Författare: Oscar Sanner (Sida 3 av 11)

Saudiske kronprinsen kan få en maktfull position

20 november 2025 / Oscar Sanner

USA/KOMMENTAR

Oscar Sanner: Saudiske kronprinsen kan få en maktfull position

USA:s president Donald Trump och Saudiarabiens kronprins Muhammed Bin Salman.

Publicerad 20 november 2025 kl. 06:03

Trumps israelvänliga utrikespolitik utgörs till största delen av privataffärer och storpolitik. I tisdags anlände Saudiarabiens kronprins Muhammed Bin Salman till Vita huset.

I skuggan av fredsplanen i Israel-Palestinakonflikten, golfbanor och lyxiga hotell kan den saudiske kronprinsen få en maktfull position.

I slutet av september meddelade Vita huset vad Trumps 20-punktsplan för fred i Israel-Palestina-konflikten innebär. Planen att Israel ska sluta anfalla Gaza och att de människor som blev tillfångatagna som gisslan av Hamas i samband med 7 oktober attacken, som senare blev början på den utdragna konflikten, skulle friges.

Planen innebär även att Hamas ska avväpnas. De ska i framtiden inte ha någon politisk makt i Palestina. I stället ska en interimsregering – ledd av USA:s president Donald Trump. Regeringen kallas för en “fredsstyrelse” med Donald Trump vars befattning är ordförande.

I måndags röstade FN:s säkerhetsråd ja till Trumps fredsplan. Resultatet i omröstningen innebär att FN att länderna ska skicka internationella fredsbevarande styrkor till Gazaremsan. Planen är att dessa ska säkerställa hjälpleveranser, skydda civila och kontrollera att gränsdragningarna följs.

Terrororganisationen Hamas, som har den politiska makten i Gazaremsan, har svarat negativt. Enligt källor till nyhetsbyrån AFP säger de att FN:s beslut inte är tillräckligt för att bemöta palestiniernas krav på politiska och humanitära rättigheter och krav.

Men USA:s president Donald Trump, som ända sedan valet pratat helhjärtat om Israel, delar inte den uppfattningen. Efter FN:s omröstning, som hölls i New York, gratulerade han världen till ett historiskt kliv.

Trumps utspel är inte förvånande. I förra årets presidentval lockade han till sig massvis konservativa israelvänliga kristna.

Men vad säger då mötet med den saudiske kronprinsen?

De diplomatiska relationerna i Mellanöstern består till största del av ett mischmasch av olika länder, religiösa grupper och rebellgrupper samt terrororganisationer. Det gör Saudiarabiens koppling till USA och Israel komplicerad.

Saudiarabien är ett muslimskt land. När FN delade upp Palestina och bilade Israel efter Andra världskriget var Saudiarabien rejäla motståndare. För många saudier är Palestinas existens som muslimsk stat viktig. Saudiarabien har fortfarande inte erkänt Israel som självständigt land.

Israels krig i Gaza blev ett svårt dilemma för Saudiarabien. Precis som Israel har de alltid haft en negativ inställning till islamiska väpnade icke-statliga aktörer som Hamas och Hizbollah. Däremot var Israels militära eskalering vid syriska gränsen och på Gazaremsan dålig för saudiernas viktiga intressen.

Därför var det länge som Saudiarabiens möjligheter att påverka Israel-Palestina-konflikten var små, framför allt på grund av USA:s nära relationer med Israel. Men på sistone har något hänt med USA:s Israel-relationer.

Det var under en högtidlig tillställning som Saudiarabiens kronprins Muhammed Bin Salman anlände till Vita huset. Han hade en lång önskelista.

Trump slöt en överenskommelse för ett civilt kärnkraftsprojekt. Dessutom bildades en militär allians mellan USA och saudierna som liknar NATO. Syftet är att skydda Saudiarabien från attacker liknande den attack USA utförde i juni, när kärnkraftsanläggningar i Iran attackerades.

I alliansen ingår först och främst en stor beställning amerikanska vapen på 142 miljarder dollar. Saudiernas köp av Lockheed-Martins superflygplan F-35, som Israel använt med stora framgångar, finns nu i den saudiske kronprinsens händer.

Mötet blev en besvikelse för Israel. Israels regering hoppades att Trump skulle kräva ett djupare samarbete mellan Saudiarabien och Israel som ett krav för dessa saker. Där ingick bland annat Israels önskan om att bli erkänd som ett självständigt land.

I stället krävde den saudiske kronprinsen förpliktelser från Israels håll för att erkänna Israel som självständigt land.

För Trumps del handlade nog mötet i grund och botten om privata affärer. I den saudiska staden Jedda har företaget Trump Organization ordentliga intäkter.

Ända sedan januari i år har Trumps utrikespolitik varit planerad att i första hand gynna Israel. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har varit en stolt samarbetspartner.

Markerar Muhammed Bin Salmans möte ett skifte?

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Epsteinskandalen är ett rejält bakslag för Trump

13 november 2025 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner:

Epsteinskandalen är ett rejält bakslag för Trump

Väljarna har insett att ekonomin inte går så bra som Trump hävdar.

Publicerad 13 november 2025 kl. 19:04

Efter 43 dagar är USA:s federala nedstängning över. För Trumps del kan det vara en nackdel.

Sedan i somras har blickarna riktats mot Jeffrey Epstein – affärsmannen och sexhandlaren som dog i en fängelsecell 2019. Nu har nya dokument kommit om Trumps vänskap med Epstein.

Har Trump något att dölja?

