LEDARE
Ledare: Vi måste sluta fråga oss vad Putin kan acceptera

Trump och Putin möts på G-20 mötet 2019 i Sydafrika.
Publicerad 15 augusti 2025 kl. 10:02
Att förhandla med Ryssland och vägra upprustningen är ett långsiktigt sätt att få en fredlig värld. Det tycker Svenska Freds.
Men det är mycket lättare sagt än gjort.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina började 24 februari 2022. Hur många Ukrainare, inklusive civila som dött är oklart. Det beror på att man använder olika sätt för att verifiera information. Man uppskattar att det är flera hundra tusen Ukrainare. UNICEF Sverige beräknar att en femtedel av barnen har förlorat minst en släkting eller vän.
Hur många ryska soldater som dött är också oklart. Enligt en NATO-källa till Omni dödas eller skadas ungefär 975 ryska soldater varje dag. (6/6 2025) Brittiska militära underrättelsetjänsten tror att över 900 ryska soldater har dött eller stupat varje dag. (2/12 2023)
Ukraina är i stort behov av militärt och humanitärt stöd. Sedan 2022 har Europa bidragit med 80 biljoner euro i stöd. Men vi har råd att lägga ännu mer pengar. Enligt Institutet för världsekonomi i Kiel lägger många europeiska länder mindre än 1 procent av sitt BNP på stödet.
Världsbanken har räknat ut de totala siffrorna för % av BNP utifrån förändringarna från krigets början till 28 februari 2025. Estland och Danmark ligger i topp med ungefär 2,3 %. Sverige har lagt sjätte mest med ungefär 1 % av BNP, ungefär samma nivå som Finland. Sedan följer de flesta europeiska länder inklusive bland annat USA och Australien. USA har lagt ungefär 0,53 % av BNP. Tyskland har lagt ungefär 0,44 %, Storbritannien har lagt ungefär 0,52 % och Frankrike på ungefär 0,19%. Vi har räknat från BNP-nivåerna 2021, pågrund av att det är svårt att räkna ut med hänvisning till BNP-nivåerna som ändras årligen.
USA var länge det land som spenderade mest räknat i amerikansk dollar, trots deras förhållande till BNP. Totalt lade de mer än 120 biljoner dollar. Donald Trump var på ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj 28 februari. Under det mötet blev de osams. Trump anklagade honom för att han “gamblade med ett tredje världskrig” och sade “slöt ett avtal, annars drar vi oss ur”. Donald Trump vägrade skriva under det mineralavtal USA tidigare lovat att skriva under. Zelenskyj blev utslängd ur Vita huset.
Den 3 mars 2025 beslutade USA:s president Donald Trump att stoppa allt stöd till Ukraina.
Något som är extra sorgligt är att svenska Fredsrörelsen försöker bistå den processen.
Organisationen Svenska freds bildades 1883 och har sedan dess haft en aktiv roll i neutralitetspolitiken. Sveriges NATO-inträde i mars 2024 är de starkt skeptiska mot. Svenska freds menar att upprustning leder till krig. Problemet är att de inte har insett vikten av global solidaritet. Sedan NATO bildades 1949 har de med omfattande säkerhetsgarantier förebyggt krig. Kanske var det just därför vi undvek ett tredje världskrig under Kalla Kriget.
Så hur tänker Svenska Freds göra om det blir krig i Sverige? I en intervju i SVT:s 30 minuter 27 mars sade ordförande Kerstin Borgeå om hur vi ska försvara oss. Hon pratade om att vi ska ändra på skyltar så att stridsvagnarna inte hittar rätt, vara kreativa människor och vägra gå med på omröstningar som är fejk. Givetvis ska allt vara ickevåldsmetoder.
Vi måste förstå att det inte går att förhandla med Ryssland. I stället måste vi räkna med att Putin är inställd på krig. USA:s president Donald Trump har försökt sätta press på Putin genom hot om högre tullar. Vid upprepade tillfällen har han till och med hyllat Vladimir Putin för kriget i Ukraina.
I dag ska Trump och Putin mötas i Alaska för att diskutera. Det är första gången de träffas sedan 2019. Donald Trump har sagt att troligheten att han misslyckas göra en omedelbar vapenvila är 25 %.
Nu återstår det att se om han lyckas.
Supersanners ledarredaktion