USA/KOMMENTAR
Oscar Sanner: Attackerna är en felbedömning av historiska proportioner
Attacker i Iran.
Publicerad 8 mars 2026 kl. 14:53
För 14 månader sedan svor Trump presidenteden med löfte om fred.
Kriget i Mellanöstern sätter decennier av amerikansk utrikespolitik på prov. Attackerna i Iran är startskottet på något större. Trumpkritiska Republikaner kan däremot släcka lampan efter krigsbeskedet.
Nu är den amerikanska bombhögern tillbaka.
Trump blev inte officiellt tilldelad fredspriset och amerikanerna själva börjar bli allt mer krigströtta. Trumps egen MAGA-rörelse har blivit splittrad om vilken sorts utrikespolitik USA egentligen ska bedriva. MAGA-anhängarna är egentligen inte så intresserade av utrikespolitiken. Rörelsen består av patriotiska amerikaner som vill att Trump ska resa inrikes.
Den högerextrema journalisten Tucker Carlson försöker bygga en ny MAGA-rörelse baserad på hat mot Israel. På andra sidan finns det medlemmar som den avhoppade kongressledamoten Marjorie Taylor Greene, som vill att USA ska dra sig ur helt från internationella interventioner. Andra MAGA-anhängare tycker att Trump inte varit tillräckligt israelvänlig och att USA ska ta över Grönland.
I kongressen hölls det i veckan en omröstning om en motion. Enligt motionen, som lämnats in av Demokraterna, föreslogs det att kongressen skulle hindra Trump från att göra fler amerikanska interventioner utan kongressens stöd. Motionen blev nedröstad av nästan alla republikaner och ett fåtal Demokrater som ställde sig på den andra sidan.
Kongressledamöterna debatterar även hur hotfullt Iran är mot USA. I veckan höll Representanthuset en omröstning där en majoritet beslutade att Iran är den överlägset största aktören i Mellanösternregionen vad gäller terrorism. Omröstningen röstades igenom med rösterna 372 – 53, där det endast var Demokrater som röstade nej.
Hur maktdelningen fungerar i militära interventioner är komplicerat. Enligt konstitutionen ska kongressen förklara krig. När det gäller militära interventioner är presidenten militärens överbefälhavare, som innebär att Trump har mycket makt. Gränsen mellan militär intervention och krig är upp till presidenten att bestämma.
Enligt NBC News opinionsmätning är en övervägande del av amerikanerna kritiska till attackerna. Ungefär 44% av väljarna tycker att Trump har skött attackerna på ett dåligt sätt, och ungefär 41% stödjer Trumps handlingar. Bland väljarna säger 52% att det var ett misstag att attackera Iran, 41% säger att det var nödvändigt och resten av väljarna är osäkra. Det mest intressanta som andra opinionsmätningar visat är att oberoende väljare är mest kritiska, alltså väljare som inte identifierar sig som Demokrater och Republikaner.
Jag tror att tiden avgör vad amerikanerna tycker om attackerna. Om situationen bli avblåst inom en ganska kort tid kommer många amerikaner ha glömt bort det här vid mellanårsvalet. Om oroligheterna i Mellanöstern utvecklas till ett regionalt storkrig kommer det bli impopulärt bland väljarna. Det mest avgörande är kanske ifall amerikansk militär kommer bli utplacerad i Mellanöstern. I så fall blir amerikanerna påminda om Irakkriget, kriget som de flesta är missnöjda med.
Om kriget drar ut på tiden kan det bli en stor nackdel för Republikanerna i mellanårsvalet.
Att militära interventioner ska skapa demokrati har testats många gånger sedan Andra världskriget. Det finns lyckade exempel. Listan över misslyckade försök är däremot mycket längre.
Irakkriget är ett exempel. När Irak höll de första demokratiska valen var det brist på långsiktigt fungerande strukturer. Efter att Saddam Hussein störtats blev det ett maktvakuum som innebar ett blodigt inbördeskrig mellan olika religiösa grupper, bildandet av islamistiska terrororganisationer och korruption.
Forskning som genomförts av bland andra Cambridgeuniversitetet i England visar att det behöver finnas politisk stabilitet, fungerande institutioner som kan reformeras, välfungerande nationella aktörer som kämpar för förändring och välmotiverade processer för fredlig samexistens.
USA:s president Donald Trump säger att iranska folket själva ska få chansen att ordna en bra framtid efter attackerna. Men det kan bli svårt. Först och främst är det svårt för de att höja sina röster med tanke på att regimen ännu inte har fallit. Det som USA gjort är en felbedömning av historiska proportioner.
Oscar Sanner