Kategori: skattepolitik

Höjd skatt på rika? Det ger faktiskt färre företag i världen

8 oktober 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Höjd skatt på rika? Det ger faktiskt färre företag i världen

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar regeringens budget.

Publicerad 8 oktober 2025 kl. 15:31

Supersanners ledarsida är liberal.

Socialdemokraterna vill ha höjd skatt för rika. Moderaterna motsätter sig förslaget, och vill istället stärka hushållens ekonomi med skattesänkningar.

Moderaternas resonemang är logiskt, men de båda har skäl att läxa upp varandra.

Det finns vissa fantastiska politiska händelser som man aldrig kommer glömma. Ett är när Folkpartiets dåvarande partiledare Bengt Westerberg strax efter valet 1991, lämnade studion under ett möte med ett antal partiledare. Han gjorde det i protest mot det nya partiet Ny Demokrati, vars politik ansågs vara för populistisk.

Det andra är när Fredrik Reinfeldt lanserade “De nya Moderaterna”, vann valet genom den fantastiska Alliansen, och som första beslut avskaffade fastighetsskatten. I efterhand kunde Socialdemokraterna sörja över deras mycket onödiga skattehöjarpolitik.

Än i dag fortsätter Socialdemokraterna på samma spår. På deras senaste kongress i maj, beslutade de sträva efter att höja skatten för rika, vad nu det innebär. Höjd skatt på rika kommer inte göra Sverige till ett bättre land. Men diskussionen får inte stanna där. Nästa år är det dags för en skattereform.

“Efter nästa val behöver vi en diskussion om skattesystemet, inte om enskilda skatter.”

I början av 1980-talet hade marginalskatterna länge höjts av olika vänsterregeringar. Missnöjet var stort. Det ledde till att 23 april 1981 samlades Centerpartiet, dåvarande Folkpartiet och Socialdemokraterna för att göra upp om en ny skattereform.

Folkpartisten tillika dåvarande budgetministern Rolf Wirtén, fick efteråt en fråga av en journalist om hur natten varit. Han tittade med glimten i ögat och svarade “underbar”.

Sverige har hög arbetslöshet, problem med kriminalitet och ökade inkomstklyftor. Enligt beräkningar har de ekonomiska klyftorna ökat i Sverige de senaste 30 åren, i synnerhet jämfört med andra länder.

Efter nästa val ska en skattereform stå på agendan. Vi är i behov av ett nytt skattesystem, med fokus på ökade incitament att jobba, ökad jämlikhet och enklare för små företag att etablera sig.

Höjd skatt på rika skulle vara en ineffektiv åtgärd. De rika, oavsett vilken definition, utgör en liten andel av Sveriges befolkning. Om vi ska bidra med den jämlikhet vi vill ha måste vi därför höja skatten så mycket att det lönar sig mindre att jobba. Höjd skatt på rika är dessutom en orättvis åtgärd; de rika är värda sina pengar. Att bekämpa kapitalism är meningslöst. Kapitalismen bidrar med många bra saker; ekonomiska klyftor är en annan sak.

“Målet är att så många som möjligt ska bli rika och lyckas, utan att vi medvetet gynnar de som redan är rika.”

För möjligheten att lyckas med sina affärer, sitt företag och att bli miljonär själv, är en del av den svenska drömmen. Sverige ska bli möjligheternas land.

Det innebär givetvis skattesänkningar. Sänk skatten på arbete för låg- och medelinkomsttagare, sänk skatterna för företag och sänk arbetsgivaravgifterna för att det ska bli billigare när företagen anställer personal.

Men det bör paras med att andra skatter höjs. Höj kapitalskatten, för att motverka att rika lägger sina pengar på hög. På detta vis minskar vi ekonomisk ojämlikhet.

Men det är inte rimligt nu, under valrörelsen och lågkonjunkturen. Men både valrörelsen och lågkonjunkturen kommer ta slut. Då bör en skattereform stå högt på agendan.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Väljarna vill ha lägre skatter, högkostnadsskydd och billiga bränslepriser

5 september 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Väljarna vill ha lägre skatter, högkostnadsskydd och billiga bränslepriser

Statsministern och oppositionsledaren.

Publicerad 5 september 2025 kl. 12:14

Supersanners ledarsida är liberal.

Vänstern vill ha arbetstidsförkortning, ett mer generöst högkostnadsskydd samtidigt som Vänsterpartiet präglas av antisemitism för konflikten kring Israel och Gazaremsan.

Åt höger verkar nu till och med Liberalerna överväga att sitta i regering med SD efter nästa val. I en regering som hittills utvisat människor utan uppehållstillstånd.

Hur hamnade vi här?

Den 11 juni hölls den senaste partiledardebatten i riksdagen. Kanske var det den sista innan valrörelsen drar igång på riktigt. Ulf Kristersson (M) varnade för det som kallats Socialdemokraternas vänstersväng. Däribland att partiet i kongressen i maj beslutade att föreslå arbetstidsförkortning. Men uttrycket har blivit ifrågasätt. Många bedömer att Socialdemokraterna snarare gått åt höger när det gäller brottsbekämpning och straff.

Magdalena Andersson (S) kritiserade Ulf Kristersson för att regeringens politik drabbade barnfamiljer med små marginaler. Däribland genom det höjda högkostnadsskyddet för läkemedel. Jimmie Åkesson (SD) präglade debatten åt att prata om hur billiga bränslepriserna blivit.

Retoriken är tydlig och väntad. Så här kommer alltså valrörelsen låta. Men det som främst avgör vilken regering Sverige får är troligtvis Centerpartiet. Centerpartiets val i regeringsfrågan har länge varit svår för partiet. Att Centerpartiet samarbetar åt vänster är just nu det troligaste scenariot. Frågan är bara om de lyckas samarbeta med Vänsterpartiet.

Centerpartiets hållning spelar ingen roll. Sverige står oavsett inför två dåliga alternativ i nästa val. Om vänsterblocket vinner riskerar det bli högre skatter som slår mot Sveriges ekonomiska tillväxt. Förslaget om arbetstidsförkortning är samma sak.

Men fyra år till med nuvarande regering kommer inte heller bli bra. Det är en bra fråga hur många bedömare som underkänt regeringens klimatpolitik. Att regeringen utvisar invandrare utan uppehållstillstånd skadar Sveriges självbild. Med det föreslagna bidragstaket kommer färre barn få äta sig mätta. Dessutom riskerar det bli mer kriminalitet och försämrad integration.

“Som politiker är man ibland tvungen att fatta tråkiga beslut.”

Regeringen har höjt högkostnadsskyddet, alltså den summa patient betalar för läkemedel innan resten blir gratis. Tidigare nivån på 2 900 kronor höjdes 1 juli till 3 800. Bakgrunden är att priset på läkemedel stigit för staten. Att höja högkostnadsskyddet är inget kul beslut. Men som politiker är man ibland tvungen att fatta tråkiga beslut.

Politik handlar inte bara om att prioritera. Det handlar även om att bortprioritera. Pengarna som inte läggs på högkostnadsskydd kan läggas på något annat, där pengarna gör mer nytta. Det är just detta som är så synd med svenska valrörelser. Att politikerna inte alltid vågar tala klarspråk om vad som ska prioriteras bort. Detsamma gäller bränslepriserna.

Sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister 2022 har bränslepriserna sjunkit med ungefär 9 kronor per liter. Till största delen beror det på att Tidöpartierna sänkt bränsleskatten i omgångar. Det är givetvis tråkigt att behöva betala mer. Men klimatet ställer nya krav på oss. Vi måste anpassa oss.

När det gäller skattepolitiken har regeringen sänkt skatten så mycket att vi fått det lägsta skattetrycket sedan 1975. Skattesänkningarna är bra, men det får gärna stanna där. Skattepengarna behövs för att finansiera sjukvård, skola och försvaret.

Den bästa politiken bedrivs med blocköverskridande överenskommelser. Vi i Sverige är redo och mogna för ett tredje regeringsalternativ. En regering med Socialdemokraterna och Moderaterna.

Kommer Moderaterna att välja en ordentlig regeringspartner, som arbetar för att krossa gängen, sänka skatten och klimatet?

Eller väljer de att binda upp sig till regering med SD, vilket riskerar leda till att Moderata väljare byter till Socialdemokraterna i protest?

I så fall kommer Moderaterna indirekt stödja Vänsterpartiet, som inte alls skulle vara bra för Sverige.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Det blixtrar i ögonen när politiker pratar om skattehöjarklipp

30 juni 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Det blixtrar i ögonen när politiker pratar om skattehöjarklipp

Pengar.

Publicerad 30 juni 2025 kl. 20:43

Supersanners ledarsida är liberal.

På Socialdemokraternas senaste kongress fattade de beslut om att rika ska betala mer skatt. Samtidigt är Sverige i behov av ekonomisk tillväxt.

Är det verkligen en realistisk politik?

Nyligen gick 40 tidigare politiska ledare, i form av statsministrar, presidenter och premiärministrar ut med ett upprop. De vill se en “ekonomisk koalition av villiga” för att få internationellt skattesamarbete, skuldsaneringar och för att reformera världsbanken IMF. Bland dessa ingår bland annat Sveriges före detta statsminister Stefan Löfvén. “Det globala finansiella systemet är riggat för den rikare delen i världen”, säger han.

Det har han helt rätt i. Upp till en viss gräns är det acceptabelt med ekonomiska klyftor, men den nuvarande situationen i världen är svår att försvara. Det är bra att människor kan lyckas och bli rika. Men det ska inte ske på bekostnad av fattiga.

Vi behöver arbeta liberalt för att människor ska ha lättare att ta ut sig i arbetslivet och att starta företag. I områden med utanförskap behöver vi arbeta med integration. Vi borde fortsätta ha en generös a-kassa och förändra arbetsförmedlingen för att det ska löna sig att gå från bidrag till arbete. A-kassan ska minska efterhand.

På Socialdemokraternas kongress som hölls i slutet av maj kom de överens om att rika ska beskattas ännu högre. Detta gäller om Magdalena Andersson blir statsminister efter nästa val. Hur mycket de ska beskattas är ännu inte bestämt på grund av att det finns mycket att diskutera.

“Det bästa vore om ROT- och RUT försvinner.”

De senaste åren har regeringar infört och behållit skatteavdrag. Det har bland annat handlat om ROT och RUT-avdrag, skattefria pengar på ISK-konto som underlättar sparande och jobbskatteavdrag. Dessa avdrag borde avskaffas. I stället bör vi ha en ny skattereform, som fokuserar på sänkningar på inkomstskatten och kapitalskatten. Dessa borde gälla låginkomsttagare och medelinkomsttagare. Skatten för höginkomsttagare ska inte förändras. En sådan skatt är onödig med tanke på att bara 10% av befolkningen tillhör den gruppen. Dessutom borde vi sänka bolagsskatten för företag.

“Det är acceptabelt att vi har ekonomiska klyftor upp till en rimlig nivå.”

Om vi jämför hur många dollarmiljardärer det finns i olika delar av världen toppar USA listan med fler än 800. Sverige har 45 dollarmiljardärer. Om vi tittar på dollarmiljardärer per capita ligger Sverige på tredje plats i världen. Det är acceptabelt att vi har ekonomiska klyftor upp till en viss nivå.

Att sänka skatten för underklassen och medelklassen, att inte tillhöra Magdalena Anderssons skattehöjargäng och att arbeta för ekonomisk tillväxt. Utan att välfärden påverkas negativt. För detta bör alla politiker vara en garant.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

En saftig nota att betala

30 maj 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: En saftig nota att betala

Har ett viktigt uppdrag.

Publicerad 30 maj 2025 kl. 12:45

Supersanners ledarsida är liberal.

I år höjdes kommunalskatten med i snitt 4 öre. Om vi fortsätter höja kommunalskatten så här mycket varje år får du räkna med mindre julmat nästa år.

I december förra året släppte Statistiska Centralbyrån, SCB, en färsk rapport om kommunalskatten inför det kommande nyåret. I snitt höjdes kommunalskatten med 4 öre, med ett riksgenomsnitt på 32,41 %. Då räknas regionskatten och kommunalskatten in i den totala kommunala skattesatsen.

Den kommun som har högst kommunal skattesats är Degerfors, med 35,3 %. Lägst kommunalskatt har Österåker, med 28,98 %.

Hemsidan Ekonomifakta har gjort en historisk sammanställning av kommunalskatten. År 1930 låg genomsnittet på 8,49 %. År 1940 låg siffran på 10,53 %. År 1950 låg siffran på 10,19 %. År 1960 låg siffran på 14,63 %. År 1970 låg siffran på 21 %. År 1980 låg siffran på 29,09 %. År 1990 låg siffran på 31,16 %.

När Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000 låg siffran på 30,38 %. Sedan dess har kommunalskatten i ett långsamt tempo höjts till nuvarande 32,41 %. Den här sammanställningen visar en genomsnittlig ökning på ungefär 44 procentenheter jämfört med 1930.

Den nuvarande kommunalskatten i Tranemo kommun är 32,98 %. I Habo är det 33,93 %. I Uppsala är det 32,85 %. I Göteborg är det 32,60 %.

“SKR visar oss att kommunerna till viss del lägger pengarna på fel saker.”

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsatt en ny beredning som fokuserar på att minska kommunernas administrativa arbete. Institutet för framtidsstudier har gjort en studie. De fann att 40 % av lärares, sjuksköterskors och socialsekreterares arbetsdag gick åt till administrativa uppdrag. Siffran borde ligga på 10%.

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog skriver något mycket tankeväckande i en artikel på deras hemsida. Hon tror att kommunerna sparar pengar om den administrativa bördan centreras kring särskilda personer. Det innebär att i stället för att exempelvis en sjuksköterska administrerar, tilldelas särskilda administratörer de uppgifterna.

“Kommunerna och regionerna behöver se till att ha en bättre sjukvård och socialtjänst.”

Om administrationen minskar kommer sjukvården och socialtjänsten sköta sitt uppdrag lika bra, trots sänkta skatter. Förhoppningsvis kommer uppdraget bli bättre. Kommuninvånarnas sänkta skatter kommer leda till att färre är i behov av ekonomisk hjälp. Kommunerna kommer specialisera och öka sitt försörjningsstöd till de allra fattigaste.

Att kommunalskatten höjdes med i snitt 4 öre i år är ingen katastrof. Men trots att en liter mjölk kostade 4,80 kronor på 1990-talet går trenden åt fel håll.

En rimlig kommunal skattesats ligger på 30 %.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner