Kategori: Kriget i Ukraina

Vi måste sluta fråga oss vad Putin kan acceptera

15 augusti 2025 / Supersanners Ledarredaktion

LEDARE

Ledare: Vi måste sluta fråga oss vad Putin kan acceptera

Trump och Putin möts på G-20 mötet 2019 i Sydafrika.

Publicerad 15 augusti 2025 kl. 10:02

Att förhandla med Ryssland och vägra upprustningen är ett långsiktigt sätt att få en fredlig värld. Det tycker Svenska Freds.

Men det är mycket lättare sagt än gjort.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina började 24 februari 2022. Hur många Ukrainare, inklusive civila som dött är oklart. Det beror på att man använder olika sätt för att verifiera information. Man uppskattar att det är flera hundra tusen Ukrainare. UNICEF Sverige beräknar att en femtedel av barnen har förlorat minst en släkting eller vän.

Hur många ryska soldater som dött är också oklart. Enligt en NATO-källa till Omni dödas eller skadas ungefär 975 ryska soldater varje dag. (6/6 2025) Brittiska militära underrättelsetjänsten tror att över 900 ryska soldater har dött eller stupat varje dag. (2/12 2023)

Ukraina är i stort behov av militärt och humanitärt stöd. Sedan 2022 har Europa bidragit med 80 biljoner euro i stöd. Men vi har råd att lägga ännu mer pengar. Enligt Institutet för världsekonomi i Kiel lägger många europeiska länder mindre än 1 procent av sitt BNP på stödet.

Världsbanken har räknat ut de totala siffrorna för % av BNP utifrån förändringarna från krigets början till 28 februari 2025. Estland och Danmark ligger i topp med ungefär 2,3 %. Sverige har lagt sjätte mest med ungefär 1 % av BNP, ungefär samma nivå som Finland. Sedan följer de flesta europeiska länder inklusive bland annat USA och Australien. USA har lagt ungefär 0,53 % av BNP. Tyskland har lagt ungefär 0,44 %, Storbritannien har lagt ungefär 0,52 % och Frankrike på ungefär 0,19%. Vi har räknat från BNP-nivåerna 2021, pågrund av att det är svårt att räkna ut med hänvisning till BNP-nivåerna som ändras årligen.

USA var länge det land som spenderade mest räknat i amerikansk dollar, trots deras förhållande till BNP. Totalt lade de mer än 120 biljoner dollar. Donald Trump var på ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj 28 februari. Under det mötet blev de osams. Trump anklagade honom för att han “gamblade med ett tredje världskrig” och sade “slöt ett avtal, annars drar vi oss ur”. Donald Trump vägrade skriva under det mineralavtal USA tidigare lovat att skriva under. Zelenskyj blev utslängd ur Vita huset.

Den 3 mars 2025 beslutade USA:s president Donald Trump att stoppa allt stöd till Ukraina.

Något som är extra sorgligt är att svenska Fredsrörelsen försöker bistå den processen.

Organisationen Svenska freds bildades 1883 och har sedan dess haft en aktiv roll i neutralitetspolitiken. Sveriges NATO-inträde i mars 2024 är de starkt skeptiska mot. Svenska freds menar att upprustning leder till krig. Problemet är att de inte har insett vikten av global solidaritet. Sedan NATO bildades 1949 har de med omfattande säkerhetsgarantier förebyggt krig. Kanske var det just därför vi undvek ett tredje världskrig under Kalla Kriget.

Så hur tänker Svenska Freds göra om det blir krig i Sverige? I en intervju i SVT:s 30 minuter 27 mars sade ordförande Kerstin Borgeå om hur vi ska försvara oss. Hon pratade om att vi ska ändra på skyltar så att stridsvagnarna inte hittar rätt, vara kreativa människor och vägra gå med på omröstningar som är fejk. Givetvis ska allt vara ickevåldsmetoder.

Vi måste förstå att det inte går att förhandla med Ryssland. I stället måste vi räkna med att Putin är inställd på krig. USA:s president Donald Trump har försökt sätta press på Putin genom hot om högre tullar. Vid upprepade tillfällen har han till och med hyllat Vladimir Putin för kriget i Ukraina.

I dag ska Trump och Putin mötas i Alaska för att diskutera. Det är första gången de träffas sedan 2019. Donald Trump har sagt att troligheten att han misslyckas göra en omedelbar vapenvila är 25 %.

Nu återstår det att se om han lyckas.

Supersanners ledarredaktion

Läs fler artiklar

Ledare: Vi behöver visa solidaritet för Ukraina

2 mars 2025 / Oscar Sanner / Inga kommentarer

VÄRLDEN / LEDARE / Oscar Sanner

Ledare: Vi behöver visa solidaritet för Ukraina

Publicerad 2 mars 2025 kl. 09:05

2/3 2025.Trump struntar i Ukraina. Fredagens kaotiska möte i Vita huset visar att vi behöver ta ett större ansvar. Alla länder tjänar på att stödja Ukraina. Annars riskerar Europa att dras in i ett världskrig.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle i fredags skriva under ett mineralavtal. I utbyte mot att USA skulle få tillgång till Ukrainas mineraler skulle Ukraina få säkerhetsgarantier. När mötet inletts hände flera oväntade händelser. Zelenskyj visade bilder på Ukrainska krigsfångar som tillfångatagits av Ryssland. Trump lovade att USA ska hitta en lösning för både Ukraina och Ryssland. ”Antingen går du med på ett avtal eller drar vi oss ur.” Vicepresident JD Vance stod, med lögnaktig blick och tittade på. Zelenskyj lämnade Vita huset i förtid 2,5 timme efter att han anlänt.

Trump skrev ett delvis ironiskt meddelande på sociala mediumet Truth social. Han kallade mötet ”mycket meningsfullt” och att Zelenskyj ”kan komma tillbaka när han är redo för fred.”

” Europa och USA behöver stödja Ukraina ”

Det är hög tid för Europa och USA att öka stödet till Ukraina. Sedan kriget började har Ukraina förlorat 43 000 soldater, och 370 000 skadats. För några veckor sedan meddelade regeringen att de lägger drygt 5 miljarder kronor på att bygga befästningar längs gränsen till Ryssland. Sedan Ryssland inledde sin offensiv i oktober förra året har de förlorat 365 stridsvagnar och ungefär 700 pansarfordon. Dessutom har Ryssland förlorat uppskattningsvis över 800 000 soldater.

Storbritannien varnar för att Rysslands offensiv kan fortsätta på samma sätt lång tid framöver. Ryssland satsar på att utmattningstaktiken ska få Ukraina att förlora, samtidigt som Ukraina har brist på vapen. EU har enats om ett stödpaket på drygt 565 miljarder kronor. Tveksamt om det räcker. International rescue commitee uppger att 12,7 miljoner Ukrainare är i behov av stöd. Nästan 90% av familjerna uppger att krigets konsekvenser har lett till psykiska problem. En tredjedel har tillgång till sjukvård.

” Vi kan inte räkna med Trumps hjälp. Vi får klara oss själva”

Volodymyr Zelenskyj pratar om minst 100 000 soldater. I London och Paris diskuteras det om max 30 000 man. Britterna har 70 000 man, samtidigt som man ska vara beredda att skicka 12 000 man – under ett år. Faktum är att de europeiska stormakterna inte klarar militära operationer på egen hand. Amerikanskt transportflyg behövdes när Frankrike gjorde en insats i Mali. När flygförbudet i Libyen skulle upprätthållas tog den brittiska och franska ammunitionen slut.

Volodymyr Zelenskyj har sagt att Ukraina går med på att lämna mark till Ryssland, ifall de blir garanterade ett NATO-medlemskap. Ett NATO-medlemskap vore betydelsefullt. Ifall vi ser ett positivt slut på kriget – vilket blir nästa land att attackeras av Ryssland? När de europeiska stormakterna inte klarar sig utan USA:s hjälp, ett land med en president som inte vill hjälpa oss. Då är vi försvarslösa. Artikel 5, det viktigaste fördraget som NATO-länderna ska följa, som innebär att länderna ska hjälpa varandra i krig, skulle Trump kanske inte följa. Nyligen varnade den danska underrättelsetjänsten att krig kan bryta ut inom fem år.

Alla länder tjänar något på att stödja Ukraina, inklusive USA.

Sedan det kaotiska mötet i Vita huset har världen reagerat starkt på mötet. ”Ett enat Sverige står bakom våra vänner i Ukraina”, skrev statsminister Ulf Kristersson på X. EU-kommisionens ordförande Ursula von der Leyen skrev att ”Var stark, var modig, var orädd. Du är aldrig ensam, kära president Zelenskyj. Vi kommer att fortsätta arbetet tillsammans med dig för en rättvis och varaktig fred.”

Ulf Kristersson har helt rätt.

Ett enat Sverige behöver visa solidaritet för Ukraina.

Läs relaterade artiklar på Supersanners ledarsida

Regeringsfrågan behöver inte vara så svår som Centerpartiet tycker

Så länge Trump försöker ”rädda landet” är han laglös

Svenska kyrkan ska inte vara politisk

Trump är president – Vad händer med Ukraina?

28 januari 2025 / Oscar Sanner

VÄRLDEN / Oscar Sanner

Trump är president – Vad händer med Ukraina?

Publicerad 28 januari 2025 kl. 06:00
Tidigare president Biden levererade det sista stödpaketet till Ukraina i slutet av december förra året. President Trump har i samtal med Putin hotat med sanktioner och höga tullar ifall kriget inte tar slut. Vad händer med Ukraina nu?

Sedan kriget i Ukraina började i februari 2022 beslutade dåvarande president Biden att ge enorma stödpaket till Ukraina. Under de nästan tre år efter kriget som Biden var president fick Ukraina ungefär 250 miljarder dollar i bistånd. Av dessa var 175 miljarder dollar militärt stöd, 62 miljarder dollar i säkerhetsbistånd och 3,4 miljarder dollar i ekonomiskt bistånd.

De möjliga scenarier som kan inträffa är många under Trumps kommande år.

I valrörelsen lovade Trump att inte ge något bistånd till Ukraina. På detta vis skulle kriget upphöra genom att Ukraina lämnar mark till Ryssland. Ett slut på kriget skulle ske inom två dygn efter Trumps installation. Ett orimligt löfte som inte uppfylldes.

Vissa tror att Trump kommer att strunta i löftet och pressa Rysslands president Vladimir Putin genom att hota med att höja det militära stödet. På detta vis skulle Putin bli tvungen att avsluta kriget i Ukraina. Ett fredligt beslut för både ukrainarna och ryssarna.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har en betydelsefull roll i krigets fortsättning. Tidigare har Zelenskyj sagt att Ukraina inte frivilligt vill lämna de ockuperade områdena till Ryssland för att få ett stopp på kriget. För några veckor sedan meddelade Zelenskyj att Ukraina går med på en sådan uppgörelse mot ett NATO-medlemskap.

Ett Ukrainskt medlemskap i NATO skulle innebära en ansökningsprocess där samtliga av medlemsländerna behöver godkänna. Donald Trump skulle mycket väl kunna sätta stopp för ett medlemskap. Turkiets president Erdógan och Ungerns president Òrban är fler personer som skulle vela sätta stopp för ett ukrainskt medlemskap.

Ifall processen för Ukraina att gå med i NATO skulle dra ut på tiden är det bara en tidsfråga innan Ryssland gör ett nytt anfall om några år.

I onsdags hotade Trump med strafftullar och sanktioner ifall Putin inte går med på att avsluta kriget. Tullarna skulle även kunna gälla andra länder som deltar i kriget. I ett inlägg på sin Sociala medier-plattform Truth Social att Trump alltid haft en mycket god relation med Putin och att han inte vill Ryssland illa. Trump menar att kriget kan ta slut på det bra sättet eller det dåliga sättet.

Rysslands biträdande FN-ambassadör Dmitrij Poljanskilj har uttalat sig. Den ryska regeringen behöver utvärdera vad Trumps överenskommelse skulle innebära. De grundläggande orsakerna till kriget i Ukraina behöver undersökas.

Svenska säkerhetsexperten Joakim Paasikivi säger att Trumps plan i princip handlar om att ta den ryska planen för Ukrainas kapitulation och kalla den för något annat. Paasikivi menar att hoppet inte är ute för Ukraina men att det är ett besvärligt utrikespolitiskt läge.

President Trump meddelade i torsdags att Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj är redo för att förhandla.

Redan innan Trump tillträdde som president meddelade han att han vill att NATO:s minimumnivå på BNP som läggs på försvaret ska höjas till 5%. Den nuvarande nivån ligger på 2%.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas håller med Trump om att de europeiska länderna behöver lägga mer pengar på sitt försvar.

Rysslands president Vladimir Putin sade i ett uttalande förra veckan att kriget inte skulle börjat om Trump vunnit presidentvalet 2020.

Ifall kriget i Ukraina tar slut finns det risk att Ryssland attackerar ett nytt land. Putin vill bygga upp Sovjetunionen på nytt. Baltikum och Finland är i riskzonen. Även Moldavien ligger i farozonen. Moldavien är grannland till Ukraina. Moldavien tillhör inte NATO. Ett slut på kriget skulle kunna leda till ett nytt världskrig.