SVERIGE / KRÖNIKA / Oscar Sanner
Varje schema blev en livsberättelse
Publicerad 18 februari 2025 kl. 07:33
När Oscar var yngre brukade han göra skolscheman på fritiden. ”Varje schema blev som ett pussel i ett helt liv.”
När jag började årskurs 4 delade min lärare Andreas ut ett schema över det kommande läsåret. Schemat låg där, mitt på bänken. Genast drogs mina ögon till den. Sedan den dagen blev mitt stora intresse i livet att göra skolscheman. Måtten över hur breda alla veckodagar skulle vara, förkortningar för olika lärare och ämnen, och Skolverkets timplaner. Allt var korrekt i sin ordning. Under eftermiddagarna på fritids tyckte fritidspedagogerna att det var intressant att se mig göra scheman. I korridoren brukade jag smyga för att titta på femteklassarnas scheman, som fanns på dörren till deras klassrum.
Alla scheman såg olika ut. Jag arbetade med olika strukturer och block. Ett block kunde innebära att en klass hade samma lektioner under en viss tid som en annan klass. Blocket kunde användas flera gånger i veckan för att underlätta schemaläggandet. Ett spännande experiment var att göra en klass schema utefter olika lärares scheman. Innebar att jag gjorde lärarnas scheman först. En intressant men kul utmaning. Ofta skrev jag scheman utefter mina egna lärare, men inte alltid. En gång hittade jag på lärare med olika ämnen. Klasserna gavs olika roliga namn.
” …plötsligt kom rektorn…”
En dag på fritids under ett lov satt jag med mina scheman. Från ingenstans kom rektorn gående i korridoren. Anna tittade nyfiket, gick långsamt fram och såg schemat. Hon hade inte läsglasögonen på sig, men tyckte att det såg bra ut. Det var en särskild stund. En högtidlig stund. Jag kände mig som biträdande rektor för en stund.
I årskurs fem och sex började intresset allt mer försvinna. Varje år vid skolstart fick jag däremot ett nytt intressant schema. Ett schema som innebar nya analyser. En förändring i ens rutiner.
Varje gång jag jag gjorde ett nytt schema förvarade jag det i garderoben i mitt rum. Man fick gå ner med huvudet och rota bland allt annat skräp för att hitta min guldskatt. Bland kläder, papper och annat. Ett hundratal papper låg där med vit baksida. Olika scheman för olika klasser, olika skolor och olika år.
Ofta var jag inne på Skolverkets hemsida för att uppdatera mig om olika timplaner. Med hjälp av huvudräkning och linjal räknade jag ut hur mycket tid av varje ämne man skulle ha varje vecka.
När jag någon gång om året tittar i garderoben ser jag alla scheman. Det är som en skatt. Tänk att varje schema symboliserar livet för en hel klass. Varje schema jag skrev blev en livsberättelse.