I mitten av juli publicerade den amerikanska tidningen The Wall Street Journal ett brev. Det påstås att brevet skickades från Donald Trump till hans vän Jeffrey Epstein. Brevet är daterat i samband med Jeffrey Epsteins 50-årsdag år 2003.

Brevet innehåller konturerna av en naken kvinna, inramad med “Donald”. Signaturen Donald uppges likna könshår. Avslutningen är mest anmärkningsvärd: “Grattis på födelsedagen – och må varje dag vara ännu en underbar hemlighet”.

Jeffrey Epstein föddes 1953 i New York. Han var en amerikansk finansman. Som 20-åring hoppade han av universitetet för att

börja jobba som matte- och fysiklärare på en privatskola i Manhattan, New York.

På 1980-talet öppnade han en egen privatfirma och blev rik på att förvalta miljardärers pengar. I slutet av samma decennium lärde Epstein känna USA:s president, alltså Donald Trump.

I mitten av 00-talet blev Jeffrey Epstein anklagad för att ha utfört sexuella övergrepp mot minderåriga flickor. År 2008 blev han dömd för att ha köpt sexuella tjänster av en 14-årig flicka.

Epstein blev dömd igen år 2019, efter att han utfört sexuella övergrepp i Florida och New York. Straffet blev fängelse. I augusti 2019 hittades han död i sin fängelsecell. Man brukar säga att han dog i självmord. Men det finns konspirationsteorier om Jeffrey Epsteins död, framför allt bland Trumps anhängare.

Gällande brevet som publicerades av The Wall Street Journal, tror en del människor att Trump var inblandad i Jeffrey Epsteins sexualbrottsliga handlingar.

Trump har vid upprepade tillfällen sagt att han inte var inblandad i Epsteinskandalen. Jeffrey Epsteins offer finns på en lista i dokument som är belagda med sekretess. Demonstranter och politiker i kongressen, både Republikaner och Demokrater har krävt att Trump ska offentliggöra alla dokument. I går offentliggjordes 20 000 dokument ur Epsteinutredningen efter order från Republikanerna. Men det är inte alla dokument.

I onsdags tillträdde demokraten Adelita Grijalva som ledamot i Representanthuset. Hon blev det sista namnet av de 218 kongressledamöter som behövdes för att kräva att Trump offentliggör alla dokument.

Representanthusets talman Mike Johnson meddelade samma dag att Representanthuset ska hålla omröstning nästa vecka.

Vid händelse av att Representanthuset röstar för att offentliggöra dokumenten, behöver även Senaten rösta ja. Hur Senaten i så fall röstar är oklart.

I de material som hittills offentliggjorts bland annat ett mejl av Jeffrey Epstein som släpptes år 2019. “Trump visste om det och besökte mig ofta under den perioden”, står det i dokumenten. Det står även att Trump “aldrig fick en massage”.

Var Donald Trump inblandad i de sexuella brottsliga handlingarna? Än så länge är det svårt att säga. Experter är överens om att Trump sitter i en oerhört svår sits. De jämför Epsteinskandalen med Watergateskandalen, och menar att det kommer gå lång tid innan amerikanerna glömmer bort det. Att offentliggöra allt material är dessutom svårt.

Skandalen har visat sig på gator och torg i USA. Många demonstranter, till och med MAGA-anhängare, har protesterat mot att Trump vägrar offentliggöra alla dokument.

Protesterna syns även i opinionssiffrorna. Enligt tidningen The Economist senaste opinionsmätning anser endast 39% av amerikanerna att Trump gör ett godkänt jobb som president. På sistone har stödet sjunkit i alla delstater utom Ohio.

Förändringen syns framför allt bland väljare under 30 år, allra mest bland mörkhyade amerikaner och latinamerikaner.

Utöver Epsteinskandalen beror missnöjet främst på den stigande inflationen, budgeten och arbetslösheten.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

I 60% av delstaterna är huvudstaden inte största stad – Varför är det så?

10 november 2025 / Oscar Sanner

USA / HISTORIA

Oscar Sanner: I 60% av delstaterna är huvudstaden inte största stad – Varför är det så?

Montpelier är Vermonts huvudstad.

Publicerad 10 november 2025 kl. 15:51

I USA finns det 50 delstater, där varje delstat har en egen huvudstad. Huvudstaden fungerar som ett slags “mini-Washington”.

I 30 av USA:s delstater är huvudstaden inte den mest folkrika staden.

Förklaringen för tankarna till George Washington och Potomacflodens stolthet.

Vermont är en delstat i nordöstra USA. Här finns skogar, bergskedjan Green Mountains i mitten av delstaten – och även USA:s minsta delstatshuvudstad.

Montpelier är delstatens huvudstad. Staden har ungefär 8 000 invånare, enligt de senaste siffrorna från 2024. Det gör Montpelier till den minsta delstatshuvudstaden i USA.

Montpelier valdes som huvudstad år 1805, på grund av att viljan att ha en huvudstad i mitten av delstaten. Med 1800-talets färdmedel skulle det vara lätt att transportera sig.

Valet berodde även på politiska skäl. I ungefär 15 år var invånarna oense om vilken stad som skulle bli huvudstad. Invånarna på den östra sidan av Green Mountains var oense med de på västra sidan. Montpelier ligger i mitten.

På den tiden var Montpelier en bra stad för handel. De flera floder som ligger i staden gjorde Montpelier till en attraktiv stad. Här har det dessutom funnits många försäkringsbolag.

