Författare: Oscar Sanner (Sida 1 av 9)

USA/KOMMENTAR 

Oscar Sanner: Trump tar över i Demokratiska storstäder 

Nationalgardister på plats i Washington efter onsdagens skjutning.

Publicerad 30 november 2025 kl. 12:59 

Migrationspolisen ICE har fått uppdrag av Vita huset att deportera papperslösa illegala invandrare. Samtidigt som soldater i nationalgardet patrullerar på gatorna i amerikanska storstäder för att plocka skräp.  

Demokraterna har svårt att påverka politiken. Men de kan slåss, slåss, slåss. 

Onsdagens skjutning i Washington, i närheten av Vita huset var en tragedi för många Washingtonbor. Extremt våld är vanligt i USA, inte sällan av politiska skäl.  

När nationen är i kris brukar presidenten vädja om sammanhållning mellan partigränserna. USA:s nuvarande president Donald Trump är ett undantag.  

Efter skjutningen meddelade Trump att han skulle kalla in ytterligare 500 militärer att patrullera i huvudstaden.  

I mitten av augusti i år utlyste Trump ett kriminellt nödläge, som innebar att nationalgardet skulle bevaka Washingtons gator. Från början var det 220 soldater i huvudstaden.  

Trumps varning om kriminaliteten blev starkt ifrågasatt. Det finns inget som säger att kriminaliteten i Washington blivit värre. Tvärtom har kriminaliteten minskat sedan 1990-talet.  

Militärernas uppgifter i huvudstaden var oklar. Det rapporterades om hur soldaterna plockade skräp och tvättade bort grafitti.  

Washington var inte den första staden. I juni sattes nationalgardet in i Los Angeles. Inkallandet ledde till stark kritik från Kaliforniens guvernör Gavin Newsom. Orsaken var en demonstration som Trump inte tyckte om.  

ICE är USA:s kronofogdemyndighet som arbetar för att deportera papperslösa migranter, alltså människor som bor i USA utan tillstånd. Man tror att omkring 14 miljoner människor är papperslösa, ungefär 4% av USA:s befolkning. Enligt Vita huset har över en halv miljon människor deporterats sedan januari i år. 

De papperslösa kommer från bland annat Mexico, El Salvador och Guatemala.  

I Demokratiskt styrda delstater har storstäderna förklarat sig fristäder för papperslösa. Därför har Trump beordrat ICE att främst arbeta där. 

När ICE har gripit papperslösa har det uppstått oro och kaos. Protestanter mot migrationsmyndigheten har försökt stoppa poliserna.  

ICE-agent i Los Angeles. Undersökningar har visat att endast 8% av de gripna är kriminella.

ICE har en lång lista över människor som ska deporteras. De ska i första hand fokusera på kriminella. Men flera medier har rapporterat om att kontrollerna varit otillräckliga, som lett till att oskyldiga blivit gripna. 

Efter att papperslösa blivit gripna förvaras de i myndigheternas förvaringscentral. Där blir de papperslösa illa behandlade. Familjer splittras och hamnar i sorg. Enligt Vita huset har 20 personer hittills dött i förvaringscentralerna, ungefär samma siffror som under Bidens presidentskap.  

Många av de papperslösa har impopulära låglönejobb. Men inte alla. Bland annat förskollärare och skolpersonal har blivit gripna. Det har lett till arbetsbrist på vissa arbetsgivare. 

Trump vill att kriminaliteten ska minska. Därför menar han att de utländska, framför allt latinamerikaner, behöver deporteras av ICE och att nationalgardet behöver sättas in i amerikanska storstäder.  

Efter onsdagens skjutning i Washington har Trump höjt tonläget.  

Rahmanullah Lakanwal, en 29-årig man från Afghanistan pekades ut som misstänkta skytten. Han anlände till USA år 2021 med ett program för soldater som stridit i Afghanistan.  

Kort efter skjutningen meddelade Trump att han vill granska alla Afghaners papper för att minska kriminaliteten.  Trump skrev på Truth Social att alla utlänningar som inte hör hemma i USA kan räkna med att åka ut. 

