SVERIGE / LEDARE / Oscar Sanner
Svenska kyrkan ska inte vara politisk
Publicerad 4 februari 2025 kl. 06:00 Uppdaterad: 15:57
LEDARE. I september slår portarna upp till ett i raden av bortglömda kyrkoval. Politiska partier och kyrkans ideologi hör inte ihop. Medlemmarna i kyrkan ska få mer att tycka till om framför folkvalda politiker.
I september slår portarna upp till ett i raden av bortglömda kyrkoval. En föråldrad demokratisk process som liknar den statskyrka vi hade i Sverige före 2000. I det senaste kyrkovalet, som hölls 2021 var valdeltagandet nere på 18,4 %.
Svenska kyrkans demokratiska process är bortglömd av många. På möten fem gånger om året sitter några bortglömda valda politiker och beslutar i frågor. Det handlar om viktiga beslut för kyrkans framtid. Budgeten och kyrkoavgiften bestäms av människor som inte är särskilt insatta i verksamheten.
Svenska kyrkans tidigare ärkebiskop Antje Jackélen blev ett exempel på att det kan spåra ur.
Antje Jackélen fick X att storma och kritikerna att fräsa om maktlysenhet och muslimkramare. Ärkebiskopens X-konto blev allt annat än ett religiöst konto. Politikens samband med kyrkan blev allt omdiskuterat. Hon blev omtalad för ett uttalande där hon lyfte fram likheterna mellan islam och kristendomen. Antje Jackélen ville ändra begravningsritualerna och luckra upp kyrkans samhälle.
Svenska kyrkan ska vara en plats där man trivs och samlas. En plats där alla är lika viktiga oavsett politiska åsikter. Nu är det hög tid att kyrkan leds på ett modernt sätt.
Det bästa vore ifall de aktiva i församlingarna skulle få mer att tycka till om. Kyrkovalen skulle bytas ut mot demokratiskt fattade beslut på föreningsmöten. De personer som beslutar skulle ställa upp av intresse, inte som medlem av ett parti efter ett kyrkoval.
Grundtanken med att kyrkan ska vara en demokratisk process är föråldrad. Som den statskyrka som fanns i Sverige på 1900-talet. När de flesta gick i kyrkan och alla betalade skatt. De senaste kyrkovalen har valdeltagandet legat nere på ungefär 10 – 20%. Val som knappt kan betraktas som demokratiska.
Kyrkovalet är ett ointressant val. Allt fler riksdagspartier har det senaste decenniet slutat ställa upp. I stället är det intresserade av kyrkopolitiken inom dessa partier som bildat egna partier. Inför kyrkovalet spelar det ingen roll vilket parti man röstar på. Alla partier vill att kyrkan ska vara en trivsam plats för alla. Partierna kampanjar inte om några större politiska förändringar.
Kritiker mot detta menar att Svenska kyrkan ska gå i en riktning mot en mer demokratisk kyrka. En tanke som inte håller i praktiken. Svenska kyrkan är ingen demokratisk process så länge valdeltagandet ligger på ungefär 15 %.