Burlington ligger i västra Vermont. Med 44 000 invånare är det den största staden. Sedan kommer South Burlington (ungefär 22 000 invånare), Colchester (ungefär 18 000 invånare) och Rutland City (ungefär 16 000 invånare).

Att delstatshuvudstaden inte är största stad är Vermont inte ensamma om. I 30 av USA:s 50 delstater är huvudstaden inte största stad.

Delstaten New Yorks största stad är New York. New York är dessutom USA:s största stad med 8,5 miljoner invånare. Delstatens delstatshuvudstad är Albany. Albany ligger längre bort från havet. I Albany bor det 100 000 invånare.

Kalifornien är USA:s folkrikaste delstat. Los Angeles ligger på västkusten. Los Angeles är med sina 3,8 miljoner invånare USA:s näst största stad tillika Kaliforniens största stad. Men så har det inte alltid varit.

I Sacramento bor det i dag ungefär 500 000 invånare. Om vi jämför Sacramentos och Los Angeles befolkning sedan 1850 ser vi att Los Angeles befolkning vuxit betydligt fortare.

Anledningen till valet av Sacramento som delstatshuvudstad har flera anledningar. Först och främst ligger Sacramento ungefär i mitten av delstaten, som gjorde det enkelt att resa med 1800-talets färdmedel. Under guldruschen på 1800-talet var Sacramento en betydelsefull stad, som ansetts viktig för den ekonomiska tillväxten.

Valet berodde även på militära skäl. En delstatshuvudstad vid havet ansågs farlig vid händelse av krig och attacker. Genom att flytta delstaten till inlandet försvårade man fiendernas attacker.

Ursprungligen bestod USA av ett flertal brittiska kolonier. Självständighetsförklaringen skrevs under 4 juli 1776, även om det dröjde flera år innan Storbritannien accepterade USA:s självständighet.

När grundlagsfäderna samlades i konstitutionskonventet i Philadelphia bestod USA av 13 delstater. Den fungerade som tillfällig huvudstad, men Philadelphia ansågs otillräcklig.

Debatten om USA:s huvudstad ledde till en uppslitande politisk konflikt. De konservativa ville ha huvudstaden i söder. Motståndarna till slaveriet ville ha huvudstaden i norr.

Kongressen beslutade därför att bygga en ny stad. USA:s första president George Washington bestämde plats. Han valde vid Potomacfloden, som ligger i närheten av Philadelphia.

Den nya staden döptes till George Washingtons ära.

I dag bor det ungefär 700 000 invånare i Washington. Washington tillhör ingen delstat. I stället tillhör det District of Columbia, ett federalt distrikt. Washington har ingen egen guvernör och inget eget parlament (men de har givetvis Kapitolium).

I Europa är det endast 5 länder vars huvudstad inte är största stad. Först och främst beror det på att ambitionerna för en huvudstad skiljer amerikaner och européer.

I Europa vill man ha en stor och mäktig huvudstad. En stor stad ska hjälpa landets kulturella, politiska och ceremoniella profil.

I USA prioriterar man en representativ, ceremoniell och central huvudstad. Att huvudstaden inte är största stad leder till att de olika städernas inflytande jämnas ut.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Mamdani blir New Yorks borgmästare – en kostsam vinst för Demokraterna

5 november 2025 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Zohran Mamdani blir New Yorks borgmästare – en kostsam vinst för Demokraterna

Zohran Mamdani

Publicerad 5 november 2025 kl. 14:45

Zohran Mamdanis vinst är historiskt, kulturellt och religiöst häpnadsväckande.

En erkänd socialist som vill göra New York till en välfärdsstat, med löften om progressiva skattehöjningar, allmän barnomsorg och gratis busstrafik.

Men hur ska det gå om Demokraterna fortsätter på den socialistiska vägen?

Bedömare beskriver honom som en blandning av Barack Obama och Bernie Sanders.

Nu står det klart. Demokraten Zohran Mamdani vinner valet och blir New Yorks nya borgmästare. Att vara borgmästare är alltid en prestigefylld befattning, i synnerhet i USA:s folkrikaste stad – och för den delen kapitalismens globala huvudstad.

I New York finns det 123 dollarmiljardärer. Men dollarmiljardärernas storhetstid i New York håller kanske på att ta slut. De senaste åren har allt fler yngre människor och rika flyttat härifrån. I åratal har antal jobb i finanssektorn minskat. Det beror på de skenande levnadskostnaderna, i synnerlighet de höga skatterna. De flesta har flyttat till konservativa Florida.

New York är visserligen inte som San Francisco, där butiker ständigt bommar igen och turister ser medvetslösa knarkare utanför hotellet. Men trots det har turismen minskat, framförallt sedan Donald Trump blev USA:s president i januari 2017.

Men New York består inte bara av rika. Här finns det många människor som inte har tillräckligt med pengar för att köpa mat och kläder. Hemlösheten ligger på krisande höga siffror. Enligt siffror från juli 2025 är mer än 100 000 människor hemlösa. Dessutom har bostadspriserna stigit. De genomsnittliga bostadspriserna varierar en del mellan olika källor, men de flesta pekar på ungefär 7 – 7,5 miljoner svenska kronor. De ekonomiska klyftorna växer.

Allt detta säger sig Zohran Mamdani, som tillträder som New Yorks borgmästare 1 januari 2026, vilja lösa. Han vill frysa hyror på bostadsrätter, nya kommunala matbutiker, gratis busstrafik, allmän barnomsorg och höjd skatt på rika.

“Jag tycker inte att vi ska ha miljonärer”, sade han i en intervju i NBC i slutet av juni.

Zohran Mamdani tillhör Demokraterna. Men han är även medlem i det lilla partiet Democratic Socialists of America. Zohran

Mamdani blir New Yorks fösta muslim som borgmästare. Han tycker om Palestina och kallar Israels krig i Gaza för ett folkmord.

Bedömare pekar på att Mamdani är en blandning av Barack Obama och vänstersenatorn Bernie Sanders.

USA:s president Donald Trump har hotat att stoppa det federala stödet till New York, på grund av vinsten. Dessutom har Trump felaktigt hävdat att Mamdani är kommunist.

Enligt affärstidningen Forbes har 26 miljardärer gått samman och samlat in pengar för att stoppa Mamdani. De har skänkt drygt 200 miljoner svenska kronor. Michael Bloomberg står för den största delen av pengarna. Han har skänkt omkring 80 miljoner svenska kronor.

Michael Bloomberg

Michael Bloomberg är en amerikansk affärsman, som bor i New York. Han var New Yorks borgmästare år 2002 – 2013. Han var från början Republikan, men var partilös under sin sista tid som borgmästare. Michael Bloomberg ställde upp i Demokraternas primärval inför presidentvalet 2020, men förlorade överlägset mot Joe Biden.

Att vara New Yorks borgmästare är en maktfull position, men hur mycket Mamdani lyckas genomföra återstår att se. I de flesta fall behöver stadsparlamentet, bestående av 51 ledamöter, godkänna förslagen.

Demokraterna jublar. Men för deras del kan Zohran Mamdanis vinst vara en nackdel. I New York ligger USA:s ekonomiska centrum, och beräknas leda till en vänstersväng bland Demokrater över hela USA.

I USA finns det många väljare som befinner sig politiskt mellan Demokraterna och Republikanerna. Om Demokraternas vänstersväng får effekt, riskerar det leda till att mellanväljarna i stället röstar på Republikanerna. För att väljarna tycker Demokraterna är för långt åt vänster.

Demokraterna kan i dag jubla över att USA:s största stad går i riktningen mot en välfärdsstat.

Ett pris värt att ta?

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Duellen i Kalifornien avgör Demokraternas framtid

1 november 2025 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Duellen i Kalifornien avgör Demokraternas framtid

Kamala Harris och Gavin Newsom.

Publicerad 1 november 2025 kl. 05:42

Demokraterna befinner sig i en kris. Nu återstår det att se vem som blir Demokraternas presidentkandidat i presidentvalet 2028. På sistone har de potentiella kandidaterna Gavin Newsom och Kamala Harris varit mest uppmärksammade.

Duellen står mellan Kaliforniens nuvarande guvernör och Kaliforniens tidigare justitieminister.

Gavin Newsom föddes 1967 i San Francisco, Kalifornien. Han studerade politisk vetenskap i Santa Clara University. Sedan var han med och skapade företaget Plumpjack Group, ett

vinbryggeri med exklusiva franska viner.

Gavin Newsoms politiska karriär började på 1990-talet, när han tillträdde som medlem i San Franciscos parkerings- och trafikkommission. I efterhand är han mest känd för talkshowen The Gavin Newsom Show, som fanns 2012 – 2013.

Sedan 2019 är Gavin Newsom Kaliforniens guvernör. Som guvernör är han populär och erfaren. Gavin Newsom tillhör den liberala falangen av Demokraterna, som innebär att han inte är lika långt åt vänster.

Donald Trump beslutade att olagligt kallade in nationalgardet i Los Angeles för att upprätthålla ordning och minska kriminaliteten, med oklar anledning.

Sedan dess har Gavin Newsom blivit ansiktet utåt för Demokraterna. Han försöker kopiera Trumps stil. Gavin Newsom har tagit fram en merch (shop) med flaggor och kepsar, med sin slogan “Make America Gavin Again”. I sociala medier skriver han med versaler, precis som Trump. I augusti kommenterade han Trumps händer som “SO TINY”. Gavin Newsom har kallat sig själv USA:s favoritguvernör.

Gavin Newsom.

Kamala Harris föddes 1964 i Oakland, en förort till San Francisco. Hon utbildade sig till jurist. År 2003 blev hon vald till distriktsåklagare i San Francisco. Som distriktsåklagare legaliserade hon homosexuella äktenskap, som en av de första delstaterna i USA. Senare blev hon justitieminister i Kaliforniens.

När Joe Biden valde henne som vicepresidentkandidat blev många förvånade. Att hon var kvinna ansågs av konservativa väljare kontroversiellt. Kamala Harris blev USA:s första kvinnliga vicepresident.

Vicepresident är ett otacksamt ämbete. Kamala Harris var till en början inte alls populär. Hon besökte gränsen mellan USA och Mexiko i juni 2021, efter att Republikanerna kritiserat henne och framförallt Biden för att inte förstå migrationspolitiken. Kamala Harris besökte politiskt oberoende organisationer som hjälpte migranter.

Efter att USA:s högsta domstol beslutade att avskaffa den federala nationella aborträtten, blev Kamala Harris mer uppmärksammad. Abort blev senare mycket uppmärksammad under presidentkampanjen 2024, efter att Joe Biden avslutade sin kampanj.

Men vågar Kamala Harris lyfta sin hjärtefråga?

Kamala Harris, juli 2024.

Demokraterna är i en kris. I somras publicerade tidningen The Wall Street Journal en opinonsundersökning, där Demokraterna fick de lägsta förtroendesiffrorna på 35 år. Men det är inte förvånande.

I decennier har Demokraterna försökt utmåla sig som ett liberalt demokratiskt parti, ungefär den amerikanska varianten av socialdemokrati. De har kämpat för billigare läkemedel, socialt skyddsnät, infrastruktur, tillverkningsindustri och fackliga rättigheter. Genom sin politik ska alla amerikaner få ett bättre liv.

Sedan 2016 har Demokraternas väljare främst funnits bland den välutbildade eliten och storstadsborna. De republikanska väljarna finns på landsbygden, framförallt ljushyade människor.

Många bedömare är överens om att Demokraterna målar ut klasstillhörighet tydligare än identitet.

Ett parti som vill vara den amerikanska motsvarigheten till socialdemokrati – vars väljare är välutbildade och bor i städerna med bra ekonomi? Det är en svår politisk linje.

I mitten av september gjorde sajten YouGov om vem väljarna skulle vilja rösta på. I undersökningen svarade 55% Gavin Newsom. Kamala Harris stöd låg på 54%.

Det kan jämföras med en tidigare mätning i april. Då ville 58% av väljarna rösta på Kamala Harris, och 31 % på Gavin Newsom.

Gavin Newsoms stöd har ökat med 24 procentenheter sedan april, och Kamala Harris stöd har minskat med 4 procentenheter.

Båda av de potentiella presidentkandidaterna har sina svagheter och styrkor. Gavin Newsom är populär och guvernör i Kalifornien som älskar att driva med Trump, men anses vara för liberal. Kamala Harris älskar abortfrågan och kan bli historisk som USA:s första kvinnliga president, men det är kontroversiellt bland högerväljare.

Nu är det svårt att säga vem som blir Demokraternas presidentkandidat år 2028. Men jag tror det blir Gavin Newsom.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Vet du vilket pris vi betalar för kulturen?

28 oktober 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Vet du vilket pris vi betalar för kulturen?

Peter Wallenberg tillhör släktens femte generation och vill att det filantropiska stödet ska öka.

Publicerad 28 oktober 2025 kl. 16:03

Supersanners ledarsida är liberal.

Kan höjda egenavgifter för att konsumera kultur och ett större stöd från filantroper genom skatteavdrag rädda kulturen?

“Kulturen är det som återstår när man glömt allt man lär sig”, konstaterade den franska premiärministern Édouard Herriot en gång i tiden. Tiderna kommer och går. När den nödvändiga källan till kunskap försämras finns kulturen som en skyddande ängel.

Det resonemanget kan man lätt relatera till regeringens höstbudget. I regeringens senaste budget valde de att lägga 9,6 miljarder kronor. Räknat på andel av budgeten är det 0,62%, den lägsta andelen på ungefär 25 år.

I juli nästa år stänger Kungliga Operan i Stockoholm för en omfattande renovering. Sedan flera år tillbaka har det funnits sönderfallande lokaler. I september 2023 dog en 57-årig scentekniker efter att ha fallit 13 meter från en balkong.

Sönderfallande lokaler är inte de ensamma om. För några år sedan fick Naturhistoriska riksmuseet hålla stängt efter att 300 kilo takputs lossnade inomhus. Även teaterhuset Dramaten har haft liknande problem.

Kultursektorn går på fälgarna. Om det fortsätter som nu finns det risk att 10% av alla teatrar i Sverige behöver läggas ned. Kulturlivet har blivit pressad av inflationshöjningar.

“Filantropiskt stöd till kulturen borde inte vara kontroversiellt.”

Filantropi – alltså frivilliga donationer utan krav på motprestation, kan komma från privatpersoner, företag eller stiftelser. Filantropiskt stöd i Sverige ges enbart av stiftelser eller företag.

Hur mycket filantropiskt stöd kulturlivet egentligen får finns det ingen pålitlig statistik över. Handelshögskolan i Stockholm gjorde en kartläggning år 2019, där de uppskattade de att cirka 10 miljarder filantropiskt stöd ges av stiftelser. Kartläggningen gjordes av Stefan Einarsson, som är forskare i företagsekonomi. Det filantropiska stödet i Sverige är inte alls lika omfattande i andra länder.

Förklaringen finns i Sveriges historia. När den statliga kulturpolitiken inleddes i början av 1960-talet, tänkte politikerna att kulturlivet inte skulle vara beroende av filantropi eller sponsring. Ett sådant behov ansågs riskabelt, för att det gjorde aktörerna sårbara de olika aktörernas intressen och värderingar.

Ända sedan dess har skatteavdrag för rika personer, till förmån för att de ska ge filantropiskt stöd, ansetts orättvist och kontroversiellt. Som att de vältrar över en del av skattebeloppet på skattebetalarna.

I decennier har det pågått ett kulturkrig mellan vänster och höger. Hur kan vi försäkra kulturens särställning till politiska intressen, hur garanteras långsiktigt ekonomiskt välmående och vilka risker för privat kapital med sig?

Finansfamiljen Wallenberg är ingen adlig släkt, men har haft nära kopplingar till adliga människor. Peter “Poker” Wallenberg, tillhör släktens femte generation, och är högst ansvarig för Wallenbergsstiftelserna. Stiftelserna skänker i dag endast pengar till forskning, men Peter Wallenberg hoppas ändå att fler filantroper ger sig in i kulturen.

“Glöm inte att Sverige är ett litet land. Politiken, näringslivet, finansiärerna, akademin – vi måste samarbeta”, sade han i en intervju i DN (13/10 2025).

På grund av de pressade skattepengarna måste vi öka filantropiska stödet. Att likt kulturminister Parisa Liljestrand (M), argumenterat för, och tillsätta en utredning över hur det icke-offentligas finansiering av kulturen ska öka, är inget annat än rätt.

Det bör kombineras med höjda egenavgifter för att konsumera kultur. Höjda egenavgifter handlar inte på något sätt om att misskreditera fattiga människor. Livet är inte rättvist. Att betala själv för kulturen är en borgerlig och rättvis reform.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Varför vill Moderaterna planera svenskars familjeliv åt dem?

22 oktober 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Varför vill Moderaterna planera svenskars familjeliv åt dem?

Statsminister Ulf Kristersson (M) och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) håller pressträff.

Publicerad 22 oktober 2025 kl. 06:14

Supersanners ledarsida är liberal.

En arbetsgrupp inom Moderaterna har föreslagit flera åtgärder, däribland ökade RUT-avdrag och överseende av vart förskolor byggs, i syftet att fler ska vilja skaffa barn. Viljan är förståelig, men varför ska inte individen själv få bestämma?

Ett fruktsamhetstal på 1,43 barn per kvinna. Det blev slutsatsen när Statistiska Centralbyrån förra året undersökte barnafödandet. Räknat på fruktsamhetstal per kvinna är det lägsta som någonsin registrerats, sedan Sverige började göra statistik år 1749. År 2024 var året som fick den lägsta folkökningen sedan 2002.

Enligt Maria Stanfors, forskare på Lunds universitet är det varken unikt eller nytt. Historiskt har barnafödandet varierat, samtidigt som skillnaderna varit extra höga i Sverige jämfört med andra länder. När de olika tiderna inträffar beror på när det är bättre och sämre tider i världen.

Sedan år 2010 har barnafödandet sjunkit i hela den rika världen, trots god ekonomi. Det är långt ifrån de beräknade 2,1 barn per kvinna som behövs för att befolkningen ska reproducera sig och samhället fungera.

I början av juli presenterade regeringen en ny utredning om varför det föds så få barn i Sverige. Åsa Hansson, som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, ska driva utredningen tillsammans med ett antal forskare, professorer med ekonomiska kunskaper och opinionsanalytiker. De ska föreslå åtgärder för ett samhälle som uppmuntrar till att bilda familj och en hållbar befolkningsutveckling.

Moderaterna har även själva tillsatt en intern arbetsgrupp. I somras presenterade de sina förslag. De kom fram till att riktade skatteavdrag, genom ett breddat RUT-avdrag, kan hjälpa föräldrarna att hämta och lämna samt skjutsa till fritidsaktiviteter. Moderaterna ska även undersöka möjligheterna för att bygga fler förskolor i närheten av universitet, som ska uppmuntra människor att skaffa barn.

Är Moderaternas förslag ett steg i rätt riktning mot ett samhälle där fler som vill skaffa barn kan skaffa barn, eller ett steg mot ett samhälle där staten bestämmer över individers egna familjeliv? Det är en bra fråga. Men att fråga sig det är inte relevant.

“Moderaternas förslag är mycket märkligt. Det är trots allt individen som bestämmer om man vill ha barn, inte staten.”

Det är snart nio år sedan den mycket berömda läkaren och professorn Hans Rosling dog. I sitt yrke var han med och skapade stiftelsen Gapminder, för att sprida kunskap om global hälsa. Hans Rosling brukade ofta påpeka att mycket av den dåliga framtidstron beror på brist på kunskap om hur världen egentligen ser ut, och att världen blir bättre.

Hans Rosling höll inte med uppfattningen att de låga födslotalen är ett samhällshot. Han pekade snarare på minskad fattigdom, aborträttigheter och preventivmedel som en framgångssaga.

De senaste decennierna har finanspolitikens tydligaste skiljelinje mellan Moderaterna och Socialdemokraterna varit synen på statens roll. Moderaterna har beskrivit sig som mer liberala, med fokus på skattesänkningar och marknadsekonomi.

Marknadsekonomin är värd att försvara, men den fungerar bäst i kombination med individens frihet.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Gängkriminella fängslas som aldrig förr – Vad är det som händer i El Salvador

12 oktober 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Gängkriminella fängslas som aldrig förr – Vad är det som händer i El Salvador?

El Salvadors president Nayib Bukele talar till folket.

Publicerad 12 oktober 2025 kl. 09:58

Supersanners ledarsida är liberal.

El Salvadors huvudstad San Salvador var länge känd under öknamnet “Världens farligaste stad”. Men deras president Nayib Bukele gav polisen i uppgift att fängsla massvis, både brottslingar och oskyldiga.

Men högerpopulisternas beundrande blickar är oerhört naiva. Såna här projekt slutar sällan väl.

Allt började i Los Angeles i USA på 1990-talet. På den tiden fanns det många salvadoranska hårdrockare, som var kriminella och sålde droger. Deras föräldrar hade flytt till USA i samband med inbördeskriget i El Salvador (1979 – 1992).

Ungdomarna hamnade i konflikt med mexikanska gängmedlemmar. I bakgrunden fanns drogerna. När USA:s dåvarande president Bill Clinton beslutade att ändra USA:s migrationslagar, för att migranter kunde utvisas för brott, hade konflikten redan gått alldeles för långt.

Gängmedlemmarna blev utvisade till El Salvador. I deras hemland fortsatte konflikterna. Den här gången var det inhemska kriminella gänget “Barrio 18”, som var måltavlan. Kriminaliteten i El Salvador blev med tiden allt värre.

År 2015 var kriminaliteten värst. Mordfrekvensen var 105 dödsfall per 100 000 invånare. En gång i timmen skedde ett mord i San Salvador, El Salvadors huvudstad. Gängen slogs om vem som var bossen i olika territorier där gängen kunde utpressa befolkningen. Polisen tappade fullständigt kontrollen över brottsligheten.

Det är därifrån San Salvadors öknamn “världens farligaste stad”, kommer ifrån. Det är dessutom sant. Ingenstans i världen fanns det vid den tidpunkten ett land vars brottslighet var värre.

Det var många som blev förvånade när kriminaliteten efter 2015 minskade. Hur? Det är det ingen som vet. Men fortfarande var San Salvador en farlig huvudstad. Det var ingen ovanlig syn att se människolik på vägen mot jobbet. På den tiden hade de en vänsterlutande president. Men det skulle det snart bli ändring på.

I februari 2019 blev den till synes populistiska affärsmannen Nayib Bukele El Salvadors nya president. Samma år som valet beslutade tankesmedjan Freedom house, att klassa El Salvador som en fullvärdig demokrati. Men det skulle det snart bli ändring på.

“Nayib Bukeles agerande är så extremt att förhoppningsvis ingen liberal själ i världen skulle drömma om att få hans autograf.”

I början av 2022 bröt kriminaliteten i huvudstaden ut på nytt. I mars 2022, skrev president Bukele i ett inlägg på X, att polisen framöver skulle få undantagstillstånd från rättsstatens principer.

Polisen förklarade “ett krig mot de gängkriminella”, och grep massvis kriminella. De kriminella greps utan fängelsedom i domstol och utan konkret misstanke för brott. Till och med oskyldiga personer utan koppling till gängen fängslades. Det rapporterades om hur personer med tatueringar och som såg nervösa ut kastades in i fängelserna.

Fängelserna var obekväma och farliga. Människorättsorganisationerna dokumenterade åtminstone 90 dödsfall i fängelserna. Minst 70 000 personer beräknas ha fängslats sedan dess.

Straffen blev rekordhårda. Bara att vara med i ett kriminellt gäng kunde ge 45 års fängelse.

Visserligen har antal mord i El Salvador minskat kraftigt. Enligt den senaste statistiken från 2023, låg mordfrekvensen på 2,5 fall per 100 000 invånare. Det är bara lite högre jämfört med USA. Men av allt att döma har El Salvadors president ersatt en orättvisa med en annan.

Och även i detta tropiska land – med maffiga stränder, vildvuxna palmer och odlingar av kaffebönor – kan man dra paralleller till politikerna i Sverige.

På lång sikt är det inte partierna som “tar tuffast tag” mot kriminaliteten som vinner. De vinnande partierna är de partier som stoppar återväxten till de kriminella gängen.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Höjd skatt på rika? Det ger faktiskt färre företag i världen

8 oktober 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Höjd skatt på rika? Det ger faktiskt färre företag i världen

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar regeringens budget.

Publicerad 8 oktober 2025 kl. 15:31

Supersanners ledarsida är liberal.

Socialdemokraterna vill ha höjd skatt för rika. Moderaterna motsätter sig förslaget, och vill istället stärka hushållens ekonomi med skattesänkningar.

Moderaternas resonemang är logiskt, men de båda har skäl att läxa upp varandra.

Det finns vissa fantastiska politiska händelser som man aldrig kommer glömma. Ett är när Folkpartiets dåvarande partiledare Bengt Westerberg strax efter valet 1991, lämnade studion under ett möte med ett antal partiledare. Han gjorde det i protest mot det nya partiet Ny Demokrati, vars politik ansågs vara för populistisk.

Det andra är när Fredrik Reinfeldt lanserade “De nya Moderaterna”, vann valet genom den fantastiska Alliansen, och som första beslut avskaffade fastighetsskatten. I efterhand kunde Socialdemokraterna sörja över deras mycket onödiga skattehöjarpolitik.

Än i dag fortsätter Socialdemokraterna på samma spår. På deras senaste kongress i maj, beslutade de sträva efter att höja skatten för rika, vad nu det innebär. Höjd skatt på rika kommer inte göra Sverige till ett bättre land. Men diskussionen får inte stanna där. Nästa år är det dags för en skattereform.

“Efter nästa val behöver vi en diskussion om skattesystemet, inte om enskilda skatter.”

I början av 1980-talet hade marginalskatterna länge höjts av olika vänsterregeringar. Missnöjet var stort. Det ledde till att 23 april 1981 samlades Centerpartiet, dåvarande Folkpartiet och Socialdemokraterna för att göra upp om en ny skattereform.

Folkpartisten tillika dåvarande budgetministern Rolf Wirtén, fick efteråt en fråga av en journalist om hur natten varit. Han tittade med glimten i ögat och svarade “underbar”.

Sverige har hög arbetslöshet, problem med kriminalitet och ökade inkomstklyftor. Enligt beräkningar har de ekonomiska klyftorna ökat i Sverige de senaste 30 åren, i synnerhet jämfört med andra länder.

Efter nästa val ska en skattereform stå på agendan. Vi är i behov av ett nytt skattesystem, med fokus på ökade incitament att jobba, ökad jämlikhet och enklare för små företag att etablera sig.

Höjd skatt på rika skulle vara en ineffektiv åtgärd. De rika, oavsett vilken definition, utgör en liten andel av Sveriges befolkning. Om vi ska bidra med den jämlikhet vi vill ha måste vi därför höja skatten så mycket att det lönar sig mindre att jobba. Höjd skatt på rika är dessutom en orättvis åtgärd; de rika är värda sina pengar. Att bekämpa kapitalism är meningslöst. Kapitalismen bidrar med många bra saker; ekonomiska klyftor är en annan sak.

“Målet är att så många som möjligt ska bli rika och lyckas, utan att vi medvetet gynnar de som redan är rika.”

För möjligheten att lyckas med sina affärer, sitt företag och att bli miljonär själv, är en del av den svenska drömmen. Sverige ska bli möjligheternas land.

Det innebär givetvis skattesänkningar. Sänk skatten på arbete för låg- och medelinkomsttagare, sänk skatterna för företag och sänk arbetsgivaravgifterna för att det ska bli billigare när företagen anställer personal.

Men det bör paras med att andra skatter höjs. Höj kapitalskatten, för att motverka att rika lägger sina pengar på hög. På detta vis minskar vi ekonomisk ojämlikhet.

Men det är inte rimligt nu, under valrörelsen och lågkonjunkturen. Men både valrörelsen och lågkonjunkturen kommer ta slut. Då bör en skattereform stå högt på agendan.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Forskarna har hittat mineraler – därför kanske det har funnits liv på Mars

3 oktober 2025 / Oscar Sanner

FORSKNING

Forskarna har hittat mineraler – därför kanske det har funnits liv på Mars

Mars.

Publicerad 3 oktober 2025 kl. 06:29

I alla tider har människan fascinerats över utomjordiskt liv på andra planeter.

Nu har amerikanska forskare undersökt foton tagna av NASAs rymdfarkost. På fotona syns tydliga mineraler, som kan tyda på att det en gång i tiden funnits liv på planeten. Forskarna beskriver upptäckten som det tydligaste livstecknet någonsin.

Det är snart 60 år sedan fysikern Losif Shklovsky och astronomen Carl Sagan släppte deras bok Intelligent life in the Universe. Med deras teori av att livet inte uppstod på jorden, utan att livet uppkom från andra planeter, blev deras teori starkt omdiskuterad. Det skulle kunna handla om att olika bakterier och DNA transporterats med rymdfarkoster tillhörande en främmande civilisation. Att det senare har åkt ner på jorden.

Av misstag eller med mening? Låt oss spekulera.

För några veckor sedan publicerade den amerikanska rymdmyndigheten NASA en rapport. I juli 2024 togs ett foto av rymdfarkosten Perseverance på en klippa på planeten Mars. Klippan kallas för Cheyava Falls.

Överallt på jorden finns det mikroorganismer som innebär förutsättningen för liv. De är så små att de inte kan ses med blåtta ögat. På stenar bildas dock outplånade tecken i form av mineraler. Det var just sådana mineraler som NASA hittade, i form av svartvita fläckar.

Stenen.

Ett antal forskare i New York har gjort en studie, och kommit fram till att det kan ha ett biologiskt ursprung, men att det krävs mer forskning och fler studier för att avgöra vad som är sant. Mineralerna kan också ha bildats i kemiska reaktioner som innefattat levande organismer.

De svartvita fläckarna hittades vid klippformationerna vid kanterna av en uttorkad floddal som ligger vid en krater. Forskarna beräknar att det fanns vatten i kratern – alltså möjlighet till liv – för tre miljarder år sedan.

Men fläckarna kan ha andra orsaker. Sandra Siljeström är astrobiolog på Rise, och medlem i det forskarlag som tillhör det NASA-ledda projektet. I en intervju med Göteborgs-Posten (23/7 2024) säger hon att sådana fläckar kan uppstå i extremt varma miljöer.

NASAs rymdfarkost som gjorde upptäckten har åkt runt och fotat på Mars för tecken på tidigare liv sedan februari 2021.

Innan vi är säkra på om stenen har ett biologiskt ursprung, behöver forskare ta ner stenen till Jorden för att undersöka. Forskarna tror att det kan ske om ungefär 10 år.

Forskare har två teorier om hur klimatet kan ha varit beboeligt för länge sedan. En teori är att Mars genomgick cykler av mycket torra och mycket våta metoder. Den andra är att vattenytan var täckt av mycket saltvatten och is.

Teorin att vårt liv inte uppstod på jorden, kallad för Panspermia, har de senaste decennierna lett till spekulationer om att vårt liv på Jorden kommer från Mars. Om vi ska tänka i science fiction-tema skulle det kunna innebära att Marsianerna har skapat oss, eller kanske till och med flyttat till vår planet och ändrat i evolutionen så att de ser ut som oss. I så fall skulle vi ha Marsianerna som släktingar på lång väg.

Fakta. Mars

Mars är en planet som är 6 792 km i diameter, lite mer än halva jorden i storlek. Mars är den näst minsta planeten i Vintergatan. Mars har en tunn atmosfär. Men trots det finns det årstider. Den är precis som jorden en stenplanet, däremot finns det ingen grönska.

Planetens högsta berg, Olympus Mons, är 22 000 meter hög. Olympus Mons är solsystemets högsta berg och vulkan.

Det tar 687 dagar för planeten att snurra ett varv runt solsystemet.

Klimatet är kallt, med en genomsnittlig temperatur på ungefär -63 grader celsius, men det varierar på olika platser. Under vintermånaderna kan temperaturen ligga på -150 grader vid polerna, medans det som varmast kan vara +20 grader.

I alla tider har människan fascinerats över rymden. Redan på Romarrikets glansdagar fick Mars sitt namn uppkallad efter deras krigsgud. Egyptierna kallade planeten för “Her Desher”, som betyder “den röda planeten”.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner