Författare: Oscar Sanner (Sida 1 av 11)

Vi behöver förstå hur de vänsterkristna resonerar

4 mars 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Vi behöver förstå hur de vänsterkristna resonerar

James Talarico.

Publicerad 4 mars 2026 kl. 13:29

I ett decennium har de konservativa opinionsbildarna dominerat debatten om amerikansk religionspolitik.

Texasdemokraten James Talaricos intervju med Stephen Colbert visar att vi behöver förstå hur de vänsterkristna resonerar. Snart kan de vänsterkristna bli mer framträdande i amerikansk politik.

Texas är USA:s näst största delstat till befolkning. Det brukar vara en kassaskåpssäker vinst för Republikanerna i både lokala val, kongressval och presidentval. Därför blev många förvånade när Demokraten Christian Menefee vann ett fyllnadsval till Representanthuset för några veckor sedan.

Nu riktas blickarna mot James Talarico, som är ledamot i Texas delstatskongress. Han har på sistone blivit uppmärksammad i religionsdebatten.

De senaste åren har de högerkristna trumfat i USA. Aborträttigheterna har skärpts i flera delstater, lärare och bibliotekarier har fått klagomål för att låna ut HBTQ-litteratur, HBTQ-lagstiftningen har backat i flera delstater och allt fler lokalpolitiker drömmer om att göra USA till en kristen teokrati. Republikanerna har varit de högerkristnas parti sedan 1980-talet.

Demokraterna är också ett kristet parti, men enligt undersökningar är det inte alls lika många partimedlemmar som identifierar sig kristna. Hur ska man göra för att locka fler kristna väljare? Liberala kristna, som gillar HBTQ och stödjer abort? Det har Demokraterna funderat mycket över.

James Talarico spås nu en lysande framtid av många. På sistone har han i debatter och på kampanjer upprepat att han tycker Republikanerna tolkar Bibeln på fel sätt. James Talarico anser att frågor som sjukvård, rättvisa och kärlek är viktiga enligt Bibeln.

I dag domineras den högerkristna ideologin av en syn på att det är naturligt att alla människor föds med olika förutsättningar och att familjevärderingar är viktiga. James Talarico kontrar den uppfattningen med att han anser att Bibeln innebär att man ska hjälpa de fattiga och att alla människor borde ha samma möjligheter. Flera gånger har han sagt att högerextrem politik inte är kristen.

James Talarico, en 36-årig demokrat från Texas. Kommer han förändra amerikanernas syn på religion?

Förra veckan skulle James Talarico bli intervjuad av Stephen Colbert, som är programledare för talkshowen The Late Show på CBS News. Men intervjun sändes aldrig för tittarna på CBS News. Orsaken var att CBS News var oroliga över att intervjun bryter mot deras krav på opartiskhet.

I bakgrunden finns den amerikanska mediemyndigheten FFC som beslutar vilka kanaler och program som ska ges sändningstillstånd. FFC är en kommitté bestående av politiker från båda partier. Myndigheten ska besluta på ett politiskt oberoende sätt, men det blir ofta diskussioner om det verkligen är så.

Sedan Trump tillträdde som president har han försökt pressa myndigheten i en mer konservativ riktning. I september förra året hotade Trump att stoppa medier som han själv inte tycker om. Vilka medier nämnde han inte, men vi vet att han avskyr medier som The Washington Post, CNN, CBS News och MSNBC News.

Stephen Colberts intervju hade redan spelats in. Därför publicerades intervjun i stället på YouTube, där samma regler inte gäller. Intervjun med Texasdemokraten pågick i en kvart. James Talarico svarade på om hur han konfronterar högerkristna och vad som händer i Texas delstatskongress.

Efter intervjun berättade han stolt att intervjun setts av 23 miljoner tittare på sociala medier och YouTube. Stephen Colbert talkshow brukar ses av ungefär 2 miljoner tittare.

James Talarico ställer upp i mellanårsvalet, som hålls i november. Om han blir invald till Senaten blir han den första Demokraten från Texas att vinna ett senatsval sedan 1988. Hur länge till Texas kommer vara ett starkt Republikanskt fäste återstår att se.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

San Francisco är i centrum inför presidentvalet 2028

21 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

San Francisco är i centrum inför presidentvalet 2028

Publicerad 21 februari 2026 kl. 21:31

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom har det senaste året blivit ansiktet utåt mot Trump. Nu räknas han som en potentiell presidentkandidat år 2028.

Hans hemstad San Francisco kan däremot vara en nackdel. Sedan flera år tillbaka har San Francisco problem med hemlöshet, kriminalitet och narkotikamissbruk.

Men kriminaliteten har kanske nått sin vändpunkt.

San Francisco är USA:s sjuttonde största stad. Den grundades på 1700-talet. På den tiden var San Francisco en viktig handelsstad för affärsmän. Staden är belägen bredvid Golden Gate-bron vid San Franciscobuktens inlopp från havet.

Med sina 60 dollarmiljardärer har staden blivit ett högteknologiskt nav för techindustrin. I staden Silicon Valley, belägen utanför San Francisco, bor det många rika som är engagerade i techindustrin. I Silicon Valley huserar techjättar som Google, Apple, Meta, Open AI och Nvidia.

I San Francisco finns det 800 förarlösa taxibilar. Det finns ungefär 8 000 hemlösa människor. De ekonomiska klyftorna syns tydligt i denna stad.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom har det senaste året blivit ansiktet utåt för Demokraternas motstånd mot Trump. Den karismatiska guvernören har startat en shop med kepsar med sin slogan “Make America Gavin Again”, han har medverkat i amerikanska medier och klagat på att Republikanernas politik är “woke”. Nyligen var han på plats under den säkerhetspolitiska konferensen i München, för att diskutera klimatpolitik, frihandel och kriget i Ukraina med de europeiska politiska ledarna.

Gavin Newsom under säkerhetskonferensen.

Gavin Newsom är Kaliforniens guvernör sedan 2019. Som guvernör tillhör han den mittenorienterande falangen i Demokraterna. Han motsätter sig vänsterpolitikers förslag att införa förmögenhetsskatt. Gavin Newsom har dessutom motsatt sig att transsexuella kvinnor ska få tävla i damlag i olika sporter.

Gavin Newsom föddes 1967 i San Francisco. Hans bakgrund kan vara en nackdel i en framtida presidentkampanj.

Sedan många år tillbaka har San Francisco problem med hemlöshet, narkotikamissbruk, kriminalitet och stölder. Det har varit riktigt hemska våldsdåd där 10 beväpnade kriminella gått in i en affär och rånat alla tillhörigheter. Polisen har gjort stora tillslag av drogen fentanyl. Enligt USA:s bostads- och stadsutvecklingsdepartement ligger San Francisco på tionde plats över de amerikanska städerna med högst hemlöshet. Oakland, en förort till San Francisco ligger på åttonde plats.

Debatten om hur man ska hantera kriminaliteten har pågått i många år bland delstatspolitikerna och stadspolitikerna.

För ett decennium sedan minskade man straff för vissa mindre grövre brott. Orsaken var att fängelserna var överbelastade. De senaste åren har allt fler politiker omvärderat den hållningen. Nu satsar man i stället på att ge polisen fler befogenheter så att polisen kan gripa de kriminella.

Välkommen till Kalifornien – delstaten som den amerikanska högern älskar att hata. Alla utmaningar Demokraterna möter pekar Republikanerna på hur lokalpolitikerna tappat kontrollen.

Kalifornien var förr en vågmästardelstat. Sedan 1990-talet har Kalifornien stöttat Demokratiska presidentkandidater. I de Kaliforniska storstäderna finns det många välutbildade som röstar på Demokraterna. På landsbygden är det mer splittrat. Där finns det enskilda Republikanska fästen.

Så hur går det med kriminaliteten i San Francisco? Det beror på vilken amerikan man frågar. Däremot tyder mycket på att det går åt rätt håll.

Efter nyår publicerade San Franciscos polisavdelning en rapport. Enligt rapporten minskade antal brott inom samtliga kategorier förra året. Antalet mord har minskat med 20%, det minsta antalet mord sedan 1950-talet. Antalet rån med skjutvapen har minskat med 45%. Antalet bilstölder har minskat med 44%. Även i San Franciscos förort Oakland minskade kriminaliteten förra året.

Kriminaliteten i San Francisco ligger fortfarande över det nationella genomsnittet för städer. Givetvis beror minskningen på att polisen fått bättre befogenheter – och kanske har även det sociala arbetet gjort avtryck. I San Franciscos förorter finns det organisationer som arbetar med socialt förebyggande arbete.

USA:s tidigare vicepresident Kamala Harris, som föddes i Oakland utanför San Francisco, lyckades inte vinna presidentvalet. Kanske var det Trumps varningar och lögner om det Kaliforniska läget som avgjorde valet.

Både Kamala Harris och Gavin Newsom har öppnat upp för att eventuellt ställa upp i presidentvalet 2028. En intern politisk strid i Kalifornien kan alltså avgöra Demokraternas framtid.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Ekonomin är inte längre Trumps starkaste kort

18 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Ekonomin är inte längre Trumps starkaste kort

Trump håller upp en tavla med tullsatserna. Bilden togs i april förra året.

Publicerad 18 februari 2026 kl. 14:22

Förra veckan hävdade Trump i en intervju att USA:s ekonomi är starkare än någonsin tidigare.

Men allt fler väljare tvivlar på presidentens ekonomiska politik. Opinionssiffrorna har sedan tillträdet rasat i amerikanska delstater – även nyckeldelstaterna som hjälpte Donald Trump att vinna presidentvalet.

Enligt tidningen The Economist har Trumps opinionssiffror minskat med 21 procentenheter sedan han nyss hade tillträtt som USA:s president. Opinionssiffrorna brukar alltid minska för amerikanska presidenter efter tillträdet – men Trumps opinionssiffror har minskat betydligt mer jämfört med Biden, Barack Obama och George W. Bush vid samma tidpunkt.

Enligt opinionsmätningarna saknar en majoritet av väljarna förtroende för Trump i 38 av USA:s 50 delstater. Alla delstater som röstade på Biden 2020 och Trump 2024 saknar nu en majoritet förtroende. Där finns Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, Pennsylvania och Wisconsin.

The Economist har även undersökt förtroendet i olika kategorier. I alla frågor har Trumps förtroende sjunkit, i synnerhet när det gäller inflationen och arbetsmarknaden. Förtroendet för dessa två kategorier har minskat med ungefär 25%.

I valrörelsen 2024 hade Trump ett starkt förtroende bland väljarna med sin ekonomiska politik. Han lovade att vända ekonomin med tullar och skattesänkningar. Trump gjorde Biden till syndabock för den inflation väljarna fick stå ut med i början av Bidens presidentskap.

Orsaken till inflationen när Biden var president var egentligen coronapandemin, men Trump lyckades lura många väljare att tro att det var Bidens fel.

I dag, drygt ett år efter Trumps tillträde som president ser ekonomin inte så ljus ut som Republikanerna hoppades. Inflationen ligger på 2,4%, arbetslösheten är 4,3%. Det är ungefär samma siffror som när Trump tillträdde som president.

När det gäller matpriserna skiljer det mycket beroende på vara. Priset på nötkött har stigit med 16%, priset på sallad har stigit med 7% och priset på kaffe har stigit med 18%. Att enskilda matvaror blivit dyrare beror på tullar, men även andra saker spelar in. En av orsakerna till att kaffepriset stigit är klimatförändringarna, som slår hårt mot odlingarna av kaffebönor i Brasilien.

Nyligen gjorde den politiskt oberoende organisationen Tax Foundation en sammanställning av Trumps handelskrig. Förra året innebar tullarna i genomsnitt ungefär 1 000 amerikanska dollar i extra utgifter. Beräkningen är genomsnittlig per hushåll och motsvarar nästan 9 000 svenska kronor.

I Trumps budget, “big beautiful bill”, som röstades igenom under sommaren förra året, innebar stora skattesänkningar. Trots att skattesänkningarna kraftigt ökade USA:s budgetunderskott hoppades presidenten att underskottet skulle förminskas med tullarna. Enligt beräkningar är tullarna långt i från tillräckliga.

Skattesänkningarna minskade hushållens smärta att betala för tullarna, men det fanns ett stort missnöje mot budgeten. Enligt opinionsmätningar var budgeten en av de mest impopulära lagar Donald Trump skrivit under någonsin under sin politiska karriär. Det fanns en stark kritik mot att skattesänkningarna främst gynnade de rika.

“Vi har den mest storslagna ekonomin någonsin”, sade Trump i en intervju förra veckan. Kommentaren står i kontrast med vad allt fler väljare upplever. Samtidigt. Vem trodde att Trump skulle erkänna ett nederlag?

På sistone har han spridit optimistiska och ofta felaktiga påståenden om ekonomin. Trump har skrivit på sociala medier att matpriserna är billigare än någonsin tidigare. För några veckor sedan sade han att han hoppas att priserna på narkotika ska sjunka. Många gånger har han dessutom hävdat att inflationen var den värsta någonsin med Biden, en lögn som inte är sann.

På tisdag ska Trump hålla sitt årliga state of the union-tal till kongressen. Vi vet ännu inte vad han kommer säga, men troligtvis kommer han nämna ekonomin. Vi ska inte bli förvånade ifall Trump än en gång ger sig själv glädjebetyg.

Om Trump kan hålla igen på skadeglädjen återstår att se. I november hålls mellanårsvalet till Senaten och Representanthuset.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Det här är budskapen som verkligen spelar roll efter Trumps chockbesked

12 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Det här är budskapen som verkligen spelar roll efter Trumps chockbesked

Brobygget för bron mellan Kanada och USA är under konstruktion. Bilden togs i februari förra året.

Publicerad 12 februari 2026 kl. 20:41

Bygget av den legendariska bron till minnet av en kanadensisk ishockeystjärna skulle ena de två grannländerna. Efter Trumps hot har spänningarna mellan Kanada och USA blossat upp.

Det här är budskapen som verkligen spelar roll efter Trumps chockbesked.

I norra USA, Michigan, ligger staden Detroit. Detroit är det en stad som sett sina bästa dagar. Allt fler industrier har bommat igen och många är fattiga. Detroit ligger nära gränsen till Kanada. Om man åker över den närbelägna Detroitfloden kommer man till Windsor, Kanadas sydligaste stad.

De två grannstäderna har mycket gemensamt. Därför bestämdes det år 2012 att man skulle bygga en bro mellan städerna. Bron, som började konstrueras 2018, ska underlätta transport för både privatpersoner och företag.

Bron kommer att invigas detta år. Bron har döpts efter den legendariska kanadensiska ishockeyspelaren Gordie Howe.

I söndags meddelade USA:s president Donald Trump att han vill stoppa invigningen av bron.

“Vad får USA – absolut INGENTING! Ontario vill inte ens lägga amerikansk sprit, drycker och andra alkoholhaltiga produkter på sina hyllor, de är absolut förbjudna att göra det nu, utöver allt annat, vill premiärminister Carney göra en överenskommelse med Kina, vilket kommer att äta upp Kanada levande! Vi tar bara resterna”, skrev Donald Trump på Truth Social. Inlägget innehöll falska påståenden.

Sedan valvinsten i presidentvalet 2024 har Trump varit negativt inställd till Kanada. Han har upprepade gånger sagt att USA borde köpa eller ta över Kanada, och handelskriget har inneburit tullar. Orsaken till handelskriget är USA:s handelsunderskott och narkotika som smugglas vid nationsgränsen.

De diplomatiska relationerna mellan USA och Kanada har pågått sedan flera hundra år tillbaka. Relationen har länge varit god, men även komplex. USA och Kanada är som länder båda lika och olika varandra.

I grund och botten tillhörde USA och Kanada ursprungsbefolkningarna. När kolonisatörerna kom lade det grunden för århundranden av rasistiskt förtryck och diskriminering. USA blev ett självständigt land från Storbritannien – men Kanada valde att fortsätta lyda under den brittiska kronan. Än i dag är Storbritanniens kung Charles III Kanadas statschef.

Amerikanerna förespråkar en svag stat med låga skatter. Musikstjärnor och TV-stjärnor ska finansieras av åskådarna, inte staten. En av de mest amerikanska sakerna är trots allt att bära vapen – i USA finns det fler vapen än människor. Kanadensarna har i stället hårda vapenlagar och mycket färre skjutningar. Dessutom betalar Kanadensarna gärna skatt.

Trumps förslag att ta över Kanada anses av kanadensarna som galet och extremt. Trump må vara beredd att offra mycket för att försöka utöka det amerikanska territoriet.

Jag tror att Trumps imperialistiska förslag skulle varit mycket mindre populärt ifall han skulle varit president i ett europeiskt land. USA är ett patriotiskt land med en lång tradition att köpa andra länders mark. På 1800-talet köpte de Alaska från Ryssland och genomförde det så kallade Louisianaköpet, ett avtal där USA fick de delstater som i dag utgör mellersta USA.

Redan på 1800-talet menade den kanadensiske politikern Thomas D Arcy McGee att det bara var en tidsfråga innan USA skulle vilja köpa Kanada.

Många frågetecken återstår ännu efter Trumps åsikt att stoppa bygget av bron mellan Detroit och Windsor. I nuläget är det oklart när och i så fall hur ett sådant hindrande skulle se ut. Vi vet inte ens ifall det är möjligt att genomföra i praktiken.

Jag tror inte att Trumpväljarna röstade på honom för att de ville stoppa bron. Vi som bevakar USA funderar mycket över vilka utspel från presidenten som är meningsfulla, och vilka som används för att lösa en dålig dag på jobbet.

I det här fallet är det ganska tydligt. Det Trump menar är att han vill att USA ska ta kontroll över andra länder med hjälp av tullar och hot. Han drömmer troligtvis om att lämna NATO och i stället försöka lägga beslag på den nordamerikansk- och sydamerikanska kontinenten.

Den mest gemensamma schackpjäsen är – en världsordning där den starka bestämmer.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Stålindustrin var USA:s stolthet – nu förfaller stålstäderna

9 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

Stålindustrin var USA:s stolthet – nu förfaller stålstäderna

Innovativ men misströstande.

Publicerad 9 februari 2026 kl. 05:52 Uppdaterad kl. 10:33

Rostbältet är en region i nordöstra USA som är känd för framväxten av stålindustrin. Stålindustrin har beskrivits som en av orsakerna till att USA blev en ekonomisk stormakt. I dag har stålindustrin lagts ner i många städer.

Mckeesport, Pennsylvania, har förlorat två tredjedelar av befolkningen sedan 1950-talet. Staden består i dag av gamla, slitna tegelhus. På vissa gator är majoriteten av husen obebodda.

Mckeesport är en stad som ligger några kilometer sydost utanför Pittsburg, Pennsylvanias näst största stad. Staden grundades på 1700-talet av skottlänningen David Mckee.

Staden började bli allt större på 1830-talet när man började bryta kol i gruvor i närheten av staden. På mitten av 1800-talet kom stålproduktionen. Sedan skulle det dröja bara några decennier innan staden blev dominant med stålproduktionen.

Mckeesport befinner sig på historisk mark för stålproduktionen. Mckeesport tillhör Rostbältet. Rostbältet är en region i nordöstra USA som brukar inkludera Ohio, Indiana, Wisconsin, Michigan, Kentuck7 New Jersey, delar av delstaten New York och Pennsylvania. Rostbältet är de platser där stålindustrin växte fram i slutet av 1800-talet, men framför allt i början av 1900-talet.

Rostbältet markerat i mörkröd färg. Grafik: Supersanner

Stålindustrin började bli allt mer dominant i USA på 1900-talet, och exporten är en av orsakerna till att USA blev en ekonomisk stormakt. På 1950-talet nådde stålindustrin sin höjd med 700 000 arbetare. Stålindustrierna var utspridda i olika delar av USA, men de flesta fanns i Rostbältet.

När det var oroligt i världen under Första världskriget och Andra världskriget utökade USA sin försäljning av stål. Under världskrigen var hälften av världens stål tillverkade i USA.

I dag är stålindustrin i Mckeesport nedlagd. På 1940-talet nådde befolkningsmängden sin höjd på ungefär 55 000 invånare. Sedan minskade befolkningen. I dag bor det bara ungefär 17 000 invånare i Mckeesport. På många gator finns det fler övergivna hus än bebodda. Kriminaliteten har ökat i höjden och många invånare är fattiga.

Stålindustrin blev allt mindre dominant i Mckeesport på 1940-talet, när industrierna allt mer flyttade till andra städer på grund av konkurrens. Det markerade starten på flera decennier av fackliga konflikter och befolkningsminskning. Under en facklig strejk i mitten av 1980-talet, som pågick i ett halvår, fick affärsmännen nog. De 189 arbetsgivare som var aktiva i stålindustrin stängde sina industrier för alltid.

En järnvägsbro i utkanten av Mckeesport.

Centrala Mckeesport.

En gång i tiden var det här en av stadens mest tjusigaste byggnader.

Rostbältet associeras i dag främst med hur stålindustrin förföll. I Rostbältet finns det många städer som förlorat befolkningen och attraktiviteten. Vissa städer håller på att bli så kallade spökstäder, städer som ingen bor i.

Orsakerna sträcker sig långt tillbaka i historien. Efter Andra världskriget gjorde nya länder som Kina, Sydafrika, Indien och latinamerikanska länder entré på den globala stålmarknaden. Därför minskade USA:s stålproduktion med tiden.

USA är fortfarande ett land som exporterar stål. USA är den tredje mest dominanta stålproduktören efter Kina och Indien. I dag jobbar ungefär 83 000 personer i stålindustrin.

Blå muren är ett begrepp för att många invånare röstar på Demokraterna, som Rostbältet tillhör. Därför har det länge varit ett fäste för arbetare och fackförbund. Men 2016 hände något oväntat. Rostbältet röstade på Republikanerna, på grund av att Donald Trump lovade att återskapa industrin med skattesänkningar och tullar.

Presidentvalet 2020 röstade Rostbältet på Joe Biden, men Rostbältet har blivit allt mer politiskt splittrat. Förra presidentvalet 2024 vann Donald Trump elektorsrösterna i alla delstaterna utom Illinois, men med små marginaler på vissa håll.

USA:s president Donald Trump har ändå inte lyckats lyfta Rostbältet.

Vad ska man göra för att återskapa industrierna?

För några år sedan startade Mckeesports dåvarande borgmästare initiativet Mckeesport Rising. Det innebar att man rev eller renoverade slitna hus. Dessutom såg man till att tomma byggnader blev användbara som bland annat kontor för polismyndigheten.

Michael Cherepko, Mckeesports borgmästare, var väldigt optimistisk. Han hoppades att staden skulle bli en framtidsstad med möjligheter att bo, studera och arbeta.

Staden må inte vara lika ödesmötande jämfört med för ett decennium sedan, men befolkningen fortsätter minska. Man har inte riktigt lyckats lyfta staden.

Staden känns så amerikansk. Ändå känns Mckeesport som en större version av Lesjöfors.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Därför splittrar förmögenhetsskatten Demokraterna i Kalifornien

4 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Därför splittrar förmögenhetsskatten Demokraterna i Kalifornien

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom.

Publicerad 4 februari 2026 kl. 15:53

Demokraternas förslag om att införa en förmögenhetsskatt för miljardärer i Kalifornien har gjort att flera av delstatens ledande Tech-entreprenörer har lämnat delstaten.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom kämpar för att miljardärerna inte ska lämna städerna.

Ändå längtar de Kaliforniska storstadsborna efter Demokratisk politik.

“USA vinner, vinner, vinner, vinner, som aldrig tidigare”, utbrast Trump på USA:s nationaldag 4 juli förra året. Hans “stora, vackra, budget”, hade nyss röstats igenom i Representanthuset och Senaten.

Budgetens skattesänkningar blev den största omfördelningen mellan fattiga och rika i USA:s historia. Det fanns ett utbrett missnöje med budgeten, på grund av att skattesänkningarna främst gynnade de rika. Samtidigt blev det även stora besparingar på sjukförsäkring och matkuponger till ekonomiskt utsatta.

Besparingarna har drabbat Kalifornien med ett budgetproblem. Delstatens skatteintäkter är inte tillräckliga för sjukvården, välfärden för socioekonomiskt utsatta och utbildningsväsendet. Förra året blev Kaliforniens guvernör Gavin Newsom tvungen att stoppa sjukförsäkringarna för illegala migranter, efter att Republikanska kongressledamöter föreslog att staten skulle ge mindre pengar för sjukförsäkring till delstater som motsätter sig migrationsmyndigheten ICE.

Till följd av budgetproblemet kom ett förslag från flera fackförbund i Kalifornien. Förslaget är att införa en engångsgiltig förmögenhetsskatt för alla miljardärer i Kalifornien. Enligt förslaget ska alla miljardärer som var folkbokförda i Kalifornien 1 januari 2026 beskatta 5% av sin förmögenhet.

Enligt förslaget ska 90% av de extra skatteintäkterna gå till sjukvården. De resterande pengarna ska gå till matkuponger för socioekonomiskt utsatta och skolorna.

Förslaget splittrar Demokraterna i Kalifornien. På ena sidan står vänsterdemokrater och på andra sidan står mittendemokrater.

På ena sidan står Demokrater som guvernör Gavin Newsom, före detta Representanthusledamoten Katie Porter, Xavier Becerra som var hälsominister under Bidens presidentskap och Los Angeles tidigare borgmästare Antonio Villaraigosa. De menar att fler miljardärer kommer lämna Kalifornien och att arbetslösheten riskerar stiga när företagen försvinner.

På andra sidan står affärsmannen Tom Steyer och ledamoten Ro Khanna i Representanthuset. Steyer och Khanna menar att förmögenhetsskatt är nödvändigt för att minska inkomstklyftorna i Kalifornien. San Francisco och Los Angeles har sedan många år problem med narkotikamissbruk och kriminalitet.

För att förmögenhetsskatten ska gå igenom behöver en folkomröstning genomföras i Kalifornien. En sådan folkomröstning kräver 870 000 namnunderskrifter. Dessutom måste Kaliforniens justitieminister Rob Banta ställa sig bakom förslaget.

Redan nu har flera miljardärer lämnat Kalifornien. Larry Page är en av världens rikaste. Han är främst känd för att vara grundaren av Google. I slutet av december lämnade han delstaten.

Den konservativa affärsmannen Peter Thiel, som främst är känd för att ha grundat e-handelsföretaget Paypal, har donerat 3 miljoner amerikanska dollar till en advokatgrupp i Kalifornien som kämpar för att stoppa förmögenhetsskatten. Hittills har Peter Thiel inte lämnat Kalifornien. Däremot har han öppnat nya kontorslokaler i Florida, där skatterna är lägre.

“Läget påminner om den situation som rådde i USA i slutet av 1800-talet när de så kallade rövarbaronerna – däribland John D Rockefeller och Andrew Carnegie – blev väldigt rika och stora klyftor uppstod i det amerikanska samhället”, sade Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet i en intervju för drygt en månad sedan.

Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala Universitet.

“Som detta kom i början på 1900-talet den progressiva rörelsen, där man införde en federal inkomstskatt och klyftorna sedan minskade. Fram till 1970 – 1975 skedde också en utjämning, men sedan 80-talet har klyftorna ökat”, avslutade han.

För Gavin Newsom är miljardärernas flykt en besvikelse. I många år har näringslivets toppar stöttat Demokraterna i Kalifornien. Nu har guvernören hamnat i en sits där näringslivets toppar överväger att lämna Kalifornien, och fackförbunden som brukar stötta Demokraterna känner sig besvikna. För Gavin Newsom, som motsatt sig förmögenhetsskatten, sitter han i en oerhört svår sits.

I grund och botten handlar förmögenhetsskatten om något större. Vilken falang ska dominera Demokraterna i framtiden? Vem ska bli presidentkandidat år 2028?

Ska Demokraterna välja en vänsterdemokrat med långtgående löften om förändring, som Barack Obama, eller en mittendemokrat som Hillary Clinton med löftet att göra USA lagom igen?

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Bråket med Centralbanken är troligtvis ett försök att utöka presidentmakten

30 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Bråket med Centralbanken är troligtvis ett försök att utöka presidentmakten

Amerikanska Centralbankens högkvarter.

Publicerad 30 januari 2026 kl. 16:43

Nu har Trump hamnat i bråk med Amerikanska Centralbanken Fed. Konflikten handlar ifall Centralbankschefen Jerome Powell ska åtalas.

Konflikten riskerar skada Centralbankens förtroende och markerar Trumps övertygelse. Men i grund och botten handlar det troligtvis om räntesatserna.

Det här är en analyserande text. Artikeln är opartisk, men skribenten svarar för analys i artikeln.

USA:s president Donald Trump har i över ett års tid använt tullar som påtryckningsmedel för politiska syften. Icke förutsägbara tullbesked har kommit som börjat gälla ganska omgående. Det leder till en instabilitet på den globala ekonomiska marknaden.

Om några veckor ska USA:s Högsta domstol bestämma ifall Trump har rätt att hastigt bestämma tullsatser utan kongressens stöd. Om Högsta domstolen kommer fram till att presidenten saknar legitimitet kommer Trumps främsta utrikespolitiska verktyg försvinna. Dessutom finns det risk att USA kommer behöva betala tillbaka till många länder när de tidigare tullarna ogiltigförklaras.

Där är vi åtminstone inte än. På sistone har det i stället stormats kring Amerikanska Centralbanken Fed. Centralbanken har som uppgift att analysera det ekonomiska läget och bestämma räntesatserna. Ledamöterna är politiskt nominerade. Myndigheten är självständig och dess beslut behöver inte godkännas av politiker.

Bråket mellan Trump och Centralbanken började för några veckor sedan. Allt började med att Trump hävdade att riksbankchefen Jerome Powell varit oärlig med ekonomiska transaktioner. Sedan flera år tillbaka pågår det nämligen en renovering av Centralbankens huvudkontor i Washington. Kostnaderna för projektet har stigit oväntat högt. Det beräknas nu kosta ungefär 2,5 miljarder amerikanska dollar.

Trump har tillsatt en kommitté som ska utreda ifall Centralbankschefen ska åtalas. Ifall Jerome Powell blir åtalad skulle han bli tvungen att avgå.

Centralbankschefen Jerome Powell har avfärdat kritiken. I intervjuer har han sagt att han tror att anledningen är att Trump vill pressa honom att sänka räntan.

Att Trump vill pressa Centralbanken för politiska syften är uppmärksammat – men inte unikt. Flera andra presidenter i USA:s historia har gjort liknande saker. Den Republikanska presidenten Richard Nixon pressade Centralbanken att sänka räntorna i början av 1970-talet. Det ledde till ett årtionde av ekonomisk stagflation. Stagflation är ett ekonomiskt begrepp som innebär låg ekonomiskt tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation.

Stagflationen ledde till att USA:s Centralbank chockhöjde räntan i början av 1980-talet. Det ledde till recession, ekonomisk nedgång under en längre period. Men på sikt ledde recessionen till att inflationen sjönk. Då blev det fart på ekonomin.

Ännu vet vi inte om riksbankchefen kommer bli åtalad. Men enligt mig är det inte särskilt troligt med tanke på att tiden håller på att rinna ut. I maj väntas Jerome Powell avgå som riksbankchef. Han har varit riksbankchef sedan 2018, och konstitutionen hindrar honom från att bli vald en tredje gång.

Därför tror jag att vi ska tolka Trumpadministrationens hot som ännu ett försök till att utöka presidentens makt.

I dag meddelade Trump att han nominerar Kevin Warsh till ny Centralbankschef. Han har sedan många år tillbaka varit en av Trumps favoriter – och förespråkar lägre räntor.

Att Trump vill sänka räntan är ett omtyckt förslag bland hans väljare. Om man sänker styrräntan gör det att de andra bankerna har råd att sänka sina räntor. Dessutom minskar det risken att bankerna gör övervinster. USA är ett land med höga krav på självförsörjning. Många familjer behöver låna pengar för att ha råd med utbildning, hastigt flytta till andra delstater på grund av arbetsbrist och renovera gamla hus.

Sänkt styrränta skulle på kort sikt varit uppskattat bland Trumpväljarna. Men på längre sikt är det inte lika säkert. Sänkt styrränta i kombination med tullar ökar risken för att inflationen stiger.

Men så blev det inte. I onsdags meddelade Fed att de lämnar styrräntan oförändrad inom intervallet 3,50 – 3,75%. De bestämde sig alltså för att gå sin egen väg – trots Trumps tydliga åsikt.

“Vi borde ha en avsevärt lägre ränta nu när till och med denna idiot medger att inflationen inte längre är ett problem eller hot”, skrev Trump på Truth Social efteråt.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Så bidrog motorvägarna med kriminalitet och segregation

25 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

Så bidrog motorvägarna med kriminalitet och segregation

Amerikanerna älskar sina bilar.

Publicerad 25 januari 2026 kl. 06:47

Efter Andra världskriget byggdes det massa motorvägar som delade upp amerikanska storstäder. Motorvägarna skulle göra städerna attraktiva och fungera som evakueringskorridor vid händelse av en militär attack.

Men i grund och botten fanns det även rasistiska motiv. Rasistisk diskriminering gjorde att vissa områden blev utsatta med narkotikamissbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa.

Över ett halvt sekel senare väljer allt fler städer att riva motorvägarna.

Miami är Floridas näst största stad till befolkning. Motorvägarna i Miami går kors och tvärs genom staden. Om man fortsätter på Highway 95 norrut kan man genom en avfartsväg besöka staden Orlando. På motorvägen Highway 75 kommer man västerut till städer som Fort Myers, Tampa och Saint Petersburg.

Nära Miamis centrum ligger stadsdelen Overtown. Overtown är känd för att vara ett oroligt kvarter med kriminalitet och narkotikamissbruk. Den mörkhyade andelen är stor.

Overtown hade egentligen inte behövt vara en så orolig stadsdel, om det inte vore för det fanatiska motorvägsbyggandet i USA, som inleddes under 1950-talet. Bakom projektet stod USA:s dåvarande president Dwight Eisenhower, som var Republikan. Han beslutade att bygga ett motorvägsnät som sträckte sig över hela USA. De flesta motorvägarna som byggdes låg i östra USA. Motorvägsnätet är sammanlagt ungefär 75 000 km långt.

Något som skiljer amerikanska städer från europeiska är att motorvägarna i USA är mycket tätare och ofta bredare.

Motorvägarna byggdes för att dela upp befolkningen. Områden där mörkhyade bodde blev isolerade från områden där ljushyade bodde, för att motorvägen gick mellan områdena. På vissa platser delades städer med hjälp av motorvägen i två öst-västliga delar, en mörkhyad del och en ljushyad. I vissa mörkhyade områden blev befolkningen uppdelad för att motorvägarna korsade bebyggelsen. Det hände att mataffärer, kyrkor, skolor och andra viktiga identitetsbyggnader revs.

Här nedan kommer exempel på hur uppdelningen blev i olika städer:

Den amerikanska arkitekten Robert Moses var idégivare och en stark förespråkare. Han bodde i New York och var medlem i Republikanska partiet.

I många städer hade olika människor, på grund av hudfärg, ett eget område där det fanns matbutiker, kyrkor, skolor och arbetsplatser. Motorvägarna var redan på den tiden så trafikerade att många helst undvek att korsa dem. Det ledde till en ökad splittring i samhället. I vissa områden, främst områden där mörkhyade och utländska bodde blev det problem. Det handlade om narkotikamissbruk, psykisk ohälsa, arbetslöshet och kriminalitet.

Att de utländska hade det sämre berodde i grund och botten på rasistisk diskriminering, framför allt i södra USA. Det kunde innebära att de mörkhyade hade sämre skolor, sämre kollektivtrafik, mindre parker och lågbetalda jobb på grund av rasistiska lagar. Diskrimineringen orsakade ett sämre ekonomiskt välmående. Inkomstklyftorna växte.

Oroligheterna i områdena ledde till att amerikaner som hade det bättre ekonomiskt ställt, framför allt ljushyade, i stället flyttade ut till förorterna.

I dag har de mörkhyade bättre rättigheter. Men spåren av rasismen syns än i dag i många amerikanska städer. Institutet Othering and belonging institute har gjort en lista över USA:s mest segregerade städer. Där ingår folkrika städer som Miami (plats 7), New York (plats 9), Atlanta (plats 11), Oakland (förort till San Francisco, plats 14) och Los Angeles (plats 25). Listan uppdaterades förra året och innehåller endast städer där det bor fler än 200 000 invånare.

Rasismen sträcker sig egentligen mycket längre tillbaka i historien. Allt började med slaveriet. På 1800-talet byggdes järnvägar vars placering diskriminerade mörkhyade slavar. Den politiska konflikten om slaveriet ledde till amerikanska inbördeskriget, som pågick på 1860-talet. Kriget slutade med att nordstaterna vann. USA:s dåvarande president Abraham Lincoln avrättades några veckor innan kriget tog slut. Slaveriet förbjöds i december 1865.

I dag diskuterar allt fler stadspolitiker hur de ska lösa segregationen. I allt fler städer har man de senaste åren rivit motorvägar och ersatt med stora gator. Det har gjort det lättare för gåendes att korsa vägarna. I andra städer har man byggt tunnlar under marken. Att riva motorvägar är dyrt. Det kan kosta flera miljarder amerikanska dollar.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Vad visste egentligen eliten om Jeffrey Epstein?

21 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Vad visste egentligen eliten om Jeffrey Epstein?

I höstas byggde ett gäng politiska aktivister en staty föreställande Donald Trump och Jeffrey Epstein, i protest mot Trump och Epstein.

Publicerad 21 januari 2026 kl. 10:13

Jeffrey Epstein var vid sin död 2019 en omtalad och föraktad sexförbrytare. I många år hade han fått se ett politiskt landskap i förändring – men han själv tycktes knappt förändras alls.

Nu i efterhand kan vi fråga oss vad eliten egentligen visste om honom. Hur kunde så många politiker bara se på?

Jeffrey Epstein var en föraktad sexförbrytare. Han utförde våldtäkter, sexuella övergrepp och andra sexualbrott. Han umgicks med en rad rika människor i New York och Florida. Men vad visste eliten om honom?

Bill Clinton, som var USA:s president 1993 – 2001, lärde känna Jeffrey Epstein i början av 1990-talet. Det började med att Jeffrey Epstein donerade 1 000 amerikanska dollar till Bill Clintons presidentkampanj inför valet 1992. I mitten av 1990-talet besökte Jeffrey Epstein Vita huset 17 gånger. År 1995 blev Bill Clinton inbjuden på en middag hos Epsteins hus i Palm Beach, Florida.

Man såg Clinton och Epstein tillsammans på semester på en resa till Brunei. Flera gånger lånade Jeffrey Epstein ut sitt lyxiga flygplan, när Bill Clinton åkte till välgörenhetsprojekt i Afrika efter att han avgick som president.

Bill Clinton berömde honom flera gånger för hjälpen. På senare tid har han dock främst kritiserat Jeffrey Epstein för de sexualbrott som han har utfört. Vänskapen var över i mitten av 00-talet, efter att Epstein fått sitt första straff för sexualbrott.

Andrew Windsor, tidigare prins Andrew, Storbritanniens tidigare drottning Elisabeth II:s son, träffade Epstein första gången strax före millennieskiftet. Kontakten var som mest intensiv omkring år 2010. Andrew Windsor har fått mycket kritik för sitt umgänge med Epstein. Han anklagades 2014 för att ha genomfört sexuella övergrepp mot Viriginia Giuffre, som tidigare varit anställd som massör åt Jeffrey Epstein. Hon var ett av Epsteins offer.

Anklagelsen ledde till att dåvarande prins Andrew blev stämd i domstol 2022 för sexuella övergrepp. Prins Andrew varken förnekade eller erkände. Domen gick aldrig till domstol. I stället valde Andrew att sluta en överenskommelse med henne, som innebar att han skänkte pengar till Virginia Giuffres välgörenhetsorganisation.

Dåvarande prins Andrew och Epstein syntes flera gånger på resor tillsammans. De har varit på stora fester i södra Frankrike och Thailand.

Donald Trump lärde känna Jeffrey Epstein i slutet av 1980-talet. Vänskapen var som mest regelbunden på 1990-talet och i början av 2000-talet. Trump besökte Jeffrey Epsteins lyxiga hus och Trumps egen bostad Mar-a-Lago i Florida.

Man har fått mycket uppgifter och mycket rykten sprids om att Trump skulle varit inblandad i sexualbrotten. Man kan ännu inte bekräfta det, men mycket tyder på att Trump faktiskt var inblandad.

Frågan är om vi någon gång kommer få reda på Epsteins hemligheter. Vissa experter har jämfört det här med mordet på John F Kennedy och Watergateskandalen. I många decennier framöver kommer det spridas information, rykten och konspirationsteorier om Trump och Jeffrey Epstein.

Anledningen till att tidigare president Joe Biden inte offentliggjorde Epsteinutredningen var med hänsyn till maktdelningen. Dokumenten förvarades på Justitiedepartementet och Biden ansåg att justitieministern hade ansvaret.

Under Bidens presidentskap var det flera kongressledamöter, främst republikaner, som ville att Epsteindokumenten skulle offentliggöras. Men det blev inget. De Demokratiska politikerna var inte så engagerade efter att Biden blivit president. Dessutom hade kongressen fullt upp med andra lagförslag.

Det är märkligt att det skulle gå över 6 år efter Epsteins död innan kongressledamöterna skulle ha en omröstning för att offentliggöra Epsteindokumenten.

Om politikerna i kongressen skulle krävt mycket tidigare att dokumenten skulle offentliggöras hade sanningen kommit fram enklare. Oavsett vad materialet skulle visat om Trumps påstådda inblandning, hade det varit smärtsamt. Donald Trump hade troligtvis inte vunnit presidentvalet 2024, om han ens hade blivit Republikanernas presidentkandidat.

Mitt i alla rykten, konspirationsteorier och all information har jag en annan fråga i huvudet.

Hur kunde så många politiker stoppa huvudet i sanden?

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Grönlänningarna har ingen anledning att oroa sig för Trump

15 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / KOMMENTAR

Oscar Sanner: Grönlänningarna har ingen anledning att oroa sig för Trump

Grönlandsbesök.

Publicerad 15 januari 2026 kl. 06:19

Nu blickar Trump ut mot världen och drömmer om att USA ska ta över Grönland. Liknande försök har gjorts förr, men kommer Trump bli historisk som presidenten som köper Grönland?

Grönlänningarna har blivit oroade över Trumps hot. Men i slutändan är det kanske inte Grönland som tar skada. Många hinder står i vägen för att Trump ska genomföra sina planer.

Redan 1987 köpte Donald Trump annonser i lokala dagstidningar baserade i New York. Som den affärsman han på den tiden var handlade annonserna inte om att göra reklam för Trump Organization. I stället kritiserade han den regelbaserade världsordningen på annonserna.

“I decennier har Japan och andra nationer utnyttjat USA. Varför betalar inte dessa nationer USA för de människoliv och miljarder dollar vi förlorat för att skydda sina intressen”, skrev han. Kritiken handlade alltså om USA:s roll som stormakten som försvarade demokratierna.

I dag, 39 år senare, är den regelbaserade världsordningen i förfall.

Att Trump vill ta över Grönland är inte förvånande. På tisdag är det tre år kvar av hans sista mandatperiod som president. Tiden håller på att rinna ut för att han ska bli en historisk president.

Trump menar att USA behöver Grönland av säkerhetsskäl. Men det är inte den enda orsaken. På havsbottnen utanför Grönland finns det oupptäckta fyndigheter av olja och fossilgas. När isen smälter till följd av klimatförändringarna öppnar en ny värld upp sig.

Men det kommer bli utmanande. Nyligen gick flera experter ut och sade att de tror att Trumpadministrationen hittat på argumenten att ta över Grönland.

Jennifer Spence arbetar på tankesmedjan Belfer Center vid Harvarduniversitetet i USA. Som forskare menar hon att det är ett svårt projekt att genomföra i praktiken.

“Det är onekligen en överdriven hajp, för att slå mynt av tillgångarna krävs enorma investeringar. Det är decennier bort om det någonsin blir verklighet”, sade hon i en intervju förra veckan.

Anledningen är att den största delen naturresurser ligger på havsbottnen. Även om havsisen smälter i framtiden, kommer Arktis vara en ogästvänlig region. Det kommer flyta runt isflak som kan vara farliga och det kommer vara mycket hårda vindar på havet.

När det gäller säkerhetspolitiken saknar USA även där skäl att ta över ön. Sedan ett avtal som slöts med Danmark på 1950-talet har USA rätt att ha militär på Grönland. Under Kalla kriget övade USA för att kunna genomföra anfall vid händelse av ett världskrig. I norra Grönland ligger USA:s rymdbas Pituffik Space Base.

Trumps hot väcker oro och misstro. Bland Grönlänningarna själva är förslaget djupt impopulärt. Ingen av de politiker som sitter i Grönlands parlament vill tillhöra USA. I det grönländska parlamentsvalet, som hölls förra året, var det endast 1 parti som ville tillhöra USA. Det partiet fick ungefär 1% av rösterna och tilldelades inga mandat i parlamentet.

Många grönlänningar har lärt sig historien, om hur illa danskarna betedde sig efter att de koloniserade Grönland på 1700-talet. Före 1950-talet var det stora protester mot att Danmark bestämde så mycket. Men i dag ser det bättre ut. Grönland har självstyre i alla frågor utom utrikespolitik, säkerhetspolitik, rättsväsende och valutapolitik.

Flera gånger de senaste åren har det diskuterats om Grönland ska bli ett självständigt land. Argumenten är förståeliga, många Grönlänningar har aldrig besökt den övriga delen av Danmark. Men motargumenten är hur Grönland ska klara sig självt. Grönland är ett fattigt område. Varje år ger Danmark sex miljarder kronor i bidrag. Pengarna går bland annat till att hålla igång sjukvården, infrastruktur och skolor.

Men hur troligt är det att USA tar över Grönland? Enligt mig är det inte alls särskilt troligt. Först och främst är förslaget impopulärt bland Republikanerna i kongressen. Att Trump skulle kringgå kongressen skulle bli en saftig betalning för Republikanerna i mellanårsvalet, som hålls i november.

Därför att bland amerikanerna är förslaget impopulärt. Enligt den amerikanska nyhetssajten Stars and Stripes opinionsmätning vill endast 28% av amerikanerna köpa Grönland. Bland Republikanska väljare är stödet 51%, och bland de Demokratiska väljarna 10%. När det gäller att ta över Grönland genom ett militärt anfall är stödet mycket lägre, endast 8%.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner