Författare: Oscar Sanner (Sida 6 av 6)

Varför tänker vi inte på klimatet?

Vi lever i en orolig omvärld. Krig, svält och politisk instabilitet innebär att vi lever i en orolig värld. När jag sitter och skriver det här är det krig i Ukraina, Donald Trump har nyss blivit utsatt för ett mordförsök och regeringen föreslår att förskoleklassen ska avvecklas. Sedan 7 oktober 2023 har krig härjat vid Gazaremsan i Mellanöstern. Ett krig som beror på motsättningar. Motsättningar utefter politisk bakgrund och religiös tro. En bild av hur religiöst kristna hånar och attackerar judar pågrund av att de är annorlunda. Hur kvotering i samhället inskränker mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Hur olika rebeller och militära styrkor strider mot varandra. En bild av ett samhälle där den religiösa tron är livsfarlig. Dessutom har den politiska arenan förändrats allt mer. Joe Biden har hoppat av presidentvalet och två ärkefiender strider mot varandra om att bli president. Hur de två presidentkandidaterna hånar varandra utefter personangrepp. I USA riskerar Trump att avveckla demokratin genom rasistiska utspel, ökad auktoritet för presidenten och Project 2025. Project 2025 är ett projekt som flera av Trumps nära medarbetare har tagit fram. Ett projekt som innebär att flera demokratiska institutioner försvinner och USA blir allt mindre demokratiskt. Trump själv har förnekat inblandning med Project 2025, något som har blivit omdiskuterat. Men mitt i allt som händer, finns det en tanke jag inte kan släppa. När jag läser på Aftonbladets hemsida om Bidens uttalanden om kriget i Mellanöstern, när jag ser bilder på svält i Afrika och när jag är inne på Donald Trumps Instagramkonto har jag något helt annat i tankarna – Varför tänker vi inte på klimatet?  

Varför är vi så kräsna?

För en månad sedan köpte jag en ny mobil. Min gamla mobil var från 2017, och den började bli rätt utsliten. Jag funderade länge på om jag skulle strunta i att köpa en ny av klimatskäl, men jag insåg att jag kunde göra en kompromiss. Därför köpte jag en begagnad mobil istället. För dig som alltid köper nytillverkade mobiler kanske du får bilden av begagnade mobiler som en mobil men sprickor i skärmen, halvdåligt batteri och ett trasigt fodral. Men min begagnade mobil var precis som ny när jag köpte den. Klart, någon liten mikrospricka som bara små organismer kan se finns det väl säkert och endast 80 % batterikapacitet, men annars var den som ny. Dessutom var den mycket billigare än en nytillverkad. Jag valde det bästa märket – Swappie. Tidigare i år köpte en människa i min klass också en begagnad mobil. När han visade upp den för min lärare började läraren skratta. ” Nej, du. Det där går jag inte på. Den är inte begagnad. Den är ny! Det är bara du som försöker lura mig så att jag ska tänka mer på klimatet. ” Killen som hade köpt mobilen blev helt frustrerad för att bevisa att den var begagnad. Han visade bekräftelse-mailet för läraren och hans kompis försökte övertyga läraren om att mobilen var begagnad. Men det gick inte. Läraren valde att gå och dricka kaffe i lärarrummet istället. Ibland blir jag väldigt fundersam. Varför är vi så kräsna? Varför har vi så höga krav på tillvaron? Vi ska ha en sprillans ny mobil, vi ska köpa den billigaste bilen och vi ska äta så mycket godis som möjligt. Behövs det verkligen? Vi är missnöjda med våra liv, trots att vi har det så gott ställt. Vi fastnar på negativa detaljer i ens tillvaro istället för att se helheten. Vi glömmer bort glädjen av att ha vänner, en TV, en soffa och ett bra jobb. Vi är så vana att vi glömmer bort glädjen. Men när vi väl blir av med det vi älskar. När TV:n går sönder, när soffan brakar ihop och när vännerna hamnar i slagsmål. Då är vi nedstämda. Då drömmer vi oss tillbaka till den där gamla tillvaron, den där gamla tillvaron där vi retades på de där små detaljerna. Behöver vi verkligen så mycket? Ibland måste vi ifrågasätta om våra behov är genuina. Behöver vi åka på en tropisk semester två gånger om året? Behöver vi en TV för att titta på TV4-nyheterna varje kväll vid 22:00. Det finns en fråga vi behöver ställa oss själva. En fråga vi behöver ställa oss själva för att vi ska tänka mer på klimatet. Varför är vi så kräsna?

Det är inte eleverna som slänger mest mat

Skolmaten. Oavsett om man är nöjd med skolmaten (vilket de flesta inte är) eller nöjd så är det rätt unikt med gratis skolmat. I hela världen finns det bara tre länder som enligt nationell lag erbjuder gratis skolmat till samtliga länder. Det är Sverige, Finland och Estland. En fråga som kan diskuteras om skolmaten är hur den ska bli klimatsmart. Detta är givetvis en fråga för kommunfullmäktige att besluta. I Habo, där jag bor, har kommunen gjort flera saker för att maten ska bli klimatsmart. Förr fick vi nästan alltid ris till maten. Men pågrund av att det inte är bra för klimatet har vi de senaste åren nästan bara fått havreris till lunch. Vissa i min klass har ibland pratat om ”det där jävla havreriset”. Nackdelen med havreris är att många elever inte äter så mycket, och de som väl äter äter ganska lite. I Habo fungerar det så att skolköket slänger den mat som blir över. Ifall vi skulle fått ris istället skulle fler elever ätit av maten. Dessutom skulle köket ha slängt mindre mat. Även om havreris är bättre för klimatet, så gör det ingen skillnad med tanke på att de slänger mycket havreris. Det är intressant att tänka på. Förr brukade jag slänga mycket mat i skolan. Min kompis brukade då påpeka att det var dåligt att slänga mat. Men faktum är att det inte spelar någon roll. Ifall jag tar mindre mat på min tallrik och inte slänger något, så slänger köket det som blir över istället. Pågrund av att vi alltid åt mat sist på min gamla skola så var det ändå inga andra som skulle äta efter oss. Därför struntade jag i att lyssna på min kompis. Att slänga mat kändes givetvis etiskt fel, och det var ofta jag hade dåligt samvete över att jag slängde mat. Men jag brukade trösta mig själv med att det inte spelade någon roll.
När man tänker på skolmaten och på normen om att inte slänga mat blir man lite fundersam. För några år sedan sade min dåvarande lärare att det var ”synd om mattanterna” att eleverna slängde så mycket mat. Men det där kan man givetvis ifrågasätta. Tänk hur synd det är om eleverna. De får halvtillagade falukorvar, fruktansvärt havreris och nästan aldrig chicken nuggets. Ofta klagar lärare på att elever slänger mat. Men faktum är att med tanke på allt havreris som blir över får köket slänga oerhört mycket. Det är inte alls mycket med tanke på att eleverna slänger mat. En sak kan vi konstatera om skolmat: Det är inte eleverna som slänger mest mat – Det är mattanterna

Så gör du för att äta mindre kött?

En sak är säker. Vi behöver äta mindre kött och mer vegetariskt för klimatets skull. Vi behöver helt enkelt ta bort den sedvanliga kokta korven på måndagar före handbollsträningen, grillmaten på fredagkvällar strax innan Bäst i test börjar och ta bort den där vanliga älgsteken på torsdagar strax före regeringens presskonferens börjar. Vi får ersätta den maten med lättlagad vegetarisk pasta på måndagar, indisk böngryta på fredagar  och vegetarisk lasagne på torsdagar. Man kan givetvis bli vegetarian, men forskning har visat att det är bättre ifall många äter mindre kött än att bara ett fåtal blir vegetarianer. Att bara äta lite kött kallas ibland för att vara Flexitarian. Här får du reda på vilka problem som kan uppstå när man ska äta mindre kött samt hur man löser de: 

Problem nr 1: Barnen tycker inte om vegetarisk mat

Lösning: Att vara barn och äta vegetarisk mat kan vara svårt, men det går att vänja barn vid att äta vegetarisk mat. Genom att helt enkelt tvinga barn att äta vegetarisk mat kan barnen vänja sig vid att avstå den där klassiska fredagsburgaren strax innan Bäst i test börjar. Det är bra att börja i tidig ålder. Forskning har visat att det är lättare för barn att vänja sig äta vegetarisk mat när barnen är yngre. För dig som har barn som är fyra år gamla och neråt är det verkligen dags nu! Annars är det inom en snar framtid för sent. 

Problem nr 2: Man är van vid att äta kött ofta och det är svårt att vänja sig av

Lösning: Ett bra tips för att vänja sig av vid kött är att äta lite mindre kött gång på gång. Vi tar ett exempel. Caroline älskar att äta kött. Hon fyller 38 år 14 september och äter kött väldigt ofta. Hon äter kött fyra gånger i veckan. Varje gång som hon ser någon reklam från Mc´ Donalds ler hon med hela munnen och tar fram två burgare som hon äter. Hon vill sluta äta kött och delar upp det i etapper. 

De första två veckorna äter hon kött tre gånger i veckan. 

De två veckorna efter det äter hon kött två gånger i veckan

De två veckorna efter det äter hon kött en gång i veckan

Sedan äter hon aldrig kött mer i hela sitt liv!

Det är dags nu. Ät mindre kött och mer vegetariskt! 

Relaterade artiklar

Vi befinner oss i ett biologiskt nödläge

Sortera förpackningar rätt

Blir det någon ny kärnkraft?

Vi befinner oss i ett biologiskt nödläge

Ofta förknippar man klimatet med flygresor, bilresor och klimatkompensation. Men faktum är att det är oerhört viktigt att djuren ska ha det bra för klimatets skull. Djur och klimatfrågan har mycket gemensamt, trots att det kanske inte känns så.
Vi befinner oss i ett globalt nödläge för djur. Allt fler arter blir utrotningshotade till följd av avverkning av regnskog, ett förändrat klimat samt tjuvjakt. Det vi behöver göra för klimatets skull är självklart: Ta hand mer om djuren

Studier visar att 2 000 arter i Sverige är utrotningshotade. Forskare har kommit fram till att 99% av alla vattenlevande djur kommer att ha fått i sig plast år 2050. 2050 kommer det finnas mer plast än fisk i havet. Plasten i haven beräknas enligt många forskare fyrdubblas till år 2050. Detta är ett kvitto på hur egoistiskt beteende ur det mänskliga perspektivet, bristande sophantering i utvecklingsländer samt brist på papperskorgar på stränder hotar vår biologiska mångfald. Hur vi människor tänker på oss själva i första hand, trots att människan absolut inte är en utrotningshotad art. Samtidigt påverkar klimatförändringar djuren på ett avsevärt sätt. Extremväder, som extrema översvämningar, alldeles för långa torrperioder samt smältande is i Arktis och Antarktis påverkar djurens framtida tillvägagångssätt. Forskning har visat att brist på betesmark för djur bidrar till att djur äter giftiga växter, vilket bidrar till att allt fler djur dör. Sambandet mellan biologisk mångfald och klimatet är alla forskare överens om. Vi beter oss på ett uselt sätt. Vi beter oss som att vi inte förstår att djuren finns till för att hjälpa oss. Vi ser djur som extrema massmördare som sitter fängslade på anstalten i Kumla för livstids fängelse. Vi själva får inget dödsstraff för hur dåligt vi sköter djuren, samtidigt som djuren själva istället blir drabbade av dödsstraff. Studier har visat att människan har utkonkurrerat 7 % av alla arter på jorden sedan mänsklighetens födelse.

När man tänker på hur människan har betett sig mot djur i alla år, blir jag väldigt fundersam. Det beror inte på att jag bara är en människa, utan att jag även själv är en del av det biologiska samspelet. I alla år har vi människor sett allt ur vårt eget perspektiv framför djuren. Vi har använt djur som byten, trots att vi är släkt med djuren på en väldigt lång väg. När komikern och allvetaren Fredrik Lindström 2008 sommarpratade, pratade han om hur den mänskliga faktorn kan betraktas som något negativt ur djurens perspektiv. Dessutom pratade han även om att vi ser oss själva som extraordinära, trots att vi och djur båda är en del av det biologiska samspelet. När man tänker på det blir man ärligt talat fundersam. Varför förstår vi inte hur dåligt vi har betett oss? Vi ser det ur det perspektivet att vi vinner på att utkonkurrera ut djur, trots att vi ur det långsiktiga perspektivet förlorar på det. Kanske är det just därför många inte tänker på klimatet, för att det mänskliga tänkandet handlar om att inte bekymra sig över morgondagens problem. Egentligen är vi människor också djur, med tanke på att vi är släkt med djuren på lång väg.Oavsett ut vilket perspektiv vi ser det ur finns det en sanning:

Djuren blev påkomna, men det var vi som avslöjades

Tryck här för att läsa fler artiklar

Sortera förpackningar rätt

För några veckor sedan läxade jag upp min mormor och morfar, som hade gjort fel när det gäller att sortera förpackningar.
Sedan juli i år är det lag på att korkar på förpackningar ska sitta fast när man öppnar förpackningen, vilket lett till förvirring. Men faktum är att man ska göra på detta vis:

Först ska man skölja ur förpackningen. Skölj ur den med vatten. Ifall det inte finns något kladd kvar är detta inte nödvändigt. Det är väldigt viktigt att skölja ur ordentligt. Ifall det behövs ska man även skölja utsidan av förpackningen med vatten.
Sedan ska man plocka bort korken. Ifall man sorterar en förpackning med kork, återvinns inte förpackningen. I så fall förbränns förpackningen vilket bidrar till ökade koldioxidutsläpp. Sortera korken enskilt i det material som den består av. Efter det ska du sortera förpackningen enskilt i det material som den består av.
Att man ska sortera utan kork är inte lika självklart längre sedan det nya EU-direktivet i juli. Men faktum är att korken ska vara lös när den sorteras. Kanske blir man lite fundersam på om det spelar någon roll i fall korken är lös eller inte, men det spelar faktiskt roll! Det är dags nu. Vi behöver ställa om till ett hållbart samhälle. Kanske ser du den enda chansen att få ett mer hållbart samhälle genom att vara politiskt aktiv, men hur man beter sig i ens privatliv spelar stor roll för klimatet. Oavsett ur vilket perspektiv vi ser det ur finns det en enda sanning om sortering:

TA BORT KORKEN FRÅN FÖRPACKNINGEN

PUNKT SLUT

Tryck här för att läsa fler artiklar

Blir det någon ny kärnkraft?

En sak är säker. Utan fossilfri el är det omöjligt att ställa om till ett hållbart samhälle. Ulf Kristerssons regering väljer just nu att satsa på kärnkraft. Men faktum är att ifall folket tycker till kanske inte kärnkraften kommer att användas.

Att själv påverka varifrån sin el kommer kan ses som omöjligt, men det är det inte! Det är nämligen möjligt att hos flera leverantörer teckna ett elavtal där man väljer vilken eller vilka energikällor elen ska komma ifrån. Ett av företagen som satsar är Vattenfall, där man välja att få all el ifrån vindkraft, solkraft, vattenkraft eller kärnkraft. Kärnkraft rekommenderar jag verkligen inte av klimatskäl. Vissa elleverantörer satsar till och med på en klimatbonus ifall man endast väljer fossilfria energikällor.
När man tänker på det här kanske man själv börja undra vilken skillnad det här gör i praktiken. För oavsett vilket elavtal man tecknar
stannar inte kärnkraftsproduktionen upp helt. Men faktum är att ifall allt fler väljer att endast ha fossilfri el, kommer kärnkraft bli en förlust för elleverantörerna, vilket kommer bidra till att kärnkraften fasas ut.
Samtidigt så undrar man ju hur det kommer gå för Ulf Kristerssons regeringsunderlag med kärnkraftsplanerna. För ny kärnkraft innebär en lång process, som sträcker sig över flera politiska mandatperioder. Och hur ska det gå till? För faktum är det tveksamt ifall en socialdemokratisk regering med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle vara för de stora planer för kärnkraft som Sveriges nuvarande regering har. Med tanke på hur jämnt i mandat det är mellan regeringsunderlaget och oppositionen, blir man fundersam på vad det är som påverkar utfallet av Sveriges framtida energikällor. Kanske är det de väljare som tvekar mellan att rösta på Liberalerna och Centerpartiet som kommer avgöra den här frågan. Dessutom ligger båda partierna nära 4%-spärren. Kanske är det stödrösterna till förmån för Liberalerna och Centerpartiet som är avgörande för Sveriges kärnkraft?

Tryck här för att läsa fler artiklar