LEDARE
Ledare: Varför är Finland bäst på bostadspolitik?
Finlands president Alexander Stubb.
Publicerad 17 oktober 2025 kl. 16:14
Supersanners ledarsida är liberal.
I Stockholm finns det i dag billiga lägenheter där folk är beredda att betala mer för hyran, och dyra bostäder där folk inte har råd att betala hyran. Systemet är alltså felvänt. Frågan är bara vad vi gör åt det.
I storstäderna har Sverige i dag bostadsbrist på hyresrätter till bra hyror och priser. Bostadsbristen leder till hemlöshet. Hemlösheten i Stockholms län har minskat en del de senaste ungefär åtta åren. Enligt Socialstyrelsens senaste siffror (2024-02-04) finns det ungefär 6 600 hemlösa personer i Stockholms län. Det innebär att 1 invånare per 375 personer saknar hem.
Bostadsbristen beror på att det byggs för lite. De senaste åren har förtagens priser för att bygga gått rakt uppåt i höjden. Men i grund och botten beror det på hur den svenska bostadsmarknaden är utformad.
I dag använder vi oss av bruksvärdesprincipen. Det innebär att hyresrätternas hyror bestäms efter bland annat storlek och utrymmen. Bruksvärdesprincipen började införas år 1968. Tanken var att alla hyresrätter med samma standard och storlek, oavsett var de ligger, skulle ha samma hyra. På detta vis skulle bostadsmarknaden bli mer rörlig, och systemet skulle i första hand gynna personer med låg inkomst. Men i dag, 57 år senare, vet vi att det inte riktigt blev så.
Utan tvekan tjänar låginkomsttagarna inte alls på dagens system. I Stockholm finns det i dag hyresrätter med låga hyror där folk bor, trots att de är beredda att betala mer. Låginkomsttagare hänvisas i stället till hyresrätter med höga hyror, som gör att de inte alltid har råd att betala hyran. Systemet är alltså felvänt.
Priset för vår nuvarande bostadsmarknad är hög. Närmare bestämt 36 miljarder kronor årligen i utebliven tillväxt per år, enligt siffror som gäller Stockholmsregionen. Dessutom leder systemet till ökade inkomstklyftor, som i sin tur leder till utanförskap och kriminalitet.
”Många borgerliga politiker har argumenterat för marknadshyror, alltså fri, avreglerad hyressättning av marknaden efter enbart tillgång och efterfrågan. Men hur skulle ett införande av marknadshyror påverka Sverige?”
Stockholms handelskammare publicerade en rapport för några veckor sedan, där man konstaterade att vissa populära områden skulle bli drabbade av dramatiska hyreshöjningar. Men i andra områden skulle hyrorna minska kraftigt. På sikt ser vi många fördelar med marknadshyror.
Stockholms handelskammare konstaterar dessutom, att den bästa vägen för att införa marknadshyror, är att börja med de nyproducerade hyresrätterna. Sedan kan marknadshyrorna fasas in stegvis i det befintliga beståndet.
Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar är en stark kritiker av marknadshyror. Hon påpekade i en debattartikel i DN (30/5 2021), att införande av marknadshyror skulle kosta svenska skattebetalare ytterligare 35 miljarder kronor i höjt bostadsbidrag jämfört med i dag. Nooshi pekade ut Finland som ett skräckingivande exempel.
Men det uppropet är vilseledande. I Helsingfors fanns det vid samma tidpunkt när debattartikeln publicerades, ungefär 1 600 lediga hyrestvåor, som kostade 400 – 3 400 euro. Där har finländarna nämligen marknadshyror. I Helsingfors är bostadsköerna så korta, att man kan hitta en ny bostad på 1 dag. I Finland har hemlösheten minskat med ungefär 90% de senaste 30 åren och det byggs dubbelt så fort.
Finländarnas framgångar beror även på att betydligt fler jämfört med i Sverige får bostadsbidrag. Dessutom har Finland något som kallas “social housing” – ett system där staten och kommuner erbjuder subventionerade bostäder med lägre hyror, för att stötta låginkomst- och medelinkomsttagare som har problem att hitta bostad.
Sveriges regering kan inte tveka. Det är dags för Ulf Kristersson att våga ta steget, ut i vårt avlånga land, och gå i Finlands fotspår.
Supersanners ledarredaktion
