Författare: Oscar Sanner (Sida 6 av 11)

En saftig nota att betala

30 maj 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: En saftig nota att betala

Har ett viktigt uppdrag.

Publicerad 30 maj 2025 kl. 12:45

Supersanners ledarsida är liberal.

I år höjdes kommunalskatten med i snitt 4 öre. Om vi fortsätter höja kommunalskatten så här mycket varje år får du räkna med mindre julmat nästa år.

I december förra året släppte Statistiska Centralbyrån, SCB, en färsk rapport om kommunalskatten inför det kommande nyåret. I snitt höjdes kommunalskatten med 4 öre, med ett riksgenomsnitt på 32,41 %. Då räknas regionskatten och kommunalskatten in i den totala kommunala skattesatsen.

Den kommun som har högst kommunal skattesats är Degerfors, med 35,3 %. Lägst kommunalskatt har Österåker, med 28,98 %.

Hemsidan Ekonomifakta har gjort en historisk sammanställning av kommunalskatten. År 1930 låg genomsnittet på 8,49 %. År 1940 låg siffran på 10,53 %. År 1950 låg siffran på 10,19 %. År 1960 låg siffran på 14,63 %. År 1970 låg siffran på 21 %. År 1980 låg siffran på 29,09 %. År 1990 låg siffran på 31,16 %.

När Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000 låg siffran på 30,38 %. Sedan dess har kommunalskatten i ett långsamt tempo höjts till nuvarande 32,41 %. Den här sammanställningen visar en genomsnittlig ökning på ungefär 44 procentenheter jämfört med 1930.

Den nuvarande kommunalskatten i Tranemo kommun är 32,98 %. I Habo är det 33,93 %. I Uppsala är det 32,85 %. I Göteborg är det 32,60 %.

“SKR visar oss att kommunerna till viss del lägger pengarna på fel saker.”

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsatt en ny beredning som fokuserar på att minska kommunernas administrativa arbete. Institutet för framtidsstudier har gjort en studie. De fann att 40 % av lärares, sjuksköterskors och socialsekreterares arbetsdag gick åt till administrativa uppdrag. Siffran borde ligga på 10%.

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog skriver något mycket tankeväckande i en artikel på deras hemsida. Hon tror att kommunerna sparar pengar om den administrativa bördan centreras kring särskilda personer. Det innebär att i stället för att exempelvis en sjuksköterska administrerar, tilldelas särskilda administratörer de uppgifterna.

“Kommunerna och regionerna behöver se till att ha en bättre sjukvård och socialtjänst.”

Om administrationen minskar kommer sjukvården och socialtjänsten sköta sitt uppdrag lika bra, trots sänkta skatter. Förhoppningsvis kommer uppdraget bli bättre. Kommuninvånarnas sänkta skatter kommer leda till att färre är i behov av ekonomisk hjälp. Kommunerna kommer specialisera och öka sitt försörjningsstöd till de allra fattigaste.

Att kommunalskatten höjdes med i snitt 4 öre i år är ingen katastrof. Men trots att en liter mjölk kostade 4,80 kronor på 1990-talet går trenden åt fel håll.

En rimlig kommunal skattesats ligger på 30 %.

Oscar Sanner

Målet kan inte vara att så många som möjligt ska sitta i fängelse

26 maj 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Målet kan inte vara att så många som möjligt ska sitta i fängelse

Kriminalvårdens lokaler.

Publicerad 26 maj 2025 kl. 06:01

Supersanners ledarsida är liberal.

Kriminalvården har brist på personal och våld i fängelset. Det är helt fel tidpunkt för regeringen att göra straffen hårdare.

Kriminalvården befinner sig i ett ansträngt läge. Personalbristen har lett till att utbildningskraven har minskat. I anstalten i Mariestad var det tidigare krav på gymnasieutbildning för att bli anställd. Så är det inte längre. Kriminalvården försöker även locka utländska personer genom olika kampanjer.

“De minskade utbildningskraven är positiva i sig. Men bara därför kan vi inte korka upp champagnen.”

De minskade utbildningskraven är positivt för beredskapen för att säkerställa lugn i fängelserna. Men även lågutbildade anställda har sin bekostnad.

Fängelseplatserna räcker inte till, vilket har lett till att fler klienter får samsas på mindre ytor. I sin tur har det lätt till ökat våld. Förra året rapporterade Kriminalvården att ett flertal incidenter inträffat, som lett till sjukhusbesök.

“Vi har ett antal incidenter som hade kunnat sluta mycket värre än vad de gjorde, nämligen med dödlig utgång. Därför bedömer vi att risken för dödligt våld har ökat.” Det sade Kenneth Holm, som är Kriminalvårdens säkerhetsdirektör i en intervju med DN i mars.

Kriminalvården har gjort en prognos som visar att de klarar att utöka antalet anstalter och att bygga ut befintliga till 29 000 platser för klienterna år 2029. Myndigheten har gjort en beräkning som visar att det kan vara 35 000 klienter år 2033, medan 4 500 sitter häktade. Det är osäkert om Kriminalvården klarar det trycket år 2033.

Det akuta behovet av att locka ny personal har lett till att myndigheten tror att det behövs ytterligare 6 800 heltidstjänster år 2031. Jämfört med antalet heltidstjänster i augusti 2022.

“Sverigedemokraternas vilja verkar vara att låsa in brottslingar utan rehabilitering.”

Sverigedemokraterna, det parti som är mest höger, har därför naturligt nog de hårdaste straffen. Jimmie Åkesson har i intervjuer sagt att 13-åringar borde sitta i fängelse. I valrörelsen 2022 gick han till och med så långt om ett namnbyte på myndigheten till Straffverket.

Sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister har regeringen skärpt straffen. I mestadels när det gäller olika vapenbrott, som exempelvis vapensmuggling, explosiv vara och grovt brott mot tillståndsplikten av explosiva varor.

Faktum är att dessa straff är negativa för kriminaliteten. Så länge rehabiliteringsmöjligheterna är begränsade pågrund av oroligheter i fängelserna löser det inte våra samhällsproblem. Längre fängelsestraff kommer inte ordna upp kriminaliteten. Vi alla har en vision om att alla kriminella ska komma ut till vardagslivet igen.

Förra året gav Riksrevisionen regeringen svidande kritik. Kriminalvårdens huvudsakliga uppgift, att vårda kriminella, har börjat försvinna.

Varför tänker politiker kortsiktigt?

Det låter som en tiotusenkronorsfråga. Men det finns tyvärr ett enkelt svar.

Diskussionen börjar bli tröttsam

22 maj 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Diskussionen om köntillhörighetslagen börjar bli tröttsam

Ebba Busch har en åsikt.

Publicerad 22 maj 2025 kl. 08:08

Supersanners politiska etikett är liberal.

Vad menar kristdemokraternas Ebba Busch med sin kritik mot köntillhörighetslagen? Att hon vill att transpersoner ska lida?

Texten har tillfogats en rättelse 17 juli 2025 kl. 08:24

I år är det 55 år sedan den amerikanska boken ”Sexual politics” blev utgiven. Boken blev viktig för att öka förståelsen för feminism och homosexuellas rättigheter. Författaren Kate Milett blev historisk som den första kvinnan i den högsta klassen på Oxford university.

I april förra året röstade riksdagen igenom en ny köntillhörighetslag. Lagen innebär att det istället för en könsdysforidiagnos, ska räcka med en lättare medicinsk utredning för att göra könskorrigerande operation. För att registrera nytt kön krävs vårdkontakt. Dessutom behövs ett godkännande från Socialstyrelsen. Alla partier utom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade för lagen. Köntillhörighetslagen träder i kraft 1 juli i år.

Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna menade att könsbyte riskerar att missbrukas bland exempelvis kriminella. Bland Moderaterna var partiledningen för, däremot var det många konservativa som motsatte sig förslaget. Även bland Socialdemokraterna var lagen omdiskuterad. Socialdemokratiska kvinnoförbundet motsatte sig köntillhörighetslagen.

Ulf Kristersson kritiserade den nya åldersgränsen för att registrera nytt kön. Den nya åldersgränsen blir 16 år med vårdnadshavares samtycke.

Ebba Busch kritiserar köntillhörighetslagen på X.”Vi behöver riva upp den nya lagen på grund av att man slopar diagnoskravet och sänker åldersgränsen. Professorer och specialistläkare inom psykiatrin varnar för att möjligheten att lättare byta juridiskt kön skulle kunna leda till att den upplevda könsdysforin förvärras, och det blir ett första steg mot irreversibla hormonbehandlingar och könskorrigering”

”Det är ingen slump att transpersoner är för lagen.”

Köntillhörighetslagen är mycket positiv. En studie från 2019 visade att transpersoner har sex gånger större risk att drabbas av depression och ångest. Risken att behandlas med antidepressiva är tre gånger högre. Det är ingen slump att transpersoner är för lagen.

Som Supersanner tidigare gånger skrivit, är EU-samarbetet och annan form av internationellt samarbete oerhört viktigt. Att EU-rådet rekommenderar en modernare köntillhörighetslag är i rätt riktning. EU behöver sätta press på icke HBTQ-vänliga länder.

Alla nordiska länder utom Sverige har fram tills i sommar saknat en modern köntillhörighetslag. Globalt finns det endast 17 länder, vilket organisationen RFSL, som arbetar för HBTQ meddelat.

”Att transpersoner ska behöva vänta till 18 års ålder, för att de ska vara säkra på att de inte känner sig förvirrade är inget bra argument.”

Konservativa politiker har uttryckt oro för att endel transpersoner kommer ändra sig och byta kön en andra gång. Oavsett om det blir så, är det bättre det med tanke på hur jobbigt transpersoner har det. Den nuvarande åldersgränsen på 18 år är föråldrad. I stället är det bättre med 12-årsgräns, med vårdnadshavares samtycke.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln framgick det inte att det krävs godkännande från Socialstyrelsen för att byta juridiskt kön.

Trumps tullar straffar fattigare länder

Relaterade artiklar:

Er politik bidrar med ökade utsläpp

Harvarduniversitetets vägran är början på något nytt

Vi måste rädda Amazonas regnskog

17 maj 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Vi måste rädda Amazonas regnskog

Amazonas regnskog riskerar bli savann.

Publicerad 17 maj 2025 kl. 05:47

Supersanners politiska etikett är liberal.

Forskare tror att Amazonas kan nå en ”tipping point” kring år 2050. Det finns tyvärr en logik bakom det.

Europeisk konsumtion av mat, främst kött, ligger bakom hur ekosystemen förstörs. Det har konstaterats många gånger tidigare. Den oberoende organisationen Earthsight har granskat det här i en rapport som släpptes förra året. En yta 476 kvadratkilometer stor skövlades där Apyterewas, en ursprungsbefolkning bor.

Företaget JSB har de senaste decennierna anklagats för att ligga bakom avskogning, landgrabbning och kränkning av mänskliga rättigheter. Företaget JSB står för 51 % av den brasilianska exporten av nötkött till EU mellan januari och november 2023. De har även exporterat till det amerikanska företaget Lear, som tillverkar bilsäten främst till BMW.

Jair Bolsonaro, som var Brasiliens president 2018 – 2022, var starkt för att skövla regnskogen. EU försökte ställa krav på Bolsonaro, något som presidenten själv avfärdade som en ”miljösekt”. Hans politik ledde även till att ett antal EU-länder vägrade att skriva under ett frihandelsavtal som förhandlats fram mellan EU och Brasilien.

Att Lula da Silva i nuläget är president är positivt för avskogningen. Däremot krävs mer omfattande insatser.

Sedan Lula da Silva tillträdde som president i januari 2023 har vi sett en något positiv förändring. Efter påtryckningar från regeringen har avskogningen minskat med ungefär 40 %. Däremot försvinner fortfarande stora ytor. Det rapporterar Warp News.

Förra året rapporterade brittiska The Guardian att forskare i en ny studie beräknat att regnskogen når sin ”tipping point” omkring år 2050. Då beräknas 20 – 25% av regnskogens ursprungliga yta blivit avverkad. Vid det läget kommer det skapas en ekologisk ond cirkel. Nederbörden beräknas minska, vilket riskerar leda till torka och fler skogsbränder.

En del forskare räknar till och med att Amazonas kommer bli en savann vid 3 graders global uppvärmning. Regnskogen släpper ut mer koldioxid än den absorberar.

De illegala skogshuggarna hugger ner skogen för stora plantager. Det handlar om träd, som ska användas till pappersmassa, och palmolja och soja. Den torra marken har lett till omfattande skogsbränder. I oktober förra året rapporterade brittiska BBC att 62 000 kvadratkilometer försvunnit sedan årsskiftet.

”EU behöver ställa krav.”

I juni 2023 sade president Lula da Silva att han vill att de rika länderna ska betala. I skuggan av andra klimatkatastrofer, skulle ett större internationellt engemang vara välkommet.

President Lula da Silva måste se till att ha en välfungerande polismyndighet som kan gripa de illegala avverkarna. Pålitliga och rättvisa domstolar krävs.

Brasilianska regeringen behöver öka anslagen till lärosäten för forskning om hur avskogningen påverkar klimatet. Nya tekniska lösningar kan vara betydelsefulla.

Oscar Sanner

Trumps tullar straffar fattigare länder

12 maj 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Trumps tullar straffar fattigare länder

Utanför en textilfabrik i Lesotho.

Publicerad 12 maj 2025 kl. 12:42 Uppdaterad 17:10

Supersanners politiska etikett är liberal.

Frihandel håller på att utrota fattigdom – varför sluta nu?

I början av april presenterade USA:s president Donald Trump USA:s tullar. Tullarna blev förvånansvärt höga. EU får 25%. Allra högst får Kina med 125 %. Förvånansvärt nog beslutade Trump om en tre månaders tullpaus veckan efter.

John Hassler, som är professor i nationalekonomi, har beskrivit kalkylen för att räkna ut tullarna för en servettskiss. ”Om man tänker sig att man har en specialisering för produktion i olika delar av världen så är det inte alls säkert att man har handelsbalans med varje land. Man måste ha handelsbalans totalt.”

Fattiga länder i Afrika, som är i stort behov av export av ekonomiska skäl, har oerhört höga tullar. Trump har satt den minimala nivån på 10%.

Ö-nationen Madagaskar som ligger utanför Afrikas östra kust, har tullar på hisnande 47%. I Madagaskar lever mer än 75% av befolkningen under fattigdom, med en inkomst på 1,90 amerikansk dollar per dag. Landet är starkt beroende av jordbruk. Jordbruket används till att odla vanilj, kaffe och kryddor. Madagaskar har en BNP per capita på ungefär 600 amerikanska dollar.

Sydafrika har tullar på 30 %. Med export av platina, guld, kol och bilar har de BNP per capita på ungefär 6 000 amerikanska dollar. Enligt beräkningar lever 55% av befolkningen i fattigdom.

Lesotho har tullar på 50%, de högsta i Afrika. Landet exporterar textilier. 75% av deras textilier exporteras till USA. Befolkningen hamnar på ungefär 2 miljoner. Trump gjorde en kul grej av Lesotho i mars, när han pratade om Lesotho. ”Ett land ingen hört talas om”. Som svar har Lesotho infört egna tullar mot USA med 99%.

”Arbetarnas villkor är viktiga, men frihandel lönar sig på sikt.”

Musikkritikern Po Tidholm, skrev sin åsikt i en omdebatterad artikel i DN. ”Donald Trumps tullar är beräknade så att jordens mest utsugna länder får högst tariffer. Det är smått genialt, eftersom det avslöjar det stora problemet med frihandeln. Det vill säga att pengarna landar hos Levi’s och andra företag.”

Po Tidholm syftar att frihandel leder till problem, för att arbetarna i en del fall har undermåliga villkor. Däremot spelar det ingen roll. De som arbetar är fattiga, oavsett arbetsvillkor. Hur vi bekämpar fattigdom är en annan viktig fråga.

Trumps tullar riskerar leda till att företagen går i konkurs, för att företagen inte längre kan sälja produkter. Ett utvecklat näringsliv är nödvändigt för en stabil ekonomi. I kombination med fackförbund.

1950 levde hälften av jordens befolkning i fattigdom, 1990 var det under 40 %, och nu under en tiondel. Det innebär en minskning från 2 miljarder människor 1990 till 700 miljoner. Det är delvis av frihandelns förtjänst.

Rättelse. I en tidigare version stod det att 700 000 människor lever i fattigdom. Rätt är att 700 miljoner människor lever i fattigdom.

Uppvärmningen närmar sig 1,5 grad – vi vet vad vi måste göra

7 maj 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Våga vara ärliga – er politik bidrar med ökade utsläpp

Är grönsakerna ekologiska?

Publicerad 7 maj 2025 kl. 20:01

Supersanners politiska etikett är liberal.

När forskarna larmar om klimatet, krävs krafttag för att minska utsläppen. EU har en viktig roll för att klara Parisavtalet.

Greta Thunbergs resa från skolstrejk till talet i FN:s generalförsamling är historisk. Allt började med att hon i augusti 2018 satte sig utanför Riksdagen och vägrade gå till skolan. I början var det varje dag, men efter riksdagsvalet blev det varje fredag. Trots att Greta Thunberg sabbade sin egen undervisning, fick hon högsta betyg i nästan alla ämnen.

Januari i år blev den varmaste månaden som någonsin uppmätts. Med 1,75 grader varmare än förindustriella nivåer, blev det 18 av 19 månader innan som hade mer än 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer.

Det börjar bli bråttom. Forskare oroar sig för att uppvärmningen i framtiden ska nå 3 grader. Priset som världsledare borde betala för klimatförändringar är oerhört högt – i mänskliga liv, euro och kronor.

Parisavtalet, som slöts 2015, vars tid som håller på att rinna ut, handlar om att ökningen av den globala medeltemperaturen inte får överstiga 1,5 grad. Siffran ska vara väl under två grader.

”Internationellt samarbete skulle vara EU:s gröna nyckel till ett hållbart samhälle.”

Budskapet som kom ut i media för några år sedan var klockrent. Det är inte längre Sverige som driver på i EU för klimatet, nu är det tvärtom. Nyckeln i att lösa klimatkrisen är internationellt samarbete. Sverige behöver driva på för att pressa länder som är kritiska till klimatpolitik, exempelvis Ungern, att göra likadant.

Liberalerna, det borgerliga parti som har mest ambitiös klimatpolitik, har uppoffrat sin politik till Sverigedemokraterna. Billigare priser på bensin är en av Jimmie Åkessons hjärtefrågor. Drivmedelspriserna har blivit 34% billigare sedan riksdagsvalet.

Nationalekonomen John Hassler skriver i en klimatutredning att det är mycket osannolikt att det skulle gå att klara omställningen så länge drivmedelspriserna ligger på 18 – 20 kronor. Nu ligger priset på ungefär 15 kronor litern.

”Att regeringen inte lyssnar på Finanspolitiska rådet är anmärkningsvärt rent historiskt sätt.”

Finanspolitiska rådets besked är lite snällare. Drivmedelspriser behöver kosta ungefär 23-24 kronor – i ett scenario med mer reduktionsplikt. Utan höjd reduktionsplikt krävs ännu högre priser för att Sverige ska klara sin del i EU:s klimatmål. Traditionellt sätt har borgerliga regeringar gjort som Finanspolitiska rådet säger. Det har det blivit ändring på.

Regeringens svårbegripliga rädsla för ökade drivmedelspriser har fått de att ge upp klimatmålen – tyvärr utan att erkänna det. ”Vi i Moderaterna har aldrig varit emot reduktionsplikten. Vi har varit emot en orimligt hög reduktionsplikt”, sade finansminister Elisabeth Svantesson.

Oscar Sanner

Lättnader i strandskyddet kan ge positiva effekter

4 maj 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Lättnader i strandskyddet kan ge positiva effekter

Porlande vatten i Arjeplog.

Publicerad 4 maj 2025 kl. 08:32

Supersanners politiska etikett är liberal.

Strandskyddet infördes på 1950-talet och har gett positiva effekter. I glesbygdsbefolkade kommuner som Arjeplog är verkligheten en helt annan.

I mitten av januari presenterade regeringen ett första steg till lättnader i strandskyddet. Förslaget syftar till att skapa ett mer tydligt och ändamålsenligt strandskydd med bättre förutsättningar för att bygga tomter vid sjöar. Det regeringen presenterade handlar om att generellt strandskydd inte längre ska gälla vid små insjöar och smala vattendrag. Strandskydd ska aldrig gälla vid sjöar och vattendrag som är anlagda efter 30 juni 1975. Lagen träder i kraft 1 juli.

Den mångåriga debatten om strandskyddet har handlat om många argument för och emot. I början av januari skrev två medlemmar i föreningen Svenskt friluftsliv en debattartikel i Expressen där de varnar för att de kommande generationernas möjligheter att uppleva naturen försämras. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är starkt emot lättnader i skyddet.

Lars-Erik Liljelund, som var generaldirektör för Naturvårdsverket 1998 – 2008, skrev en artikel i DN Debatt repliker i november 2021. Han vill att strandskyddet ska bli mer flexibelt i olika delar av Sverige. Lars-Erik Liljelund kritiserade en tidigare debattartikel, som var för stärkt strandskydd. Han menade även att det inte går att stärka strandskyddet, för att det redan är så omfattande.

I början av november 2021 skrev Gustaf Hemming och Peter Salonen, två politiker i Centerpartiet, en debattartikel som kritiserar strandskyddet i Stockholms skärgård. Strandskyddet gör det svårare för barnfamiljer att flytta ut i Stockholms skärgård.

”Strandskyddet behöver vara en kompromiss mellan natur och rätten att bosätta sig.”

Det nuvarande strandskyddet gäller minst 100 meter från samtliga vattendrag och sjöar. Vissa sjöar, som exempel Vättern och Vänern, har utökat strandskydd. Där gäller strandskyddet 300 meter ifrån. Vissa sjöar har utökat strandskydd 200 meter.

Utökat strandskydd är inte nödvändigt. 100 meter räcker. När det gäller stora sjöar, som exempel Vättern, är nya naturreservat bättre för att skydda naturen. Det finns 5 000 naturreservat i Sverige.

Ifall nya hus byggs i Sverige, även vid sjöar och vattendrag, är det positivt för den levande landsbygdens utveckling. Naturen kring sjöar behöver också skyddas med möjlighet att bada. Därför är det mest rimliga att strandskyddet är en kompromiss mellan natur och rätten att bosätta sig. Strandskyddet ska inte vara allmänt. Flexibilitet behövs beroende av vilken del av Sverige det handlar om.

Att regeringen vill att strandskyddet inte ska gälla i sjöar och vattendrag som anlagts efter 30 juni 1975, är däremot märkligt. Valet av datum kan bero på att det i juli – när lagen träder i kraft – är 50 år sedan.

Kongo slits sönder i jakten på mineraler

Relaterade artiklar:

Jimmie Åkesson säger en sak – Riks berättar sanningen

Anna-Carin Hatts uppgift blir att ena Centerpartiet med högern

Harvarduniversitets vägran är början på något nytt

29 april 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Harvarduniversitetets vägran är början på något nytt

Harvard står upp för amerikanska värderingar.

Harvard visar sitt motstånd mot Trump.

Publicerad 29 april 2025 kl. 17:48

Supersanners ledarsida är oberoende liberal.

Trump har hårda krav på Harvard, krav universitetet vägrar följa. Nu hänger det på att den amerikanska demokratin överlever.

”USA:s demokrati är snart över.” Det sade Ryan Enos, professor i statsvetenskap på Harvarduniversitetet i mitten av april. USA:s president Donald Trump hade nyss beslutat att frysa 2,2 miljarder dollar i federala anslag. Dessutom hotade regeringen med andra åtgärder. Det kunde handla om att besluta om att återkalla Harvards skattebefriande status och att förbjuda internationella elever att gå på universitetet.

Konflikten började med att regeringen skickade en lista med åtgärder som flera universitet behövde följa. Det handlar bland annat om att skolorna ska genomföra plagiatkontroller bland sina lärare, rapportera studenter misstänkta för brott och avsluta utbildningsprogram för mångfald, rättvisa och inkludering.

Som motivering menar den amerikanska regeringen att Harvard bidrar till antisemitism. Förra året var det uppmärksammade protester mot Israels krig i Gaza.

Nu visar Harvard sitt motstånd genom att stämma Trump i domstol. I deras stämningsansökan betonar Harvard att universitetet avvisar antisemitism och diskriminering samt aktivt arbete mot det.

”Att Harvard stämmer Trump i domstol är mycket positivt.”

Först och främst är Trumps krav på universitetet vansinniga. Att Trump ska hindra elever från att lära sig om rättvisa, jämlikhet och inkludering, riskerar att göra USA till ett ännu mer osäkert land. Varför ska han bestämma vad amerikanska ungdomar studerar? Att lärare ska anmäla elever och plagiatkontroll är inte nödvändigt.

Domstolsdomen är positiv ifall den är till Trumps nackdel.

-När man ser hur det gått för andra institutioner som slutit överenskommelser med administrationen så tror jag att sagan kring Harvard slutar antingen med att Trumpadministrationen backar, eller så hamnar alltihop med domstolarna, säger Justin Levitt, en juridikprofessor i Kalifornien.

Domstolsdomen kan sluta med att demokrater – och till och med vissa republikaner börjar kritisera Trump. Senatorn Liz Cheney, som har gjort utredningar efter Stormningen av Kapitolium, skulle mycket väl kunna kliva upp i rampljuset.

Nästa år står en tredjedel av senatorerna och hela Representanthuset på spel. Sedan tidigare gånger har vi lärt oss att presidentens parti ofta straffas i mellanårsvalet, i synnerhet om inflationen är hög. Det skulle vara positivt för Demokraterna i presidentvalet 2028.

I dag har det gått 100 dagar sedan Trump tillträdde som president. I boken A thousand days (1965), skildrar författaren Arthur M. Schlesinger Jr. hur John F Kennedy styrde USA innan han sköts till döds. 1 000 dagar blev det.

Vid det laget riskerar den amerikanska demokratin ha fallit samman.

Kongo slits sönder av jakten på mineraler

Relaterade artiklar:

Grundlagsskydda aborträtten

Varför ska prinsessan Madeleine inte få ha ett eget varumärke?

Kongo slits sönder av jakten på mineraler – deal med USA vore positivt

26 april 2025 / Oscar Sanner

LEDARE

Oscar Sanner: Kongo slits sönder i jakten på mineraler – deal med USA vore positivt

Deal med USA behövs för att ta slut på kriget.

Publicerad 26 april 2025 kl. 18:01

Supersanners ledarsida är oberoende liberal.

Inbördeskriget rasar i Kongo, och regeringens behov att återta kontrollen är stort. Ett amerikanskt engagemang vore positivt.

Det är snart 125 år sedan Joseph Konrads kortroman ”Mörkrets hjärta” kom till utgivning. Boken skildrar de grymheter som den belgiske kungen Leopold II bidrog med i den dåvarande ”Kongostaten”. Boken blev en viktig appell mot kolonialismen och för de centralafrikanska ländernas självständighet.

I Kongo pågår en intensiv jakt på mineraler. Allt började med folkmordet i Rwanda 1994. Folkmordet ledde till att flera länder gick samman för att driva bort Kongos (dåvarande Zaires) diktator Mobutu Sese Seko. Kriget, som senare kom att kallas Afrikas världskrig, ledde till att flera miljoner människor dog. Uganda, Rwanda och Zimbabwe tog över flera viktiga gruvor, med guld, koltan, och diamant för att finansiera sina arméer.

Kriget, som var över 2003, ledde till att bland annat rebellgruppen M23 försöker ta kontroll över städer och byar i östra Kongo. Med våld har gruppen en skatt att komma åt. Kongos värdefulla mineraler. Kongo är ett av de länder i världen med flest mineraler. Här finns bland annat koltan, som används för att tillverka mobiltelefoner.

Miljonstaden Gomas mineraltransporter gjorde att rebellerna fick upp ögonen. I slutet av januari invaderade därför M23 området. Omkringliggande byar utsöndrar mineraler i stor utsträcking. Förenta nationerna (FN) har varnat för en humanitär kris, med brist på mat, vatten och sjukvård. På gatorna ligger döda kroppar.

Även Uganda stöttar M23, och sägs, liksom Rwanda, ha reguljära trupper med i striderna.

Kongos strategiskt viktiga huvudstad Kinshasa, där regeringen sitter, var M23:s första mål. Med våldsamma metoder ville de göra en statskupp, och störta regeringen. Nu, många mil bort från huvudstaden, är en sådan form av offensiv inte särskild trolig enligt många analytiker.

”Kriget får bara sluta på ett sätt. Att regeringen behåller kontrollen.”

Att som regering störta en rebellgrupp med minimal stridskapacitet, kräver hjälp från andra länder. Nu vädjar Kongos president Felix Tshisekedi om att göra en överenskommelse med USA. Amerikanska regeringen ska stötta den kongolesiska armén med träning och materiel – mot att USA får tillgång till Kongos mineraler. Med detta kommer Kongos mineraler försvinna ut i världshandeln, och rebellernas syfte att kriga kommer försvinna.

I skuggan av andra konflikter i Afrika, skulle en sådan överenskommelse vara positiv. För befolkningens bästa är det nödvändigt att regeringen har kontrollen över hela landet.

Ifall Uganda och Rwanda skulle dra sig ur konflikten, skulle vara positivt. Annars riskerar kriget, trots amerikanskt stöd, att eskalera ytterligare.

Oscar Sanner