Kategori: Ekonomi

Ekonomin är inte längre Trumps starkaste kort

18 februari 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Ekonomin är inte längre Trumps starkaste kort

Trump håller upp en tavla med tullsatserna. Bilden togs i april förra året.

Publicerad 18 februari 2026 kl. 14:22

Förra veckan hävdade Trump i en intervju att USA:s ekonomi är starkare än någonsin tidigare.

Men allt fler väljare tvivlar på presidentens ekonomiska politik. Opinionssiffrorna har sedan tillträdet rasat i amerikanska delstater – även nyckeldelstaterna som hjälpte Donald Trump att vinna presidentvalet.

Enligt tidningen The Economist har Trumps opinionssiffror minskat med 21 procentenheter sedan han nyss hade tillträtt som USA:s president. Opinionssiffrorna brukar alltid minska för amerikanska presidenter efter tillträdet – men Trumps opinionssiffror har minskat betydligt mer jämfört med Biden, Barack Obama och George W. Bush vid samma tidpunkt.

Enligt opinionsmätningarna saknar en majoritet av väljarna förtroende för Trump i 38 av USA:s 50 delstater. Alla delstater som röstade på Biden 2020 och Trump 2024 saknar nu en majoritet förtroende. Där finns Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, Pennsylvania och Wisconsin.

The Economist har även undersökt förtroendet i olika kategorier. I alla frågor har Trumps förtroende sjunkit, i synnerhet när det gäller inflationen och arbetsmarknaden. Förtroendet för dessa två kategorier har minskat med ungefär 25%.

I valrörelsen 2024 hade Trump ett starkt förtroende bland väljarna med sin ekonomiska politik. Han lovade att vända ekonomin med tullar och skattesänkningar. Trump gjorde Biden till syndabock för den inflation väljarna fick stå ut med i början av Bidens presidentskap.

Orsaken till inflationen när Biden var president var egentligen coronapandemin, men Trump lyckades lura många väljare att tro att det var Bidens fel.

I dag, drygt ett år efter Trumps tillträde som president ser ekonomin inte så ljus ut som Republikanerna hoppades. Inflationen ligger på 2,4%, arbetslösheten är 4,3%. Det är ungefär samma siffror som när Trump tillträdde som president.

När det gäller matpriserna skiljer det mycket beroende på vara. Priset på nötkött har stigit med 16%, priset på sallad har stigit med 7% och priset på kaffe har stigit med 18%. Att enskilda matvaror blivit dyrare beror på tullar, men även andra saker spelar in. En av orsakerna till att kaffepriset stigit är klimatförändringarna, som slår hårt mot odlingarna av kaffebönor i Brasilien.

Nyligen gjorde den politiskt oberoende organisationen Tax Foundation en sammanställning av Trumps handelskrig. Förra året innebar tullarna i genomsnitt ungefär 1 000 amerikanska dollar i extra utgifter. Beräkningen är genomsnittlig per hushåll och motsvarar nästan 9 000 svenska kronor.

I Trumps budget, “big beautiful bill”, som röstades igenom under sommaren förra året, innebar stora skattesänkningar. Trots att skattesänkningarna kraftigt ökade USA:s budgetunderskott hoppades presidenten att underskottet skulle förminskas med tullarna. Enligt beräkningar är tullarna långt i från tillräckliga.

Skattesänkningarna minskade hushållens smärta att betala för tullarna, men det fanns ett stort missnöje mot budgeten. Enligt opinionsmätningar var budgeten en av de mest impopulära lagar Donald Trump skrivit under någonsin under sin politiska karriär. Det fanns en stark kritik mot att skattesänkningarna främst gynnade de rika.

“Vi har den mest storslagna ekonomin någonsin”, sade Trump i en intervju förra veckan. Kommentaren står i kontrast med vad allt fler väljare upplever. Samtidigt. Vem trodde att Trump skulle erkänna ett nederlag?

På sistone har han spridit optimistiska och ofta felaktiga påståenden om ekonomin. Trump har skrivit på sociala medier att matpriserna är billigare än någonsin tidigare. För några veckor sedan sade han att han hoppas att priserna på narkotika ska sjunka. Många gånger har han dessutom hävdat att inflationen var den värsta någonsin med Biden, en lögn som inte är sann.

På tisdag ska Trump hålla sitt årliga state of the union-tal till kongressen. Vi vet ännu inte vad han kommer säga, men troligtvis kommer han nämna ekonomin. Vi ska inte bli förvånade ifall Trump än en gång ger sig själv glädjebetyg.

Om Trump kan hålla igen på skadeglädjen återstår att se. I november hålls mellanårsvalet till Senaten och Representanthuset.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Bråket med Centralbanken är troligtvis ett försök att utöka presidentmakten

30 januari 2026 / Oscar Sanner

USA / ANALYS

Oscar Sanner: Bråket med Centralbanken är troligtvis ett försök att utöka presidentmakten

Amerikanska Centralbankens högkvarter.

Publicerad 30 januari 2026 kl. 16:43

Nu har Trump hamnat i bråk med Amerikanska Centralbanken Fed. Konflikten handlar ifall Centralbankschefen Jerome Powell ska åtalas.

Konflikten riskerar skada Centralbankens förtroende och markerar Trumps övertygelse. Men i grund och botten handlar det troligtvis om räntesatserna.

Det här är en analyserande text. Artikeln är opartisk, men skribenten svarar för analys i artikeln.

USA:s president Donald Trump har i över ett års tid använt tullar som påtryckningsmedel för politiska syften. Icke förutsägbara tullbesked har kommit som börjat gälla ganska omgående. Det leder till en instabilitet på den globala ekonomiska marknaden.

Om några veckor ska USA:s Högsta domstol bestämma ifall Trump har rätt att hastigt bestämma tullsatser utan kongressens stöd. Om Högsta domstolen kommer fram till att presidenten saknar legitimitet kommer Trumps främsta utrikespolitiska verktyg försvinna. Dessutom finns det risk att USA kommer behöva betala tillbaka till många länder när de tidigare tullarna ogiltigförklaras.

Där är vi åtminstone inte än. På sistone har det i stället stormats kring Amerikanska Centralbanken Fed. Centralbanken har som uppgift att analysera det ekonomiska läget och bestämma räntesatserna. Ledamöterna är politiskt nominerade. Myndigheten är självständig och dess beslut behöver inte godkännas av politiker.

Bråket mellan Trump och Centralbanken började för några veckor sedan. Allt började med att Trump hävdade att riksbankchefen Jerome Powell varit oärlig med ekonomiska transaktioner. Sedan flera år tillbaka pågår det nämligen en renovering av Centralbankens huvudkontor i Washington. Kostnaderna för projektet har stigit oväntat högt. Det beräknas nu kosta ungefär 2,5 miljarder amerikanska dollar.

Trump har tillsatt en kommitté som ska utreda ifall Centralbankschefen ska åtalas. Ifall Jerome Powell blir åtalad skulle han bli tvungen att avgå.

Centralbankschefen Jerome Powell har avfärdat kritiken. I intervjuer har han sagt att han tror att anledningen är att Trump vill pressa honom att sänka räntan.

Att Trump vill pressa Centralbanken för politiska syften är uppmärksammat – men inte unikt. Flera andra presidenter i USA:s historia har gjort liknande saker. Den Republikanska presidenten Richard Nixon pressade Centralbanken att sänka räntorna i början av 1970-talet. Det ledde till ett årtionde av ekonomisk stagflation. Stagflation är ett ekonomiskt begrepp som innebär låg ekonomiskt tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation.

Stagflationen ledde till att USA:s Centralbank chockhöjde räntan i början av 1980-talet. Det ledde till recession, ekonomisk nedgång under en längre period. Men på sikt ledde recessionen till att inflationen sjönk. Då blev det fart på ekonomin.

Ännu vet vi inte om riksbankchefen kommer bli åtalad. Men enligt mig är det inte särskilt troligt med tanke på att tiden håller på att rinna ut. I maj väntas Jerome Powell avgå som riksbankchef. Han har varit riksbankchef sedan 2018, och konstitutionen hindrar honom från att bli vald en tredje gång.

Därför tror jag att vi ska tolka Trumpadministrationens hot som ännu ett försök till att utöka presidentens makt.

I dag meddelade Trump att han nominerar Kevin Warsh till ny Centralbankschef. Han har sedan många år tillbaka varit en av Trumps favoriter – och förespråkar lägre räntor.

Att Trump vill sänka räntan är ett omtyckt förslag bland hans väljare. Om man sänker styrräntan gör det att de andra bankerna har råd att sänka sina räntor. Dessutom minskar det risken att bankerna gör övervinster. USA är ett land med höga krav på självförsörjning. Många familjer behöver låna pengar för att ha råd med utbildning, hastigt flytta till andra delstater på grund av arbetsbrist och renovera gamla hus.

Sänkt styrränta skulle på kort sikt varit uppskattat bland Trumpväljarna. Men på längre sikt är det inte lika säkert. Sänkt styrränta i kombination med tullar ökar risken för att inflationen stiger.

Men så blev det inte. I onsdags meddelade Fed att de lämnar styrräntan oförändrad inom intervallet 3,50 – 3,75%. De bestämde sig alltså för att gå sin egen väg – trots Trumps tydliga åsikt.

“Vi borde ha en avsevärt lägre ränta nu när till och med denna idiot medger att inflationen inte längre är ett problem eller hot”, skrev Trump på Truth Social efteråt.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Varför vill Moderaterna planera svenskars familjeliv åt dem?

22 oktober 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Varför vill Moderaterna planera svenskars familjeliv åt dem?

Statsminister Ulf Kristersson (M) och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) håller pressträff.

Publicerad 22 oktober 2025 kl. 06:14

Supersanners ledarsida är liberal.

En arbetsgrupp inom Moderaterna har föreslagit flera åtgärder, däribland ökade RUT-avdrag och överseende av vart förskolor byggs, i syftet att fler ska vilja skaffa barn. Viljan är förståelig, men varför ska inte individen själv få bestämma?

Ett fruktsamhetstal på 1,43 barn per kvinna. Det blev slutsatsen när Statistiska Centralbyrån förra året undersökte barnafödandet. Räknat på fruktsamhetstal per kvinna är det lägsta som någonsin registrerats, sedan Sverige började göra statistik år 1749. År 2024 var året som fick den lägsta folkökningen sedan 2002.

Enligt Maria Stanfors, forskare på Lunds universitet är det varken unikt eller nytt. Historiskt har barnafödandet varierat, samtidigt som skillnaderna varit extra höga i Sverige jämfört med andra länder. När de olika tiderna inträffar beror på när det är bättre och sämre tider i världen.

Sedan år 2010 har barnafödandet sjunkit i hela den rika världen, trots god ekonomi. Det är långt ifrån de beräknade 2,1 barn per kvinna som behövs för att befolkningen ska reproducera sig och samhället fungera.

I början av juli presenterade regeringen en ny utredning om varför det föds så få barn i Sverige. Åsa Hansson, som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, ska driva utredningen tillsammans med ett antal forskare, professorer med ekonomiska kunskaper och opinionsanalytiker. De ska föreslå åtgärder för ett samhälle som uppmuntrar till att bilda familj och en hållbar befolkningsutveckling.

Moderaterna har även själva tillsatt en intern arbetsgrupp. I somras presenterade de sina förslag. De kom fram till att riktade skatteavdrag, genom ett breddat RUT-avdrag, kan hjälpa föräldrarna att hämta och lämna samt skjutsa till fritidsaktiviteter. Moderaterna ska även undersöka möjligheterna för att bygga fler förskolor i närheten av universitet, som ska uppmuntra människor att skaffa barn.

Är Moderaternas förslag ett steg i rätt riktning mot ett samhälle där fler som vill skaffa barn kan skaffa barn, eller ett steg mot ett samhälle där staten bestämmer över individers egna familjeliv? Det är en bra fråga. Men att fråga sig det är inte relevant.

“Moderaternas förslag är mycket märkligt. Det är trots allt individen som bestämmer om man vill ha barn, inte staten.”

Det är snart nio år sedan den mycket berömda läkaren och professorn Hans Rosling dog. I sitt yrke var han med och skapade stiftelsen Gapminder, för att sprida kunskap om global hälsa. Hans Rosling brukade ofta påpeka att mycket av den dåliga framtidstron beror på brist på kunskap om hur världen egentligen ser ut, och att världen blir bättre.

Hans Rosling höll inte med uppfattningen att de låga födslotalen är ett samhällshot. Han pekade snarare på minskad fattigdom, aborträttigheter och preventivmedel som en framgångssaga.

De senaste decennierna har finanspolitikens tydligaste skiljelinje mellan Moderaterna och Socialdemokraterna varit synen på statens roll. Moderaterna har beskrivit sig som mer liberala, med fokus på skattesänkningar och marknadsekonomi.

Marknadsekonomin är värd att försvara, men den fungerar bäst i kombination med individens frihet.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner

Trump har skickat ut oss alla på en farlig resa

7 juli 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Trump har skickat ut oss alla på en farlig resa

Donald Trump.

Publicerad 7 juli 2025 kl. 20:23

Supersanners ledarsida är liberal.

Är Trump en frihandelsvän som använder tullar för att få till en rättvisare spelplan?

Nej, han tycker verkligen om tullar.

Förra veckan röstade kongressen ja till Trumps budget, “big beautiful bill”. I budgeten ingår det att sänka skatten för medel- och arbetarklassen till historiskt låga nivåer. Utöver de nya restriktionerna för att få sjukvård, vilket riskerar leda till ytterligare nästan 11 miljoner oförsäkrade amerikaner, beräknas ett underskott på 2,4 triljoner dollar under decenniet. Trumps tullar är långt ifrån att finansiera underskottet.

Första gången tullbeskedet kom, den andra april, gick skadan att reparera. Ungefär en vecka senare bekräftade Vita huset en tre månader lång tullpaus. En basnivå på 10% gällde för alla länder utom Kina. Där höjdes i stället tullarna till 125%. Länder hade på sig till 9 juli att sluta handelsavtal med USA. Vita huset lovade att USA skulle sluta massa handelsavtal under den perioden.

På onsdag har dessa tre månader gått, och USA:s finansminister Scott Bessent förklarade på söndagen att flera stora handelsavtal skulle slutas de kommande dagarna. Han fokuserar på 18 länder som står för 95% av handeln med USA.

Är Trump en frihandelsvän som använder tullarna för att få till en rättvisare spelplan? Nej. Nu handlar det om att för vår del bli drabbade av höga tullar som gynnar USA, eller att sluta handelsavtal och få lägre tullar, på bekostnad av handelsavtal som ensidigt gynnar USA.

Så gjorde Vietnam. Det ledde till att Trump för några dagar sedan gick ut med att Vietnam bara får 20 % tullar, samtidigt som han lovade att USA ska få total tillgång till den vietnamesiska marknaden.

Det är faktiskt troligt att Trump kommer bli tvungen att backa igen om tullarna. Annars riskerar det att sluta i en jättesmäll.

“Tullarna riskerar att inte bara välta USA:s ekonomi, utan hela världens.”

Den enda veckan med höga tullar i april fick Donald Trump en försmak av vad det innebär när finansmarknaderna tappar förtroendet. Dollarn sjönk, räntorna steg. Amerikanska investerare köpte euro, guld och schweisiska franc. I en ekonomi som vanligtvis domineras av amerikanska dollar. Det ledde även till att investmentbanken JP Morgan beräknade att troligheten för en ekonomisk nedgång i ekonomin, även kallad recession, var mer än 50 procent. Den beräkningen gjordes när pausen började.

I en världsekonomi där vissa företag är beroende av att exportera till USA för ekonomisk tillväxt är det verkligen ett ödesdigert experiment.

Det är hög tid att inse att presidenten som många gånger sagt att “tullar är ordbokens vackraste ord”, faktiskt älskar de.

Oscar Sanner

Läs fler artiklar av Oscar Sanner