Författare: Supersanners Ledarredaktion

En människa i fattiga kläder är också en människa

30 augusti 2025 / Supersanners Ledarredaktion

LEDARE

Ledare: En människa i fattiga kläder är också en människa

Bostäder.

Publicerad 30 augusti 2025 kl. 10:09

Supersanners ledarsida är liberal.

Från regeringens håll ser det mörkt ut när det gäller det där att bryta segregationen. Regeringen vill ha ungdomsfängelser, fler poliser och hårdare straff. Och när det gäller fenomenet social dumpning – att kommuner betalar ofta bidragstagare för att flytta till andra kommuner, har regeringen lagt ner utredningen.

I slutet av maj gjorde Dagens Nyheter (DN) en granskning över de ekonomiska klyftorna i Stockholm. Resultatet blev att klyftorna var förvånansvärt höga. I de rikaste områdena ligger den genomsnittliga årsinkomsten på över 600 000 kronor. I de fattigaste, alltså mest ekonomiskt utsatta områdena låg den siffran på 250 000 kronor eller mindre. På vissa platser skiljer det bara en gata mellan ett område med 500 000 kronor årsinkomst och ett annat med 1 000 000 kronor.

Fram till år 1980 såg vi att de ekonomiska klyftorna i Sverige minskade. Men sedan 1990-talet har klyftorna vänt. Rent internationellt sätt är Sverige ett förhållandevis jämlikt land. Om vi tittar på OECD-länderna, alltså länderna i världen som diskuterar de socioekonomiska läget, har majoriteten av länderna gått åt samma håll. Däremot har klyftorna ökat fortare i Sverige.

De senaste åren har antalet skuldsatta hos Kronofogden ökat. I slutet av 2024 beräknade myndigheten att den sammanlagda summan för alla privatpersoner hamnar på cirka 138 miljarder kronor. Det är en liten andel människor som står för en stor summa.

Förra året släppte Finanspolitiska rådet en rapport som visar att klyftorna främst beror på ökade skillnader på kapitalinkomster, främst för höginkomsttagare. När det däremot handlar om fördelningen av arbetsinkomster har skillnaderna jämnats ut sedan 1990-talet. Det innebär alltså att skillnader på kapital beror på arbetslösheten.

Enligt Statistiska Centralbyrån låg arbetslösheten på 9,4 % i juni. Det kan jämföras med flera decennier innan 1990-talet, då den siffran låg på ungefär 2-3 %. I början av 1990-talet steg arbetslösheten kraftigt, med de högsta siffrorna på ungefär 10 – 11%. När det gäller hur många som lever på bidrag är det färre jämfört med 1990-talet.

Social dumpning använder sig en del av kommunerna. Det innebär att en kommun betalar för att flytta en person, ofta bidragstagare, till en annan kommun. Syftet med det är att bryta utanförskapet. Men fenomenet har i stället lett till problem. Regeringen beslutade att avbryta utredningen som skulle se över fenomenet i december 2022. Utredarna hann dock komma fram till att social dumpning kan öka skillnaden mellan fattiga och rika kommuner vilket spär på segregationen. Dessutom har invånarna i en del fall inget val än att flytta, vilket gör livet ännu svårare i den nya kommunen.

“De här 5 sakerna kan bryta segregationen.”

I april lade regeringen ett förslag om att riva sekretessen mellan myndigheter. Det innebär att myndigheter får dela uppgifter med varandra för att bland annat förhindra brott. Förslaget har ännu inte blivit godkänd av riksdagen. Däremot har riksdagens justitieutskott ställt sig bakom. Förslaget är ett steg i rätt riktning.

Sänk skatterna för företag så att det blir enklare för arbetsgivare att anställa nya. Arbetslösheten måste minska.

Bygg fler fängelser. Gör det i kombination med större fokus kring rehabilitering för de kriminella.

Gör en utredning om alternativ till Sveriges drogpolitik. Det skulle exempelvis handla om att legalisera cannabis. Legalisering kan eventuellt leda till att människor köper cannabis på apotek i stället hos de kriminella gängen. Kan vi verkligen tillåta de kriminella gängen att ha monopol på cannabis?

Satsa mer på sociala insatser. Alltså exempelvis socialtjänst och skola. Vi bör se över skattepengarna genom att skära ner på administrativa utgifter. Skatterna ska inte höjas.

Supersanners ledarredaktion

Läs fler artiklar

Droger, Kriminalitet, Utanförskap

SD har fortfarande inte helt gjort upp med sitt förflutna

23 augusti 2025 / Supersanners Ledarredaktion

LEDARE

Ledare: SD har fortfarande inte helt gjort upp med sitt förflutna

Publicerad 23 augusti 2025 kl. 10:59

I samband med Almedalsveckan presenterade SD sin Vitbok. Vitboken tar bara med historien fram till år 2010, Jimmie Åkesson vägrar svara på DN:s frågor och författaren är medlem i SD.

Det är inte utan att vara lite misstänksam.

Under Almedalsveckan i Visby presenterade SD Vitboken. Boken har skrivits av idéhistorikern och SD-medlemmen Tony Gustafsson. Boken består av sammanlagt 882 sidor. Boken beskriver SD:s historia med sina kopplingar till nazism och rasism från grundandet 1988. Något som är märkligt är att historien bara redovisas fram till riksdagsinträdet 2010. Som att äsch, här finns inte mer att se.

Inget kunde vara mer felaktigt. Sedan dess har SD varit inblandad många skandaler. De senaste åren har lokalpolitiker gått ut med rasistiska och nazistiska utspel, haft interna bråk och blivit avslöjade för att vara kriminella. I I vissa fall har det lätt till massavhopp. Förra året blev en SD-topp i Halland utesluten efter misstankar om att han sexchattat med barn.

Svenska kommittén mot antisemitism konstaterar att extremister fortfarande är en del av SD, även efter 2010. De skriver bland annat om hur en rad medlemmar blivit avskedade efter antisemitiska kommentarer, om hur partiledningen i vissa fall förnekat att dessa kommentarer skulle vara antijudiska.

Under Almedalsveckan bad Jimmie Åkesson om ursäkt för antisemitismen. Men i Vitboken står det att även mörkhyade afrikaner och homosexuella blev hatade. Frågan är bara när de får sin ursäkt. Och dessutom, varför valde Jimmie Åkesson att gå med i partiet under denna period?

Tidigare i somras kontaktade DN Jimmie Åkesson för att fråga om mer detaljer. Han tackade nej.

Vitboken skriver om SD:s partitidning 1995, samma år som Jimmie Åkesson gick med. Det står om hur partitidningen varnade för “produktionen av små krullhåriga, chokladbruna repatrieringsobjekt”, och 1996 stod det att man skulle gå med i SD om man inte ville att ens barnbarn skulle ha “mörk hy, svart krulligt hår, och yla allah akbar” fem gånger varje dag.

Genom åren har SD förnekat att partiet är en ombildning av den högerextema rörelsen Bevara Sverige Svenskt, som många av dess medlemmar gick över till SD vid partiets bildande 1988. Idéhistorikern Tony Gustafsson fastslår dock att partiet är en ombildning av Bevara Sverige Svenskt.

Något som gör mig misstänksam är att det är ytterst hemligt vad som står i Vitboken. Boken presenterades under en pressträff, där ett begränsat antal läsarexemplar fanns tillgängliga, och boken är inte tillgänglig digitalt eller i bokform. I Vitboken står det att Jimmie Åkesson gjorde stora rensningar i partiarkiven när han gick med. Dessutom hävdar Vitbokens författare Tony Gustafsson att det saknas ett protokoll från året Jimmie Åkesson gick med. Jimmie Åkesson förnekade det i en intervju med Svenska Dagbladet.

När kommer nästa Vitbok om de skandaler som präglat partiet från 2010 fram till i dag? Hur kommer den att presenteras, och var? På botten av Tranemosjön, under fem minuter 12 juli 2029?

Givetvis ska ett sånt här parti inte sitta i regering eller vara stödparti.

Supersanners ledarredaktion

Läs fler artiklar

Vi måste sluta fråga oss vad Putin kan acceptera

15 augusti 2025 / Supersanners Ledarredaktion

LEDARE

Ledare: Vi måste sluta fråga oss vad Putin kan acceptera

Trump och Putin möts på G-20 mötet 2019 i Sydafrika.

Publicerad 15 augusti 2025 kl. 10:02

Att förhandla med Ryssland och vägra upprustningen är ett långsiktigt sätt att få en fredlig värld. Det tycker Svenska Freds.

Men det är mycket lättare sagt än gjort.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina började 24 februari 2022. Hur många Ukrainare, inklusive civila som dött är oklart. Det beror på att man använder olika sätt för att verifiera information. Man uppskattar att det är flera hundra tusen Ukrainare. UNICEF Sverige beräknar att en femtedel av barnen har förlorat minst en släkting eller vän.

Hur många ryska soldater som dött är också oklart. Enligt en NATO-källa till Omni dödas eller skadas ungefär 975 ryska soldater varje dag. (6/6 2025) Brittiska militära underrättelsetjänsten tror att över 900 ryska soldater har dött eller stupat varje dag. (2/12 2023)

Ukraina är i stort behov av militärt och humanitärt stöd. Sedan 2022 har Europa bidragit med 80 biljoner euro i stöd. Men vi har råd att lägga ännu mer pengar. Enligt Institutet för världsekonomi i Kiel lägger många europeiska länder mindre än 1 procent av sitt BNP på stödet.

Världsbanken har räknat ut de totala siffrorna för % av BNP utifrån förändringarna från krigets början till 28 februari 2025. Estland och Danmark ligger i topp med ungefär 2,3 %. Sverige har lagt sjätte mest med ungefär 1 % av BNP, ungefär samma nivå som Finland. Sedan följer de flesta europeiska länder inklusive bland annat USA och Australien. USA har lagt ungefär 0,53 % av BNP. Tyskland har lagt ungefär 0,44 %, Storbritannien har lagt ungefär 0,52 % och Frankrike på ungefär 0,19%. Vi har räknat från BNP-nivåerna 2021, pågrund av att det är svårt att räkna ut med hänvisning till BNP-nivåerna som ändras årligen.

USA var länge det land som spenderade mest räknat i amerikansk dollar, trots deras förhållande till BNP. Totalt lade de mer än 120 biljoner dollar. Donald Trump var på ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj 28 februari. Under det mötet blev de osams. Trump anklagade honom för att han “gamblade med ett tredje världskrig” och sade “slöt ett avtal, annars drar vi oss ur”. Donald Trump vägrade skriva under det mineralavtal USA tidigare lovat att skriva under. Zelenskyj blev utslängd ur Vita huset.

Den 3 mars 2025 beslutade USA:s president Donald Trump att stoppa allt stöd till Ukraina.

Något som är extra sorgligt är att svenska Fredsrörelsen försöker bistå den processen.

Organisationen Svenska freds bildades 1883 och har sedan dess haft en aktiv roll i neutralitetspolitiken. Sveriges NATO-inträde i mars 2024 är de starkt skeptiska mot. Svenska freds menar att upprustning leder till krig. Problemet är att de inte har insett vikten av global solidaritet. Sedan NATO bildades 1949 har de med omfattande säkerhetsgarantier förebyggt krig. Kanske var det just därför vi undvek ett tredje världskrig under Kalla Kriget.

Så hur tänker Svenska Freds göra om det blir krig i Sverige? I en intervju i SVT:s 30 minuter 27 mars sade ordförande Kerstin Borgeå om hur vi ska försvara oss. Hon pratade om att vi ska ändra på skyltar så att stridsvagnarna inte hittar rätt, vara kreativa människor och vägra gå med på omröstningar som är fejk. Givetvis ska allt vara ickevåldsmetoder.

Vi måste förstå att det inte går att förhandla med Ryssland. I stället måste vi räkna med att Putin är inställd på krig. USA:s president Donald Trump har försökt sätta press på Putin genom hot om högre tullar. Vid upprepade tillfällen har han till och med hyllat Vladimir Putin för kriget i Ukraina.

I dag ska Trump och Putin mötas i Alaska för att diskutera. Det är första gången de träffas sedan 2019. Donald Trump har sagt att troligheten att han misslyckas göra en omedelbar vapenvila är 25 %.

Nu återstår det att se om han lyckas.

Supersanners ledarredaktion

Läs fler artiklar