Kategori: Oscar Sanners reportageserie från USA

San Francisco är i centrum inför presidentvalet 2028

21 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

San Francisco är i centrum inför presidentvalet 2028

Publicerad 21 februari 2026 kl. 21:31

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom har det senaste året blivit ansiktet utåt mot Trump. Nu räknas han som en potentiell presidentkandidat år 2028.

Hans hemstad San Francisco kan däremot vara en nackdel. Sedan flera år tillbaka har San Francisco problem med hemlöshet, kriminalitet och narkotikamissbruk.

Men kriminaliteten har kanske nått sin vändpunkt.

San Francisco är USA:s sjuttonde största stad. Den grundades på 1700-talet. På den tiden var San Francisco en viktig handelsstad för affärsmän. Staden är belägen bredvid Golden Gate-bron vid San Franciscobuktens inlopp från havet.

Med sina 60 dollarmiljardärer har staden blivit ett högteknologiskt nav för techindustrin. I staden Silicon Valley, belägen utanför San Francisco, bor det många rika som är engagerade i techindustrin. I Silicon Valley huserar techjättar som Google, Apple, Meta, Open AI och Nvidia.

I San Francisco finns det 800 förarlösa taxibilar. Det finns ungefär 8 000 hemlösa människor. De ekonomiska klyftorna syns tydligt i denna stad.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom har det senaste året blivit ansiktet utåt för Demokraternas motstånd mot Trump. Den karismatiska guvernören har startat en shop med kepsar med sin slogan “Make America Gavin Again”, han har medverkat i amerikanska medier och klagat på att Republikanernas politik är “woke”. Nyligen var han på plats under den säkerhetspolitiska konferensen i München, för att diskutera klimatpolitik, frihandel och kriget i Ukraina med de europeiska politiska ledarna.

Gavin Newsom under säkerhetskonferensen.

Gavin Newsom är Kaliforniens guvernör sedan 2019. Som guvernör tillhör han den mittenorienterande falangen i Demokraterna. Han motsätter sig vänsterpolitikers förslag att införa förmögenhetsskatt. Gavin Newsom har dessutom motsatt sig att transsexuella kvinnor ska få tävla i damlag i olika sporter.

Gavin Newsom föddes 1967 i San Francisco. Hans bakgrund kan vara en nackdel i en framtida presidentkampanj.

Sedan många år tillbaka har San Francisco problem med hemlöshet, narkotikamissbruk, kriminalitet och stölder. Det har varit riktigt hemska våldsdåd där 10 beväpnade kriminella gått in i en affär och rånat alla tillhörigheter. Polisen har gjort stora tillslag av drogen fentanyl. Enligt USA:s bostads- och stadsutvecklingsdepartement ligger San Francisco på tionde plats över de amerikanska städerna med högst hemlöshet. Oakland, en förort till San Francisco ligger på åttonde plats.

Debatten om hur man ska hantera kriminaliteten har pågått i många år bland delstatspolitikerna och stadspolitikerna.

För ett decennium sedan minskade man straff för vissa mindre grövre brott. Orsaken var att fängelserna var överbelastade. De senaste åren har allt fler politiker omvärderat den hållningen. Nu satsar man i stället på att ge polisen fler befogenheter så att polisen kan gripa de kriminella.

Välkommen till Kalifornien – delstaten som den amerikanska högern älskar att hata. Alla utmaningar Demokraterna möter pekar Republikanerna på hur lokalpolitikerna tappat kontrollen.

Kalifornien var förr en vågmästardelstat. Sedan 1990-talet har Kalifornien stöttat Demokratiska presidentkandidater. I de Kaliforniska storstäderna finns det många välutbildade som röstar på Demokraterna. På landsbygden är det mer splittrat. Där finns det enskilda Republikanska fästen.

Så hur går det med kriminaliteten i San Francisco? Det beror på vilken amerikan man frågar. Däremot tyder mycket på att det går åt rätt håll.

Efter nyår publicerade San Franciscos polisavdelning en rapport. Enligt rapporten minskade antal brott inom samtliga kategorier förra året. Antalet mord har minskat med 20%, det minsta antalet mord sedan 1950-talet. Antalet rån med skjutvapen har minskat med 45%. Antalet bilstölder har minskat med 44%. Även i San Franciscos förort Oakland minskade kriminaliteten förra året.

Kriminaliteten i San Francisco ligger fortfarande över det nationella genomsnittet för städer. Givetvis beror minskningen på att polisen fått bättre befogenheter – och kanske har även det sociala arbetet gjort avtryck. I San Franciscos förorter finns det organisationer som arbetar med socialt förebyggande arbete.

USA:s tidigare vicepresident Kamala Harris, som föddes i Oakland utanför San Francisco, lyckades inte vinna presidentvalet. Kanske var det Trumps varningar och lögner om det Kaliforniska läget som avgjorde valet.

Både Kamala Harris och Gavin Newsom har öppnat upp för att eventuellt ställa upp i presidentvalet 2028. En intern politisk strid i Kalifornien kan alltså avgöra Demokraternas framtid.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Stålindustrin var USA:s stolthet – nu förfaller stålstäderna

9 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

Stålindustrin var USA:s stolthet – nu förfaller stålstäderna

Innovativ men misströstande.

Publicerad 9 februari 2026 kl. 05:52 Uppdaterad kl. 10:33

Rostbältet är en region i nordöstra USA som är känd för framväxten av stålindustrin. Stålindustrin har beskrivits som en av orsakerna till att USA blev en ekonomisk stormakt. I dag har stålindustrin lagts ner i många städer.

Mckeesport, Pennsylvania, har förlorat två tredjedelar av befolkningen sedan 1950-talet. Staden består i dag av gamla, slitna tegelhus. På vissa gator är majoriteten av husen obebodda.

Mckeesport är en stad som ligger några kilometer sydost utanför Pittsburg, Pennsylvanias näst största stad. Staden grundades på 1700-talet av skottlänningen David Mckee.

Staden började bli allt större på 1830-talet när man började bryta kol i gruvor i närheten av staden. På mitten av 1800-talet kom stålproduktionen. Sedan skulle det dröja bara några decennier innan staden blev dominant med stålproduktionen.

Mckeesport befinner sig på historisk mark för stålproduktionen. Mckeesport tillhör Rostbältet. Rostbältet är en region i nordöstra USA som brukar inkludera Ohio, Indiana, Wisconsin, Michigan, Kentuck7 New Jersey, delar av delstaten New York och Pennsylvania. Rostbältet är de platser där stålindustrin växte fram i slutet av 1800-talet, men framför allt i början av 1900-talet.

Rostbältet markerat i mörkröd färg. Grafik: Supersanner

Stålindustrin började bli allt mer dominant i USA på 1900-talet, och exporten är en av orsakerna till att USA blev en ekonomisk stormakt. På 1950-talet nådde stålindustrin sin höjd med 700 000 arbetare. Stålindustrierna var utspridda i olika delar av USA, men de flesta fanns i Rostbältet.

När det var oroligt i världen under Första världskriget och Andra världskriget utökade USA sin försäljning av stål. Under världskrigen var hälften av världens stål tillverkade i USA.

I dag är stålindustrin i Mckeesport nedlagd. På 1940-talet nådde befolkningsmängden sin höjd på ungefär 55 000 invånare. Sedan minskade befolkningen. I dag bor det bara ungefär 17 000 invånare i Mckeesport. På många gator finns det fler övergivna hus än bebodda. Kriminaliteten har ökat i höjden och många invånare är fattiga.

Stålindustrin blev allt mindre dominant i Mckeesport på 1940-talet, när industrierna allt mer flyttade till andra städer på grund av konkurrens. Det markerade starten på flera decennier av fackliga konflikter och befolkningsminskning. Under en facklig strejk i mitten av 1980-talet, som pågick i ett halvår, fick affärsmännen nog. De 189 arbetsgivare som var aktiva i stålindustrin stängde sina industrier för alltid.

En järnvägsbro i utkanten av Mckeesport.

Centrala Mckeesport.

En gång i tiden var det här en av stadens mest tjusigaste byggnader.

Rostbältet associeras i dag främst med hur stålindustrin förföll. I Rostbältet finns det många städer som förlorat befolkningen och attraktiviteten. Vissa städer håller på att bli så kallade spökstäder, städer som ingen bor i.

Orsakerna sträcker sig långt tillbaka i historien. Efter Andra världskriget gjorde nya länder som Kina, Sydafrika, Indien och latinamerikanska länder entré på den globala stålmarknaden. Därför minskade USA:s stålproduktion med tiden.

USA är fortfarande ett land som exporterar stål. USA är den tredje mest dominanta stålproduktören efter Kina och Indien. I dag jobbar ungefär 83 000 personer i stålindustrin.

Blå muren är ett begrepp för att många invånare röstar på Demokraterna, som Rostbältet tillhör. Därför har det länge varit ett fäste för arbetare och fackförbund. Men 2016 hände något oväntat. Rostbältet röstade på Republikanerna, på grund av att Donald Trump lovade att återskapa industrin med skattesänkningar och tullar.

Presidentvalet 2020 röstade Rostbältet på Joe Biden, men Rostbältet har blivit allt mer politiskt splittrat. Förra presidentvalet 2024 vann Donald Trump elektorsrösterna i alla delstaterna utom Illinois, men med små marginaler på vissa håll.

USA:s president Donald Trump har ändå inte lyckats lyfta Rostbältet.

Vad ska man göra för att återskapa industrierna?

För några år sedan startade Mckeesports dåvarande borgmästare initiativet Mckeesport Rising. Det innebar att man rev eller renoverade slitna hus. Dessutom såg man till att tomma byggnader blev användbara som bland annat kontor för polismyndigheten.

Michael Cherepko, Mckeesports borgmästare, var väldigt optimistisk. Han hoppades att staden skulle bli en framtidsstad med möjligheter att bo, studera och arbeta.

Staden må inte vara lika ödesmötande jämfört med för ett decennium sedan, men befolkningen fortsätter minska. Man har inte riktigt lyckats lyfta staden.

Staden känns så amerikansk. Ändå känns Mckeesport som en större version av Lesjöfors.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Så bidrog motorvägarna med kriminalitet och segregation

25 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

Så bidrog motorvägarna med kriminalitet och segregation

Amerikanerna älskar sina bilar.

Publicerad 25 januari 2026 kl. 06:47

Efter Andra världskriget byggdes det massa motorvägar som delade upp amerikanska storstäder. Motorvägarna skulle göra städerna attraktiva och fungera som evakueringskorridor vid händelse av en militär attack.

Men i grund och botten fanns det även rasistiska motiv. Rasistisk diskriminering gjorde att vissa områden blev utsatta med narkotikamissbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa.

Över ett halvt sekel senare väljer allt fler städer att riva motorvägarna.

Miami är Floridas näst största stad till befolkning. Motorvägarna i Miami går kors och tvärs genom staden. Om man fortsätter på Highway 95 norrut kan man genom en avfartsväg besöka staden Orlando. På motorvägen Highway 75 kommer man västerut till städer som Fort Myers, Tampa och Saint Petersburg.

Nära Miamis centrum ligger stadsdelen Overtown. Overtown är känd för att vara ett oroligt kvarter med kriminalitet och narkotikamissbruk. Den mörkhyade andelen är stor.

Overtown hade egentligen inte behövt vara en så orolig stadsdel, om det inte vore för det fanatiska motorvägsbyggandet i USA, som inleddes under 1950-talet. Bakom projektet stod USA:s dåvarande president Dwight Eisenhower, som var Republikan. Han beslutade att bygga ett motorvägsnät som sträckte sig över hela USA. De flesta motorvägarna som byggdes låg i östra USA. Motorvägsnätet är sammanlagt ungefär 75 000 km långt.

Något som skiljer amerikanska städer från europeiska är att motorvägarna i USA är mycket tätare och ofta bredare.

Motorvägarna byggdes för att dela upp befolkningen. Områden där mörkhyade bodde blev isolerade från områden där ljushyade bodde, för att motorvägen gick mellan områdena. På vissa platser delades städer med hjälp av motorvägen i två öst-västliga delar, en mörkhyad del och en ljushyad. I vissa mörkhyade områden blev befolkningen uppdelad för att motorvägarna korsade bebyggelsen. Det hände att mataffärer, kyrkor, skolor och andra viktiga identitetsbyggnader revs.

Här nedan kommer exempel på hur uppdelningen blev i olika städer:

Den amerikanska arkitekten Robert Moses var idégivare och en stark förespråkare. Han bodde i New York och var medlem i Republikanska partiet.

I många städer hade olika människor, på grund av hudfärg, ett eget område där det fanns matbutiker, kyrkor, skolor och arbetsplatser. Motorvägarna var redan på den tiden så trafikerade att många helst undvek att korsa dem. Det ledde till en ökad splittring i samhället. I vissa områden, främst områden där mörkhyade och utländska bodde blev det problem. Det handlade om narkotikamissbruk, psykisk ohälsa, arbetslöshet och kriminalitet.

Att de utländska hade det sämre berodde i grund och botten på rasistisk diskriminering, framför allt i södra USA. Det kunde innebära att de mörkhyade hade sämre skolor, sämre kollektivtrafik, mindre parker och lågbetalda jobb på grund av rasistiska lagar. Diskrimineringen orsakade ett sämre ekonomiskt välmående. Inkomstklyftorna växte.

Oroligheterna i områdena ledde till att amerikaner som hade det bättre ekonomiskt ställt, framför allt ljushyade, i stället flyttade ut till förorterna.

I dag har de mörkhyade bättre rättigheter. Men spåren av rasismen syns än i dag i många amerikanska städer. Institutet Othering and belonging institute har gjort en lista över USA:s mest segregerade städer. Där ingår folkrika städer som Miami (plats 7), New York (plats 9), Atlanta (plats 11), Oakland (förort till San Francisco, plats 14) och Los Angeles (plats 25). Listan uppdaterades förra året och innehåller endast städer där det bor fler än 200 000 invånare.

Rasismen sträcker sig egentligen mycket längre tillbaka i historien. Allt började med slaveriet. På 1800-talet byggdes järnvägar vars placering diskriminerade mörkhyade slavar. Den politiska konflikten om slaveriet ledde till amerikanska inbördeskriget, som pågick på 1860-talet. Kriget slutade med att nordstaterna vann. USA:s dåvarande president Abraham Lincoln avrättades några veckor innan kriget tog slut. Slaveriet förbjöds i december 1865.

I dag diskuterar allt fler stadspolitiker hur de ska lösa segregationen. I allt fler städer har man de senaste åren rivit motorvägar och ersatt med stora gator. Det har gjort det lättare för gåendes att korsa vägarna. I andra städer har man byggt tunnlar under marken. Att riva motorvägar är dyrt. Det kan kosta flera miljarder amerikanska dollar.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Oljestaden Tulsa ställer om till klimatet

9 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / KLIMAT / REPORTAGE

I hjärtat av fossilindustrin ställer Tulsa om till klimatet

En allt tuffare konkurrent till oljan.

Publicerad 9 januari 2026 kl. 17:00

Statyn för att hedra oljeutvinningen lyser med sin självkraft i Tulsa. En gång i tiden samlades investerare och företag från alla världens hörn för att göra oljeaffärer.

Nu går Tulsa i motsatt riktning. Här monterar man vindkraftverk, övergår till elbilar och forskar om hållbar teknologi.

Supersanner rapporterar om oljestaden som satsar på förnybar energi.

Tulsa ligger i delstaten Oklahoma. Oklahoma är en starkt konservativ delstat som ligger norr om Texas. Med sina stora prärier har Tulsa de senaste åren blivit ansiktet utåt för den förnybara energin.

På topplistan över de amerikanska delstater som producerar mest förnybar energi ligger Oklahoma på plats nummer 5. Nästan 45% av Oklahomas sammanlagda energiproduktion består av förnybar energi. Det är dubbelt så stor andel jämfört med ett decennium tidigare. Ungefär 94% av den förnybara energisektorn utgörs av vindkraft.

The New York Times rapporterade klimatsatsningarna i ett reportage för några år sedan. På universitetet i Tulsa forskar man om väte som förnybar energikälla. En batterifabrik och en fabrik som ska tillverka ellastbilar planeras byggas av det nystartade företaget Canoo. En fordonstillverkare i Tulsa producerar eldrivna skolbussar. Ett italienskt företag bygger en fabrik som tillverkar solpaneler. Företaget Francis energy har satt ut laddstolpar för elbilar.

Tulsa, Oklahomas näst största stad, är den staden där utvecklingen går som fortast. Det är här som de flesta klimatsatsningarna äger rum. Men så har det inte alltid varit.

I början av 1900-talet hittades olja i Tulsa. Det ledde till att Tulsa blev internationellt erkänd som oljestad. En gång i tiden samlades affärsmän från alla världens hörn för att göra affärer. Därför fick Tulsa smeknamnet “oil capital of the world”. Oljeutvinningen var som alla störst från 1910-talet till 1930-talet. Som mest var oljeutvinningen drygt 120 miljoner liter varje dag.

Området där oljeaffärerna gjordes kallades Black Wall Street. Platsen blev skådeplats för en massaker med rasistiska motiv på 1920-talet. I dag fungerar platsen bland annat för restauranger.

Route 66 är en amerikansk väg som går mellan Kalifornien och Chicago, Illinois. Det är en historisk och känd väg som går mellan västra USA och östra USA. Beslutet att bygga vägen togs av affärsmannen Cyrus Avery. På den tiden bodde han i Tulsa och var aktiv i oljeindustrin. Cyrus Avery ville att Tulsa skulle bli en turistattraktion vid vägen.

En staty har rests i Tulsa för att hedra oljeutvinningen.

Statyn.

Tulsa är fortfarande en stad som satsar på olja. Men oljans storhetstid förbi. Nu satsar man i stället på klimatet. Allt fler företag och privatpersoner börjar ställa om till förnybara bränslen. I framtiden kanske oljan kommer försvinna helt.

Oklahoma består till största delen av öldrickande Republikaner som älskar att bära vapen. I presidentvalet 2024 vann Donald Trump elektorsrösterna i Oklahoma med ungefär 66%. Kamala Harris röster låg på endast 31%. Ändå satsar delstatens näst största stad på klimatet.

Varför?

Oklahoma är en av de delstaterna med flest soltimmar. Vinden blåser. Därför är förnybar energi (vindkraft eller solpaneler) oftast det billigaste alternativet för konsumenter. På topplistan över de delstater med billigast elektricitet ligger Oklahoma på plats nummer 9.

Joe Biden hade ett finger med i spelet. I augusti 2022 skrev han under lagen Inflation Reduction Act, den största klimatsatsningen i USA:s historia. Många delstater fick federalt stöd för att anställa mer personal inom den förnybara energisektorn. Oklahoma fick stöd.

USA är ett av de länder i världen som utvinner mest olja. Men de senaste decennierna har den förnybara energisektorn blivit allt mer omfattande. För bara några år sedan tävlade USA med stormakten Kina om att bli världsledande i solenergi och vindkraft. I dag har USA en president som ändrat tonläget och säger “drill, baby, drill”.

Om förnybar energi eller fossil energi (där olja ingår) är billigast är olika i olika amerikanska delstater. I delstater där solen lyser mycket och vinden viner är förnybar energi ofta billigast. Bland de delstaterna ingår Oklahoma, Texas, Iowa, North Dakota och South Dakota.

Det är minnesvärt att även en oljestad som Tulsa kan satsa på förnybar energi.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

”Många nationalparker hänger i en skör tråd”

21 december 2025 / Oscar Sanner

USA / REPORTAGE

“Många nationalparker hänger i en skör tråd”

Zion National Park, Utah

Publicerad 21 december 2025 kl. 17:22

Inget förenar amerikanerna som kärleken till naturen. De mäktiga nationalparkerna blir en mötesplats i en splittrad tid.

USA:s president Donald Trump har gjort stora besparingar på nationalparkernas personal. Nu väcks oron över nationalparkernas framtid.

Zion National Park är en av de många nationalparker i USA. Nationalparken ligger i sydvästra delen av delstaten Utah. Utah är en delstat i västra USA som till största delen består av en öken med berg.

Zion National Park är en vidsträckt nationalpark där det framför allt finns berg och vattendrag. I nationalparken kan man vandra, cykla på någon av de cykelleder som finns, tälta och många fler saker. Mellan bergen är växtligheten på vissa platser begränsad på grund av klimatet. På andra platser finns det frodiga träd. Landskapet här påminner en del om nationalparken Grand Canyon.

Ett vattenfall i nationalparken med berg i bakgrunden.

I USA finns det 63 officiella nationalparker. Bland de mest populära räknas Yellowstone i nordvästra USA, Grand Canyon i Arizona, Olympic i delstaten Washington och Yosemite i Kalifornien. Förra året kom sammanlagt ungefär 332 miljoner besökare till nationalparkerna.

Det är en bra fråga vad som anses amerikanskt. Det är sällan man förknippar amerikanskt med naturen. Men trots det finns naturen som en del av den amerikanska folksjälen. Många amerikaner tycker om att vistas i de enorma gemensamma marker som finns.

När Yellowstone i Klippiga bergen i nordvästra USA blev nationalpark på 1870-talet var det världens första nationalpark. USA:s dåvarande president var Republikanen Utlysses S. Grant, som beslutade att en bit mark skulle skyddas.

Låt oss återgå till Zion national park i Utah.

Trakterna kring nationalparken var på 1800-talet en plats där många var medvetna om guldruschen. I området Bingham Canyon utanför Utahs största stad Salt Lake City grävde man efter guld. Men guldruschen var aldrig så storslagen som den i Kalifornien.

Salt Lake City känns avlägset för befolkningen kring Zion National park. Kring den södra gränsen av nationalparkens område finns den ödelagda byn Grafton, vars sista invånare flyttade därifrån på 1940-talet.

Det finns åtminstone ett rep ifall man vill klättra upp för berget i nationalparken. Men till vilket pris?

Hållplats där turistbussar avgår.

Nu finns risk för att nationalparker i USA går sitt öde till mötes. Sedan USA:s president Trump tillträdde som president har han bantat budgeten ordentligt.

Amerikanska myndigheten National Park Service, som arbetar för att skydda naturen, beräknar att myndigheten förlorade 24% av sina anställda under första halvan av 2025.

Konsekvenserna syns. Många nationalparker har sämre öppettider. Besparingarna har lett till färre parkvakter och anställda. Personalen som finns kvar är överbelastade med uppgifter.

Föreningen National Parks Conservation Association arbetar för att skydda naturen. I ett pressmeddelande uppmanade de kongressen och Vita huset att stoppa besparingarna. “Många (nationalparker) hänger i en skörtråd”, skrev föreningens ordförande Theresa Pierno.

De anställda på Zion National Park gör ett nödvändigt arbete för att göra nationalparken så turistvänlig som möjligt. Arbetspersonalen tar bort grenar från stigar, röjer stenras, ger kunskap till turister, hanterar avfall och har beredskap om något oväntat skulle hända.

I måndags förra veckan publicerades en ny motion i kongressen. Om motionen röstas igenom skulle det innebära att dörren öppnas för att amerikanska staten ska sälja nationalparkerna. Nationalparkerna skulle i så fall troligtvis säljas till någon rik affärsman, även om det är oklart vem som skulle vilja köpa. Motionen skrevs av Utahs senator Mike Lee (Republikan). I motionen skrev Lee att han förväntar sig en omröstning i kongressen så fort som möjligt.

Diskussionen om nationalparkerna inleddes egentligen redan i somras, när den första motionen kom. Redan då ville Senatorerna öppna dörren för att sälja marken i samband med budgetomröstningen. Kritiken från befolkningen blev så stor att senatorerna kände sig tvingade att backa.

Det är inte förvånande som Trumps försämrade opinionssiffror delvis beror på nationalparkernas framtid. Enligt den friluftsfrämjande organisationen Trust For public lands senaste opinionsmätning är 74% av amerikanerna kritiska till att ta bort skyddad naturmark. I enkäten svarade 71% att de inte vill sälja marken.

Enligt tankesmedjan Pew Research Centers röstade nästan 70% av landsbygdsborna på Trump i presidentvalet. Stödet bland ljushyade är ännu högre.

USA:s nuvarande president Trump är den första presidenten i USA:s historia som har tagit bort skyddad mark mer än vad han har skyddat.

Nyligen beslutade Trump att höja entréavgiften för 11 utvalda nationalparker för utländska besökare. Entréavgiften ska höjas med 100 dollar, motsvarande ungefär 925 svenska kronor.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Därför vill utbrytarna i Oregon flytta delstatsgränsen

6 december 2025 / Oscar Sanner

USA/REPORTAGE

Därför vill utbrytarna i Oregon flytta delstatsgränsen

En vanlig syn i östra Oregon. Här syns en stig utanför Mitchell.

Publicerad 6 december 2025 kl. 12:39

Artikeln har tillfogats en rättelse 6 december 2025 kl. 15:31.

Oregon är en delstat i nordvästra USA med jordbruksmark, skog, en lång kustremsa och en bergskedja i mitten. Delstaten är djupt splittrad mellan liberala och konservativa röster. Nu vill invånarna i östra Oregon flytta på delstatsgränsen för att minska splittringen.

Oregon är en delstat i nordvästra USA. Den gränsar till Washington i norr, Kalifornien och Arizona i syd och konservativa Idaho i öst.

Oregon brukar räknas som en Demokratisk delstat. Oregon har inte tilldelat sina elektorsröster till en Republikansk presidentkandidat sedan 1984. Men geografiskt sett är invånarna djupt splittrade.

I västra delen, närmast kusten ligger storstäderna Eugene, Portland liksom delstatshuvudstaden Salem. Där har de liberala makthavarna stor makt.

Gränsen mellan östra och västra Oregon går vid bergskedjan Kaskaderna, som ligger i mitten av delstaten.

Östra delen av Oregon består av en öken med mindre orter och landsbygdsbyar. Invånarna i östra Oregon kör bensinbilar, bär vapen, stödjer abortförbud och drömmer om låga skatter. Nu vill de rita om delstatsgränserna för att komma bort från splittringen.

För några år sedan bildades konservativa Greater Idaho-rörelsen. De vill flytta delstatsgränsen mellan Idaho och Oregon. Rörelsen vill att östra delen av Oregon ska tillhöra den republikanskt dominerande delstaten Idaho i öst i stället.

Mike McCarter är talesperson och grundare av Greater Idaho. Hemma har han en stor samling av gamla vapen.

Striden om delstatsgränserna har pågått i nordvästra USA i många år. När delstatsgränsen bestämdes på 1860-talet var det endast 1 representant av de 60 delegater som kom från östra delarna av Oregon. Charles Meigs ville att delstatsgränsen skulle gå vid bergskedjan. Hans förslag blev nedröstat på mötet.

I början av 1900-talet ville somliga Oregonbor bilda en ny delstat med namnet Jefferson. En delstat som skulle omfatta norra delen av Kalifornien och södra delen av Oregon. Det blev inget av det förslaget. Men fortfarande finns det människor som förespråkar bildandet av Jefferson.

Att flytta på delstatsgränsen skulle bli en stor men möjlig process. Liknande förändringar har hänt tidigare i USA:s historia. Utbrytare i Virginia bildade delstaten West Virginia år 1863. Delstaten Maine i nordöstra USA bildades av utbrytare i Massachusetts år 1823.

Man kan fråga sig varför delstatsgränser ska flyttas. Alla amerikaner bor trots allt i samma land, samma kongress och har samma president. Det beror på att delstaterna har större makt i USA.

Blå linjen visar gränsen mellan västra delen av Oregon och östra delen, där bergskedjan går. Greater Idaho vill att samtliga regioner mellan blå linjen och gröna linjen ska tillhöra Idaho. De rödmarkerade är de regioner som folkomröstat ja till Idaho. Gröna linjen visar delstatsgränsen mellan Oregon och Idaho. Källa: Greateridaho.org Grafik: Supersanner

Missnöjet mot makten i östra Oregon beror framför allt på skattehöjningarna, de hårdare narkotikalagarna och de hårdare vapenlagarna. Kritikerna menar att makthavarna fattar beslut som endast gynnar befolkningen i väst.

För några år sedan ville Demokraterna i storstaden införa hårdare vapenlagar. Lagarna skulle innebära att man behöver ansöka om tillstånd vid köp, och att man max fick köpa 10 vapen. Vapenlagarna var så hårda att de beskrivs som de hårdaste i USA. Trots en rättslig tvist i domstol ska lagen börja gälla.

I östra Oregon älskar de vapen. De anordnar skjuttävlingar för landsbygdsbyarna. Innan narkotikalagarna skärptes brukade de festa med narkotika, framför allt marijuana. Sedan 1 september i år är det olagligt med innehav av narkotika. Brottet straffas vanligtvis med 6 månader fängelse, men behandling finns som alternativ. Behandlingen har kritiserats för att det anses finnas för få behandlingsplatser.

Många invånare är duktiga på att försörja sig själva. De vill ha frihet från myndigheterna. Det handlar till exempel om att de vill ha minskade kostnader för bilregistreringen, som höjts av Demokraterna på grund av klimatförändringarna.

Alla stödjer inte Greater Idaho-rörelsen. Det finns många motståndare, som älskar att demonstrera på gatorna om hur mycket de tycker om Oregon.

Demonstration i Crook County.

De menar att Oregonborna inte förstår vad Idaho skulle innebära, när det gäller abortförbud, friare vapenlagar och ett sämre socialt skyddsnät. Motståndarna pekar på att Idaho har mer rasism, fler människor som dör i vapenrelaterade skjutningar i procent och sämre sjukvård för låginkomsttagare. Dessutom har Idaho sämre levnadsstandard för HBTQ-personer.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att invånarna i östra Oregon festar med narkotika. Rätt är att innehav av narkotika är olagligt sedan 1 september 2025. Brottet straffas med 6 månaders fängelse, med behandling som alternativ. Kritik har riktats mot att det finns för få behandlingsplatser.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner