LEDARE
Ledare: En människa i fattiga kläder är också en människa
Bostäder.
Publicerad 30 augusti 2025 kl. 10:09
Supersanners ledarsida är liberal.
Från regeringens håll ser det mörkt ut när det gäller det där att bryta segregationen. Regeringen vill ha ungdomsfängelser, fler poliser och hårdare straff. Och när det gäller fenomenet social dumpning – att kommuner betalar ofta bidragstagare för att flytta till andra kommuner, har regeringen lagt ner utredningen.
I slutet av maj gjorde Dagens Nyheter (DN) en granskning över de ekonomiska klyftorna i Stockholm. Resultatet blev att klyftorna var förvånansvärt höga. I de rikaste områdena ligger den genomsnittliga årsinkomsten på över 600 000 kronor. I de fattigaste, alltså mest ekonomiskt utsatta områdena låg den siffran på 250 000 kronor eller mindre. På vissa platser skiljer det bara en gata mellan ett område med 500 000 kronor årsinkomst och ett annat med 1 000 000 kronor.
Fram till år 1980 såg vi att de ekonomiska klyftorna i Sverige minskade. Men sedan 1990-talet har klyftorna vänt. Rent internationellt sätt är Sverige ett förhållandevis jämlikt land. Om vi tittar på OECD-länderna, alltså länderna i världen som diskuterar de socioekonomiska läget, har majoriteten av länderna gått åt samma håll. Däremot har klyftorna ökat fortare i Sverige.
De senaste åren har antalet skuldsatta hos Kronofogden ökat. I slutet av 2024 beräknade myndigheten att den sammanlagda summan för alla privatpersoner hamnar på cirka 138 miljarder kronor. Det är en liten andel människor som står för en stor summa.
Förra året släppte Finanspolitiska rådet en rapport som visar att klyftorna främst beror på ökade skillnader på kapitalinkomster, främst för höginkomsttagare. När det däremot handlar om fördelningen av arbetsinkomster har skillnaderna jämnats ut sedan 1990-talet. Det innebär alltså att skillnader på kapital beror på arbetslösheten.
Enligt Statistiska Centralbyrån låg arbetslösheten på 9,4 % i juni. Det kan jämföras med flera decennier innan 1990-talet, då den siffran låg på ungefär 2-3 %. I början av 1990-talet steg arbetslösheten kraftigt, med de högsta siffrorna på ungefär 10 – 11%. När det gäller hur många som lever på bidrag är det färre jämfört med 1990-talet.
Social dumpning använder sig en del av kommunerna. Det innebär att en kommun betalar för att flytta en person, ofta bidragstagare, till en annan kommun. Syftet med det är att bryta utanförskapet. Men fenomenet har i stället lett till problem. Regeringen beslutade att avbryta utredningen som skulle se över fenomenet i december 2022. Utredarna hann dock komma fram till att social dumpning kan öka skillnaden mellan fattiga och rika kommuner vilket spär på segregationen. Dessutom har invånarna i en del fall inget val än att flytta, vilket gör livet ännu svårare i den nya kommunen.
“De här 5 sakerna kan bryta segregationen.”
I april lade regeringen ett förslag om att riva sekretessen mellan myndigheter. Det innebär att myndigheter får dela uppgifter med varandra för att bland annat förhindra brott. Förslaget har ännu inte blivit godkänd av riksdagen. Däremot har riksdagens justitieutskott ställt sig bakom. Förslaget är ett steg i rätt riktning.
Sänk skatterna för företag så att det blir enklare för arbetsgivare att anställa nya. Arbetslösheten måste minska.
Bygg fler fängelser. Gör det i kombination med större fokus kring rehabilitering för de kriminella.
Gör en utredning om alternativ till Sveriges drogpolitik. Det skulle exempelvis handla om att legalisera cannabis. Legalisering kan eventuellt leda till att människor köper cannabis på apotek i stället hos de kriminella gängen. Kan vi verkligen tillåta de kriminella gängen att ha monopol på cannabis?
Satsa mer på sociala insatser. Alltså exempelvis socialtjänst och skola. Vi bör se över skattepengarna genom att skära ner på administrativa utgifter. Skatterna ska inte höjas.
Supersanners ledarredaktion
