Författare: Oscar Sanner (Sida 3 av 9)

Så har Tännäskröket blivit ett tillhåll för alpina skidåkare

11 augusti 2025 / Oscar Sanner

TURISM

Så har Tännäskröket blivit ett tillhåll för alpina skidåkare

Toppen av Hemkröket.

Publicerad 11 augusti 2025 kl. 18:01

När alpina skidentusiaster vill åka till Funäsfjällen tänker de ofta på Funäsdalen, Ramundberget och Tänndalsvallen. Men de senaste ungefär 20 åren har Tännäskröket i Tännäs blivit allt mer populär.

Hemkröket och Mellankröket är de berg som tillhör skidanläggningen. På det tredje berget Östestkröket finns det inga nedfarter.

Vinden viner. I fjärran syns utsikten över Lossen. Lossen är den största sjön i Tännäs. Här kan man bada, men vattnet som rinner från sjön Hån gör vattnet strömt. Men om man är försiktig och tillräckligt nära strandkanten går det förhoppningsvis bra.

Toppstugan på Hemkröket är inte längre i drift. I stället har det byggts en ny bastu. Det var länge som det fanns en stolslift här med utsikt över Lossen. Men den tiden är förbi. Vissa av träplankorna under liften har gått sönder. Skidanläggningen har en annorlunda historia, som börjar med sägnen om en jätte.

Man tror att det var på 1400-talet som Tännäs första kyrka byggdes. Den kyrkan finns inte kvar i dag. En ny träkyrka byggdes år 1672. Sedan blev den tredje och nuvarande kyrkan färdigställd 1855, och invigd 1858. Bland byborna i Tännäs skvallras det om att de har Sveriges högst belägna kyrka. Det är en myt. Däremot ligger kyrkan 648 meter över havet.

Enligt sägnen var det en jätte som var arg för att det skulle byggas en kyrka. Därför kastade han hela fjäll för att förstöra kyrkan. Jätten missade, och i stället blev stenblocken de tre berg som Tännäskröket består av.

Allt började på 1930-talet med att byborna i Tännäs började åka skidor nedför krökets branta sluttningar. På ett byalagsmöte bestämde man sig sedan för att bygga en stolslift på Hemkröket. Det var år 1966.

Den då lilla anläggningen blev utbyggd efter att fastighetsfamiljen Kullenberg från Göteborg besökte Tännäskröket. De gjorde på 1970-talet en skiss över att bygga 650 hus på bergen Hemkröket och Mellankröket. Det visade sig senare att planen var svår att bygga. I stället byggde man två fritidsbyar med hus, Fjällvattnet och Fjällbyn.

Tidigt på 2000-talet fick entreprenörerna Margita och Thorbjörn Callenholt upp ögonen får Tännäskröket. Margita och Thorbjörn Callenholt bestämde sig för att köpa och rusta upp anläggningen.

Deras dotter Jenny Callenholt bodde och arbetade i Shanghai i Kina under tiden investeringarna pågår. Hon träffar sedan en svensk i exil. De blev sedan ett par. Jenny och Deniz besökte Tännäskröket. Efter besöket bestämde de sig för att flytta upp och hjälpa till med arbetet.

Sedan hände mycket i Tännäskröket. Det byggdes ett nytt liftsystem med 17 nedfarter. Utöver det nya liftsystemet finns det reningsverk, camping, restaurang, stugor, lägenheter, sportbutik och vägar. Den upprustade skidanläggningen öppnade julhelgen 2004.

Hemsidan Freeride har utsett Tännäskröket till den bästa anläggningen i Funäsfjällen för off-piståkning. Vid den nedlagda liften ligger friåkningsområdet.

Pistkartan. Nedfart nummer 7 finns inte längre av oklar anledning.

Sedan dess har Tännäskröket blivit en allt mer populär skidanläggning i Funäsfjällen. Deras egen restaurang Árran sererar både lunch och middag under större delen av året. En av Sveriges ledande restaurangguider WhiteGuiden har flerfaldigt prisat Árran. Namnet kommer från det nordsamiska namnet för eldstad.

Dessutom finns det klätterleder, fiske i tjärnen, fyrhjulingsbana, vandringsleder, grillplats, cykelleder, längskidåkningsspår och balansbana. Under ledning av VD Johannes Kojan och familjen Callenholt planerar de att bygga fler stugor och ett fjällhotell med badhus. Utomhusbad kommer också finnas.

Tännäskröket är även engagerat för hållbarhet. De har en egen vattenkälla och sophantering. Tännäskröket använder naturmaterial som är Svanenmärkta. Många av skidanläggningens byggnader ritades av den brittisk-svenska arkitekten Ralph Erskine. Hans ritningar var anpassade till ett kallt klimat, smälte in i naturen och var klimatanpassade.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Klimatkompensation är inte lösningen

5 augusti 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Klimatkompensation är inte lösningen

Bilden visar extrembränderna i Kalifornien, USA i januari.

Publicerad 5 augusti 2025 kl. 17:29

Utredarna har kommit med ett tydligt besked. Vi kommer inte nå klimatmålen.

Klimatkompensation är inte lösningen på klimatkrisen.

Regeringen har sedan tillträdet 2022 allt mer monterat ner klimatpolitiken på hemmaplan. I stället vill klimatminister Romina Pourmoukthari (L) klimatkompensera utomlands. Enligt henne är det en självklarhet att det inte handlar om att “köpa sig fri” från klimatpolitiken. Såhär sade hon i en intervju i TV4 3 juli 2023:

“Det här handlar ju inte om att köpa sig fri, utan det handlar om att ge en skjuts till länder som kanske vill ha höga klimatambitioner men inte har de ekonomiska möjligheterna eller kompetensen att göra det.”

Pengarna ingår i bemyndigaderamen. De tidigare ramarna på 450 miljoner planerade regeringen att höja till 1,5 miljarder kronor. Projektet kunde handla om att elektrifiera busstrafiken och att byta dieselmotorer mot solpaneler. Enligt regeringens beräkningar kan det rena 2 miljoner ton koldioxid, som motsvarar lite mindre än 5% av Sveriges utsläpp.

Klimatkompensation är ett mycket intressant experiment, som både företag och länder använt sig allt mer av de senaste åren. Problemet är att det inte alltid funkar. Själva klimatkompensationen medför ofta andra utsläpp, som till exempel av motorfordon. Dessutom riskerar fattiga människor att bli utnyttjade och dåligt behandlade. I maj förra året blev snabbmatskedjan MAX avslöjade av Aftonbladets grävredaktion för att deras klimatkompenseringsarbete resulterat i bland annat hunger och fällda träd.

Bild från Aftonbladets granskning.

Även om klimatkompensation gör skillnad, är det inte särskilt realistiskt med tanke på att både fattiga och rika länder har ett gemensamt ansvar. Om vi hjälper de fattiga länderna att nå deras klimatmål, krävs det mer än så för att vi ska klara klimatkrisen. På onödig bekostnad att de rika länderna ska åka snålskjuts.

Den globala uppdelningen av rika och fattiga länder gjordes på 1990-talet, men är inte lika självklar i dag. Som till exempel, varför ska fattiga länder i Afrika åka snålskjuts trots deras höga exportsiffor? Och om bara antingen fattiga eller rika ska ställa om, vilka? Och kanske ska oljerika Mellanöstern ta det största ansvaret?

I mitten av mars släppte Klimatpolitiska rådet sin rapport. De bokstavligt talat sågade regeringens klimatpolitik. Regeringen har på sistone gjort åtgärder, däribland höjning på reduktionsplikten till 10% från och med 1 juli. Den extra kostnaden kompenseras med lägre bränsleskatt. Något som klimatminister Romina Pourmoukthari kallade “en gyllene lösning”.

Klimatpolitiska rådet står dock fast vid sin kritik. I sin rapport skriver de att bränslepriserna behöver ligga på 23 – 24 kronor per liter, med helt återställd reduktionsplikt för att nå EU:s klimatmål för 2030. Med nuvarande nivåer reduktionsplikt krävs ännu högre bränslepriser.

Klimatminister Romina Pourmoukthari var inte på plats när rapporten presenterades. “Ingen regering har nått alla klimatmål, utan de är högt uppsatta och ambitiösa. Vi är inte framme, men vi är på god väg. Vi måste öka takten, vi måste accelerera vårt arbete, men det går i rätt riktning”, sade hon i en intervju i SVT efteråt.

Att regeringen har höjt reduktionsplikten är positivt, men det räcker inte. En reduktionsplikt på 41 % är en rimlig nivå.

Trots att länderna på klimattoppmötet för några år sedan enades om att länderna ska röra sig bort från fossila bränslen, stiger subventionerna till fossila bränslen i Sverige. I mitten av januari förra året beräknade Naturskyddsföreningen att 31 miljarder kronor användes 2023. Det är en ökning med 10 % jämfört med året innan. Subventionerna omfattar undantag från avgifter, undantag från energiskatt och undantag för koldioxidskatt för fossila bränslen.

I slutet av maj rapporterade Statistiska Centralbyrån att koldioxidutsläppen från den svenska ekonomin ökade med 6,3 % under 2024, jämfört med året innan. Den senaste utsläppsökningen innan dess var år 2021, då utsläppen ökade med 2,1 %. Det berodde på en coronaeffekt. Flygandet studsade delvis tillbaka 2020.

Den här gången finns det ingen pandemi att skylla på. Däremot finns det en regering.

Supersanners ledarredaktion har sina rötter i den svenska liberalismen. För demokrati, klimatet och en fri ekonomi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Katmandu blev ett näste för spioner

2 augusti 2025 / Oscar Sanner

POLITIK

Så blev Katmandu ett näste för spioner

Publicerad 2 augusti 2025 kl. 06:59

Nepal är ett litet mellan Indien och Kina. Här pågår en katt- och råttalek mellan olika underrättelsetjänster.

USA, Kina, Indien, forna Sovjetunionen, Pakistan, Nordkorea, Sydkorea och Japan är några av länderna som genom åren sägs ha placerat spioner i Katmandu.

Det är ungefär 25 grader varmt utomhus, och vinden fläktar. I detta klimat är det vanligt med åska och regnoväder under vissa tider på året. Nepals huvudstad Katmandu består av myllrande gator. Hit anländer turister från alla världsdelar för att besöka Mount Everest, världens högsta berg. Annars är det ett fattigt land, här lever 25,2% i fattigdom (2010) enligt Världsbanken.

Bilden visar översvämningarna i Katmandu i september 2024

Agenterna som finns här har täckmantel som andra jobb. Det kan vara journalister, diplomater och butiksägare. Andra påstår att kineserna har täckmantel med ett stort nätverk av språkskolor och restauranger. Trots att de kallar sig för volontärer. Historien om spionaget i Nepal är lång, och började eskalera under Kalla kriget.

Redan på 1950- och 1960-talet arbetade den amerikanska underrättelsetjänsten CIA i Nepal. De hade en plan att kartlägga Kinas aktivitet i Tibet, ett område i Kina nära den nepalesiska gränsen. Som bakgrund ville USA motarbeta kommunismens spridning i världen.

På andra sidan fanns KGB, Sovjetunionens underrättelsetjänst. De arbetade för att förhindra västvärldens inflytande och att sprida kommunismen.

Nordkoreaner har de senaste åren bedrivit en hackargrupp ungefär 5 kilometer utanför Katmandu. Dataexperter upptäckte att de tillhörde byrå 121, under sektion 586 i Nordkoreas militära underrättelsetjänst. De arbetade i skift dygnet runt, för att göra cyberattacker mot finansiella institutioner och banken världen över.

Sedan slutet av 1980-talet har dessutom Pakistans underrättelsetjänst ISI arbetat i Nepal. De försöker trycka bort Indiens inflytande, för att i stället ge terroristorganisationer mer makt. I Nepal smugglar de vapen och ammunition. ISI har även tryckt en falsk valuta i Pakistan. ISI har tränat och stöttat islamistiska terrororganisationer som utfört attacker i Indien.

Nepal har mycket gemensamt med Indien, främst kultur. Den indiska underrättelsetjänsten RAW har en stark närvaro i Katmandu. Deras uppgift är att bevaka vad Kina och Pakistan gör samt motverka dess påverkan.

Nepal och Indien har ett avtal om att man får resa fritt mellan länderna. Därför är det få av de människor som korsar gränsen varje dag som kontrolleras. Indiska underrättelsetjänsten har rapporterat att Kina stärkt sin närvaro, främst kring gränsen.I ett fall påträffades en kinesisk spion. Hon hävdade att hon var en buddistisk nunna från Nepal för att lura indiska myndigheter. Efter att hon tagit sig över den indiska gränsen greps hon i Indien.

De senaste åren har vi sett allt fler liknande fall, där det sägs finnas misstanke om spionage. Häromåret greps två kineser av Indisk polis dagarna efter varandra. I våras greps även en kvinna under en busstur. Hon visade upp ett felaktigt indiskt pass.

Mitt i detta är även Tibet inblandat. Tibet gränsar till den norra Nepalesiska gränsen, och tillhör Kina. Kina invaderade Tibet 1949. Däremot anses de i vissa fall vara ett eget land. Tibet har en egen regering, som styr i exil i Indien. I Tibet styr 90-åriga Tenzin Gyatso, som är utnämnd till Dalai Lama XIV.

Förra året utlöstes protester mot bygget av världens största vattenkraftsdamm. Vilket riskerade leda till att samhällen skulle flyttas. Kinesiska regeringen lovade i ett brev att dammen bara skulle byggas om 80 % av befolkningen gick med på det. Men BBC har rapporterat om hur regeringen sade till två tjänstemän att de skulle bli vräkta.

För Kinas del handlar spionaget om att övervaka Tibetaner som flytt till Nepal. Kinesiska regeringen har pressat Nepal för att ta bort Tibetanernas politiska frihet. Många Tibetaner bor i samma stadsdel av Katmandu. Där har polisen installerat övervakningskameror. Amerikanska underrättelsetjänsten CIA tränade på 1950- och 1960-talet tibetanska gerillasoldater som sedan utförde attacker i Kina.

Nepals underrättelsetjänst avslöjade att ett antal kinesiska spioner varit i Nepal. I det 50-sidiga dokumentet som läckte ut stod det att spionerna försökt smutskasta Nepals utrikesrelationer.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Att bygga ett eget slott

26 juli 2025 / Oscar Sanner

HISTORIA

Att bygga ett eget slott

Hesselby slott utanför Stockholm.

Publicerad 26 juli 2025 kl. 06:41

Utspridda i olika delar av landet finns det mer än 220 slott i Sverige, från Gällivare till Dybäck. Slottet Tre Kronor, kanske Sveriges tjusigaste slott någonsin, är ett av de slott som brunnit ner.

I alla tider har människor byggt tjusiga byggnader. Allt från slott i Europa, pyramider i Egypten och tempel i Kina. Världen över har dessa byggnader använts för att fatta politiska beslut, visa befolkningen sin överdådiga lyx, för religiösa ceremonier och såklart för att begrava betydelsefulla människor. Tiderna förändras, men slotten finns kvar. I dag används vissa slott som konferensrum och hotell. Dessutom finns det många slott som inte används. Och såklart finns det slott som brunnit ner.

I flera hundra år fanns det ett slott i Jönköping. Det låg ungefär på den plats där bland annat Tingsrätten, Förvaltningsrätten och häktet ligger idag. Alltså väster om Munksjön. Slottet var ganska stort, och hade en vallgrav. Men till skillnad från vanliga slott fanns det inget vatten i vallgraven. Ursprungligen var det ett kloster. Men efter reformationen 1536 då Sverige bröt sig loss från katolicismen, behövdes klostret inte längre. Därför gjordes en ombyggnation till ett slott.

År 1737 förstördes slottet i en kraftig brand. Det ledde till att kungamakten beslutade att slottet inte skulle byggas upp igen. I stället byggde man ett fängelse.

Sedan tidig medeltid var Slottet Tre Kronor i Stockholm sätet för kungen. Ursprungligen var det en enkel borg, men under Gustaf Vasas sons Johan III:s kungaämbetstid blev det ett renässansslott. Ett spektakulärt slott med flera olika byggnader kors och tvärs. På slottets högsta punkt, i form av ett torn, fanns vapnet Tre Kronor.

Modell över Tre Kronor under Johan III:s tid.

Åren gick, och allt fler människor tyckte slottet var föråldrat. Därför byggde man under sent 1600-tal om slottet. De äldsta medeltida byggnaderna, däribland den tjusiga fasaden, revs. I stället byggde man de nya byggnaderna i barockstil. Fasaden blev en ståtlig träbyggnad.

Den nya stilen varade inte länge förrän slottet brann ner. 7 maj 1697 utbröt branden. Branden spred sig över taken, och flera byggnader brann ner. Den enda delen av byggnaden som klarade sig var Barockstilen. På grund av att ruinerna av slottet var hårt drabbade av branden, tyckte man att det var för svårt att bygga upp slottet igen.

Sex veckor efter branden gjordes ritningarna för det nya slottet, Kungliga slottet. Planen var att byggnationen skulle ta sex år, alltså att det skulle vara klart år 1703. Men under det stora Nordiska kriget avstannade bygget helt. Det var först år 1726 man beslutade att börja bygga klart slottet.

Det nya slottet blev aldrig så avancerat och tjusigt som Tre Kronor, men det var ändå ett måste. Sveriges monark och regering behövde ordentliga lokaler för att utföra sitt arbete. I december 1754 flyttade kungafamiljen in i slottet, närmare 60 år efter branden.

Kungliga slottet i dag.

Att rika människor bygger nya slott är ingen trend i dag. Däremot finns drömmen kvar, även om det inte alltid blir som man tänkt sig.

Engelsmannen Robert Fidler hade alltid drömt om att bo i ett slott. Vid 53 års ålder, ungefär kring millennieskiftet, byggde han ett eget slott i södra Storbritannien. Det tog två år att bygga slottet. Fidler hade inget bygglov, något som man vanligtvis behöver i Storbritannien. Men bakom presenningar och höbalar gömde han slottet i fyra år.

I den brittiska bygglovslagen står det tydligt: “En byggnad som ingen protesterat mot under fyra års tid kan behållas av ägaren.”

När det gått fyra år firade Robert Fidler och hans familj med att ta bort höbalarna och presenningarna. Men kommunen tolkade lagen annorlunda, och tyckte att bygget inte var färdigt förrän det syntes.

Robert Fidler överklagade ärendet två gånger, men det blev nej. Han blev tvungen att riva slottet.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Isen var så tunn att vi knappast behövt en isbrytare

19 juli 2025 / Oscar Sanner

KLIMAT

“Isen var så tunn att vi knappast behövt en isbrytare”

Publicerad 19 juli 2025 kl. 06:03

Texten har tillfogats en rättelse 19 juli klockan 07:53

De senaste decennierna av klimatförändringar har påverkat hela jorden. Men spåren av klimatet är tydligast på Arktis, Nordpolen.

Nu har forskarna beräknat tidpunkt för ett framtida scenario.

När kommer den första isfria dagen?

Norrskenet lyser upp horisonten. Det är 7 grader varmt utomhus. Solen lyser i ett flackande sken i bergens horisont. Vi befinner oss i Svalbard, en ögrupp i Arktis som tillhör Norge.

I december förra året publicerade ett gäng forskare på Göteborgs universitet en studie över hur isen smälter. För 20 år sedan var isen nära Arktis i genomsnitt 2 – 3 meter tjock i slutet av sommarens avsmältning. När forskarna genomförde en expedition förra sommaren var den i genomsnitt 1 meter tjock. Céline Heuzé var med på expeditionen. “Isen var så tunn och “rutten” att vi knappast hade behövt en isbrytare till den här expeditionen. Faktum är att det blev stressigt att hinna med att samla ihop mätresultaten innan vi kom fram till nästa mätställe. Fartyget kunde enkelt ta sig fram genom istäcket.”

Den amerikanska rymdmyndigheten Nasa är främst känd för att blicka ut mot stjärnorna i rymden. Men med hjälp av satellitbilder har de följt hur isen smält i snart 25 år. Ett flertal gånger om året mäter de utvecklingen i enheten Gigaton, 1 000 miljarder ton. Istäckets utbredning skiljer sig under olika tider på året, men överlag syns en tydlig nedåtgående trend. Såhär ser det ut på Grönland: I genomsnitt har isen minskat med 245 gigaton per år. Sedan 2002 har den minskat med ungefär 5 500 gigaton.

För varje 360:e gigaton ökar den gemonsnittliga havsnivån med 1 millimeter. Totalt har havsnivån stigit med 63 millimeter sedan 2002.

Forskare har kartlagt hur glaciärerna smälter. På sommaren kommer det smältvatten från vattendrag och pooler som rinner genom isen till marken nedanför. Efter det rinner vattnet under glaciären. Tills det når havet. Pågrund av att smältvatten inte innehåller salt, väger det mindre än havsvatten. Det höjer upp den främje delen av glaciären. Det slutar med att det varma vattnet, som finns underst, åker upp mot isen. Resultatet av denna process att isen lossnar, och flyter på vattenytan. Det gör att det kommer is i vattnet och havsnivåerna stiger.

Nu beräknar forskare att den första isfria dagen på Arktis kommer inträffa inom några år, under perioden 2027 – 2030. En isfri dag definierar forskarna som mindre än 1 miljon kvadratkilometer is. För att det ska hända måste en rad väderfenomen inträffa. Först ska havsisen vara tunnare än normalt i början av hösten. Sedan krävs en värmebölja på vintern, där ved säga temperaturer över -20 grader. Det beräknas leda till att isen blir så ömtålig att en kraftig storm på sommaren kan göra havet isfritt. Enligt forskarnas definition.

På Göteborgs Universitet har forskarna ännu inte kommit med något besked om, och i så fall när Arktis blir isfritt tillfälligt under längre perioder eller permanent.

Klimatförändringarna har även lett till konsekvenser för djuren. Efter att frusna vattendrag och sjöar har blivit flytande har det lätt till att djur fått det svårare att hitta mat. Enligt WWF har antalet renar i Arktis minskat med mer än hälften de senaste 20 åren. WWF har beräknat att vi kan förlora mer än 30% av alla isbjörnar fram till 2050.

Klimatet har lett till att späckhuggare kommer tidigare på året till Arktis, och stannar längre än tidigare. Det har lett till att späckhuggarna har axlat rollen som det mäktigaste rovdjuret, i hav där isbjörnar tidigare haft den rollen.

Klimatförändringarna kommer att förändra det biologiska systemet, med vilka som är toppkonsumenter i näringskedjorna. I skuggan av en för många djur nödvändig isvärld som riskerar att smälta samman.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att WWF beräknar att vi kommer förlora 30 % av alla isbjörnar till 2050. Rätt är att WWF beräknar att vi kan förlora mer än 30 % av alla isbjörnar till 2050, om politikerna inte hanterar klimatförändringarna på allvar.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Habo kommun vann mot Skolverket

12 juli 2025 / Oscar Sanner

REPORTAGE SVERIGE

Så lyckades Habo kommun vinna mot Skolverket

Publicerad 12 juli 2025 kl. 07:20

I decennier var det en självklarhet att kulturskolan skulle få bedriva musikundervisning på skoltid. Tills Skolverket kom med ett nytt direktiv.

Men ett uppmärksammat tillsynsärende slutade i att lilla Habo sattes upp på Sverigekartan.

Vad var det som hände?

Det är lite lätt blåst, och solen tittar fram bakom några moln i horisonten. Vi befinner oss i Habo, en för många svenskar bortglömd ort utanför Jönköping. Kulturskolans vita byggnad omgärdas av två smågator. Den ena, Gästgivaregatan leder till Spinnet. En historisk byggnad med ett ullspinneri som var i bruk fram till 1960-talet.

Det är just här, som massvis av ungdomar varje vecka går på kulturskolan. I Habo erbjuder kulturskolan ett omfattande utbud, med allt från instrument och orkestrar till dans och barngrupper. För att underlätta musiklärarnas och elevernas vardag, var det alltså länge som musikundervisningen kunde bedrivas på skoltid. Musiklärarna plockade ut eleverna i ungefär 20 – 30 minuter.

Det är just detta som blev omdiskuterat. För några år sedan kom Skolverket ut med ett nytt direktiv, som innebär att elever inte har rätt att gå i från skolan för att delta i fritidsaktiviteter. Skolinspektionen är ansvarig för att regelbundet övervaka hur skolor sköter sitt arbete i Sverige. Och detta gäller även kulturskolor.

Från och med höstterminen 2022 blev därför kulturskolan i Jönköping tvungen att flytta undervisningen utanför ordinarie skoltid. I ett reportage i JP just då berättade kulturskolechef Patrik Svanängen om hur det försvårade möjligheterna för ungdomar på landsbygden. “Det är några enstaka föräldrar som uttryckt oro. Jag har fått fyra, fem, sex mejl från berörda. Några som bor på landet. Det blir också färre skolor där vi erbjuder kurser. Då erbjuder vi något annat, som exempel, på Ölmstadskolan där vi har några kurser så kanske vi erbjuder den på Ribbaskolan istället eller på Huskvarna teater.”

I Gislaveds kommun skedde vanligtvis all undervisning efter skoltid. Men en elev fick undantag. Det ledde till att Skolinspektionen hotade kommunen med vite.

Fredrik Hempel, som är kulturskolechef i Habo, är starkt kritisk. “Jag tycker att det blir lite fånigt faktiskt. Det handlar om en och en halv dag i tid sammanlagt under ett helt läsår. Och samtidigt kan man få ledigt för att åka till Ullared.”

Habo kulturskola hade dessutom ett system med att det krävdes ett godkännande från eleverna. Ifall någon låg efter i ett skolämne och behövde öva mer, kunde läraren prata med musiklärararen om vilka lektioner som kunde användas. Fredrik Hempel kallade det för en kommunikationsfråga.

Därför införde kulturskolan ett nytt system höstterminen 2022. Det innebar att elever fick rätt till ledighet för kulturskolan, genom att de ansökte om annan ledighet. Enligt skollagen är det tillåtet att göra så, så länge som rektorn på varje skola godkänner. Den första terminen kom det in 750 ansökningar, och alla blev godkända.

Skolinspektionen antog i december 2022 en reviderad, mer nyanserad tolkning av skollagen. Det innebär att ansökan om annan ledighet, i form av kulturskolan, likställs med annan ledighet.

Föreningen Kulturskolerådet, som arbetar för att kulturskolorna ska bli bättre, kallade det här för en oerhörd lättnad. “Alla följer detta. Uppe i Norrlands glesbygd är detta helt avgörande för kulturskolornas framtid och existens. Går skolbussen hem klockan tre, så gör den det. Det finns inget utrymme för musik- och kulturskola om eleverna inte kan stanna kvar då”, sade Jalle Lorensson, ordförande.

Supersanner har även intervjuat Oscar Sanner. Vid den tiden beskedet kom spelade han trombon i Habo kulturskola, och hade kulturskolechef Fredrik Hempel som lärare. Han minns trombonlektionen dagen innan beskedet kom.

”Fredrik var mycket mer besvärad än vanligt. När vi haft lektion i 20 minuter röt han ifrån, och nästan slängde ut oss från lektionen. Jag tycker inte alls det är särskilt konstigt. För hans del var det ett stort besked som stod på spel.”

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Trump har skickat ut oss alla på en farlig resa

7 juli 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Trump har skickat ut oss alla på en farlig resa

Donald Trump.

Publicerad 7 juli 2025 kl. 20:23

Supersanners ledarsida är liberal.

Är Trump en frihandelsvän som använder tullar för att få till en rättvisare spelplan?

Nej, han tycker verkligen om tullar.

Förra veckan röstade kongressen ja till Trumps budget, “big beautiful bill”. I budgeten ingår det att sänka skatten för medel- och arbetarklassen till historiskt låga nivåer. Utöver de nya restriktionerna för att få sjukvård, vilket riskerar leda till ytterligare nästan 11 miljoner oförsäkrade amerikaner, beräknas ett underskott på 2,4 triljoner dollar under decenniet. Trumps tullar är långt ifrån att finansiera underskottet.

Första gången tullbeskedet kom, den andra april, gick skadan att reparera. Ungefär en vecka senare bekräftade Vita huset en tre månader lång tullpaus. En basnivå på 10% gällde för alla länder utom Kina. Där höjdes i stället tullarna till 125%. Länder hade på sig till 9 juli att sluta handelsavtal med USA. Vita huset lovade att USA skulle sluta massa handelsavtal under den perioden.

På onsdag har dessa tre månader gått, och USA:s finansminister Scott Bessent förklarade på söndagen att flera stora handelsavtal skulle slutas de kommande dagarna. Han fokuserar på 18 länder som står för 95% av handeln med USA.

Är Trump en frihandelsvän som använder tullarna för att få till en rättvisare spelplan? Nej. Nu handlar det om att för vår del bli drabbade av höga tullar som gynnar USA, eller att sluta handelsavtal och få lägre tullar, på bekostnad av handelsavtal som ensidigt gynnar USA.

Så gjorde Vietnam. Det ledde till att Trump för några dagar sedan gick ut med att Vietnam bara får 20 % tullar, samtidigt som han lovade att USA ska få total tillgång till den vietnamesiska marknaden.

Det är faktiskt troligt att Trump kommer bli tvungen att backa igen om tullarna. Annars riskerar det att sluta i en jättesmäll.

“Tullarna riskerar att inte bara välta USA:s ekonomi, utan hela världens.”

Den enda veckan med höga tullar i april fick Donald Trump en försmak av vad det innebär när finansmarknaderna tappar förtroendet. Dollarn sjönk, räntorna steg. Amerikanska investerare köpte euro, guld och schweisiska franc. I en ekonomi som vanligtvis domineras av amerikanska dollar. Det ledde även till att investmentbanken JP Morgan beräknade att troligheten för en ekonomisk nedgång i ekonomin, även kallad recession, var mer än 50 procent. Den beräkningen gjordes när pausen började.

I en världsekonomi där vissa företag är beroende av att exportera till USA för ekonomisk tillväxt är det verkligen ett ödesdigert experiment.

Det är hög tid att inse att presidenten som många gånger sagt att “tullar är ordbokens vackraste ord”, faktiskt älskar de.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Det blixtrar i ögonen när politiker pratar om skattehöjarklipp

30 juni 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Det blixtrar i ögonen när politiker pratar om skattehöjarklipp

Pengar.

Publicerad 30 juni 2025 kl. 20:43

Supersanners ledarsida är liberal.

På Socialdemokraternas senaste kongress fattade de beslut om att rika ska betala mer skatt. Samtidigt är Sverige i behov av ekonomisk tillväxt.

Är det verkligen en realistisk politik?

Nyligen gick 40 tidigare politiska ledare, i form av statsministrar, presidenter och premiärministrar ut med ett upprop. De vill se en “ekonomisk koalition av villiga” för att få internationellt skattesamarbete, skuldsaneringar och för att reformera världsbanken IMF. Bland dessa ingår bland annat Sveriges före detta statsminister Stefan Löfvén. “Det globala finansiella systemet är riggat för den rikare delen i världen”, säger han.

Det har han helt rätt i. Upp till en viss gräns är det acceptabelt med ekonomiska klyftor, men den nuvarande situationen i världen är svår att försvara. Det är bra att människor kan lyckas och bli rika. Men det ska inte ske på bekostnad av fattiga.

Vi behöver arbeta liberalt för att människor ska ha lättare att ta ut sig i arbetslivet och att starta företag. I områden med utanförskap behöver vi arbeta med integration. Vi borde fortsätta ha en generös a-kassa och förändra arbetsförmedlingen för att det ska löna sig att gå från bidrag till arbete. A-kassan ska minska efterhand.

På Socialdemokraternas kongress som hölls i slutet av maj kom de överens om att rika ska beskattas ännu högre. Detta gäller om Magdalena Andersson blir statsminister efter nästa val. Hur mycket de ska beskattas är ännu inte bestämt på grund av att det finns mycket att diskutera.

“Det bästa vore om ROT- och RUT försvinner.”

De senaste åren har regeringar infört och behållit skatteavdrag. Det har bland annat handlat om ROT och RUT-avdrag, skattefria pengar på ISK-konto som underlättar sparande och jobbskatteavdrag. Dessa avdrag borde avskaffas. I stället bör vi ha en ny skattereform, som fokuserar på sänkningar på inkomstskatten och kapitalskatten. Dessa borde gälla låginkomsttagare och medelinkomsttagare. Skatten för höginkomsttagare ska inte förändras. En sådan skatt är onödig med tanke på att bara 10% av befolkningen tillhör den gruppen. Dessutom borde vi sänka bolagsskatten för företag.

“Det är acceptabelt att vi har ekonomiska klyftor upp till en rimlig nivå.”

Om vi jämför hur många dollarmiljardärer det finns i olika delar av världen toppar USA listan med fler än 800. Sverige har 45 dollarmiljardärer. Om vi tittar på dollarmiljardärer per capita ligger Sverige på tredje plats i världen. Det är acceptabelt att vi har ekonomiska klyftor upp till en viss nivå.

Att sänka skatten för underklassen och medelklassen, att inte tillhöra Magdalena Anderssons skattehöjargäng och att arbeta för ekonomisk tillväxt. Utan att välfärden påverkas negativt. För detta bör alla politiker vara en garant.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Hos Kennedy får vi en glimt av Trumps vision för USA

27 juni 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Hos Kennedy får vi en glimt av Trumps vision för USA

Robert F Kennedy jr är utfrågad i USA:s kongress.

Publicerad 27 juni 2025 kl. 20:39

Supersanners ledarsida är liberal.

De senaste åren har vi fått allt större problem med att politiker ifrågasätter forskares resultat och kallar de politiskt vinklade. Samtidigt sker framsteg i forskarvärlden dagligen. Hur ska vi vända den här negativa utvecklingen?

I mitten av februari tillträdde Robert F Kennedy Jr. som USA:s hälsominister. Sedan dess har rekommendationerna ändrats för vacciner. Nu stoppas allt fler vacciner. Allt fler blir sjuka av sjukdomar som varit omjöliga med vaccin.

Cancer i buksportkörteln är i dag en av de allra dödligaste cancerformerna. Mindre än 10% överlever efter 5 års sjukdom. I februari publicerades en studie om nytt vaccin. Studien var liten, men så betydande att flera uppföljande studier pågår. Efter en uppmaning av den amerikanska folkhälsomyndigheten blev studien avbruten.

Kennedy har kommit med nya rekommendationer om vaccin vid ett flertal tillfällen, utan att folkhälsomyndighetens vaccinkommité godkänt råden. Just därför beslutade han i början av juni att avskeda experterna. Robert F Kennedy Jr anklagade experterna för att vara inblandade i intressekonflikter. I stället har en ny kommité tillsatts med vaccinskeptiker. Martin Kulldorff är ordförande. Han är biostatistiker och epidemiolog. Han blev avskedad från Harvarduniversitetet efter att ha vägrat använda vaccin mot Covid-19.

Kennedys rekommendationer har lett till det största mässlingsutbrottet i USA på 25 år. 29 delstater har rapporterat sjukdomsfall. I de flesta fall handlar det om ovaccinerade vuxna och barn under 5 år. Efter det första dödsfallet rekommenderade han felaktigt a-vitamin som medicin, vilket lett till fler a-vitaminförgiftningar.

“Det är givetvis väldigt onödigt att det här pågår.”

Det är givetvis väldigt onödigt och tråkigt att det här pågår i USA. Men varför menar Kennedy att vacciner är en fara? Och vem är han?

Robert F Kennedy Jr föddes 1954. Han föddes i Kennedyklanen, en dynasti som var betydelsefull i amerikansk politik i decennier. Hans farbror John F Kennedy var president 1961 – 1963, och dödades i en skjutning.

I ungdomen utbildade han sig till jurist, och var drivande i projekt att skydda Hudsonfloden. År 2005 började han sprida konspirationsteorier om vacciner. Han hävdar att myndigheter felaktigt konstruerat vaccin för att människor ska bli sjuka. Så sent som förrförra året jämförde han vaccin med nazism. Kennedy har även hävdat att vaccin mot mässling orsakar diagnosen autism.

“Jag sade alltid under min kampanj – och varje del, varje offentliga meddelande jag gjorde – jag vill inte ta personers vaccin ifrån de”, ljög han i en intervju i CNN i april.

En värld där lögnen och konspirationen är viktigare än forskning, och där det är ett enkelt sätt för politiker att hjärntvätta människor.

Det är den regelbok Donald Trump vill ha.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Klimatfientlig politik på vägarna

22 juni 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Klimatfientlig politik styr godstransporter ut på vägarna

LKAB i Malmberget.

Publicerad 22 juni 2025 kl. 18:49

Supersanners ledarsida är liberal.

Regeringens klimatfientliga politik har lett till att företag väljer bilvägarna framför järnvägen. Det är ingen klimatvänlig lösning.

Förra året rapporterade SVT nyheter att det anmäldes i genomsnitt drygt 200 fel på järnvägen varje dag. Det handlade om allt från sprucken räls, nedrivna kontaktledningar och trasiga växlar. Trafikverket har kommit fram till att det beror på ökad trafikvolym, ökad belastning och en åldrad anläggning.

Trafikverket har en underhållsskuld som fått växa till 91 miljarder kronor. Trots de försämrade järnvägarna har summan som Trafikverket betalar växt de senaste åren. Banavgifterna för godstrafik höjdes med 37 % i december. De senaste 15 åren har banavgifterna för gods ökat med flera hundra procent.

Enligt Trafikverkets beräkning behöver hälften av alla kontaktledningar och stolpar bytas inom en tioårsperiod. Om Trafikverkets i dag enkla metoder fortsätter i samma takt kommer det ta 350 år. Underhållsarbetet kostar 400 000 kronor per timme, vilket totalt innebär 70 miljarder kronor.

Resandet på järnväg har fördubblats sedan 1990-talet. På vissa betydelsefulla sträckor är två tredjedelar av järnvägsutrustningen för gammal.

En trafikanalys av tågen i mars 2024 visade att bara 86,7 % av tågen anlände i tid. SJ:s mål är att 95 % av tågen ska anlända i tid.

I Norrland och Svealand finns det företag som fraktar timmer, där företagen kombinerar transport på järnväg och bilväg. I de flesta fall fraktas timret från inlandet till kusten. Det finns företag som vill öka sin produktion och leverans, men lyckas inte för att järnvägarna inte räcker till. Något som enligt tidningen Svenskt Näringsliv kallats för det största hotet mot företagens tillväxt.

Dagens nyheter gjorde ett stort reportage om det här förra året. De intervjuade SJ:s vd Monica Lingegård. “Det stora problemet är att vi är på väg mot en nationell härdsmälta och jag ser ingen som räcker upp handen och ansvarar för helheten.”

“Vi behöver konkurrens bland tågbolagen.”

Att flyga är också ett alternativ. Men det finns en stor skillnad. Flyg förstör klimatet, järnvägen är klimatvänlig.

EU håller just nu på att arbeta med en ny tågreform, för att öka konkurrensen mellan tågbolagen och göra det lättare att resa utrikes. Där ser Sverige en möjlighet. Regeringen borde arbeta för att fler tågbolag ska vilja etablera sig. Det skulle vara en svår uppgift, men inte omöjlig. Just därför borde det införas ett särskilt skatteavdrag för företag inom den branschen.

Decennier med regeringar som misskött järnvägen måste få ett slut. Vi kan inte vänta tills det är för sent.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner