LEDARE
Oscar Sanner: Klimatkompensation är inte lösningen
Bilden visar extrembränderna i Kalifornien, USA i januari.
Publicerad 5 augusti 2025 kl. 17:29
Utredarna har kommit med ett tydligt besked. Vi kommer inte nå klimatmålen.
Klimatkompensation är inte lösningen på klimatkrisen.
Regeringen har sedan tillträdet 2022 allt mer monterat ner klimatpolitiken på hemmaplan. I stället vill klimatminister Romina Pourmoukthari (L) klimatkompensera utomlands. Enligt henne är det en självklarhet att det inte handlar om att “köpa sig fri” från klimatpolitiken. Såhär sade hon i en intervju i TV4 3 juli 2023:
“Det här handlar ju inte om att köpa sig fri, utan det handlar om att ge en skjuts till länder som kanske vill ha höga klimatambitioner men inte har de ekonomiska möjligheterna eller kompetensen att göra det.”
Pengarna ingår i bemyndigaderamen. De tidigare ramarna på 450 miljoner planerade regeringen att höja till 1,5 miljarder kronor. Projektet kunde handla om att elektrifiera busstrafiken och att byta dieselmotorer mot solpaneler. Enligt regeringens beräkningar kan det rena 2 miljoner ton koldioxid, som motsvarar lite mindre än 5% av Sveriges utsläpp.
Klimatkompensation är ett mycket intressant experiment, som både företag och länder använt sig allt mer av de senaste åren. Problemet är att det inte alltid funkar. Själva klimatkompensationen medför ofta andra utsläpp, som till exempel av motorfordon. Dessutom riskerar fattiga människor att bli utnyttjade och dåligt behandlade. I maj förra året blev snabbmatskedjan MAX avslöjade av Aftonbladets grävredaktion för att deras klimatkompenseringsarbete resulterat i bland annat hunger och fällda träd.
Bild från Aftonbladets granskning.
Även om klimatkompensation gör skillnad, är det inte särskilt realistiskt med tanke på att både fattiga och rika länder har ett gemensamt ansvar. Om vi hjälper de fattiga länderna att nå deras klimatmål, krävs det mer än så för att vi ska klara klimatkrisen. På onödig bekostnad att de rika länderna ska åka snålskjuts.
Den globala uppdelningen av rika och fattiga länder gjordes på 1990-talet, men är inte lika självklar i dag. Som till exempel, varför ska fattiga länder i Afrika åka snålskjuts trots deras höga exportsiffor? Och om bara antingen fattiga eller rika ska ställa om, vilka? Och kanske ska oljerika Mellanöstern ta det största ansvaret?
I mitten av mars släppte Klimatpolitiska rådet sin rapport. De bokstavligt talat sågade regeringens klimatpolitik. Regeringen har på sistone gjort åtgärder, däribland höjning på reduktionsplikten till 10% från och med 1 juli. Den extra kostnaden kompenseras med lägre bränsleskatt. Något som klimatminister Romina Pourmoukthari kallade “en gyllene lösning”.
Klimatpolitiska rådet står dock fast vid sin kritik. I sin rapport skriver de att bränslepriserna behöver ligga på 23 – 24 kronor per liter, med helt återställd reduktionsplikt för att nå EU:s klimatmål för 2030. Med nuvarande nivåer reduktionsplikt krävs ännu högre bränslepriser.
Klimatminister Romina Pourmoukthari var inte på plats när rapporten presenterades. “Ingen regering har nått alla klimatmål, utan de är högt uppsatta och ambitiösa. Vi är inte framme, men vi är på god väg. Vi måste öka takten, vi måste accelerera vårt arbete, men det går i rätt riktning”, sade hon i en intervju i SVT efteråt.
Att regeringen har höjt reduktionsplikten är positivt, men det räcker inte. En reduktionsplikt på 41 % är en rimlig nivå.
Trots att länderna på klimattoppmötet för några år sedan enades om att länderna ska röra sig bort från fossila bränslen, stiger subventionerna till fossila bränslen i Sverige. I mitten av januari förra året beräknade Naturskyddsföreningen att 31 miljarder kronor användes 2023. Det är en ökning med 10 % jämfört med året innan. Subventionerna omfattar undantag från avgifter, undantag från energiskatt och undantag för koldioxidskatt för fossila bränslen.
I slutet av maj rapporterade Statistiska Centralbyrån att koldioxidutsläppen från den svenska ekonomin ökade med 6,3 % under 2024, jämfört med året innan. Den senaste utsläppsökningen innan dess var år 2021, då utsläppen ökade med 2,1 %. Det berodde på en coronaeffekt. Flygandet studsade delvis tillbaka 2020.
Den här gången finns det ingen pandemi att skylla på. Däremot finns det en regering.
Supersanners ledarredaktion har sina rötter i den svenska liberalismen. För demokrati, klimatet och en fri ekonomi.
Oscar Sanner