kommunstyrelsens ordförande i Göteborgs kommun 2009 – 2016.
Beatrice Ask är landshövding i Södermanlands län. Ask var riksdagsledamot 1994 – 2019. Under sina år i riksdagen var hon även skolminister 1991 – 1994 samt justitieminister 2006 – 2014. Beatrice Ask är född i Härjedalen.
Uppsala läns landshövding Stefan Attefall har tidigare varit politiskt aktiv. 1991 – 2014 var Attefall riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Attefall var civil- och bostadsminister 2010 – 2014 i Fredrik Reinfeldts regering. Attefallshusen är uppkallade efter honom.
Värmlands läns landshövding Georg Andrén är utbildad nationalekonom. Andrén har arbetat på Sida och på Utrikesdepartementet. Georg Andréns farfar Georg Andrén (1890 – 1969) var minister i Per Albin Hanssons regering under andra världskriget.
Helene Hellmark Knutsson är landshövding i Västerbottens län. Hellmark Knutsson var minister för högre utbildning och forskning 2014 – 2019, och var riksdagsledamot 2018 – 2020.
Carin Jämtin är landshövding i Västernorrlands län. Jämtin har varit politiskt aktiv som Socialdemokrat. Hon var riksdagsledamot 2006 och 2014 – 2017. Carin Jämtin var oppositionsråd i Stockholms kommun 2006 – 2011 och biståndsminister 2003 – 2006. Jämtin var även tidigare generaldirektör på Sida.
Västmanlands läns Johan Sterte har gjort en akademisk karriär. Sterte var rektor för Växjö universitetet 2003 – 2009, rektor för Luleå tekniska universitet 2009 – 2017. Johan Sterte blev rektor Karlstads universitet 2017, en befattning han hade fram till 2022.
Västra Götalands läns landshövding Sten Tolgfors har gjort en politisk karriär. Sten Tolgfors var handelsminister 2006 – 2007 och försvarsminister 2007 – 2012.
Lena Rådström Baastad är landshövding i Örebro. Rådström Baastad var Socialdemokraternas partisekreterare 2016 – 2021, och riksdagsledamot 2018 – 2021. Hon har även tidigare varit kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Örebro kommun.

” Vi behöver en konkret titel.”

När rikskansler Axel Oxenstierna delade in Sverige i län 1634 hade landshövdingen en konkret roll. Titeln är förlegad och gammeldags. Det är dags för något nytt. Vi behöver en länschef. En chef som ska administrera och leda myndighetens arbete. En helt vanlig chef som inte får sitta på en elefantkyrkogård och som inte bor på ett lyxigt residens. Varje dag sitter den där. Landshövdingen. Dag efter dag i sitt lyxiga residens. Ingen vet vem det är och ingen vet vad landshövdingen gör. Med bra lön slösar de skattepengar. Pengar som hade kunnat läggas på mer vettiga saker.

Jag älskar att undervisa – men det går inte att vara på en arbetsplats där arbetsmiljön fallit sönder

26 november 2024 / Oscar Sanner

KULTUR / KRÖNIKA / Oscar Sanner

Jag älskar att undervisa – men det går inte att vara på en arbetsplats där arbetsmiljön fallit sönder

Publicerad 26 november 2024 kl. 06:00
Whiteboardtavlan togs fram från garderoben, pennorna vässades och eleverna satte sig. Det var söndag eftermiddag och det var dags för Oscars skola. När jag var yngre brukade jag leka att vara lärare under vissa helger. Mamma och pappa var elever. Skoldagarna brukade hålla på i en timme. Favoritämnena i skolan var svenska och matematik. Det roligaste var kvarsittning. En lektion när vi hade matematik upptäckte jag att pappa var inne på Flashback under lektionstid. Han fick tio minuters kvarsittning. Lika bra det. Att jag skulle jobba som lärare var inget nytt. Det hade jag haft som plan under lång tid. Faktiskt sedan årskurs 1.

” Det dröjde till sjätte klass innan jag insåg att lärarjobbet inte är något för mig.”

Det var extremt stökigt i årskurs 6. På matten var det värst. Ofta när jag arbetade i matteboken var jag ensam i klassrummet. Alla andra var i korridoren. De gick runt och pratade med elever från parallellklassen och tog bort kuddarna från soffan och slogs med de. De som väl satt i korridoren för att arbeta blev störda. Det var hög ljudvolym. Min mattelärare var dålig med att säga till eleverna och de fick göra som de ville. Man kunde knappt ens tänka en vettig tanke i matsalen för den höga ljudvolymen. Det var jobbigt. På idrottslektionen var det ständigt tjafs om regler i olika lekar och sporter. Det blev kaos. Flera elever i min klass vägrade acceptera att läraren var domare. Ibland när det var som värst blev de så sura att de lämnade lektionen och gick därifrån. De fick ogiltig frånvaro. Efter en extremt stökig idrottslektion i december förra året blev två elever så sura att de lämnade skolan och struntade i sista lektionen efter idrotten. Lärarna kontaktade rektorn.

Det var i våras jag fick en ny insikt. Det går inte. Det är inte kul att jobba som lärare i en klass där suddgummi kastas, det blir tjafs om spelregler och slagsmål med kuddar från en soffa. Det var dags nu. Jag bestämde mig efter att i sex år med ambitioner om att jobba som lärare lägga ner ambitionerna. För några år sedan hade vi en vikarie i skolan. Hon blev utmattad efter några intensiva år som lärare på en skola i Habo. Hon berättade för oss om hur det var. ”Jag jobbade mer och mer. Tillslut sov jag knappt ens på nätterna. Jobbet tröttade ut mig så ordentligt att jag blev utmattad. När det var som värst låg jag i sängen hela dagarna. Min man väckte mig och jag fick gå två varv runt huset. Sedan var jag i sängen igen. ”

Vad har hänt med USA?

19 november 2024 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / Oscar Sanner

Vad har hänt med USA?

Barack Obamas tal efter att nyss ha vunnit presidentvalet 2008.

Publicerad 19 november 2024 kl. 06:00

Texten har tillfogats flera rättelser 14 juli 2025 kl. 16:37

Många ställde sig frågan om vad som hänt i USA efter Barack Obamas vinst 2008. USA hade fått sin första mörkhyade president någonsin. George W Bushs extrema agenda för USA hade förändrat landet i grunden. Kriget mot terrorismen hade skakat världen, ett krig som pågick fram till 2021.
När Barack Obama blev tilldelad Nobelpriset 2009 blev det ytterst kontroversiellt. Fanns det en politisk agenda bakom Nobelkommitténs beslut? Barack Obamas roll i konflikten i Mellanöstern relaterades till Nobelpriset.
Idag 16 år senare ställer jag samma fråga. Donald Trump har nyss vunnit valet. Sakta men säkert nominerar Trump allt fler ministrar i den nya regeringen.
John F Kennedys brorson antivaxxaren och juristen Robert F Kennedy jr blir hälsominister. En släkting till John F Kennedy i en republikansk regering väntas sätta Kennedysläktens rykte på spel. Behåller Kennedy sin demokratiska tradition? Robert F Kennedy jr kampanjade först som demokratisk kandidat, sedan oberoende kandidat men hoppade av. ”Declare your independence”, var hans ledord.
Senatorn Marco Rubio blir utrikesminister. Marco Rubio väntas leda en inte allt för extrem utrikespolitisk agenda. Rubio var en av 15 republikaner som röstade nej till Bidens Ukraina-stöd i senaten i april i år. Marco Rubio har uppmärksammats för att kritisera Donald Trump.
Konservativa tv-kanalen Fox News får en egen minister. Programledaren Pete Hegseth från Minnesota blir försvarsminister. När Trump blir president förändras utrikespolitiken.Hegseth får en av de tyngsta ministerposterna.
Nu väntar förändringar i USA. Aborträtten väntas bli allt mer begränsad. På valdagen i år hölls folkomröstningar i flera delstater. Arizona, Newada, New York, Maryland, Montana och Colorado röstade för fri abort. Florida och South Dakota röstade emot abort.
Utrikespolitiken förändras.USA kommer skära ner på sitt diplomatiska arbete på flera olika sätt. Vladimir Putin kommer få allt mer att säga till om. Kriget i Ukraina skulle kunna sluta genom att Ukraina offrar land till Ryssland. USA:s och Natos militära stöd till Ukraina kommer bli allt mindre. Det här är det som kan hända i USA, som Trump sagt.
Migranter och flyktingar kommer få fyra tuffa år. En mur mot Mexico kommer börja byggas för att skydda USA mot migranter. Det kommer bli svårare för utländska människor, som exempelvis européer att studera och bosätta sig i USA. Miljontals migranter som inte har uppehållstillstånd kommer utvisas. Trump har under sin kampanj kallat det för ”den största deportationen i amerikansk historia.”
Samtidigt kommer flera skatter att sänkas. Federala inkomstskatten kommer sänkas. Tullavgiften från utlandet höjs till minst 10 %, och höjs med 60% från Kina.
Straffen blir allt hårdare. Kriminella som blivit dömda efter stormningen av Kapitolium kommer att benådas som politiska fångar. Narkotikasmugglare och barnslavhandlare blir dömda till döden. Butiksägare tillåts att skjuta snattare i avskräckande syfte.

Rättelse: I en tidigare version stod det att Trump kommer börja bygga en mur mot Mexico. Rätt är att Trump började bygga muren under sin första mandatperiod som president. Bygget stoppades när han avgick som president.

Rättelse: I en tidigare version angavs det att allt som Trump lovat kommer bli verklighet när han tillträder som president i januari 2025. Rätt är att vi inte vet om det blir så. Amerikanska kongressen behöver göra beslut.

Rättelse: I en tidigare version stod det att Donald Trumps nominerade hälsominister Robert F Kennedy Jr först kampanjade inför presidentvalet som oberoende. Rätt är att han först kampanjade i Demokratiska partiets primärval. Han hoppade av och kampanjade som oberoende i oktober 2023. I augusti hoppade han av helt för att stödja Trump.

Det är med fasa och lättnad jag meddelar dig att jag har raderat X

12 november 2024 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / KRÖNIKA / Oscar Sanner

Det är med fasa och lättnad jag meddelar dig att jag har raderat X

Sociala appen X:s ägare Elon Musk stöttar Donald Trump.
Publicerad 12 november 2024 kl. 06:00

Det hade nyss blivit mörkare. I orkestern började vi öva på de allra första jullåtarna. Andfåddheten efter att ha burit trombonen från kulturskolan försvann när jag satte mig i den svarta fåtöljen och laddade ner X. Att ladda ner X hade jag länge haft i tankarna. Mamma var tveksamt inställt till att ladda ner X, men pappa gick med på det. Det första som hände när jag gick in på X var flera förslag på konton att följa. Elon Musks konto stod överst på listan. Nyhetskanaler som SVT och Aftonbladet fanns längre ner. Kanaler som enligt Elon Musk själv är vinklade.

När jag var inne på X öppnade en ny värld upp sig. Högerextrema anhängare till Sverigedemokraternas inlägg förändrade min syn allt mer. Varje gång jag fick upp vinklade budskap och bilder på våld i Palestina tryckte jag på ”inte intresserad”. Ständigt dök dessa inlägg upp. Elon Musks inlägg visades allt för ofta i flödet. Så fort man suttit en kort stund, bara en kvart visade det sig någon bild på någon satellit Musks företag Spacex skickat upp. Jag försökte trycka bort inläggen, men det gick inte. Algoritmerna verkade vara anpassade. Anpassade efter Elon Musk.

” X är inte längre Twitter. Twitter har försvunnit”

När Twitter grundades 2005 var det en annan tid. Twitter var en plattform för demokratiska röster. Regimkritiker från auktoritära länder twittrade om hur världen skulle bli mer demokratisk. Barack Obamas presidentkampanj 2008 hade en central roll i Twitter. Donald Trump blev under presidentkampanjen 2020 avstängd från Twitter. Elon Musks köp av Twitter i oktober 2022 markerade början av en ny epok. Musk köpte Twitter för 44 miljarder dollar och sparkade styrelsen. I samma stund blev flera amerikanska journalister blockerade från Twitter efter att ha brutit mot X:s regler, utan vidare förklaring. 5 000 anställda på Twitter blev avskedade. Namnbytet var ett av Elon Musks drag.

När jag börjat använda X insåg jag fort att det var begränsat. Man kunde bara börja följa ett konto i veckan, man kunde inte lägga upp videor och man kunde inte lägga upp egna inlägg. Man kunde bara återpublicera och citera. För att låsa upp fler funktioner krävdes premium. Mer än 100 kronor i månaden var priset.

När vi i onsdags vaknade upp i en ny värld med Donald Trump som tillträdande president insåg jag allt mer att jag behövde tänka om. Det är inget fel med X. Det är det inte. Stödet till Elon Musk, som aktivt kommer stötta Trump som president framöver hindrar mig.

I ett tal i torsdags talade USA:s president Joe Biden. Biden talade med några väl valda ord. ” Du kan inte bara älska landet när du vinner”.