USA / KOMMENTAR
Oscar Sanner: Terroristerna har varit inlåsta i nästan 25 år – kommer de någonsin släppas ut?
Guantanamofängelset i Kuba.
Publicerad 16 maj 2026 kl. 15:48
Nästan 25 år efter terrorattackerna 11 september 2001 hålls ännu en juridisk process där de misstänka gärningsmännen frågas ut. Hur kunde den här processen falla i medieskugga?
Det här är eftermälet av 11 september – terrorattackerna som kastar ett stort eftermäle över amerikansk politik.
Efter terrorattackerna 11 september 2001 startade USA en global jakt på utländska terrorister. Det inleddes med att USA:s dåvarande president George W Bush skrev under ett presidentdekret som innebar att amerikanska underrättelsetjänsten fick befogenhet att gripa och ta hand om misstänkta terrorister som ansågs vara ett stort hot mot USA:s befolkning.
Alla amerikaner visste att det var extrema islamister som utfört dådet. Men George W Bush ville vara tydlig med att målet var att angripa enskilda terrorister, inte muslimer. Därför besökte han en moské i Washington för att visa stöd för religionsfriheten några dagar innan Kriget mot terrorismen lanserades.
Man var så desperat att man behövde en särskild plats där internationella konventioner och mänskliga rättigheter inte gällde. Allt behövde äga rum bortom omvärldens insyn. Därför öppnade man i början av år 2002 ett militärfängelse för att låsa in misstänkta terrorister. Militärfängelset, som kallas Guantanamo, placerades i Kuba. Fängelset är strategiskt beläget vid USA:s flottbas med samma namn. Det flesta som är inlåsta i dag har placerats utan att ha blivit dömda i en rättvis rättegång.
På 1980-talet bestämde den amerikanska underrrättelsetjänsten att tortyr mot klienter var en ineffektiv metod som inte ledde till något bra. Men när man fängslat den första misstänkta terroristen efter 11 september omvärderade man desperat den hållningen. Underrättelsetjänsten kom inte på någon bättre idé.
Amerikanska underrättelsetjänsten CIA använde förhörsmetoder som att stänga in klienterna i lådor med insekter, spärra fast de så att de inte kunde somna, sömnmedel gavs under förhör. Klienterna blev även utsatta för arrangerade skendränkningar för att framkalla kräkreflexen.
CIA:s metoder blev kritiserade. Flera människorättsorganisationer, som exempelvis Amnesty International, anklagade underrättelsetjänsten för att bryta mot mänskliga rättigheter. Både Barack Obama och Joe Biden ville stänga Guantanamofängelset under respektive presidentskap, men de misslyckades på grund av tidsbrist och kritik.
Men förespråkarna hade starka argument på sin sida. Terroristerna behövde förintas till varje pris.
I maj 2026, nästan 25 år efter terrorattackerna 11 september pågår fortfarande de juridiska processerna. De pågående processerna i dag är inga officiella rättegångar. CIA väljer i stället att kalla det för en juridisk förberedande utfrågning inför en rättegång. Snart kanske det blir en rättegång mot de misstänkta.
Räknas det man sagt i ett tidigare förhör, ifall man nyss matats med sömnmedel? Eller ifall man har börjat hallucinera på grund av sömnbrist? Det är svåra frågor för juristerna som håller i utfrågningarna.
Man vet i alla fall att det är 19 personer som är misstänkta. De är alla medlemmar i den islamistiska terrororganisationen Al-Qaeda, som grundades av Osama bin Laden. Terroristerna kom från länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Egypten och Libanon. Bland dessa är det några personer som erkänt inblandning i 11 september.
Med årens lopp har klienterna i Guantanamo och 11 september-attackernas juridiska eftermäle hamnat i medieskugga. Amerikanska medierna blundar för det juridiska och rapporterar i stället om hur Trump vill deportera illegala migranter till det omtvistade fängelset.
För klienterna har det gått så lång tid i Guantanamofängelset att vissa har kallat fängelset för ett “äldreboende för terrorister”. Snart måste underrättelsetjänsten ta ställning för hur framtida dödsfall ska hanteras. Det innebär även att de måste förklara hur fängelset uppfyller internationella konventioner och mänskliga rättigheter – och annars varför de valt att inte följa dem.