I fredags meddelade Trump på Truth Social att han vill stoppa all invandring till USA. Flera gånger tidigare har såna presidentordrar utförts. Med stor sannolikhet behöver USA:s federala domstolar pröva om det är tillåtet, vilket inte är en självklarhet. 

Redan nu har Trump infört totalt inreseförbud till 12 länder, och delvist förbud till ytterligare 7 länder. Bland de länderna finns bland annat Demokratiska Republiken Kongo, Myanmar och Afghanistan. I torsdags meddelade USA:s migrationsmyndighet USCIS att de vill ompröva de uppehållstillstånd som getts till invånare i dessa 19 länder. 

Trump vill alltså deportera invandrare i kaosartade scener och göra oönskade maktdemonstrationer i Demokratiska storstäder. Allt handlar om att på ett farligt sätt minska kriminaliteten.  

Om Demokraternas motstånd ger effekt på politiken, är för deras del en svår Schweizernöt att knäcka.  

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR 

Oscar Sanner: Trump har många skäl att ligga lågt i utrikespolitiken

Kongressledamoten Marjorie Taylor Greene har blivit en av Trumps främsta kritiker.

Publicerad 25 november 2025 kl. 15:59

Donald Trump har lagt mer energi på utrikespolitiken än vad många förväntade sig efter valvinsten. Presidentens resor runt om i världen är både uppskattade och kritiserade av politiska ledare.  

Från Republikanerna väcks nu kritik mot att presidenten inte åker runt mer på hemmaplan i stället.  

När Trump installerades som president 20 januari lovade han att utrikespolitiken skulle vara en “America first-policy”. USA skulle dra tillbaka sitt politiska och militära engagemang utomlands. 

Ett sånt löfte är han inte ensam om. De orden har varit förknippade med Republikanska partiet sedan 2016.   

I början av mandatperioden hände det saker. I början av mars beslutade Trump att stoppa allt militärt stöd till Ukraina. I juli avskaffade Trump biståndsorganet USAID, som varje år delar ut 40 biljoner dollar i välgörenhet till över 100 länder. Till en början höll Trump löftet, men sedan var det dags att åka ut på fredsturné, eller vad man ska kalla det.  

I Demokratiska republiken Kongo har det varit oroligt sedan 1990-talet. Sedan flera år tillbaka har inbördeskriget rasat mellan regeringen och ett mischmasch av olika gerillaförband och grupper. Huvudpart är den Rwandaallierade gruppen M23, som försöker erövra gruvor med värdefulla mineraler i östra Kongo.  

Kongos regering vädjade USA om hjälp. Ett möte hölls mellan Rwandas och Kongos presidenter. Trump lockade parterna till samtal genom att lova omfattande amerikanska investeringar i gruvornas mineralutvinning. Kriget fortsätter fortfarande utan framgång. 

Grannländerna Indien och Pakistan har varit i konflikt ända sedan 1940-talet. Delstaten Kashmir är uppdelat mellan Indien och Pakistan vid gränsen mellan länderna. Tre krig har utkämpats om vilket land som ska ha kontrollen över delstaten. I april 2025 genomfördes ett terrorattentat som resulterade i flygattacker från länderna.  

Efter amerikansk medling krävde Trump en “TOTAL OCH OMEDELBAR VAPENVILA”. Sedan i mitten av maj har vapenvilan fortsatt. Men konflikten består. 

Trumps insats ledde till att Pakistan nominerade honom till Nobels fredspris. Indien har i sin tur klagat på Trump. USA:s president Donald Trump belönade Pakistan med låga tullar. Indien fick som straff höga tullar på 50%. 

USA:s president Trump var på besök i Asien i slutet av oktober. Han inledde resan med att se Kambodjas och Thailands ledare skrev under ett avtal om utökad vapenvila. Kambodja och Thailand hamnade i konflikt i slutet av juli, med eskalering i form av flyganfall och skjutningar.  

Konflikten mellan Kambodja och Thailand har pågått i många år. Orsaken är att de två asiatiska ländernas kultur skiljer sig åt. Dessutom när det gäller att vara först. Länderna är osams om vilket land som uppfann thaiboxningen.  

Presidentens övriga utrikespolitiska gärningar sedan tillträdet är många. Fredsplanen i Israel, mötet med Saudiarabiens kronprins Muhammed Bin Salman, dödliga attacker på fartyg utanför Venezuelas kust, attackerna på de Iranska kärnkraftsanläggningarna, möten med Kinas president Xi Jinping, handelsavtal med Australien och fredsplanen i kriget i Ukraina vars förhandlingar pågår. 

På sistone har kritiken växt mot att Trump lägger så mycket tid på utrikespolitiken. Många inom MAGA-teamet bryr sig inte så mycket om utrikespolitiken, och vill i stället att presidenten ska bry sig om sitt hemland.  

Republikanska kongressledamoten Marjorie Taylor Greene är en av de Republikaner som gett kritik. “Det här är inte America first-positioner”, sade hon i en intervju i CNN förrförra veckan. “Och att fortsätta resa över hela världen hjälper inte amerikanerna hemma.” 

Enligt Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet är det inte förvånande. “Hans trogna anhängare i MAGA-rörelsen är inte intresserade av utrikespolitik, de är intresserade av USA och vill att han ska fokusera på de problem som finns hemmavid”, sade han i en intervju i DN förra veckan.  

Kritiken förklarar presidentens opinionssiffror, som minskat på sistone i nästan hela USA. Trumps utrikespolitik har blivit både hyllad och kritiserad. Men att köra över MAGA-anhängarnas åsikt, det är för presidenten troligtvis ett för högt pris att ta. 

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR 

Oscar Sanner: 

Epsteinskandalen är ett rejält bakslag för Trump 

Väljarna har insett att ekonomin inte går så bra som Trump hävdar.

Publicerad 13 november 2025 kl. 19:04

Efter 43 dagar är USA:s federala nedstängning över. För Trumps del kan det vara en nackdel.  

Sedan i somras har blickarna riktats mot Jeffrey Epstein – affärsmannen och sexhandlaren som dog i en fängelsecell 2019. Nu har nya dokument kommit om Trumps vänskap med Epstein.  

Har Trump något att dölja? 

I mitten av juli publicerade den amerikanska tidningen The Wall Street Journal ett brev. Det påstås att brevet skickades från Donald Trump till hans vän Jeffrey Epstein. Brevet är daterat i samband med Jeffrey Epsteins 50-årsdag år 2003.  

Brevet innehåller konturerna av en naken kvinna, inramad med “Donald”. Signaturen Donald uppges likna könshår. Avslutningen är mest anmärkningsvärd: “Grattis på födelsedagen – och må varje dag vara ännu en underbar hemlighet”.  

Jeffrey Epstein föddes 1953 i New York. Han var en amerikansk finansman. Som 20-åring hoppade han av universitetet för att 

börja jobba som matte- och fysiklärare på en privatskola i Manhattan, New York.  

På 1980-talet öppnade han en egen privatfirma och blev rik på att förvalta miljardärers pengar. I slutet av samma decennium lärde Epstein känna USA:s president, alltså Donald Trump.  

I mitten av 00-talet blev Jeffrey Epstein anklagad för att ha utfört sexuella övergrepp mot minderåriga flickor. År 2008 blev han dömd för att ha köpt sexuella tjänster av en 14-årig flicka.  

Epstein blev dömd igen år 2019, efter att han utfört sexuella övergrepp i Florida och New York. Straffet blev fängelse. I augusti 2019 hittades han död i sin fängelsecell. Man brukar säga att han dog i självmord. Men det finns konspirationsteorier om Jeffrey Epsteins död, framför allt bland Trumps anhängare. 

Gällande brevet som publicerades av The Wall Street Journal, tror en del människor att Trump var inblandad i Jeffrey Epsteins sexualbrottsliga handlingar.  

Trump har vid upprepade tillfällen sagt att han inte var inblandad i Epsteinskandalen. Jeffrey Epsteins offer finns på en lista i dokument som är belagda med sekretess. Demonstranter och politiker i kongressen, både Republikaner och Demokrater har krävt att Trump ska offentliggöra alla dokument. I går offentliggjordes 20 000 dokument ur Epsteinutredningen efter order från Republikanerna. Men det är inte alla dokument.  

I onsdags tillträdde demokraten Adelita Grijalva som ledamot i Representanthuset. Hon blev det sista namnet av de 218 kongressledamöter som behövdes för att kräva att Trump offentliggör alla dokument.  

Representanthusets talman Mike Johnson meddelade samma dag att Representanthuset ska hålla omröstning nästa vecka.  

Vid händelse av att Representanthuset röstar för att offentliggöra dokumenten, behöver även Senaten rösta ja. Hur Senaten i så fall röstar är oklart. 

I de material som hittills offentliggjorts bland annat ett mejl av Jeffrey Epstein som släpptes år 2019. “Trump visste om det och besökte mig ofta under den perioden”, står det i dokumenten. Det står även att Trump “aldrig fick en massage”.  

Var Donald Trump inblandad i de sexuella brottsliga handlingarna? Än så länge är det svårt att säga. Experter är överens om att Trump sitter i en oerhört svår sits. De jämför Epsteinskandalen med Watergateskandalen, och menar att det kommer gå lång tid innan amerikanerna glömmer bort det. Att offentliggöra allt material är dessutom svårt. 

Skandalen har visat sig på gator och torg i USA. Många demonstranter, till och med MAGA-anhängare, har protesterat mot att Trump vägrar offentliggöra alla dokument.  

Protesterna syns även i opinionssiffrorna. Enligt tidningen The Economist senaste opinionsmätning anser endast 39% av amerikanerna att Trump gör ett godkänt jobb som president. På sistone har stödet sjunkit i alla delstater utom Ohio.  

Förändringen syns framför allt bland väljare under 30 år, allra mest bland mörkhyade amerikaner och latinamerikaner. 

Utöver Epsteinskandalen beror missnöjet främst på den stigande inflationen, budgeten och arbetslösheten. 

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

USA / HISTORIA 

Oscar Sanner: I 60% av delstaterna är huvudstaden inte största stad – Varför är det så? 

Montpelier är Vermonts huvudstad.

Publicerad 10 november 2025 kl. 15:51 

I USA finns det 50 delstater, där varje delstat har en egen huvudstad. Huvudstaden fungerar som ett slags “mini-Washington”. 

I 30 av USA:s delstater är huvudstaden inte den mest folkrika staden.  

Förklaringen för tankarna till George Washington och Potomacflodens stolthet.  

Vermont är en delstat i nordöstra USA. Här finns skogar, bergskedjan Green Mountains i mitten av delstaten – och även USA:s minsta delstatshuvudstad. 

Montpelier är delstatens huvudstad. Staden har ungefär 8 000 invånare, enligt de senaste siffrorna från 2024. Det gör Montpelier till den minsta delstatshuvudstaden i USA.  

Montpelier valdes som huvudstad år 1805, på grund av att viljan att ha en huvudstad i mitten av delstaten. Med 1800-talets färdmedel skulle det vara lätt att transportera sig. 

Valet berodde även på politiska skäl. I ungefär 15 år var invånarna oense om vilken stad som skulle bli huvudstad. Invånarna på den östra sidan av Green Mountains var oense med de på västra sidan. Montpelier ligger i mitten.  

På den tiden var Montpelier en bra stad för handel. De flera floder som ligger i staden gjorde Montpelier till en attraktiv stad. Här har det dessutom funnits många försäkringsbolag.  

Burlington ligger i västra Vermont. Med 44 000 invånare är det den största staden. Sedan kommer South Burlington (ungefär 22 000 invånare), Colchester (ungefär 18 000 invånare) och Rutland City (ungefär 16 000 invånare). 

 Att delstatshuvudstaden inte är största stad är Vermont inte ensamma om. I 30 av USA:s 50 delstater är huvudstaden inte största stad.  

Delstaten New Yorks största stad är New York. New York är dessutom USA:s största stad med 8,5 miljoner invånare. Delstatens delstatshuvudstad är Albany. Albany ligger längre bort från havet. I Albany bor det 100 000 invånare. 

Kalifornien är USA:s folkrikaste delstat. Los Angeles ligger på västkusten. Los Angeles är med sina 3,8 miljoner invånare USA:s näst största stad tillika Kaliforniens största stad. Men så har det inte alltid varit.  

I Sacramento bor det i dag ungefär 500 000 invånare. Om vi jämför Sacramentos och Los Angeles befolkning sedan 1850 ser vi att Los Angeles befolkning vuxit betydligt fortare.  

Anledningen till valet av Sacramento som delstatshuvudstad har flera anledningar. Först och främst ligger Sacramento ungefär i mitten av delstaten, som gjorde det enkelt att resa med 1800-talets färdmedel. Under guldruschen på 1800-talet var Sacramento en betydelsefull stad, som ansetts viktig för den ekonomiska tillväxten.  

Valet berodde även på militära skäl. En delstatshuvudstad vid havet ansågs farlig vid händelse av krig och attacker. Genom att flytta delstaten till inlandet försvårade man fiendernas attacker.  

Ursprungligen bestod USA av ett flertal brittiska kolonier. Självständighetsförklaringen skrevs under 4 juli 1776, även om det dröjde flera år innan Storbritannien accepterade USA:s självständighet.  

När grundlagsfäderna samlades i konstitutionskonventet i Philadelphia bestod USA av 13 delstater. Den fungerade som tillfällig huvudstad, men Philadelphia ansågs otillräcklig.  

Debatten om USA:s huvudstad ledde till en uppslitande politisk konflikt. De konservativa ville ha huvudstaden i söder. Motståndarna till slaveriet ville ha huvudstaden i norr.  

Kongressen beslutade därför att bygga en ny stad. USA:s första president George Washington bestämde plats. Han valde vid Potomacfloden, som ligger i närheten av Philadelphia.  

Den nya staden döptes till George Washingtons ära. 

I dag bor det ungefär 700 000 invånare i Washington. Washington tillhör ingen delstat. I stället tillhör det District of Columbia, ett federalt distrikt.  Washington har ingen egen guvernör och inget eget parlament (men de har givetvis Kapitolium).  

I Europa är det endast 5 länder vars huvudstad inte är största stad. Först och främst beror det på att ambitionerna för en huvudstad skiljer amerikaner och européer.  

I Europa vill man ha en stor och mäktig huvudstad. En stor stad ska hjälpa landets kulturella, politiska och ceremoniella profil.  

I USA prioriterar man en representativ, ceremoniell och central huvudstad. Att huvudstaden inte är största stad leder till att de olika städernas inflytande jämnas ut.  

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR 

Oscar Sanner: Zohran Mamdani blir New Yorks borgmästare – en kostsam vinst för Demokraterna 

Zohran Mamdani

Publicerad 5 november 2025 kl. 14:45 

Zohran Mamdanis vinst är historiskt, kulturellt och religiöst häpnadsväckande.  

En erkänd socialist som vill göra New York till en välfärdsstat, med löften om progressiva skattehöjningar, allmän barnomsorg och gratis busstrafik. 

Men hur ska det gå om Demokraterna fortsätter på den socialistiska vägen? 

Bedömare beskriver honom som en blandning av Barack Obama och Bernie Sanders.  

Nu står det klart. Demokraten Zohran Mamdani vinner valet och blir New Yorks nya borgmästare. Att vara borgmästare är alltid en prestigefylld befattning, i synnerhet i USA:s folkrikaste stad – och för den delen kapitalismens globala huvudstad.  

I New York finns det 123 dollarmiljardärer. Men dollarmiljardärernas storhetstid i New York håller kanske på att ta slut. De senaste åren har allt fler yngre människor och rika flyttat härifrån. I åratal har antal jobb i finanssektorn minskat. Det beror på de skenande levnadskostnaderna, i synnerlighet de höga skatterna. De flesta har flyttat till konservativa Florida.  

New York är visserligen inte som San Francisco, där butiker ständigt bommar igen och turister ser medvetslösa knarkare utanför hotellet. Men trots det har turismen minskat, framförallt sedan Donald Trump blev USA:s president i januari 2017.  

Men New York består inte bara av rika. Här finns det många människor som inte har tillräckligt med pengar för att köpa mat och kläder. Hemlösheten ligger på krisande höga siffror. Enligt siffror från juli 2025 är mer än 100 000 människor hemlösa. Dessutom har bostadspriserna stigit. De genomsnittliga bostadspriserna varierar en del mellan olika källor, men de flesta pekar på ungefär 7 – 7,5 miljoner svenska kronor. De ekonomiska klyftorna växer. 

Allt detta säger sig Zohran Mamdani, som tillträder som New Yorks borgmästare 1 januari 2026, vilja lösa. Han vill frysa hyror på bostadsrätter, nya kommunala matbutiker, gratis busstrafik, allmän barnomsorg och höjd skatt på rika.  

“Jag tycker inte att vi ska ha miljonärer”, sade han i en intervju i NBC i slutet av juni.  

Zohran Mamdani tillhör Demokraterna. Men han är även medlem i det lilla partiet Democratic Socialists of America. Zohran 

Mamdani blir New Yorks fösta muslim som borgmästare. Han tycker om Palestina och kallar Israels krig i Gaza för ett folkmord.  

Bedömare pekar på att Mamdani är en blandning av Barack Obama och vänstersenatorn Bernie Sanders.  

USA:s president Donald Trump har hotat att stoppa det federala stödet till New York, på grund av vinsten. Dessutom har Trump felaktigt hävdat att Mamdani är kommunist. 

Enligt affärstidningen Forbes har 26 miljardärer gått samman och samlat in pengar för att stoppa Mamdani. De har skänkt drygt 200 miljoner svenska kronor. Michael Bloomberg står för den största delen av pengarna. Han har skänkt omkring 80 miljoner svenska kronor.  

Michael Bloomberg

Michael Bloomberg är en amerikansk affärsman, som bor i New York. Han var New Yorks borgmästare år 2002 – 2013. Han var från början Republikan, men var partilös under sin sista tid som borgmästare. Michael Bloomberg ställde upp i Demokraternas primärval inför presidentvalet 2020, men förlorade överlägset mot Joe Biden.  

Att vara New Yorks borgmästare är en maktfull position, men hur mycket Mamdani lyckas genomföra återstår att se. I de flesta fall behöver stadsparlamentet, bestående av 51 ledamöter, godkänna förslagen.  

Demokraterna jublar. Men för deras del kan Zohran Mamdanis vinst vara en nackdel. I New York ligger USA:s ekonomiska centrum, och beräknas leda till en vänstersväng bland Demokrater över hela USA.  

I USA finns det många väljare som befinner sig politiskt mellan Demokraterna och Republikanerna. Om Demokraternas vänstersväng får effekt, riskerar det leda till att mellanväljarna i stället röstar på Republikanerna. För att väljarna tycker Demokraterna är för långt åt vänster.  

Demokraterna kan i dag jubla över att USA:s största stad går i riktningen mot en välfärdsstat. 

Ett pris värt att ta? 

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR 

Oscar Sanner: Duellen i Kalifornien avgör Demokraternas framtid 

Kamala Harris och Gavin Newsom.

Publicerad 1 november 2025 kl. 05:42 

Demokraterna befinner sig i en kris. Nu återstår det att se vem som blir Demokraternas presidentkandidat i presidentvalet 2028. På sistone har de potentiella kandidaterna Gavin Newsom och Kamala Harris varit mest uppmärksammade. 

Duellen står mellan Kaliforniens nuvarande guvernör och Kaliforniens tidigare justitieminister. 

Gavin Newsom föddes 1967 i San Francisco, Kalifornien. Han studerade politisk vetenskap i Santa Clara University. Sedan var han med och skapade företaget Plumpjack Group, ett 

vinbryggeri med exklusiva franska viner.  

Gavin Newsoms politiska karriär började på 1990-talet, när han tillträdde som medlem i San Franciscos parkerings- och trafikkommission. I efterhand är han mest känd för talkshowen The Gavin Newsom Show, som fanns 2012 – 2013.  

Sedan 2019 är Gavin Newsom Kaliforniens guvernör. Som guvernör är han populär och erfaren. Gavin Newsom tillhör den liberala falangen av Demokraterna, som innebär att han inte är lika långt åt vänster.  

Donald Trump beslutade att olagligt kallade in nationalgardet i Los Angeles för att upprätthålla ordning och minska kriminaliteten, med oklar anledning.  

Sedan dess har Gavin Newsom blivit ansiktet utåt för Demokraterna. Han försöker kopiera Trumps stil. Gavin Newsom har tagit fram en merch (shop) med flaggor och kepsar, med sin slogan “Make America Gavin Again”. I sociala medier skriver han med versaler, precis som Trump. I augusti kommenterade han Trumps händer som “SO TINY”. Gavin Newsom har kallat sig själv USA:s favoritguvernör.  

Gavin Newsom.

Kamala Harris föddes 1964 i Oakland, en förort till San Francisco. Hon utbildade sig till jurist. År 2003 blev hon vald till distriktsåklagare i San Francisco. Som distriktsåklagare legaliserade hon homosexuella äktenskap, som en av de första delstaterna i USA. Senare blev hon justitieminister i Kaliforniens.  

När Joe Biden valde henne som vicepresidentkandidat blev många förvånade. Att hon var kvinna ansågs av konservativa väljare kontroversiellt. Kamala Harris blev USA:s första kvinnliga vicepresident.  

Vicepresident är ett otacksamt ämbete. Kamala Harris var till en början inte alls populär. Hon besökte gränsen mellan USA och Mexiko i juni 2021, efter att Republikanerna kritiserat henne och framförallt Biden för att inte förstå migrationspolitiken. Kamala Harris besökte politiskt oberoende organisationer som hjälpte migranter.  

Efter att USA:s högsta domstol beslutade att avskaffa den federala nationella aborträtten, blev Kamala Harris mer uppmärksammad. Abort blev senare mycket uppmärksammad under presidentkampanjen 2024, efter att Joe Biden avslutade sin kampanj.  

Men vågar Kamala Harris lyfta sin hjärtefråga? 

Kamala Harris, juli 2024.

Demokraterna är i en kris. I somras publicerade tidningen The Wall Street Journal en opinonsundersökning, där Demokraterna fick de lägsta förtroendesiffrorna på 35 år. Men det är inte förvånande.  

I decennier har Demokraterna försökt utmåla sig som ett liberalt demokratiskt parti, ungefär den amerikanska varianten av socialdemokrati. De har kämpat för billigare läkemedel, socialt skyddsnät, infrastruktur, tillverkningsindustri och fackliga rättigheter. Genom sin politik ska alla amerikaner få ett bättre liv.  

Sedan 2016 har Demokraternas väljare främst funnits bland den välutbildade eliten och storstadsborna. De republikanska väljarna finns på landsbygden, framförallt ljushyade människor.  

Många bedömare är överens om att Demokraterna målar ut klasstillhörighet tydligare än identitet. 

Ett parti som vill vara den amerikanska motsvarigheten till socialdemokrati – vars väljare är välutbildade och bor i städerna med bra ekonomi? Det är en svår politisk linje.  

I mitten av september gjorde sajten YouGov om vem väljarna skulle vilja rösta på. I undersökningen svarade 55% Gavin Newsom. Kamala Harris stöd låg på 54%.  

Det kan jämföras med en tidigare mätning i april. Då ville 58% av väljarna rösta på Kamala Harris, och 31 % på Gavin Newsom.  

Gavin Newsoms stöd har ökat med 24 procentenheter sedan april, och Kamala Harris stöd har minskat med 4 procentenheter.  

Båda av de potentiella presidentkandidaterna har sina svagheter och styrkor. Gavin Newsom är populär och guvernör i Kalifornien som älskar att driva med Trump, men anses vara för liberal. Kamala Harris älskar abortfrågan och kan bli historisk som USA:s första kvinnliga president, men det är kontroversiellt bland högerväljare.  

Nu är det svårt att säga vem som blir Demokraternas presidentkandidat år 2028. Men jag tror det blir Gavin Newsom.  

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner